Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mary Nilsson Datum Socialchef 2015-04-07 Socialnämndens äskande om extra kommunbidrag för 2015 Bakgrund Socialnämnden har den 24 mars 2015 beslutat att hos kommunfullmäktige begära ökat kommunbidrag med 8,9 mkr samt att uppdra till arbetsutskottet att utforma skrivelsen. Sammanfattning Förvaltningens februariprognos visar ett underskott på 12 830 tkr. Socialnämnden kommer att besluta om en handlingsplan för ekonomi i balans men kommer inte att nå ända fram med enbart kostnadssänkningar. Nedan beskrivs vilka kostnader socialnämnden inte kan påverka under 2015. Utöver dessa totalt 8 900 tkr vill arbetsutskottet också påpeka att 1 000 tkr saknas för att kunna ge tidiga insatser som förhindrar social ohälsa hos barn. Ekonomisk konsekvensanalys Socialnämnden bedömer att kostnader motsvarande 8 900 tkr är sådana som nämnden inte kan påverka. Dessa kostnader består av 4 700 tkr för ersättningen till hemtjänsten eftersom denna i dagsläget inte motsvarar verksamhetens kostnader 700 tkr för beräknad löneökning utöver 2 % i alla nämndens verksamheter 1 500 tkr för kostnadsökningen av de 20 första timmarna av den personliga assistans som beviljas av Försäkringskassan i enlighet med socialförsäkringsbalken 2 000 tkr för uppräkning av kostnader på grund av volymökning Socialnämnden har för 2015 fått i uppdrag att ge tidiga insatser för att förhindra social ohälsa hos barn. Idag har nämnden inte ekonomiska resurser att ta emot familjer som själva söker hjälp och har därför stängt den så kallade öppna ingången. Undantaget är 0,2 årsarbetare på Ungdomshälsan som drivs tillsammans med landstinget, samarbetssamtal till föräldrar i samband med separation samt ett fåtal tillfällen inom föräldrautbildningen Cope. Verksamheten ägnar sig i huvudsak åt att verkställa beslut om öppenvård från socialsekreterare. Socialnämnden bedriver också öppna förskolan i Fröhuset, en verksamhet som inte ingår i nämndens uppdrag att möta familjer med sociala problem. Nämnden planerar därför att lägga ned verksamheten och på det viset kunna använda de 40 % socionom som finns där till tidiga insatser i form av familjebehandling på enheten för Råd och stöd. För att kunna möta familjers behov måste ytterligare 160 % läggas till och arbetsutskottet vill påtala att det saknas 1 000 tkr. för att täcka detta.
Sida 2 av 3 Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Mary Nilsson Socialchef Bilaga: Socialnämndens riskanalys av budgetöverskridanden inom några av nämndens ansvarsområden Beslutet ska expedieras till: Akten Kommunstyrelsen
Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja x Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Socialnämnden bedriver verksamhet riktat mot alla åldrar. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? I beslutet har särskilt beskrivits konsekvenserna av att nämnden inte kan ge tidigare insatser till barnfamiljer som kommunfullmäktige gett uppdrag om. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. Idag kan nämnden inte ge de behövliga insatserna till barnfamiljerna. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej x Förklara oavsett svar. Ärendet rör den strukturella nivån.
Riskanalys budgetöverskridande - ett urval av socialnämndens verksamheter En riskanalys för budgetöverskridande har gjorts för ett urval av nio av Socialnämndens verksamheter från olika verksamhetsblock. Underlag i form av nyckeltal och statistik från Kolada finns i slutet av dokumentet. 1. Hemtjänst a. Budgetförutsättningar Volymreglerat kommunbidrag. Beräknad volym 2015: 57 000 timmar. Hemtjänst utförs både i kommunal regi och av privata utförare. Utförarna får ersättning för utförd tid enligt en timtaxa som varierar beroende på om insatsen avser tätort, landsbygd, omvårdnad eller service. b. Risk 1 volymökning Volymökning regleras via finansförvaltningen, timersättning uppräknad med 2 % 2015 c. Risk 2 - löneökningar Egen regi: löneökningar utöver 2 % Kommentar: kostnad 11 401 kr per promilleenhet. En löneökning på 2,6 % (beräknad ökning 2015) ger 68 409 kr i lönekostnader för enheten som ej täcks av höjning av timersättning. Biståndshandläggares löneökningar är ej inkluderade i denna summa. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Lönekostnaderna är den avsevärt största kostnadsposten för enheten och de påverkas endast marginellt av övriga kostnadshöjningar. e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten 3. Höjd timersättning till utförare (KF) Kommentarer till föreslagna åtgärder 1
Åtgärd 1. Andelen äldre (65+) med beviljade insatser inom hemtjänsten var i Knivsta lägre än i samtliga kommuner i Uppland 2013 (bilaga 1:1), och indikerar således inte en generösare biståndsbedömning än övriga kommuner. Antalet beviljade timmar per person är dock högre i Knivsta än i flertalet av länets kommuner. Åtgärd 3. En höjd ersättning enligt alternativ 3 skulle innebära ett motsvarande underskott på myndighetssidan om ej timersättningen från finansförvaltningen räknas upp mer än 2 %. Då ersättningen till de privata hemtjänstutförarna följer ersättningsnivån till egen regi, skulle det totala underskottet inom verksamhetsblocket SoL/HSL öka ytterligare vid höjda ersättningsnivåer. f. Övrig kommentar En analys utfördes 2014 av hemtjänstens kostnadsnivå av förvaltningsekonom Daniel Wallin, där det konstaterades att hemtjänstens lönenivå samt övriga kostnader ligger i linje med andra kommuner i länet Med dåvarande ersättningsnivå och förutsättningar skulle hemtjänsten egen regi behöva utföra 81 315 timmar per år för att täcka sina kostnader. Detta innebär att utförarens ersättning sannolikt är för låg. Timersättningen räknades upp med 1,83 % inför 2014 och med 2 % inför 2015. Knivstas ersättningsnivåer låg 2013 under medel- respektive medianersättningen för rikets kommuner. 2. Särskilt boende a. Budgetförutsättningar Estrids gård (egen regi): 54 platser Vilhelms gård: 42 platser Övriga köpta platser: 4 platser Ersättningen till Estrids och Vilhelms gård för 2015 baseras på den enskilde brukarens omvårdnadsbehov (omvårdnad, demens, korttid). b. Risk 1 volymökning I dagsläget är samtliga platser på Estrids respektive Vilhelms gård belagda. Kostnaden för köp av ytterligare en extern plats: ca 607 tkr per år (baserat på genomsnittlig kostnad för nuvarande externa köpta platser). c. Risk 2 - löneökningar Egen regi: löneökningar utöver 2 % 2
Kommentar: kostnad 15 105 kr per promilleenhet. En löneökning på 2,6 % (beräknad ökning 2015) ger 90 630 kr i lönekostnader för enheten som ej täcks av höjning av dygnsersättning. Biståndshandläggares löneökningar är ej inkluderade i detta. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Vilhelms gård: Avtalet med Vilhelms gård räknas upp enligt OPI. 2015 fastställs OPI till 2,2 % (2014: 2,1 %) Sedan 2015 erhåller kommunens utförare ersättning på liknande grunder som Vilhelms gård (uppräkning enligt OPI samt ersättning enligt brukarens omvårdnadsbehov) för att grundförutsättningarna ska vara samma. Det innebär en uppräkning av budgeten för Estrids gård med ca 3 mnkr jämfört med 2014. e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten 3. Höjd timersättning till utförare (KF) Kommentarer till föreslagna åtgärder Åtgärd 1. Bilaga 2.2 visar att andelen äldre med särskilt boende är större i Knivsta än genomsnittet för kommuner i Uppland för gruppen 80 år och äldre. Den är dock lägre än genomsnittet för gruppen 65-79 år. Andelen med särskilt boende har minskat årligen för båda grupperna mellan 2012 och 2014. Åtgärd 2. Kostnaden per brukare (bilaga 2.3) är högre i Knivsta än i genomsnittet av Upplands kommuner, även efter att de nya och - i förhållandevis kostsamma - lokalerna har exkluderats i jämförelsen. Daniel Wallins granskning av kostnaderna inom äldreomsorgen visar att Knivsta varken tycks ha höga löner eller hög bemanning och att den höga kostnaden - förutom de nya lokalerna - till viss del kan förklaras av ett kostsamt verksamhetssystem. g. Övrig kommentar Daniels Wallins rapport "kostnadsjämförelseprojekt äldreomsorg i Håbo och Knivsta 2012" visar att Knivsta varken tycks ha höga löner eller hög bemanning inom äldreomsorgen jämfört med Håbo. 3. Personlig assistans enligt LSS 3
a. Budgetförutsättningar Insatsen personlig assistans LSS utförs i egen regi samt av tre privata aktörer. Egen regi: enheten erhåller ersättning från myndighet för utförd timme personlig assistans enligt LSS enligt fastställd timtaxa. Privata utförare: utföraren erhåller ersättning från myndighet. b. Risk 1 volymökning För varje utförd timme får utförarenheten ersättning med 274 kr från myndighetsområdet. Timtaxan har till 2015 räknats upp enligt budget med 2% och 2014 räknades den upp med 1,82 %. Även ersättningen till de privata utförarna räknas upp med 2 % (de privata utförarna erhåller differentierad ersättning, vilket nu ses över till framtida ärenden). En genomsnittlig insats i egen regi (baserat på nuvarande brukare) innebär 86 timmar i månaden. En ytterligare genomsnittlig brukare innebär således en kostnadsökning på ca 278 tkr per år. Se bilaga 3:1 för volymökning, egen regi, under perioden 2012-2014. c. Risk 2 - löneökningar Egen regi: löneökningar utöver 2 % Kommentar: kostnad 685 kr per promilleenhet. En löneökning på 2,6% (beräknad ökning 2015) ger 4 092 kr i lönekostnader för enheten som ej täcks av höjning av timersättning. Biståndshandläggares löneökningar är ej inkluderade i detta. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Lönekostnaderna är den avsevärt största kostnadsposten för verksamheten personlig assistans LSS och de påverkas endast marginellt av övriga kostnadshöjningar. e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten 3. Höjd timersättning till utförare (KF) 4
h. Övrig kommentar Ersättningen till de privata utförarna ses över av förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet vid tecknande av nya avtal. Antalet beviljade timmar enligt LSS kan förväntas stiga i takt med befolkningstillväxten framöver. 4. Gruppbostad LSS a. Budgetförutsättningar Kommunbidrag till gruppbostad LSS 2015: 2 296 6440 kr Knivsta har för närvarande 23 personer boende i gruppbostad LSS. Kommunen driver inga egna boenden utan upphandlar tjänsten av privata utförare, som får betalt per dygn och plats. Kommunfastigheter äger fastigheterna för två av fastigheterna (Dadelvägen och Lyckåsen) och socialnämnden hyr dessa. b. Risk 1 volymökning Den genomsnittliga årliga nettokostnaden för en plats på ett LSS-boende (baserat på nuvarande brukare) är 981 tkr. En ytterligare brukare innebär således en kostnadsökning med ca 1 mnkr. Se bilaga 4:1 för volymökning, egen regi, under perioden 2012-2014. En betydande volymökning är att vänta under de närmaste åren, då flera yngre personer med behov av LSS-boende blir myndiga och flyttar hemifrån. c. Risk 2 - löneökningar Endast biståndshandläggares löneökning, då verksamheten drivs i privat regi. Liten påverkan på budget. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Avtalen med de privata aktörerna räknas upp årligen. Avtalet med Frösunda (totalt 6 platser) räknas upp med 90 % av OPI, vilket innebär en uppräkning med 1,9 % för 2015. 5
e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten 3. Höjd timersättning till utförare (KF) Kommentarer till föreslagna åtgärder Åtgärd 1: Som bilaga 3:3 visar hade 0,65 % av Knivstas befolkning beviljande insatser enligt LSS under 2013, att jämföra med genomsnittet i länets kommuner på 0,82 %. Dessa siffror tyder inte på en utmärkande generös biståndsbedömning. Åtgärd 2. Kostnaden per brukare för boende enligt LSS är högre i Knivsta än i de flesta kommuner i Uppland (se bilaga 4:2). Justerat för lokalkostander är kostnaden per brukare näst lägst i länet (bilaga 4:3), vilket kan förklaras av nya - och förhållandevis - dyra lokaler för LSS boenden. i. Övrig kommentar Kommunen planerar byggnation och upphandling av ny gruppbostad under 2015. 5. Personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB ) a. Budgetförutsättningar Vid personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken beviljas och bekostas insatsen av Försäkringskassan. Kommunen är dock skyldig att betala för de första 20 timmarna per vecka (timtaxa 284 kr/timme) och faktureras detta. Kommunen har för närvarande 23 brukare med beviljade insatser enligt SFB. Av dessa är det 7 brukare som valt kommunen som utförare av assistansen. Utföraren får ersättning av Försäkringskassan med 284 kr per timme. b. Risk 1 volymökning Kommunens årliga kostnad för de första 20 timmarna per vecka uppgår 2015 till 296 tkr per brukare. En ytterligare brukare innebär således en kostnadsökning med närmare 300 tkr per år. Se bilaga 5:1 för volymökning under perioden 2012-2014. 6
c. Risk 2 - löneökningar Egen regi: Löneökningar utöver 1,4 % (uppräkning av Försäkringskassans timtaxa inför 2015) Kommentar: kostnad 6 875 kr per promilleenhet. En löneökning på 2,6 % (beräknad ökning 2015) ger 82 495 kr i lönekostnader för enheten som ej täcks av höjning av timersättning från Försäkringskassan. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Lönekostnaderna är den avsevärt största kostnadsposten för enheten och de påverkas endast marginellt av övriga kostnadshöjningar. e. Möjliga åtgärder 2. Effektivisering i kommunens egen regi. 6 Kostnad för placering på hem för vård eller boende (HVB) för vuxna med missbruk eller beroende a. Budgetförutsättningar Kommunbidrag för verksamheten vård för vuxna med missbruksproblem 2015:1 103 457 kr Kommunen har för närvarande 1 person placerad inom detta verksamhetsblock. b. Risk 1 volymökning Den genomsnittliga månatliga nettokostnaden för en placering (baserat på brukare 2014) uppgår till 55 293 kr. De sju placeringar som var aktiva under 2014 varade i genomsnitt drygt 7 månader. Efter reducering av ett ytterfall i beräkningen (med en placeringstid på 21 månader) är genomsnittliga placeringstiden 5 månader. En ytterligare genomsnittlig placering innebär således en kostnadsökning med ca 276 465 kr. c. Risk 2 - löneökningar 7
Löneökningar över 2 % påverkar endast verksamheten i mindre omfattning då den avsevärt största kostnaden är institutionsplaceringar. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Justering av avtal med de privata vårdleverantörerna medför kostnadsökningar för kommunen. e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten 3. Höjd timersättning till utförare (KF) Kommentarer till föreslagna åtgärder Åtgärder1-2: År 2014 låg Knivsta ca 0,7 % under den strukturårsjusterade standardkostnaden för individ och familjeomsorg. Det indikerar att verksamheten sammantaget kostar något mindre än vad den borde kosta. (Se bilaga 6:2). Detta är ett övergripande mått och säger dock ingenting om hur kommunen ligger till specifikt gällande kostnad och biståndsbedömning för missbruk vuxna. Bilaga 6:3 visar kostnaden för institutionsvård vuxen missbruk per invånarer och visar en kostnad som ligger i linje med Uppsala läns kommuners genomsnitt. 7. Kostnad för placering på HVB för barn och unga a. Budgetförutsättningar Kommunbidrag HVB för barn och unga 2015: 3 075 239 kr Kommunen har för närvarande 1 person placerad på HVB. b. Risk 1 volymökning Den genomsnittliga månatliga nettokostnaden för en placering (baserat på brukare 2014) uppgår till 89 738 kr. De fem placeringar som var aktiva under 2014 varade i genomsnitt knappt 15 månader. Efter reducering av ett ytterfall i beräkningen (med en placeringstid på 21 månader) är genomsnittliga placeringstiden 5 månader. En ytterligare genomsnittlig placering innebär således en kostnadsökning med ca 1 346 tkr. 8
Se bilaga 7:1 för volymökning, egen regi, under perioden 2012-2014. c. Risk 2 - löneökningar Löneökningar över 2 % påverkar endast verksamhetens budget i mindre omfattning då den avsevärt största kostnaden är institutionsplaceringar. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Justering av avtal med de privata vårdleverantörerna medför kostnadsökningar för kommunen. e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten Kommentarer till föreslagna åtgärder Åtgärder 1-2: 2014 låg Knivsta ca 0,7 % under den strukturårsjusterade standardkostnaden för individ och familjeomsorg. Det indikerar att verksamheten för individ- och familjeomsorg sammantaget kostar något mindre än vad den borde kosta. (Se bilaga 6:2). Detta är ett övergripande mått säger det dock ingenting om hur kommunen ligger till specifikt gällande kostnad och biståndsbedömning för institutionsvård barn och unga. Bilaga 7:3 visar kostnaden för institutionsvård barn och unga per invånare 0-20 år i kommunen och visar en låg kostnad i jämförelse med länets kommuner i genomsnitt. 8. Ekonomiskt bistånd a. Budgetförutsättningar Kommunbidrag ekonomiskt bistånd 2015: 7 704 000 kr. b. Risk 1 volymökning 9
Det totala utbetalda biståndet uppgick 2014 till 7 206 985 tkr. En ökning av det utbetalda biståndet med 1 % ger således en kostnadsökning med 72 070 kr. c. Risk 2 - löneökningar Löneökningar över 2 % påverkar endast verksamheten i mindre omfattning då den avsevärt största kostnaden är utbetalt ekonomiskt bistånd. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Riksnormen för 2015 har samma belopp som riksnormen för 2014. Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka. e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten Kommentarer till föreslagna åtgärder Åtgärder 1-2. Andelen invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd uppgick 2013 till 2,3 % (se bilaga 8:1), vilket var ett av de lägre talen i länet. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll uppgick 2013 till 41 356 kr (bilaga 8:2) vilket är högre än de flesta kommuner i länet. Det utbetalda ekonomiska biståndet har minskat med 10,5 % under andra halvåret av 2014 jämfört med årets första sex månader (se bilaga 8:3 för det månatliga utbetalda ekonomiska biståndet under 2014). 9. Färdtjänst a. Budgetförutsättningar Kommunbidrag färdtjänst och riksfärdtjänst 2015: 3 339 000 kr b. Risk 1 volymökning 10
Den totala kostnaden för färdtjänst och riksfärdtjänst uppgick 2014 till 3 507 972 kr. Antalet kunder som har beviljats färdtjänst har ökat 2 % mellan 2013 och 2014. Det totala antalet resor minskat med 3 % mellan åren. Däremot har antalet studieresor och antalet arbetsresor ökat, vilket har lett till en kostnadsökning på närmare 11 %. En ny färdtjänstkund som studerar på universitet (med ca 40 studieresor per månad) ger en årlig kostnadsökning på ca 300 tkr. c. Risk 2 - löneökningar Löneökningar över 2 % påverkar endast verksamheten i mindre omfattning då den avsevärt största kostnaden är utbetalt ekonomiskt bistånd. d. Risk 3 övriga kostnadsökningar Avtalet med färdtjänstleverantörerna har räknats upp med 0,61 % mellan 2014 och 2015 och utgör således ingen risk för budgetöverskridande. e. Möjliga åtgärder 1. Restriktivare biståndsbedömning 2. Effektivisering i verksamheten Kommentarer till föreslagna åtgärder Åtgärd 1-2. Kostnaden för färdtjänst och riksfärdtjänst uppgick 2013 till 249 kr per invånare och låg i linje med den genomsnittliga kostnaden i Uppsala läns kommuner. Förvaltningen har inlett diskussioner med landstinget för att diskutera samordning av lokaltrafiken och färdtjänsten i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. 10. Övriga verksamheter Utöver de verksamheter som riskanalysen innefattar så ryms även följande verksamheter inom scialnämndens budget. Flyktingmottagande: Insatser till nyanlända flyktingar (ekonomiskt bistånd, hemtjänst mm.) Boende för ensamkommande flyktingar 11
Arbetsmarknadsåtgärder Sysselsättning Anställningsstöd och arbetspraktik Feriearbete Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt SoL och HSL Sjuksköterskeinsatser Delegerad hemsjukvård Rehabiliterande insatser av arbetsterapeut och fysioterapeut Anhörigstödjare Trygghetslarm Dagverksamhet SoL Personlig assistans SoL Ledsagarservice SoL Avlösarservice SoL Kontaktperson SoL Stöd till anhöriga i form av avlastning Vård och omsorg enligt LSS och SFB Daglig verksamhet enligt LSS Ledsagarservice enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Avlösarservice i hemmet enligt LSS Korttidsvistelse utanför hemmet LSS Personlig assistans LSS Personlig assistans SFB Anhörigstödjare Förebyggande verksamhet Dagcentral Lyckträffen Stegen Övrig individ- och familjeomsorg 12
Individuellt behovsprövad öppen vård Individuellt behovsprövade insatser Råd och stöd Familjerådgivning Familjerätt Familjehemsvård för barn och ungdom Individuellt behovsprövad öppen vård för barn och unga Råd och stöd för barn och unga Anhörigstödjare 13
1. Hemtjänst Bilaga 1:1 Bilaga 1:2
2. Särskilt boende Bilaga 2:2
Bilaga 2:3
3. Personlig assistans enligt LSS Bilaga 3:1 Antal utförda timmar personlig assistans LSS Antal utförda timmar personlig assistans LSS 7724 8275 6531 2012 2013 2014 Bilaga 3:2
Bilaga 3:3
4. LSS-boende Bilaga 4:1 23 22 21 20 19 18 17 Antal brukare LSS-boende 2012 2013 2014 Bilaga 4:2
Bilaga 4:3
5. Personlig assistans enligt SFB Bilaga 5:1 22 21 21 20 20 19 19 18 18 17 17 Antal brukare SFB 2012 2013 2014 Antal brukare SFB
6. Institutionsvård missbruk vuxen Bilaga 6:1 Antal aktiva placeringar under året, institutionsvård vuxen 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 Bilaga 6:2
Bilaga 6:3
7. Institutionsvård för barn och ungdom Bilaga 7:1 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal placeringsmånader HVB 2012 2013 2014 Bilaga 7:2
8. Ekonomiskt bistånd Bilaga 8:1 Bilaga 8:2
Bilaga 8:3 Kr 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad 2014
9. Färdtjänst och riksfärdtjänst Bilaga 9:1