Kvalitetsredovisning 2010/2011 Tängsta förskola
Innehållsförteckning 1 FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR - Grundfakta om förskolan - Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning - Antal årsarbetare i barngrupp - Antal övrig fast barnpersonal, årsarbetare - Antal årsarbetare som inte arbetar i barngrupp - Barngrupp - Personaltäthet - Kompetensutveckling - Styrning och ledning - Särskilt stöd - Modersmål - Lokaler och miljö - Förbättringsåtgärder 2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS - Normer och värden - Utveckling och lärande - Barns inflytande - Förskola och hem - Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet - Hållbar tillväxt - Integration - Plan mot kränkande behandling 3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET. - Åtgärder för förbättring 4. SLUTORD - med beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen. 2
1. FÖRUTSÄTTNINGAR - STRUKTUR Grundfakta om förskolan Tängsta förskola är belägen i Stigtomta, ett litet villasamhälle 1,5 mil väster om Nyköping. Förskolan har en stor gård som inbjuder till lek och rörelse. På gården har vi också en egen liten skog. Både gården och den skog som vi har som närmsta granne använder vi och av i bår verksamhet. Förskolan har fyra avdelningar. Det finns två småbarnsavdelningar 1-3 år, och två avdelningar med barn från tre till fem år. Vi betonar att de vuxna ska vara närvarnade pedagoger, med fokus på barnen. Alla avdelningar arbetar med en tydlig struktur tillsammans med barnen, för att skapa goda relationer och kunna vägleda barnen i vardagen. Vi betonar lärandet i vardagen och helhetssynen på ditt barns utveckling. Lärandet sker i mötet och i nära relationer till ditt barn. Trygghet och ett medvetet förhållningssätt är våra grundstenar. Underlag och rutiner för årets kvalitetsredovisning På avdelningsplaneringarna varje vecka har det diskuterats i arbetslaget, hur veckan har gått, dagsläget och hur vi ska arbeta framåt i tiden Underlag till diskussionerna har varit hela arbetslagets samlade observationer och dokumentationer. Vi har pedagogiska möten med arbetslags ledare regelbundet, där pedagogiska diskussioner förs. Alla möte protokollförs för att kunna gå tillbaka och användas vi nästkommande möte eller senare. Vi har även två studiedagar per termin, och tvärgruppsmöten. Vi för en pedagogisk dokumentation, som påvisar barnens lärande Vid reflektions tid diskuterades ofta vad vi hade sett för progression och hur vi skulle fortsätta att utveckla vår verksamhet. Pedagogerna för också regelbundna diskussioner om vad både barngruppen och det enskilda barnet behöver. 3
Antal årsarbetare i barngrupp Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Annan Lärarutbildning Kvinna 10.45 3.875 Man Saknar utbildning Antal övrig fast barnpersonal, årsarbetare Kvinna Man Resurspersonal Fast anställd vikarie Antal årsarbetare som inte arbetar i barngrupp Fskchef/ rektor Kvinna 0.5 Man Kokerska /kock Mottagningsbiträde Ekonomibiträde Vaktmästare Annat Barngrupp Barngruppens namn Åldersfördelning Antal barn i gruppen Blå 1-3 15 Grön 3-5 23 Gul 3-5 22 Röd 1-3 16 Personaltäthet Antal årsarbetare i barngrupp få Antal barn på Personaltäthet förskolan förskolan 14.325 76 5.305 Kompetensutveckling Ämne/Område Heldag Halvdag Kvartsdag 3 tim > Kvällstid Antal deltagare arbetslagsutbildning x förskolelyftet 5 Pedagogisk dokumentation x 1 Russinhissen naturvetenskapliga experiment x 5 4
Samspel lek kommunikation x 1 Fånga lärprocesser x 1 Styrning och ledning Som förskolechef har jag ansvar för Tängsta förskola, Skogsbackens förskola samt Dagbarnvårdarna i Stigtomta. Tängsta och Skogsbacken samarbetar för att kunna utnyttja de kompetenser som finns samt, att vidga de pedagogiska diskussionerna. Som förskolechef träffar jag regelbundet arbetslags ledare för att föra det pedagogiska arbetet framåt, samt att ta beslut om gemensamma arbetsplaner och vilka frågor som verksamheten ska sätt fokus på. Särskilt stöd Vi har arbetat medvetet med att vara närvarande pedagoger, med att alla barn ska vara trygga med alla pedagoger och barn på avdelningen. Barnen delas upp i mindre grupper för att kunna utnyttja lokaler, minska antal konflikter, se barns olika behov, skapa trygghet och när relationer och hjälp med sociala kontakter. Genom observationer och diskussioner som protokollförs, se vi förändringar av barnens och gruppen beteende och ser då hur vi ska gå vidare, fortsätta på samma sätt eller välja en ny inrikting. På vissa avdelningar använder vi oss av teckenstöd för att gynna barnens språkutveckling. Vi använder oss av Resursteamet och barnhabiliteringen för konsultation. Modersmål Inga barn med annat modersmål. 5
Lokaler och miljö Tängsta förskola är nyrenoverad och lokalerna är ljusa och fräscha. Vi förändrar ständigt vår inomhusmiljö utifrån barngruppen och det enskilda barnet behov. Vi har pedagogiskt material som är utvecklande och lärande och inbjuder till lust att leka och lära. Lekmaterialet finns i barnen höjd så att de själva kan nå och välja aktivitet och på så sätt har barnen inflytande över vad de vill leka och lära. Vi gör ständiga förändringar i lokan och av material för att på bästa sätt stimulera barnens fantasi, kreativitet och lärande. Baren vistas utomhus dagligen, vilket är hälsosamt och utvecklade både motorisk och socialt. Vi berikar barnens upplevelser utomhus genom att gå utanför förskolegården regelbundet. Vi upptäcker då vår närmiljö tillsammans med barnen genom skogsutflykter och promenader. Dess ger i sin tur möjlighet till upplevelser och samtal som leder till nya kunskaper och erfarenheter som utvecklar både det enskilda barnet och barngruppen som helhet. Vi får också mjöligheter att träna allas grovmotorik utan att något barn behöver känna sig utsatt. Vi har utarbetat skriftliga rutiner vid toalettbesök, blöjbyten, handhygien, mat situationer och vilostunder som främjar till barnets trygghet säkerhet och minskning av smittorisker blad barn och pedagoger. I anslutning till förskolan finns nu en förskoleskog med ett vindskydd. Ett antal fågelholka har också satts upp både i skogen och på gården. Vi utnyttjar vindskyddet vid våra utflykter och vid gemensamma utedagar. Vi har även en gårdsgrupp bestående av pedagoger från de olika avdelningar som arbetar med att förnya och förbättra vår utemiljö. Förbättringsåtgärder Det som har genomfört från förra året är Vi arbetar kontinuerligt med diskussioner kring lärande och kunskapssyn. Vi provar olika sätt att kunna genomför pedagogisk dokumentation. Vi arbetar med tvärgrupper för bättre samarbete, både mellan barn och vuxna Vi lyssnar på barnen och försöker att stärka barns inflytande, vi är närvarande pedagoger Vi har siffror och bokstäver i vår inomhus miljö för att spinna vidare på barnens intresse för dessa. 6
2. ARBETET I VERKSAMHETEN PROCESS - Verksamheten i förskolan främjar varje barns språkutveckling - Varje barns behov respekteras och barnet uppmärksammas utifrån sina unika möjligheter. Normer och värden Utveckling och lärande Mål Vårt mål har varit att ge varje barn tillfälle till utveckling och lärande i språk och matematik utifrån sina egna förutsättningar Att vi pedagoger ser och bekräftar det enskilda barnet utifrån sina unika möjligheter. Arbetssätt Vi tar till vara på både spontana tillfällen och planerade aktiviteter för att stimulera språk och matematik. Vi har även haft förmånen att ha haft en dramapedagog på våren 2011. Hon har arbetat med språkutveckling och matematiskt tänkande genom musik, drama, dans och poesi. Vi har ett medvetet tänkande kring att alla barn ska få ett bra bemötande när de kommer till förskolan så att alla ska känna sig sedda och välkomna. Pedagogerna på förskolan arbetar medvetet med konflikthantering i den dagliga verksamheten, genom att vara närvarande pedagoger och handleda barnen i deras diskussioner. Vi har dagliga samtal med föräldrarna och deras barns dag och händelser som har inträffat. Resultat och måluppfyllelse Barnen har fått ett matematiskt intresse som vi ser dagligen. Vi såg en ökad medvetenhet genom estetisk uttryckssätt som sång, dans och musik. Det gav mycket i den matematisk och språkliga utvecklingen. Vårt arbetssätt gör att varje barn känner sig tryggt, blir bekräftat och får en stärkt självkänsla. 7
Vi har fått barngrupper som utstrålar glädje, trygghet, nyfikenhet och uttrycker en vilja att komma till förskolan. Vi ser även att barnen har en stark gruppkänsla. Analys Vi har märkt av den kompetenshöjning som blivit resultatet av förskolelyftet. Förskolelyftet har gett mycket inspiration till både barngrupperna och pedagogerna. Vårt medvetna förhållningssätt har bidragit till att barnen känt sig tryggare och vågat vara sig själva, men samtidigt utvecklat respekt för andra. Vi har föräldrar som har uppmärksammat att barnen visar stort intresse och kunskap om siffror och bokstäver. Vi tror att barnen tagit till sig kunskapen då vi lägger nivån på innehållet utifrån barnet och gruppens intresse för dagen. Vi upprepar aktiviteterna under en längre period och dagligen. Vi delar in barnen i mindre grupper för att ge varje individ större möjlighet att utvecklas som en egen person socialt, språkligt och motoriskt. Åtgärder till förbättring Vi försöker hela tiden kompetensutveckla oss. Höjd kompetens hos pedagogerna ger en högre kvalitet. En ännu bättre och tydligare struktur som befäster och utvecklar det redan goda arbetet. Pedagogisk utvecklingstid för ansvar och uppdrag. Det kan se olika ut. Använda tiden på bästa möjliga sätt. Arbeta i tvärgrupper så mycket som möjligt för att sprida kompetens. Utnyttja den spetskompetens som finns på förskolan. Tex. Dramapedagog, pedagog med teknisk kompeten. Barns inflytande Mål Att skapa en öppen miljö där material och verktyg finns tillgängliga för barnet på barnets nivå så de kan välja fritt vad de vill göra och när de vill göra det. Lyssna på alla barn, få dem att uttryck vad de vill. BARNENS RÖST HAR BETYDELSE. Fortsätta vårt medvetna arbetssätt med språk och matematik utifrån varje barns utvecklingsnivå. 8
Vara uppmärksamma på att de yngre och de tysta barnen kommer mer till tals. Ge barnen valmöjligheter så ofta tillfällen ges, både enskilt och i grupp, till exempel vi val av aktivitet. Arbetssätt Genom en ständigt pågående dialog mellan barn och pedagog skapas möjlighet för barns inflytande. Vi arbetar också på att barnen ska för en dialog sinsemellan, genom att vara närvarande pedagoger och kunna stödja och uppmuntra samtal ökar barnens inflytande. Se till att miljön möjliggör egna val Resultat och måluppfyllelse Vi har nyfikna barn som kanta för sig av det som intresserar dem, och som komer med egna förslag till aktiviteter. Vi har självständiga barn som kan säga ifrån nr de har en egen åsikt. Analys Vi kan göra materialen på avdelningar med tillgängliga för barnen. Vi kan även observera barngruppen mer för att få en bättre överblick av sammansättningen och beteenden i olika situationer och i olika rum. Vi måste se till att planerings och reflektions tid inte uteblir. Förskola och hem Mål Att hemmet ska känna delaktighet med förskolan. Arbetssätt Vi låter föräldrarna komma in på avdelningen för att hämta och lämna sina barn för att få en inblick i vad vi gör på förskolan Vi samtalar dagligen med föräldrarna om hu dagen har varit. Vi informerar kortfattat om saker vi gjort och samtalat om för att barnen sak kunna återberätta för föräldrarna om sin dag. Vi lämnar skriftlig information både genom mejl och papper 9
Vi har två utvecklingssamtal per år och ett föräldramöte på hösten. Vi har även någon föräldraaktivitet på våren. Resultat och måluppfyllelse Barnen är förväntansfulla och trygga när de kommer till förskolan. Föräldrarna verkar tycka det är bra med information de får. Föräldraaktiviteten på vår är speciellt uppskattad. Det har varit vernissage, tipspromenader mm. Analys Ett gott samarbete med föräldrarna är en av grundförutsättningar för att få en bra förskola. Åtgärder till förbättring Tydligare dokumentation. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål Att barnen ska bli trygga med övergången till förskola och fritidshem. Arbetssätt Under vårterminen har de barns som ska flytta över till skolan träffats tillsamman två gånger i veckan. Under träffarna har vi arbetat utifrån att de ska känna tillhörighet till sin blivande förskoleklass. Vi har även arbetat med att de ska bli trygga med skolgårdsmiljön, klassrumsmiljön, matsalsmiljön, gymnastiksalen och skolskogen. Vi har överskolningssamtal med barn, föräldrar och pedagoger. Resultat och måluppfyllelse De resultat vi ser är att gruppen som ska flyttas är trygg i sin nya miljö Analys 10
De kontinuerliga träffarna har varit till stor nytta för barnen i deras nya skolsituation. Övergången har skett mjukt och under relativt lång tid. Åtgärder till förbättring Att arbetat på ett närmare sätt med skolan och var mer delaktig i planeringen med fritidshemmet. Hållbar tillväxt Vi arbetar med sopsortering Stänga av datorerna varje kväll Rättvise eller kravmärkt kaff/te Släcka lampor Barnen får bestämma vad e vill ha vid maten. Ge barnen pålägg istället för att slänga Diskutera miljö med barnen Använda naturen för att barnen ska få ett miljöintresse Ta med en påse att plocka skräp i Integration Vi inte så många barn med mångkulturell bakgrund. Givetvis arbetar vi efter Lpfö för att de barn som har en utländsk bakgrund ska få stöd att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Plan mot kränkande behandling. Vi har tills vidare kvar vår likabehandlingsplan. Planen mot kränkande behandling är under arbete. 3. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Måluppfyllelsen i verksamheten är som helhet god. Vi har prioriterat barnfokus att vara en närvarande pedagog. Vi har arbetat i små tvärgrupper för att kunna få en så bred syn på det pedagogiska arbetet som möjligt. 11
Vi har arbetet med implementeringen av de reviderade läroplanen, och vi har haft många pedagogiska diskussioner. Åtgärder för förbättring Vi kommer att arbete med att förbättra vår pedagogiska dokumentation. 4. SLUTORD med beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Ett för mig mycket spännande år som ny på Tängsta. Jag har mötts av mycket duktiga och ambitiösa pedagoger som verkligen vill satsa på utveckling. Det bådar gott inför framtiden och jag hoppas på att nästkommande år kommer att fortsätta i den andan. Charlotta Granlund Karlsson Förskolechef 12