Lärande och hälsa vid autism

Lärande och hälsa vid autism Elevhälsans roll Autismspecifik kompetens Grundskola/Särskola Eva Nordin-Olson Skolläkare, Mora Kommun Distriktsläkare, inriktning habiliteringsmedicin Verksamhetschef Vårdcentral Mora, Landstinget Dalarna eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Elevhälsa Stödja elevens utveckling mot utbildningens mål Verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete Viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd

En samlad elevhälsa för att öka samverkan och betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet Medicinska insatser Skolläkare, skolsköterska Hälsobesök (hälsosamtal, hälsokontroller) Enklare sjukvårdsinsatser Psykologiska insatser Skolpsykolog Psykosociala insatser Skolkurator Specialpedagogska insatser Personal med specialpedagogisk kompetens

Skolhuvudmannen Genomföra utbildningen i enlighet med skollagen Vara vårdgivare i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen

Elevhälsans prioriterade områden Psykisk hälsa och ohälsa Arbetsmiljö Skolfrånvaro Levnadsvanor

Elevhälsans uppdrag Generellt riktat arbete Främja lärande, utveckling och hälsa Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter Bidra till att skapa miljöer som främjar detta Individuellt riktat arbete Bidra till att varje elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa Uppmärksamma och på rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa Bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd

Samverkan Vårdnadshavare Skolans övriga personal Barnhälsovården Övrig hälso- och sjukvård Tandvård Ungdomsmottagningar Socialtjänst mm

Dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande Starkt samband mellan misslyckande i skolan, psykisk ohälsa och socialt utanförskap Barn med funktionsnedsättningar ökad risk Skolmisslyckande Psykisk ohälsa Mobbning Socialt utanförskap

Reflexioner över några begrepp Skolhälsovård - elevvård elevhälsa Mödrahälsovård - barnhälsovård - elevhälsa Elever - Barn, ungdomar Alla

Individ Grupp Generell

Helhetsperspektiv Biopsykosocialt perspektiv Alla livsområden Livsperspektiv

Förutsättningar för att utvecklas väl och må bra Salutogent perspektiv Upplever världen som begriplig och strukturerad, inte kaotisk och oförklarlig (Begriplighet) Upplever sig förfoga över de resurser man behöver för att klara livets påfrestningar (Hanterbarhet) Har en känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig (Meningsfullhet) Känsla av sammanhang (Antonovsky)

Vad gör att ett barn upplever världen begriplig, hanterbar och meningsfull? Egna förutsättningar Uppväxtmiljö (hem, skola, fritid) som främjar utveckling av detta

Psykisk hälsa

Skyddsfaktorer på individnivå Förmåga att fungera socialt med jämnåriga och vuxna Stabilt humör Upplevelse av kontinuitet och sammanhang Känsla av delaktighet Att sammanhanget man är i är begripligt, hanterbart och meningsfullt Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andra lösningar om det behövs Goda kognitiva/begåvningsmässiga förutsättningar Att klara de uppsatta målen i skolan Stöd från föräldrar och andra vuxna Fungerande samverkan/goda relationer mellan hem och skola

Riskfaktorer på individnivå Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter Bristande självkontroll med låg tolerans för frustrationer Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner Bristande självförtroende och negativ självuppfattning Funktionshinder

Riskmiljöer Familjer med: Missbruksproblem Relationsproblem Familjevåld Ensamstående förälder Avsaknad av socialt nätverk Ekonomiska svårigheter Förälder med psykisk sjukdom Förälder med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar En skola där: Barn och unga har lite inflytande Miljö, kommunikation och pedagogiska arbetssätt inte anpassats till barn och ungas behov

Neuropsykiatriska funktionshinder Funktionsnedsättningar inte sjukdomar Funktionshinder begränsning i relation till omgivningen

Miljörelaterat funktionshinderbegrepp Sjukdom/skada Medfödd avvikelse Funktionsnedsättning Omgivning Funktionshinder

Biologisk bakgrund Genetiskt arv, Kromosomskada, Komplikation under graviditet/ förlossning, Medicinsk sjukdom, Infektion, Alkohol mm Annorlunda fungerande nervsystem Strukturellt Biokemiskt (signalsubstanser) Annorlunda kognition Annorlunda perception

Kognition sätt att tänka, bearbeta och förstå information Perception att hantera, tolka och samordna sinnesintryck

Viktiga kognitiva funktioner Theory of mind (Mentaliseringsförmåga) Förmåga att förstå att människor har egna inre liv, tankar och känslor, som ligger bakom de beteenden vi ser. En förutsättning för inlevelseförmåga. Exekutiva funktioner Förmågan att i tanken kunna planera, organisera, hålla tillbaka impulser för att behålla vald strategi, tillfälligt växla fokus och hitta tillbaka till ursprunglig plan. Nödvändig för att utveckla känsla för tid Central koherens Förmågan att se helheter och meningsfulla sammanhang. Sortera bort oviktiga detaljer.

Annorlunda perception Annorlunda känslighet för Ljud Matens smak och konsistens Visuella intryck (ljus, färg, avstånd, storlek) Lukt Smärta Temperatur Bristande bortfiltrering av ovidkommande sinnesintryck Svårt med samordning av sinnesintryck Bristande kroppsuppfattning

Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar Specifika inlärningssvårigheter Allmänna inlärningssvårigheter Neuropsykiatriska funktionshinder Neurodevelopmental disorders Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar

Vad kan räknas till neuropsykiatriska funktionshinder? ADHD/Damp minst 5% pojke:flicka 2-3 : 1 Autism och autismliknande tillstånd 1% 3-4 : 1 Autism 0,2% Aspergers syndrom 0,5-0,7% Specifika inlärningssvårigheter Dyslexi 5% minst 50% också adhd Dysgrafi Dyscalculi Specifik språkstörning 1% Tourettes syndrom 1% Tvångssyndrom (OCD) 1% Lindrigt begåvningshandikapp 1-2 % ESSENCE (Early Sympomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examination) Christopher Gillberg 5-10% av alla barn har något dolt neuropsykiatriskt funktionshinder

ESSENCE Early Symtomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examination Inte en diagnos utan symtom som ska föranleda en bred tvärprofessionell utvecklingsbedömning.

Avvikelser i utvecklingen avseende tal språk, kommunikation socialt samspel aktivitetsnivå affektreglering sömn motorisk koordination.

Neuropsykiatriska funktionshinder Medfödda eller tidigt förvärvade Osynliga Svåra Livslånga Hindrande Risk överskattad och underskattad Är inte en sjukdom Biologisk bakgrund Beror inte på relationsstörningar Orsakas inte av psykosociala faktorer Därmed inte sagt att den psykosociala miljön inte skulle vara viktig. Den är av avgörande betydelse för varje människas utveckling.

När bör vi misstänka När vanligt inte räcker Mycket mer än andra barn Går inte över När insatser och stöd inte hjälper Det är något som inte stämmer

Skillnader och likheter ADHD och AST Utvecklingsrelaterade/neuropsykiatriska funktionshinder BioPsykoSocial bakgrund Förekommer ofta samtidigt Kärnproblemen olika AST mer annorlunda, genomgripande ADHD mycket vanligare

Kärnsymtom vid ADHD Uppmärksamhetsproblem Impulsivitet Aktivitetsreglering

Kärnsymtom vid autismspektrumtillstånd Social interaktion, ömsesidigt socialt samspel Kommunikation Stereotypa beteenden bristande flexibilitet och föreställningsförmåga

Viktiga kognitiva funktioner Theory of mind (Mentaliseringsförmåga) Förmåga att förstå att människor har egna inre liv, tankar och känslor, som ligger bakom de beteenden vi ser. En förutsättning för inlevelseförmåga. Exekutiva funktioner Förmågan att i tanken kunna planera, organisera, hålla tillbaka impulser för att behålla vald strategi, tillfälligt växla fokus och hitta tillbaka till ursprunglig plan. Nödvändig för att utveckla känsla för tid Central koherens Förmågan att se helheter och meningsfulla sammanhang. Sortera bort oviktiga detaljer.

Annorlunda tänkande och Nedsatt social instinkt

Autism och utvecklingsstörning Viktigt att känna igen Kärnproblem, inte ett tilläggsproblem Förklaras inte av utvecklingsstörningen

Allmänt om insatser Samordnade insatser, SIP Ges i alla sammanhang Expertstöd i utformningen Individuella funktionsprofiler och behov Habiliterande/utvecklande natur Främja utveckling, hälsa, lärande och delaktighet Riktas mot kärnproblematik/hinder Lyfta styrkorna! Psykopedagogiska insatser Generell kunskap om de specifika funktionshindren för att ha tillgång till Förståelse av vad som ligger bakom Pedagogisk verktygslåda

Anpassning och stöd vid adhd Strukturskapande Minimera distraherande faktorer Tillgodose rörelsebehov Minnesstödjande Hjälp att organisera och planera Tydliga instruktioner, visuella Anpassad längd på arbetspass Hjälpmedel Träning av arbetsminnesfunktioner Medicinering Lyft och använd styrkorna

Insatser vid autism Varje dag, dygnets alla timmar och hela livet för de allra flesta Kompetensen måste finnas i vardagen där situationerna finns, frågorna ställs och kommunikationen sker Ett annat språk Måste användas i alla sammanhang! Ett annat tänk Lära aktivt det andra lär sig intuitivt, socialt lärande Visuellt tydliggörande strategier

Samordnade insatser SIP Individuell plan LSS Gemensam grundsyn Ges av så få personer som möjligt Gemensamt språk och förhållningssätt Se upp med att fragmentera barnet/ungdomen genom att olika insatser och behandlingar ges av många olika personer utan tolk

Individuella funktionsprofiler Kognition Nivå Profil, ex arbetsminne, snabbhet, visuell -auditiv Tankestil Socialt samspel Omogen? Annorlunda, udda? Kommunikation Verbal Icke verbal Perception Mental energi åtgång Stress

Meningsfullhet Individuellt Vid autism ofta ovanligare Bagateller för andra kan vara enormt viktiga Se upp med ditt sätt att tänka och värdera är fel

Bemötande Nyfiket förhållningssätt Vilja att förstå hur barnet tänker Anpassa krav till ojämnheten i förmågor

Struktur och visuellt tydliggörande Förr Struktur detsamma som fasta rutiner Viktigt att följa schema Ingen flexibilitet Ge instruktioner Nu Visuellt tydliggörande för att skapa förutsägbarhet och förståelse av sammanhang Kommunikation Möjliggöra flexibilitet

Autismvänlig miljö Lugn Tydlig Förutsägbar Fri från oförutsägbara störningar Visuellt tydliggjord Var? Vad? Hur? Hur länge? Sen?

Anpassad kommunikation och socialt lärande Konkret tydligt tal Tala långsamt, korta meningar Undvik abstrakta begrepp Undvik ord som inte är exakta vänta, vi får se, kanske, sen, om en stund, snart Undvik eventualiteter Undvik öppna frågor Vid val ge tydliga alternativ och konsekvenser

Använd visuellt stöd i samtal, möten och instruktioner Använd visuella tekniker/hjälpmedel Sociala berättelser Seriesamtal Sociala manuskript Samtalsmatta Ritprat Stödordssamtal

Först tvättar Åsa Marias hår utan att det kommer vatten i ögonen

Enkelt uttryckt innebär autismspektrum att man har ett annorlunda eller ovanligare sätt att tänka tolka förstå kommunicera hantera sinnesintryck

Då behövs autismspecifik kompetens för att kunna erbjuda AKK, alternativ kompletterande kommunikation Autismvänlig miljö Särskilt pedagogiskt arbetssätt Strategier och hjälpmedel Anpassat bemötande och förhållningssätt.

Autismspecifik kompetens Grundläggande teoretisk kunskap om autismspektrumtillstånd Praktisk förståelse för vilka uttryck det kan ta sig hos olika individer Förmåga att tillämpa teoretisk kunskap och praktisk förståelse

Det är nödvändigt att den som möter personer med autismspektrumtillstånd har autismspecifik kompetens. Det är en förutsättning för att personer med autismspektrumtillstånd ska kunna komma till sin rätt, utvecklas positivt, ha en god hälsa och kunna leva ett liv med god livskvalitet och full delaktighet i samhället.

Ett annat språk

Insikt om att det behövs måste finnas i Skolan och barnomsorgen Socialtjänsten Habilitering Psykiatrin Övrig hälso- och sjukvård AF, Fk mm mm Som att ha ett annat språk

Etiska aspekter Personligheter eller funktionsnedsättningar? Vem avgör? Jag vill inte bli normaliserad, jag vill bli respekterad för den jag är och få hjälp i mina svårigheter Varför? För vem? Vem har tolkningsföreträde? Svårigheter kan vändas till styrka Barnets/ungdomens röst och delaktighet Ingen är autistisk, autism är något man har

Diagnos hjälp eller stjälp? Det beror på hur den används Används slarvigt I skolan och allmänna debatten Barn med diagnoser?! I stället barn med funktionshinder, problem, sjukdomar osv Syftar på ADHD och Asperger fr a, inte allergi, hörselnedsättning, dyslexi osv Inträdesbiljett Nyckel till kunskap, samla kunskap och utbyte av erfarenheter Jämför med exv allergi och hörselnedsättning Inte allmängiltig högst individuell Inget självändamål Inte stigmatiserande

Evidensbaserat arbetssätt EBM och EBP Vetenskapligt faktaunderlag Beprövad erfarenhet Individens preferenser Integrera Omvandla Individualisera

Barn med funktionsnedsättningar/hinder löper ökad risk att misslyckas i skolan, utveckla psykisk ohälsa och hamna i socialt utanförskap. Möjligt att anpassa fysisk miljö och arbetssätt så att alla elever får rätt förutsättningar att lyckas såväl socialt som kunskapsmässigt.

Organisation Kunskap om de olika specifika funktionshindren, dess förekomst och dess pedagogiska konsekvenser Kartlägg behov utifrån den kunskapen Organisera undervisningen så att utbudet matchar alla barns behov Generell kunskap om barns utveckling och behov inte tillräckligt Systematiskt kvalitetsarbete Handlingsplan Samverkan

Organisationsnivå Kartläggning Kompetens och fortbildning Fysisk, pedagogisk och social miljö tillgänglig? lokaler, skolgårdar, pedagogiska arbetssätt, kompensatoriska strategier, hjälpmedel Förutsättning för att skolans utbud matchar alla barns behov

Individ- och gruppnivå Stor variation! En till en stöd i egen lokal på skolan Mindre grupp med anpassning Stöd och anpassning i vanlig klass Undervisning i lokal utanför skolan Samordnade insatser skola-socialtjänst, ex samverkansskola

Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering

Stress Mycket vanligt Överskattning och underskattning Feltolkningar av språk och sammanhang Sensorisk överbelastning Mm mm Risk att det feltolkas som uttryck för exv adhd

Beteendeproblem, Problemskapande beteenden/situationer Utmanande beteenden/situationer En form av kommunikation något är fel Stress? Kan det förstås utifrån barnets perspektiv, värderingar/prioriteringar och förutsättningar Kognition Kommunikation Intressen Perception Relaterat till tilläggsproblematik, Ep? Adhd? Psykiatrisk sjd? Uttryck för kroppsligt symtom Vaxpropp, otit, skavsår, huvudvärv, migrän, magont osv

Affekt Panik Utbrott Kontroll Stressorer? Stressorer? Tid

ELOF Elever med Lång Oroande Frånvaro (Hemmasittare)

Tidigt upptäcka och känna igen Se varningssignalerna Sällan skolk Någon som mår dåligt Tecken på ohälsa Många har autism Starkt samband mellan lärande och hälsa

Mina erfarenheter Flesta har haft något inom autismspektrat Mycket kunskap om struktur har funnits Autismspecifik kompetens ha saknats Anpassad kommunikation har saknats Aktivt socialt lärande har saknats Brist på helhetsperspektiv och samordning Uppgivna vanmäktiga vuxna Skuldbeläggande av föräldrar

Systematiskt arbetssätt Inte en metod Ny kartläggning? Fördjupad kartläggning Uppföljning Utvärdering Analys Åtgärd

Ta reda på varför Bred kartläggning Psykologisk Pedagogisk Social Medicinsk/psykiatrisk

Bedöm den psykiska hälsan Art? Grad? Känt funktionshinder? Misstänkta funktionsnedsättningar?

Hur lyckas man med det när ; Tillit till skolan och vuxna saknas När ingen förstår mig När jag bara får kritik När ingen lyssnar på mig När skolan är meningslös När utanförskapet känns mer meningsfullt och bekräftar mig???

Börja med att bygga en förtroendefull relation Prata inte skola först! Möt barnet/ungdomen där hon/han är Visa vilja att lyssna och förstå Var en bra lyssnare = personen känner sig lyssnad på

Kommunicera på det sätt som passar barnet/ungdomen Samtal med visuellt stöd, ex ritprat, stödords samtal, sociala berättelser osv Sms Mail Mm Nyfiket förhållningssätt

Våga gå utanför mallen Hembesök Gör andra saker med barnet/ungdomen utifrån intressen och trygga sammanhang Ovanliga lösningar Unika situationer, ingen allfara

Övergripande handlingsplan Samordning Helhetsperspektiv Skräddarsy individuella lösningar

Tappa inte hälsoperspektivet Är sällan enbart ett pedagogiskt problem

Fundera över begrepp som Ogiltig Oroande Alla

Hur går det? Varierar beroende på kompetens, förhållningssätt och grundsyn möjligt med lösningar utanför mallen Autismspecifik kompetens avgörande

Äntligen slipper jag vara barn, eget rum på jobbet

Att ha autism är inte detsamma som att vara omänsklig. Men det innebär att man är annorlunda i grunden. Det innebär att det som är normalt för andra inte är normalt för mig, och det som är normalt för mig är inte är normalt för andra. Jag är på sätt och vis illa rustad för att överleva i den här världen, likt en utomjording som strandat utan karta. Men min personlighet är intakt. Mitt själv är oskadat. Livet har både mening och värde för mig och jag önskar inte bli botat från mig själv.. Inse att vi är lika främmande för varandra och att mitt sätt att vara inte endast är en skadad variant av ditt. Visa mig respekten att möta mig på mina egna villkor. Ifrågasätt dina slutsatser. Definiera dina villkor. Arbeta med mig för att bygga broar mellan oss. Jim Sinclair 1992

Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda Barn med Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd, Eva Nordin- Olson Barn med funktionsnedsättningar/hinder löper ökad risk att misslyckas i skolan, utveckla psykisk ohälsa och hamna i socialt utanförskap. Ändå är det möjligt att anpassa fysisk miljö och arbetssätt så att alla elever får rätt förutsättningar att lyckas såväl socialt som kunskapsmässigt. Elevhälsa nr 3, 2014, Gothia En skola för alla, http://www.gothiafortbildning.se/gofo/bilagor/elevhalsa_3_2014/elev halsa_4_2014_en_skola_for_alla.pdf

e AUTISM Webbutbildning Kommer snart, www.autism.se

Tack! Eva.Nordin-Olsson@ltdalarna.se Eva Nordin-Olson Trollhättan 2016