Hemtentamen Del 1 1
Inledning Sverige har länge varit ledande i frågor gällande jämställdhet, andelen kvinnor inom politiken och andelen tjänstgörande kvinnor är bland de högsta i världen. Men när det kommer till andelen kvinnor på höga poster och i bolagsstyrelser är andelen betydligt mindre och nästintill obefintligt. Underrepresentationen av kvinnor i svenska bolagsstyrelser är alarmerande och denna oro uttrycktes redan 2002 den 2 november av dåvarande vice statsminister Margareta Winberg i SvD Näringsliv. För att öka andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser föreslog Margareta könskvotering som möjlig åtgärd såvida inte att ökningen sker naturligt. Kvinnors underrepresentation i näringslivet och även inom politiken uppmärksammas idag av staten som ett problem. Ett problem som bör åtgärdas med statens inverkan, bortsett från att problemet inte löstes på ett naturligt sätt. Medan förr var det tvärtom, staten var den bidragande faktorn till underrepresentationen, på grund av att det fanns lagar och restriktioner som hindrade kvinnors utveckling på arbetsmarknaden. Det finns många indikatorer som kan förklara varför kvinnor har hindrats från att avancera till toppskiktet inom näringslivet. Dessa indikatorer måste självklart tas hänsyn till men den stora frågan är hur kan vi lösa detta problem och öka andelen kvinnor gällande de höga posterna? Idag kan vi inte skylla på att majoriteten av kvinnor inte är tillräckligt utbildade eller att det är endast kvinnor som har möjlighet att vara mammalediga. Kvinnor i Sverige är utbildade och männen har möjlighet att ta ut pappaledighet. Tes Könskvotering är enda möjligheten för kvinnor att nå toppskiktet i det svenska näringslivet. 2
Analys och förklaring av tes Det finns två olika former av könskvotering måttfull och radikal. I min tes syftar jag på måttfull könskvotering men för att söka bättre förståelse anser jag att det är nödvändigt att förklara vad radikal könskvotering betyder. Radikal könskvotering innebär att reservera en bestämd kvot för en underrepresenterad grupp och endast främja den mest kvalificerade inom denna grupp, även om det finns mer kvalificerade inom någon annan grupp. Medan den form av könskvotering jag avser i min tes innebär att man väljer den sökande som tillhör den underrepresenterade gruppen, om två sökande har samma kvalifikationer. 1 Toppskiktet är det andra argumentet jag behöver förklara för att undvika missförstånd i denna promemoria. Med toppskikt avser jag svenska bolagsstyrelser. Argument till försvar av tes Att exkludera en person från en grupp enbart på grund av ens kön är moraliskt fel. Att inte ta in en kvinna i en bolagsstyrelse som har efterfrågad kompetens är att exkludera en person enbart på grund av hennes kön. Därför är diskriminering av kön oacceptabel. Jag tänker inleda denna argumentation utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Många gånger hävdar personer att någonting är moraliskt fel utan att kunna peka ut vilka konsekvenserna är. Utilitaristisk konsekvensanalys kräver att den som hävdar att någonting är moraliskt fel också kan visa vem som gör fel, personen måste visa att effekterna av det som anses som moralisk fel har gjorts så att en persons liv har blivit sämre. Konsekvensanalysen gäller även det motsatta det vill säga om man hävdar att något är moraliskt rätt måste man kunna bevisa att någons liv har blivit bättre. 2 För att pröva metoden har jag valt ut ett av huvudargumenten som används mot könskvotering vilket är att det anses moraliskt fel att kvotera eftersom man väljer kön framför kompetens. Argumentet menar att ingen kvinna vill komma in endast för att man är kvinna 1 http://sv.wikipedia.org/wiki/kvotering 2 Kymlicka, Will, C.Political Philosphy.s. 11 3
utan på grund av ens kompetens. Konsekvensen enligt detta argument skulle alltså vara att inkompetenta kvinnor ersätter kompetenta män. Till att börja med så finns det kvinnor med rätt kompetens och erfarenhet för att i detta fall sitta i en bolagsstyrelse. Statistik från statistiska centralbyrån år 2012 visar att kvinnor är i högre grad mer utbildade än män. 3 Huruvida kompetens mäts så bör utbildning vara en viktig mätstock för att mäta kompetens. Med detta sagt kvoteras enbart en kvinna in istället för en man om hon har den kompetens som efterfrågas. Sammanfattningsvis så håller inte argumentet att kvinnor endast anställs på grund av deras kön och inte deras kompentens. En annan aspekt som är värd att ha i åtanke är kommer verkligen män in i bolagsstyrelser enbart på grund av deras kompetens? Carolina Neurath, reporter på Svd Näringsliv menar att män anställs för att de har kompetensen och erfarenheten, men också för att de kanske råkade plugga på Handelshögskolan ihop eller tillhöra samma jaktlag som bolagsägaren. Utifrån det kan man dra slutsatsen att det kanske inte nödvändigtvis är dem mest kompetenta som ingår i bolagsstyrelser. 4 Om en kille och tjej har haft samma betyg, väl godkänt, på respektive prov i exempelvis svenska men endast killen får VG i slutbetyg skulle de flesta hålla med om att det är orättvist och moraliskt fel. Om alla män hade rösträtt medan hälften av befolkningen dvs. kvinnorna inte hade rösträtt trots att de arbetar och påverkas lika mycket av besluten som männen skulle nog de flesta anse att detta var orättvist och moraliskt fel. Att inte bli rättvist behandlad och diskriminerad på grund av sitt kön är moraliskt fel. För att återkoppla till den utilitaristiska konsekvensanalysen ska jag nu visa att någons liv har blivit bättre eftersom jag hävdar att könskvotering är en moralisk försvarbar åtgärd. Jag utgår från argumentet att nyttan ökar inte enbart för kvinnor utan också för män. Alltmer forskning visar att bolag med en jämn fördelning av män och kvinnor i ledning och styrelse har högre lönsamhet, högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. När 3 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efteramne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/12252/12259/behallare-for-press/pa-tal-omkvinnor-och-man-lathund-om-jamstalldhet-2012/ 4 http://www.svd.se/naringsliv/gnalliga-argument-mot-kvotering_5049873.svd 4
verksamheter går dåligt fungerar könsbalanserade styrelser bättre i sin kontrollfunktion och är mer villiga att byta ut bolagets vd. 5 Denna aspekt berör män lika mycket som kvinnor och visar på att företag kan bli mer konkurrenskraftiga på marknaden genom att tillsätta fler kvinnor. Examination av invändningar gentemot tes I denna text ska jag kritiskt granska min tes. Jag kommer att börja med att utgå från den liberala synen som motsätter sig till könskvotering. Inledningsvis så hävdar liberalisterna att alla har samma möjligheter, det vill säga alla kan nå höga poster med förutsättning att man har rätt kompetens och meriter. Därför ses inte denna obalans mellan könen på vissa poster som något större problem eftersom alla har lika möjligheter. Inequalities of incoe and prestige etc. are assumed to be justified if an only if there was fair competetion in the awarding of the offices and positions that yield those benefits 6 Liberalisterna menar på att könskvotering förhindrar jämlik behandling och icke diskriminering eftersom detta endast kan ske om man anställs utifrån sina kvalifikationer. En liberalist skulle förmodligen mena på att det inte finns tillräckligt meriterande kvinnor vilket är orsaken till den ojämna fördelningen i bolagsstyrelserna. Könskvotering kan anses som diskriminerande eftersom man frångår principen om likabehandling. Huvudargumentet inom liberalismen är att människor ska bedömas individuellt snarare än kollektivt. Ur ett individuellt rättviseperspektiv talar man därför inte om den kollektiva rättvisan, varför könskvotering inte skall användas som metod för att främja en viss grupp i samhället. Denna kritik har riktats från Rawls mot utilitarismen utilitiarianism fails to treat people as ends in themselves, since it allows some people to be sacrificed endlessy for the greater benefit of others 7 En möjlig problematik med könskvotering är att även om kvinnor ökar är det inte säkert att de får mer inflytande på grund av det? Ett annat argument mot denna debatt är även om det skulle vara så att kvinnor fick mer inflytande och en rättvisfördelning av könen uppstod, skulle bilden av kvinnor i toppskiktet förändras? Att en negativ bild av kvinnor målas upp, 5 http://www.dn.se/debatt/hog-tid-att-konskvotera-for-bolagens-och-landets-basta/ 6 Kymlicka, Will, C.Political Philosphy.s. 57 7 Kymlicka, Will, C.Political Philosphy.s. 108 5
exempelvis att kvinnor inte är kompetenta nog att nå höga poster på egna meriter. Respons till invändning För att bemöta kritiken som har riktats mot könskvotering så menar liberalisterna att alla har lika möjligheter att nå dessa poster. Om alla hade möjlighet att nå dessa poster, varför sitter exempelvis bara 12 procent kvinnor som styrelseordföranden i aktiebolag? Om fördelningen av män och kvinnor på höga poster hade skiljt sig med 10, 15 procent hade det varit resonliga siffror även om detta inte är idealet. Men när så mycket som 88 procent av styrelseordföranden är män anser jag att det är en tydlig indikator på att kvinnor inte har samma möjligheter som män. När verkligheten visar att kvinnor inte har jämlika möjligheter som män leder det till att även liberalister skulle tvungna att hålla med..if there was fair equality of opportunity- that is, if no one was disadvantaged by their race, or sex, or social background. 8 Slutsatsen är att liberalisternas argument om lika möjligheter inte håller. Det individuella rättviseperspektivet menar att människor bör bedömas utifrån ett individuellt perspektiv snarare än som kollektiv. När det rådde apartheid och de svartas rättigheter diskriminerades så handlade det inte om de svarta som individer eftersom diskrimineringen skedde av dem som grupp. Jag ser ingen skillnad i detta fall. Att bortse från att det är kvinnorna som grupp som diskrimineras är att frångå från kärnan i debatten. Företag i länder som har infört könskvotering har ökat sin lönsamhet på grund av en mer jämlik fördelning av könen. Om Sveriges bolagsstyrelser inte förändrar könsfördelningen kommer företag att förlora sin konkurrenskraft på den globala marknaden. Att kvinnor därför inte skulle få inflytande efter könskvotering skulle innebära att företag hellre går med förlust än att ha en jämlik könsfördelning, vilket känns tämligen osannolikt. Till en början är det troligt att vissa målar upp en bild av kvinnor som oförmögna att nå höga poster och att kvinnor måste könskvoteras för att göra detta. Detta argument kommer inte att hålla när företag blir mer lönsamma och samhället blir mer demokratiskt. 8 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efteramne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/12252/12259/behallare-for-press/pa-tal-omkvinnor-och-man-lathund-om-jamstalldhet-2012/ 6
Källor Tryckta källor Kymlicka W. Second edition (2014) Contemporary political philosophy, an introduction. Oxford University Press Elektroniska källor http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/12252/12259/behallare-for- Press/Pa-tal-om-kvinnor-och-man-Lathund-om-jamstalldhet-2012/ http://sv.wikipedia.org/wiki/kvotering http://www.svd.se/naringsliv/gnalliga-argument-mot-kvotering_5049873.svd http://www.dn.se/debatt/hog-tid-att-konskvotera-for-bolagens-och-landets-basta/ 7