Sida 1 av 15 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Parkskolan Inledning Kvalitetsredovisningen är sammanställd av rektor med underlag som kommer från personalen i verksamheten. Vid vårteminens slut gjordes en uppföljning av resultaten och summeringen och analyser av 2013 år resultat gjordes på studiedagen i januari 2014 då all personal deltog. Vid samma tillfälle delgavs även vad kvalitetsredovisningen i sin helhet skulle ha för innehåll och alla gavs möjlighet att vara med och påverka. 1. Ekonomiska resultat /avvikelser 26 Parkskolan grundskola Intäkter -30 000-237 126 790,4% Personalkostnader 10 881 509 11 152 479 102,5% Övriga kostnader 684 083 827 268 120,9% Parkskolan grundskola Summa 11 535 592 11 742 621 101,8% 27 Parkskolan särskilt stöd Intäkter 0-421 0,0% Personalkostnader 1 123 941 958 892 85,3% Övriga kostnader 0 38 642 0,0% Parkskolan särskilt stöd Summa 1 123 941 997 113 88,7% 28 Parkskolan övrigt Intäkter -65 000-77 644 119,5% Personalkostnader 3 105 911 3 189 980 102,7% Övriga kostnader 433 144 352 697 81,4% Parkskolan övrigt Summa 3 474 055 3 465 033 99,7% Parkskolan har under flera år tampas med ett ekonomiskt underskott. Underskottet beror främst på att skolan organiserats med mer personal än vad tillgiven budget medgett samt att ansvar för budget för pedagogiska medel inte delegerats i tillräcklig omfattning. Det i sin tur har medfört att inte personalen haft tillräckligt god insyn och kunnat anpassa inköpen efter tilldelat budget. Med stora restriktioner från höstterminens start har det förväntade underskottet kraftigt minskat. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer Antal elever som skrivit NP 9 Skola 2009 2010 2011 2012 2013 Krungårdsskolan 81 76 65 59 77 Parkskolan 100 95 88 89 132 Kommunen 181 171 153 148 209 Svenska Andel elever (%) som uppnått kravnivån i svenska NP 9 Skola 2009 2010 2011 2012 2013 Krungårdsskolan 91 92 95 93 93 Parkskolan 87 91 93 98 97 Kommunen 88,9 92,3 94 96 95 Matematik Andel elever (%) som uppnått kravnivån i matematik NP 9 Skola 2009 2010 2011 2012 2013 Krungårdsskolan 93 78,7 86 72 77 Parkskolan 81 85 58 70 84 Kommunen 86 82 70 71 82
Sida 2 av 15 Engelska Andel (%) som uppnått kravnivån i engelska NP 9 Skola 2009 2010 2011 2012 2013 Krungårdsskolan 98 91 95 90 100 Parkskolan 81 88 86 94 95 Kommunen 88 89 90 92 97 Resultatet i engelskan ligger på likvärdig nivå som föregående år. Majoriteten av elevernas resultat ligger på betyget C eller bättre. Vi ser att elevernas skrivförmåga har försämrats (stavning och grammatik). Även resultaten i svenska håller sig på en god nivå. Majoriteten av eleverna har betyget C eller högre, vilket visar att undervisningen varit kreativ och målorienterad överlag. Matematiken visar på ett svagt resultat men det är en tydlig förbättring i jämförelse med de två tidigare åren. Hälften (6 av 12) utav de elever som inte klarade de Nationella Proven i åk 5 har nu uppnått målen för betyg efter att de nyttjat den extra tid som erbjudits i form av studiestöd, lovskola och aktivitetsvecka. 3. Betygsredovisning samt resultat av sommarskola: Betyg årskurs 7 Fördelning av betyg per ämne Skola: Parkskolan Läsår: 2012-2013 Årskurs: 7 Termin: Vt år 7 Ämne - F E D C B A Total Biologi 34 16 11 61 2 m Engelska 2 3 9 13 22 11 3 63 Fysik 32 16 13 61 2 m Geografi 2 7 29 11 10 3 1 63 Historia 3 2 33 13 8 4 63 Idrott och hälsa 10 18 17 16 2 63 Kemi 1 33 16 11 61 2 m Matematik 2 1 27 8 18 5 2 63 Moderna språk inom ramen för språkval 1 4 5 9 15 9 4 47 Musik 2 3 23 12 17 2 4 63 Religionskunskap 2 6 33 12 7 2 1 63 Samhällskunskap 2 5 29 19 5 3 63 Slöjd 2 19 25 15 2 63 Svenska 2 24 16 8 5 2 57 Svenska som andraspråk 2 1 2 1 6 Total 18 47 350 203 177 48 17 860 2 elever har anpassad studiegång vilket innebär att de inte läser alla ämnen
Betyg årskurs 8 Fördelning av betyg per ämne Skola: Parkskolan Läsår: 2012-2013 Årskurs: 8 Termin: Vt år 8 Sida 3 av 15 Ämne - F E D C B A Total Bild 1 6 36 21 21 4 89 Biologi 2 15 31 23 15 2 88 Engelska 2 9 22 25 13 9 9 89 Fysik 3 20 32 22 11 88 Geografi 5 4 41 21 17 88 Hem- och konsumentkunskap 2 3 23 30 25 4 87 Historia 5 7 35 30 6 5 88 Idrott och hälsa 4 5 26 27 20 4 1 87 Kemi 3 17 48 12 8 88 Matematik 1 23 35 15 7 6 2 89 Moderna språk inom ramen fö 3 5 12 7 14 4 2 47 Religionskunskap 6 7 43 19 11 3 89 Samhällskunskap 6 8 34 28 9 4 89 Slöjd 3 3 22 34 22 2 2 88 Svenska 2 13 24 24 15 4 3 85 Svenska som andraspråk 1 2 1 4 Teknik 1 11 26 37 12 2 89 Total 50 147 476 364 251 63 21 1 372 Andel elever som har minst betyget E i de betygsatta ämnena inkl svenska/engelska/matematik för årskurs 8 Alla vt 2013 Pojkar Flickor Krungårdsskolan 74 70 77 Parkskolan 57 51 64 Kommunen 64 57 70 Meritvärdets medelvärde för årskurs 8 vt 2012 vt 2013 Krungårdsskolan 185 188 Parkskolan 175 164 Kommunen 178 173 Meritvärdets medelvärde för årskurs 8 Alla vt 2013 Pojkar Flickor Krungårdsskolan 188 184 190 Parkskolan 164 155 174 Kommunen 173 164 182
Sida 4 av 15 Betyg årskurs 9 Betyg Parkskolan år 9 Alla elever vårterminen 13 Ämne Andel som fått betyg A-E Bild 90 Engelska 93 Hem och konsumentkunskap 95 Idrott och hälsa 89 Matematik 87 Språkval 93 Tillvalsspråk 100 Musik 99 Biologi 89 Fysik 86 Kemi 86 Geografi 87 Historia 92 Religion 92 Samhällskunskap 94 Slöjd 97 Svenska 89 Teknik 99 Genomsnittligt meritvärde 2004 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Krungårdsskolan 215 190 205 188 198 213 216 221 210 212 Parkskolan 196 196 186 184 196 186 199 181 193 197 Kommunen 202 192 193 186 197 198 207 198 199 202 Genomsnittligt meritvärde uppdelat på kön 2012 2013 Krungårdsskolan Flickor 220 217 Krungårdsskolan Pojkar 195 209 Krungårdsskolan 210 212 Parkskolan Flickor 204 207 Parkskolan Pojkar 180 188 Parkskolan 193 197 Kommunen 199 202 Andel (%) behörig till nationellt yrkesförberedande pgm (minst E betyg i 8 ämnen) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Krungårdsskolan 95 86 92 85 92 95 96 95 81 91 Parkskolan 74 86 80 80 88 79 91 79 84 82 Kommunen 82 85 84 82 90 86 93 86 83 85 Totalt 2012 Totalt Pojkar 12 Flickor 12 2013 Pojkar 13 Flickor 13 Krungårdsskolan 81 72 88 91 92 89 Parkskolan 84 79 89 83 82 85 Kommunen 83 76 89 86 85 86
Sida 5 av 15 Andel (%) som uppnått kravnivåerna i 16 ämnen 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Krungård 82 71 82 69 82 90 83 92 80 86 Park 71 71 73 76 77 77 82 65 78 78 Kommunen 74 66 75 75 82 80 83 77 78 81 Andel (%) som uppnått kravnivåerna i 16 ämnen Totalt 2012 Totalt Pojkar 12 Flickor 12 2013 Pojkar 13 Flickor 13 Krungårdsskolan 80 68 88 86 92 78 Parkskolan 78 64 89 78 78 79 Kommunen 78 66 89 81 83 79 Uppföljning av åldersgrupp i svenska, matematik och engelska Svenska Födda -97 Andel som nått målen Skola Måluppfyllelse utifrån NP5 2009 Område NP år 5 2009 Betyg år 8 2012 Betyg år 9 2013 Fliseryds skola 100 Mölstadskolan 96 FML+Park 96 90 89 Ljungnässkolan 95 Skola Födda -98 Andel som nått målen Måluppfyllelse utifrån NP5 2010 Område NP år 5 2009 Betyg år 8 2012 Betyg år 9 2013 Fliseryds skola 80 Mölstadskolan 68 FML+Park 81 83 Ljungnässkolan 90 Matematik Födda -97 Andel som nått målen Skola Måluppfyllelse utifrån NP5 2009 Område NP år 5 2009 Betyg år 8 2012 Betyg år 9 2013 Fliseryds skola 92 Mölstadskolan 76 FML+Park 85 78 87 Ljungnässkolan 89 Födda -98 Andel som nått målen Skola Måluppfyllelse utifrån NP5 2010 Område NP år 5 2009 Betyg år 8 2012 Betyg år 9 2013 Fliseryds skola 70 Mölstadskolan 68 FML+Park 74 74 Ljungnässkolan 81
Engelska Födda -97 Andel som nått målen Sida 6 av 15 Skola Måluppfyllelse utifrån NP5 2009 Område NP år 5 2009 Betyg år 8 2012 Betyg år 9 2013 Fliseryds skola 100 Mölstadskolan 96 FML+Park 98 91 93 Ljungnässkolan 98 Födda -98 Andel som nått målen Skola Måluppfyllelse utifrån NP5 2010 Område NP år 5 2009 Betyg år 8 2012 Betyg år 9 2013 Fliseryds skola 65 Mölstadskolan 74 FML+Park 72 90 Ljungnässkolan 74 Meritvärdet för skolan är lågt i förhållandet till riket men vi ser att det för tredje året i rad har förbättrats. Även när vi tittar på meritvärdena per årskurs de tre senaste terminerna, ser vi att utvecklingen per årskurser sakta stiger uppåt. Vi har även gått in och jämfört klasserna i respektive årskurs och ser att den klass som har de flesta elever som är nyanlända också har de lägsta meritvärdena. Det beror ofta på att de nyanlända har anpassningar och läser inte alla ämnen då svenska som andra språk måste prioriteras så att de så småningom kan tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen. Bild: Måluppfyllelsen för eleverna i åk 9 har sjunkit mot resultatet de hade i åk 8. Det handlar dels om elever med hög frånvaro, dels om elever med lång sjukfrånvaro och då har inte ämnet bild prioriterats i samma grad att jobba ikapp med, än andra ämnen. Bildläraren har flera gånger per termin så kallad Öppen bildsal, där elever som inte nått kravnivån ges möjlighet att få arbete ikapp samt även elever med betyg som vill förbättra det. En översyn kommer att göras för att se om det kan möjliggöra ännu fler tillfällen med Öppen bildsal. Engelska: Det är oroväckande att ytterligare fem elever som hade betyget E på våren i åk 8, nu på hösten i åk 9 erhållit betyget F. Förstärkningsgrupperna har fungerat sämre under hösten i jämförelse med våren. Gruppdynamiken gör att eleverna tappar motivation att jobba. Stödinsatserna i åk 7 och åk 8 för dessa elever var begränsade och det är först nu i åk 9 som en särskild undervisningsgrupp bildats. Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd: Betygsresultaten är relativt goda. Orsaker till att elever inte erhållit betyg i ämnet beror i något fall på brist på motivation samt i några fall nyanlända elever som inte tidigare haft ämnet och svårigheten med språket.
Sida 7 av 15 Idrott och hälsa: Utvecklingen har generellt sett varit god både i åk 8 och åk 9. Fler elever har fått de högre betygen (C, B och A). Det som oroar är att det samtidigt skett en liten ökning i betyget F. I åk 9 kan vi se att det främst handlar om kunskapskravet orientering. Vi ser också att kunskapskravet simning är en orsak till att vissa elever ej når betyget E. Vi arbetar aktivt med att ge extra undervisning i simning och det har gett resultat. Stödundervisning i orientering är svårare att tillgodose men vi har för avsikt att undersöka hur vi kan utveckla det. Matematik: Resultaten är låga. Idag saknar 22 elever i åk 9 betyg i ämnet och av dessa har 10-12 elever matematiksvårigheter. Övriga elever som saknar betyg har hamnat i svårigheter p g a låg arbetsinsats. Vi jobbar mycket med att individanpassa material, ge studiestöd efter skoltid, flexibla arbetsgrupper, konkretisera målen och kontinuerliga föräldrakontakter. Vi ser att flera av eleverna under hösten ökat sin arbetsinsats under lektionstid och att de mer utnyttjat den erbjudna studietiden efter skoldagens slut. Moderna språk: Varje år är det ett antal elever som väljer bort att läsa Moderna språk. Inför åk 9 var det i år sex elever som valde bort ämnet. Många av dem hade redan bestämt att de inte skulle läsa ämnet på gymnasiet. Vi har för avsikt att förändra upplägget med Moderna språk för åk 6. Prova-på-perioden kommer att minskas, vilket innebär att eleverna tidigare kan göra sitt val och får därmed mer tid för ämnet och att de tunga momenten kan spridas ut över längre tid. Det tror vi kommer att minska avhopp och svårighetssteget mellan åk 7 och åk 8. I och med att ett godkänt betyg i moderna språk ger extra poäng i gymnasievalet tror vi att ämnets status kommer att höjas och att det görs en större eftertanke innan ev avhopp sker. No-ämnen (biologi, fysik och kemi): Betygsresultaten har förbättrats i liten grad i fysik och kemi. I biologin har resultaten däremot försämrats. Några elever har anpassad studiegång i fysik och kemi, vilket innebär att de inte läser ämnet till förmån för främst ämnet svenska som andra språk och matematik. Vi strävar efter att arbete i mindre grupper vid laborationer samt uppmuntrar eleverna att välja noämnen vid aktivitetsveckorna för att få möjlighet att utveckla sina kunskaper. So-ämnen (samhällskunskap, religion, historia och geografi): Om man jämför betygen för vt och ht kan man se att fler elever har nått minst betyget E. Det innebär att eleverna med streck i ämnen har minskat i antal. Detta bör tydas så att skolans arbete har ökat elevernas närvaro i skolan och deras aktivitet. En stor grupp elever har ökat sina betyg under hösten i åk 9 från E och D till C. Måluppfyllelsen i so har ökat. Ett par förklaringar är att den ena gruppen har fått kontinuitet i sitt lärande. Det finns också ytterligare en lärare i tre av fyra klasser (åk 9). Resursen används för de elever som behöver särskilt stöd i klassrummet framförallt med texter och ord samt att befästa kunskaper muntligt.
Sida 8 av 15 Svenska: Trenden i svenska är positiv. Betygen D, B och A har ökat. Vi har haft flera olika gruppkonstellationer för att tillgodose alla elevers behov. Det har varit liten grupp och lektioner i helklass med två lärare. Ansvarsfördelningen och resurser gjordes upp i början på höstterminen på ett tydligt sätt och det har varit möjligt att stötta eleverna på ett effektivt sätt. Teknik: Resultaten har förbättrats. Detta beror delvis på den naturliga progressionen i ämnet men även på att det tillsammans med eleverna har diskuterats betyg och förväntningar fortlöpande. Även en tätare kontakt med hemmen har utvecklats. Sammanfattning: Skolan måste aktivt jobba och utveckla undervisningen så att elevernas motivation till studier höjs. Vidare behöver skolan utveckla elevernas läsförmåga genom konkreta och gemensamma insatser. Läsförmågan är viktig i alla ämnen och vi märker att många elever inte klarar texter i andra ämnen p g a bristande läsförmåga. Våra analyser visar också att flickor och pojkar får likvärdigt stöd. Alla är elever med olika förutsättningar, oberoende skön. 4. Brukarundersökningen som gjordes i början av 2013 och som nästa gång görs 2015 Parkskolan Krun Nr Fråga Mål Totalt Flicka Pojke Totalt 0 Svarsfrekvens 55,9% 92,4% 44,1% 83,4% (123/220 (220/238) (97/220) (131/15 ) 1 Jag trivs bra i skolan 95 97 94 100 95 2 Jag känner mig trygg i skolan 95 96 94 98 94 3 Jag har tillräckligt inflytande över mitt skolarbete 90 94 94 94 95 4 Jag får det stöd jag behöver för att klara mitt skolarbete 95 91 87 94 95 5 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 85 85 85 89 6 Skolan präglas av arbetsro 63 70 58 66 7 Skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar 100 81 85 79 82 8 I skolan får jag lära mig respekt för miljön 82 84 81 78 9 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 90 90 90 90 95 10 I skolan får jag lära mig att arbeta i demokratiska former 91 93 90 86 11 Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering 83 86 81 82 12 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 97 96 98 96 13 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 53 52 54 44 14 Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola 95 97 99 96 89
Sida 9 av 15 5. Åtgärder efter brukarundersökningen minst 95 % av barn och elever upplever trivsel i våra verksamheter Enhetens resultat: 97% resultatet: All personal jobbar mycket med att alla ska trivas på skolan. Det gäller både arbetsmiljön och klimatet mellan elev/elev och elever/vuxna. Trygghetsteam, Elevrådet m.fl. gör ett aktivt arbete för trivsel. Kafeterian är en viktig punkt i skolan och personalen där jobbar med eleverna på olika sätt. Klassrådet varje måndagsmorgon, då klassföreståndarna träffar sin klass, är ett avstämningstillfälle för att lyssna av med eleverna. Skolan jobbar aktivt med att lokalerna ska vara fräscha och trivsamma. Klotter ska tas bort så fort det upptäcks. Grövre överträdelser mot ordning och regler rapporteras och följs upp. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Förhoppningsvis är ökningen av resultatet en följd av det arbete som görs på skolan. Uppdraget åt alla är att var och en har ansvar för att uppträda och vara på ett sätt så att trivsel skapas. Fortsatt arbete och åtgärder: Arbetet fortsätter på den inslagna vägen. minst 95 % av barn och elever upplever trygghet i våra verksamheter Enhetens resultat: 96% resultatet: Skolan jobbar vidare med tryggheten som mycket hänger ihop med trivseln. Trygghetsteamet under ledning av skolans kurator gör ett bra jobb och tillsammans med snabba uppföljningar av tillbud gör förmodligen att resultatet förbättras något. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Trygghet är något som diskuterats mycket och skolan har lagt ner mycket kraft och energi på att ta reda på vad som tidigare felat. Vi har ett bättre uppföljningssystem idag, med bl a strukturerade möten varje vecka för uppföljning av elevärenden och tillbud. Skolan har också blivit tydligare med vad gränserna går och tydligt redogjort för alla hur rutinerna ser ut. Fortsatt arbete och åtgärder: Samma som tidigare punkt: att arbeta vidare på den inslagna vägen. minst 90 % av barn och elever upplever sig ha tillräckligt inflytande över verksamheterna Enhetens resultat: 94% resultatet: Även här har Parkskolan höjt resultatet från föregående år. Diskussion har förts om hur inflytandet kan förbättras på alla nivåer och det har blivit en större tydlighet gentemot eleverna. Det handlar om allt ifrån planering, genomförande till former för redovisning av kunskaper. Diskussionen med eleverna har också lyfts fram på ett bättre sätt än tidigare.
Sida 10 av 15 Rektorns och personalens analys av årets resultat: Mycket mer tydlighet gentemot eleverna. Diskussioner m.m. Fortsatt arbete och åtgärder: Fortsätta arbetet som nu gett resultat. Ta diskussionen med eleverna i olika sammanhang och vara tydliga när och hur inflytandet används. minst 95 % av barn och elever upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver Enhetens resultat: 91% resultatet: En siffra som skolan inte allas är nöjd med. Samma nivå som förra året. Skolan har jobbat med tydlighet, men vi har inte lyckats nå fram till alla elever. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Ett område som noggrant kommer att analyseras för att se var bristerna är. Är det så att det är elever som är i behov av särkilt stöd som inte känner att de för det eller handlar det också om elever som inte får den hjälp de önskar för att gå vidare mot högre mål. Fortsatt arbete och åtgärder: Fortsatt arbete med att ta reda på hur vi kan nå fler elever med stöd, oavsett var de befinner sig i sin kunskapsutveckling och oavsett på vilken nivå de är. Vi måste också vara tydlig mot eleverna och föräldrarna och visa på vilket stöd som skolan erbjuder just dem. 100% av föräldrar och elever upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar Enhetens resultat: 81% resultatet: En förbättring mot förra året, men en siffra som vi inte på något sätt är nöjd med. Vi har försökt att genom information i olika sammanhang göra elever medvetna om hur skolan arbetar när det inträffar tillbud och kränkningar, men vi lyckas inte. Vi jobbar med Likabehandlingsplanen, vi går igenom rutiner, regler, arbetssätt. Vi diskuterar uppträdande och hur vi är och ska vara mot varandra. Någonstans ser eleverna sådant som vi inte ser. Skolan tar hand om och följer upp det som kommer till skolans kännedom, men det verkar inte vara tillräckligt. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Siffran är på väg åt rätt håll, men fortfarande inte bra nog. Den informationsinsats som numera görs med jämna mellanrum är förhoppningsvis ändå ett arbete som göra att resultatet förbättras. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi kommer att fortsätta arbeta på samma sätt och fördjupa och förtydliga informationen. Vi kommer också att diskutera med eleverna vikten av att prata med vuxna när det händer tillbud så att vi får en chans att agera. Vi måste och ska höja resultatet ytterligare till kommande år.
Sida 11 av 15 minst 90 % av eleverna upplever att skolan lämnar tydlig information om deras kunskapsutveckling Enhetens resultat: 90% resultatet: Det här ett också ett område som prioriterats och där arbetet verkar ha gett resultat. Mycket diskussion har förts hur vi informerar eleverna och vilka rutiner vi ska ha för att kontinuerligt informera om var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. Tydlighet och struktur vid överförandet av information. Täta samtal med elever för ämneslärare och klassföreståndare. Tydlighet vid utvecklingssamtal. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Arbetet med tydlighet, rutiner och struktur verkar ha gjort att resultatet höjts gentemot förra året. Personalen har gjort ett gott jobb. Även när man muntligen under terminen frågar elever om de vet var det står i förhållande till målen så är svaret mer positivt än tidigare. Fler elever säger sig veta var de befinner sig. Nu gäller det att befästa arbete och höja resultatet ytterligare. Fortsatt arbete och åtgärder: Fortsätta arbetet med tydlighet och rutiner. Minst 95 % av föräldrar och elever anser att skolan arbetar för jämställdhet där bägge könen får lika stora möjligheter till utveckling Enhetens resultat: 97% resultatet: En liten höjning gentemot förra årets resultat. Skolan har fört upp genusfrågan på bordet. Diskussioner om hur vi bemöter flickor och pojkar är vanligare nu än tidigare och bara medvetenheten om det gör förmodligen att resultatet förbättrats. Rektorns och personalens analys av årets resultat: En bra siffra. Vi kommer att jobba vidare med diskussion och medvetenhet, i kollegiet, men också tillsammans med eleverna. Fråga: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Enhetens resultat: 53% resultatet: Tyvärr en sänkning från förra årets resultat. Här är ett område som skolan har att bita i! Bristen på motivation hos många av eleverna är bland de största problemen i skolan. Det är alltför många elever som inte anser att skolan är viktig. Ett område där det krävs krafttag från alla håll och att det tillsammans med eleverna görs en djupare analys av vad eleverna anser om vad skolan borde göra. Rektorns och personalens analys av årets resultat: Från ett lågt resultat har siffran försämrats. Vi måste ta upp en tydligare diskussion med eleverna om vad som ligger bakom resultatet.
6. Verksamheternas kvalitet Sida 12 av 15 Eleverna får sin undervisning av utbildade lärare i alla ämnen. Det är endast ett fåtal lärare som ännu inte erhållit sin legitimation. 7. Andra viktiga händelser Under höstterminen har det varit möjligt att under ett antal lektioner i veckan vara två lärare på matematiklektionerna. Det är upplevts som mycket positivt av lärarna då det möjliggjort för dem att ge fler elever stöd och framförallt att det varit möjligt med flexibla gruppkonstellationer, vilket gagnat eleverna. I svenskan har det jobbats med ett skräckfilmsprojekt som nu är stående inslag i åttornas svenskundervisning. Det är ett projekt inom Skapande skola. Detta är nu något som nu uppmärksammas utanför kommunens gränser då svensklärarna har fått en inbjudan att föreläsa om projektet på Skolbiodagen i Malmö den 14 mars 2014. Under hösten har delar av skolan renoverats och undervisningen i sl, te, bd och hkk har påverkats då det vissa dagar ej varit möjligt att använda lokalerna. Tack vare engagerad och flexibel personal har vi ändock kunnat bedriva undervisningen i ovanstående ämnen. Nu är renoveringen inne i slutfasen och vi känner oss nöjda med resultatet och ser fram emot en period utan hastiga förflyttningar och provisoriska lösningar i fräscha lokaler. Fritidsgårdens verksamhet har tillfälligt flyttat in i skolans lokaler. Hösten har varit en inkörningsperiod. Nu finns det fler aktiviteter för ungdomarna att göra på rasterna med tillgång till flera spel i kapphallen samt att fritidsgården även har öppet på lunchrasten, vilket givit flera elever möjligheter till aktiva rastaktiviteter där. 8. Anmälda kränkningar Under 2013 har det anmälts 23 kränkningsärenden på skolan. Av dessa skedde 10 under vårterminen och 13 på höstterminen. I sju av fallen har det förekommit fysisk kränkning, i övriga verbala tillmälen. Det är till övervägande delen pojkar som är inblandade i de anmälda ärendena. I några fall handlar det om elev som upplevt sig kränkt av flera personer. Alla anmälda ärenden behandlas utifrån vår Likabehandlingsplan. Åtgärder som satts in har varit exempelvis samtal med inblandade parter, kartläggning, samtal med vårdnadshavare samt stödkontakter av olika slag.
Sida 13 av 15 Det förebyggande arbetet mot kränkningar har bland annat innefattat att alla elever i åk 7 har haft lektioner med kurator om Likabehandlingsplanen och vart man som elev vänder sig om man utsätts för kränkande behandling. Elever i åk 8 och 9 har haft dessa lektioner tillsammans med sina klassföreståndare. Under aktivitetsveckan får alla elever se film med tema kränkningar. Genom att vuxna reagerar på och ifrågasätter hur elever ibland tilltalar varandra arbetar vi med att minska det negativa språkbruk som förekommer bland eleverna En hög majoritet av skolans elever svarar i skolans Trygghetsenkät att de känner sig trygga på skolan, såväl på lektioner som på raster. Enkätsvaren visar på att de flesta av de kränkningar som elever upplever inte är kopplade till någon diskrimineringsgrund. Skolan måste genom att ständigt föra samtal om hur vi ska bemöta varandra samt det oacceptabla i att behandla någon illa vara sig med ord, blickar eller på annat sätt, motverka alla former av kränkningar. Detta är teman som varje klass ska arbeta med, framförallt under klassrådstimmar men ska även ingå som en naturlig del i den dagliga undervisningen i alla ämnen. Medvetenheten hos eleverna om likabehandling samt hur skolan agerar för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkningar har ökat hos eleverna. I brukarundersökningen 2013 uppger drygt 80 % av eleverna att skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar och diskriminering. 9. Genomförd fortbildning Det var en gemensam föreläsning med Tomas Kroksmark kring modellskola vid höstterminens start. Höstterminen har därefter fokuserats på matematiklärarnas kompetensutveckling inom Matematiklyftet. Matematiklärarna upplever att de fått en bra gemensam kompetensutveckling med givande diskussioner som de sedan kan utveckla hemma i vardagen. Enskilda lärare har varit iväg på kortare föreläsningar med varierat innehåll. En del ämnesfokuserat och en del har fokuserat på elevens sociala tillstånd. 10. Kommunfullmäktiges mål Övergripande verksamhetsmål Verksamheterna skall utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. För att kunna skapa en övergripande bild över detta mäts verksamheterna på olika sätt. Enligt god ekonomisk hushållning skall verksamheterna ha mål som är tydliga och mätbara, visa på korta och långa perspektiv samt beakta nationella mål. Uppföljning av målen sker vid delårsbokslut och årsbokslut. Mönsterås kommuns övergripande verksamhetsmål ska, följas upp, och visa vad kommunen gör för att nyttja skattekronorna effektivt. Målen ska verka för att ge bästa möjliga service till invånarna och företagen samt främja förutsättningarna för miljön och de anställda. En annan viktigt faktor är att se till att ge bra förutsättningar för åren framöver. För att förstärka de största verksamheterna finns en fördjupning på vård, skola och omsorg. Verksamheterna skall därför, på ett mätbart sätt, redovisa vad som görs inom följande målformuleringar.
Sida 14 av 15 Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Vi lyfter fram vad som finns i vår omgivning. Exempelvis arbetar eleverna i åk 9 ämnet bild med att göra en målning, i vald stil, som är betydelsefull för dem och på något vis anknyter till hembygden. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procent för mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinflytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. I samverkan med IOC har vi kunnat erbjuda våra elever en PRAO-bank med ett stort antal företag och arbetsplatser. Eleverna kan direkt via Internet boka sin PRAO-plats. Dessutom har studiebesök genomförts på ett antal företag i kommunen. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. Sjukstatistiken för Parkskolans alla verksamheter ligger under 4,5 procent förutom inom skolhälsovården. Inom skolhälsovården beror det på sjukskrivning under hela året och det är inget som arbetsgivaren har kunnat påverka. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Som tidigare nämnts har Parkskolan kämpat med återkommande underskott. Underskottet har detta år kraftigt minskat och ambitionen är att 2014 ska budgeten vara i balans. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till år 2030. Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till 2020. Miljöfrågor tas upp i skolans undervisning, bland annat inom ämnena NO och SO. Parkskolan fortsätter sin internprao hos städbolaget ISS. Elever i årskurs 7 gör också en internprao i köket där de får hjälpa till med vissa uppgifter samt få en inblick vad som slängs när det gäller matrester mm. Parkskolans Elevråd har en återvinningstunna i kapphallen för returburkar. Pengarna går direkt till Elevrådets verksamhet. Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden skall respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Skolan har en Likabehandlingsplan som tar upp ovanstående och detta arbetar vi aktivt med i vår vardag.
Sida 15 av 15 Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 Vi arbetar med att ge eleverna en bra grund till en sund livsstil. Det handlar om värderingar, förhållningssätt, kost, motion mm. Detta återkommer i flera olika ämnen. Kvalitetsredovisningen är skriven av: Rektor Anita Törnkvist