Kvalitetsredovisning 2012/13. Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning

KUN2013/242 Kvalitetsredovisning 2012/13 Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning Sandviken 2013-12-04 Ulla Norum och Lena Westerman-Annerborn, Kvalitetssamordnare För enskilda enheters kvalitetsredovisningar se www.sandviken.se utbildning & förskola

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning enligt Balanserad styrning... 4 2 Organisation, hösten 2013... 5 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 7 4 Klagomål/synpunkter... 8 5 Uppföljning av verksamhetsplanens övergripande aktiviteter... 9 6 Övergång och samverkan... 10 7 Utbildningsval - arbete och samhällsliv... 11 8 MEDBORGARE... 11 8.1 Förskola... 12 8.1.1 Slutsatser pedagogisk revision... 13 8.2 Grundskola... 14 8.2.1 Normer och värden... 14 8.2.2 Landningen... 14 8.2.3 Slutsatser pedagogisk revision... 15 8.3 Måluppfyllelse... 15 8.3.1 Slutbetyg... 17 8.3.2 Nationella prov... 17 8.3.3 Brukarundersökningar... 17 8.4 Förskoleklass... 18 8.5 Skolbarnsomsorg/Fritidshem... 19 8.6 Särskola... 19 8.6.1 Slutsatser pedagogisk revision... 21 8.7 Gymnasieskola... 21 8.7.1 Slutsatser pedagogisk revision... 22 8.7.2 Resultat nationella prov 2012-2013, lägst E %... 23 8.7.3 Brukarundersökningar... 23 8.8 CVL/Sfi... 24 8.8.1 Slutsatser pedagogisk revision... 25 9 MEDARBETARE... 25 9.1 Arbetsmiljö... 26 9.2 Förskola... 27 9.3 Grundskola... 27 9.4 Särskola... 28 9.5 Gymnasieskola... 28 9.6 CVL/Sfi... 28 10 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 29 10.1 Elevhälsan... 29 10.2 Förskola... 30 10.3 Förskola/Grundskola... 30 10.4 Grundskola... 30 10.5 Särskola... 30 10.6 Gymnasieskola... 31 10.7 CVL/Sfi... 31 11 EKONOMI... 31 11.1 Samtliga skolformer... 32

3 11.2 Förskola... 33 11.3 Grundskola... 33 11.4 Särskola... 33 11.5 Gymnasieskola... 34 11.6 CVL/Sfi... 34 12 INTERNATIONELLT... 34 12.1 Samtliga skolformer... 35 12.2 Förskola... 35 12.3 Grundskola, särskola, gymnasieskola, CVL, Sfi... 36 12.4 CVL/Sfi... 36

4 1 Sammanfattning enligt Balanserad styrning De pedagogiska verksamheterna styrs av både nationella och kommunala mål. Varje följer upp och utvärderar sin verksamhet, analyserar resultat och formulerar utvecklingsåtgärder. Skolchefen sammanfattar förvaltningens arbete kopplat till de fem perspektiven i Balanserad styrning. MEDBORGARE Bemötande i samtliga verksamhetsformer anses vara gott enligt brukarundersökningar. Barn och elever upplever i varierande grad att de har inflytande över vardagsarbetet, medan så gott som alla enheter har system för formellt inflytande. Tillgången till digitala resurser ger goda förutsättningar för en modern och varierad undervisning. MEDARBETARE Arbetsplatserna inom förvaltningen präglas, enligt medarbetarenkäter 2013, generellt av trivsel, motivation och nöjdhet med arbetssituationen, men arbetsbelastningen anses vara hög. Resultaten på medarbetarenkäterna analyseras på alla nivåer och åtgärdsplaner utformas. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Förskolor och skolor arbetar hälsofrämjande, dels med värdegrund och dels med fysisk hälsa och livsstil, och brukarundersökningar visar att arbetet är på god väg. Detta, tillsammans med kunskap om ett ekologiskt hållbart samhälle, ingår i läroplansuppdraget. Stödresurserna, vars uppgift är att jämna ut skillnader i barns och elevers förutsättningar, ses över för att effektivare kunna bidra till ökad måluppfyllelse. EKONOMI I förhållande till jämförbara kommuner och riket har Sandvikens kommun högre kostnader för platser i förskola, förskoleklass, kommunal gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särskild undervisning för vuxna (särvux). Lägre kostnader har grundskola, fritidshem, grundsärskola och svenskundervisning för invandrare (Sfi). De olika system för resursfördelning som förvaltningen förfogar över, och som ska säkerställa likvärdiga verksamheter och ge ett budgetutfall i balans, behöver ses över för grund- och gymnasieskola. INTERNATIONELLT Perspektivet ingår i det nationella uppdraget och därför genomförs aktiviteter inom ramen för såväl mottagande av nyanlända, utbildning i moderna språk som kulturella utbyten. Internationella/globala aspekter på innehållet i verksamheten syns i viss mån i kvalitetsredovisningar, men skulle kunna framhållas mera. Sandviken den 4 december 2013 Inger Norman, skolchef

5 2 Organisation, hösten 2013 Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse Kunskapsnämnd Skolchef Inger Norman Kunskapskontor Central elevhälsa Administrativt stöd Marie Bergquist Skolformschef Eva Simonsson Gymnasium och vuxenutbildning/ SFI Gy- och särvux 4 rektorer/4 bitr 1100 elever 2100 vuxna Skolformschef Lars Walter Grundskola Grundsärskola 20 skolor 18 rektorer 3600 elever Skolformschef Anita Persson Förskola 26 förskolor 13 förskolechefer 1775 barn Förskoleorganisationen omfattar en skolformschef och 13 förskolechefer som ansvarar för 26 förskolor med cirka 1775 barn och 2 enheter med pedagogisk omsorg (familjedaghem). En förskola erbjuder omsorg nätter och helger. Dessutom finns familjecentraler i Björksätra Vallhov och Storvik med Öppen förskola (samarbete med Individ- och familjeomsorgsförvaltningen, Landstinget och Svenska kyrkan), fyra enskilt drivna förskolor med ca 90 barn samt Regnbågen, förskoleavdelning för barn med funktionsnedsättning, integrerad i Smultronbackens förskola. Grundskoleorganisationen omfattar en grundskolechef, 18 rektorer och 20 enheter med ca 3600 elever (inklusive förskoleklass), en ökning med 40 elever jämfört med föregående år. Andelen elever som går i fristående grundskolor har minskat något och var 2012 6,3 % enligt Skolverkets statistik, i första hand i Sandvikens Montessoriskola. Alla F-6-skolor har fritidshemsverksamhet, där drygt 1400 barn deltar. Grundsärskolan/ träningsskolan har 30 elever, dvs knappt 1 % av grundskoleeleverna. Landningen är en organisation för mottagande av nyanlända elever i åk 1-9 med 10,25 tjänster för svenska som andraspråk samt andra ämnen. Särskilda verksamheter för elever i behov av särskilt stöd är Vikingen, Skeppet, Steget vidare Murgårdsskolan, Steget vidare Söderskolan samt Heldagsskolan, som är ett samarbete med individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Dessa är tillgängliga för grundskoleelever från hela kommunen. Dessutom samverkar skolan med landstinget och

6 socialtjänsten för att underlätta skolstarten för barn med BNS - problematik (Barn med Neuropsykiatriska Svårigheter). Bessemerskolan fullföljde sitt andra år i den nya strukturen enligt gymnasiereformen 2011, med 12 nationella program samt introduktionsprogrammet. Därutöver fanns i åk 3 13 nationella och 4 specialutformade program samt en särskild grupp för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, totalt ca 1100 elever. Det finns även en gymnasieskola med inriktning på teknik och industri, Göranssonska skolan, ett samarbete mellan kommunen och Sandvik AB, med ca 180 elever. Andelen elever som har valt en kommunal gymnasieskola i Sandviken eller i annan kommun har minskat något från 80 till 79 %, enligt antagningstatistiken. Bessemerskolan var fram till halvårsskiftet organiserad i tre enheter med tre rektorer samt biträdande. Från och med höstterminen 13-14 gäller en organisation med en rektor samt fyra biträdande rektorer, en minskning med två tjänster (rektor samt gymnasieintendent). En samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret (ungdomar 16-20 år som inte arbetar eller studerar) finns och har rapportskyldighet till kunskapsnämnden. Bessemerskolans riksidrottsgymnasium (RIG) för bandy och orientering har 10 platser per årskurs i respektive idrott. Idrottsutbildningsformen NIU (nationell idrottsutbildning) har 13 platser per årskurs i innebandy samt från hösten 2012 8 platser per årskurs i freestyleskidåkning. Detta innebär totalt 124 platser på de nationellt godkända idrottsutbildningarna från 2014. Dessutom erbjuds idrottsprofiler i samverkan med lokala idrottsföreningar för fotboll och innebandy. Tid för individuellt val används till specialidrott. Under läsåret 2012-2013 har ett 30-tal elever läst antingen Specialidrott A och B eller Idrott och hälsa fördjupning som gäller i den nya reformen. Gymnasiesärskolan med 41 elever omfattar 3 nationella och ett specialutformat program, individuellt program samt verksamhetsträning, totalt ca 4 % av gymnasieeleverna. Centrum för vuxnas lärande (CVL) omfattar Svenskundervisning för invandrare (Sfi), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux samt yrkeshögskoleutbildningar (YH). Verksamheten leds av två rektorer och det finns en enhet för specialpedagogiskt stöd. Antalet studerande varierar och snittet 2012-2013 var omkring 750 inom grundläggande och gymnasiala kurser samt omkring 320 inom Sfi. Den centralt placerade organisationen för elevhälsa/stöd omfattar skolöverläkare, skolsköterskor, skolpsykologer, talpedagoger samt specialpedagog. Dessutom sker samverkan med landstinget och socialtjänsten för att underlätta skolstarten för barn med BNS-

7 problematik. Denna verksamhet benämns Bryggan och samordnas med motsvarande verksamheter i Gästrikland från och med augusti 2013. Övriga skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger är organiserade i två arbetslag för grundskolan och ett arbetslag för gymnasieskolan. 69 lokala lärarutbildare, varav flertalet har relevant utbildning för uppdraget, har under läsåret tagit emot 80 lärarstuderande. 4 lärare har genomgått grundutbildning för att bli lokala lärarutbildare (vfu-lärare) med stöd av centrala medel. 16 nyanställda förskollärare och lärare har genomfört sin introduktionsperiod i kommunens förskolor och skolor under läsåret. De har haft stöd av mentorer, vilka genomgått en intern utbildning om mentorskap och samtalshandledning. 21 lärare och fritidspedagoger i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning deltar i behörighetsgivande utbildning inom lärarlyftet II, främst för att utveckla kompetens i matematik och svenska som andraspråk men också i slöjd, kemi, engelska och religionskunskap. En lärare går utbildningen för att erhålla behörighet till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. 3 Systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsförvaltningen sammanställer kommunens kvalitetsredovisning som bygger på uppföljning av årets verksamhetsplan och på att varje förskola/skola upprättar sin egen redovisning, vilken blir en av utgångspunkterna till varje förskolas/skolas lokala arbetsplan. Planen ska också kopplas till kommunens styrsystem, Balanserad styrning. Fem perspektiv ingår (medborgare, medarbetare, hållbar samhällsutveckling, ekonomi, internationellt) och förskolornas/skolornas resultat och insatser sorteras in under dessa, även om det statliga uppdraget är överordnat. I olika processer har det framkommit att kvalitetsarbetet på enheterna behöver stödjas. För att åstadkomma detta stöd samt sprida kunskap och ansvar på förskolan/skolan med fokus på förbättrade resultat och måluppfyllelse i relation till förutsättningar och insatser genomfördes pedagogisk revision i dialogform för fjärde året. Underlaget består av självvärdering, faktablad med olika resultat, kvalitetsredovisning, arbetsplan och slutsatser från föregående års revision. Dialogerna ger ett mervärde, utöver syftet, i form av kunskap om kulturen på en arbetsplats samt det dagliga arbetet, men är också kontroll som kan leda till speciella åtgärder. Landningarna och grundsärskolan har också uppmärksammats i pedagogisk revision främst i form av verksamhetsbesök. Varje verksamhetsform arbetar vidare utifrån sina styrkor och utvecklingsområden.

8 Utbildningarna i lokalt kvalitetsarbete (LOK) fortsatte under våren 2013 med särskilt fokus på analys. Som redskap i arbetet finns ett material, Systematiskt kvalitetsarbete, kunskapsförvaltningens metodstöd (SKUM) liksom ett stöddokument inför Skolinspektionen (STINS). Samtliga processer rörande planering, uppföljning och budget beskrivs utförligt i ett dokument benämnt Kvalitetssystem för kunskapsförvaltningen i Sandviken (PUB). Gymnasieskolans ledningsgrupp hade hösten 2012 utbildningsdagar om processtyrning och ett arbete med att definiera viktiga processer har påbörjats. I gymnasiesärskolan är arbetssättet etablerat. Förvaltningen ingår från hösten 2013 i ett samarbete med andra kommuner för att genom handledning, jämförelser och erfarenhetsutbyte förbättra ledningsprocessen för skolan i kommunen. De resultat som utgör underlag för redovisningen har tagits fram på följande sätt: Förskola dokumentation av observationer och samtal, pedagogisk dokumentation samt enkät vårdnadshavare Grundskola statistik, enkät med alla elever i åk 3, 5, 8 Skolbarnsomsorg enkät vårdnadshavare Särskola statistik, enkät med elever gymnasiesärskolan, enkät vårdnadshavare träningsskolan Gymnasieskola statistik, enkät med alla elever CVL/Sfi statistik, enkät med elever Alla skolformer pedagogisk revision 4 Klagomål/synpunkter Under läsåret 2012/2013 har förskolan haft 42 klagomål som framför allt handlat om säkerhetsrutiner, tidsregistrering och öppettider. Grundskolan inklusive grundsärskolan har haft 40 ärenden, i grundskolan om bland annat särskilt stöd och kränkningar och i särskolan om miljö och utrustning. Gymnasieskolan har enbart redovisat ett fåtal ärenden, kanske på grund av att inget nationellt program lämnade rapport för första halvåret 2013. Gymnasiesärskolan och särvux har inte haft några ärenden. Centrum för vuxnas lärande och Sfi har sammanlagt rapporterat 14 ärenden som främst avser avslag på sökt kurs, utbildningsutbud och synpunkter på undervisning. 19 ärenden från Skolinspektionen har handlagts och sex av dem är avslutade. Det handlar främst om behov av särskilt stöd, kränkande behandling och rätt till utbildning. Dessutom har grundskolan haft ett ärende från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och gymnasieskolan en anmälan till Arbetsmiljöverket. Flertalet ärenden har, efter begärda kompletteringar, lämnats utan kritik.

9 5 Uppföljning av verksamhetsplanens övergripande aktiviteter Lokalt kvalitetsarbete (LOK) Förskolechefer/Rektorer och nyckelpersoner på förskolor och grundskolor har under våren erbjudits utbildning i lokalt kvalitetsarbete med inriktning på analys samt likabehandlingsarbete (LOK), 8 tillfällen med 270 deltagare. Forskning och utveckling (FoU) Skolchef och skolformschefer deltar i de regionala samverkansorganisationerna Regionalt utvecklingscentrum X-län (RucX) och Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) så att verksamheterna bedrivs och utvecklas utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samarbetet förväntas innebära att lärarna i större utsträckning än tidigare kommer att använda forskningsrön i sitt vardagsarbete samtidigt som forskningen blir mera undervisningsnära. Chefs- och medarbetarutveckling samt kompetensförsörjningsstrategi Förskolechefer uppmanas delta i rektorsutbildning, medan det är obligatoriskt för rektorer. Alla nyblivna chefer ska delta i kommunens ledarskapsutbildning. Under 2012 genomförde kommunen en satsning för chefer i coachande förhållningssätt. Cheferna inom organisationen har också möjlighet till ytterligare insatser i coachning via förvaltningens egen personalcoach. De gemensamma reflektionsdagarna för förskolechefer och rektorer användes hösten 2012 till diskussioner om hur de olika skolformerna med förenade krafter kan bidra till att öka måluppfyllelsen. Våren 2013 användes dagen till rehabiliteringsfrågor och diskussioner om hur cheferna skulle kunna ta ett större ansvar i detta arbete. Det resulterade i att två utbildningsdagar med Företagshälsovården genomfördes hösten 2013 för att stärka kompetensen. En process är påbörjad där fackliga företrädare och arbetsgivare gemensamt arbetar för att öka medarbetarnas kunskap och förståelse för styrsystemets alla nivåer inklusive koppling till uppdrag och lön. Förvaltningens kompetensförsörjningsstrategi är klar och ligger till grund för det fortsatta arbetet med lärarlegitimationer, behörigheter, rekrytering och bemanning. Förskolor och skolor i behov av ökad kompetens för att möta varje barn och elev så att de når så långt som möjligt Alla förskollärare såväl i förskola som i förskoleklass har deltagit i föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Gymnasieskolan har också satsat på att utbilda all personal inom området. I grundskolan inriktas arbetet på språkutvecklingsplanen, där nyckelpersoner utbildas

10 för att leda detta. Två riktade satsningar på språkutvecklande arbetssätt inleddes hösten 2013. Målet är att alla lärare på de två berörda skolorna ska kunna undervisa nyanlända så att de får så bra utbildning som möjligt. En förvaltningsgemensam organisation för nyanlända barn/elever har skapats och kommer att träda i kraft vårterminen 2014. Skolchefen har lyft frågan på förvaltningschefsnivå om samverkan mellan de förvaltningar som har ansvar för barns livsvillkor och samarbete finns, främst med IFO (individ- och familjeomsorgsförvaltningen). Elevhälsa Ett systematiskt kvalitetsarbete inom elevhälsans samtliga områden är under uppbyggnad och insatser för att stärka samverkan mellan centralt och lokalt organiserad elevhälsa pågår, liksom införande av dokumentationssystemet PMO (Project Management Office). Måluppfyllelse, omdömen, betyg och bedömning Lärares planering i enlighet med nya styrdokument genomförs på samtliga grundskolor i större eller mindre omfattning och läggs ut i Edwise för att alla ska kunna lära av varandra. Kommunens mall anses av flera underlätta arbetet med planeringar som ofta följs upp av rektor i utvecklingssamtal. Inom både grund- och gymnasieskola sker utbyte vid rättning av t ex nationella prov så att lärare rättar för andra elever än sina egna eller är medbedömare. På många skolor provas olika arbetssätt såsom själv- och kamratbedömning för att bedömning ska bli en del av lärandet. Grundskolans individuella utvecklingsplaner (IUP) följs upp vid flera tillfällen under terminen, bedömningsmatriser används, försök görs med olika typer av provuppgifter och den formativa bedömningen utvecklas. Skolverkets utbildningar och stödmaterial för bedömning har varit användbara. 6 Övergång och samverkan Grundläggande för att ha gemensamma rutiner för övergångar mellan skolformer är att de är väl kända och följs. Kommungemensam plan för övergången mellan förskola och förskoleklass finns, utvärderas och justeras årligen. Alla grundskolor har rutiner för överlämning av elever mellan och inom skolor. Aktiviteter som genomförs är bland annat besök, föräldramöten, utskick av information samt överlämning av dokumentation mellan skolformer. Representanter för elevhälsan är ofta delaktiga i övergångar. De gemensamma rutinerna för övergång grundskola gymnasieskola har setts över av en arbetsgrupp under läsåret. Rutinen har förtydligats och ska stödja och kvalitetssäkra handläggningen, men behöver implementeras.

11 Vid inskrivning i särskolan görs besök på elevernas avlämnande förskola/skola innan inskolning startar och både elever och föräldrar involveras. För elever som ska flyttas upp från årskurs 1-6 sker ett överlämnade till personalen i årskurs 7-10 under våren. Överlämningen har till syfte att ge en tydlig bild av elevernas kunskapsnivå samt vilka behov de har. Nya grupper/klasser bildas sedan utifrån den information som har framkommit, allt för att skapa så bra arbetsro och kunskapsutveckling som möjligt. Inskolning sker oftast innan föregående termin slutar och överlämningssamtal sker mellan berörda pedagoger. Intag till grundsärskolan sker fortlöpande under året. Överlämnande till gymnasiesärskolan följer nya rutiner från höstterminen 2012. I ett första skede skickar föräldrar, elever och överlämnande lärare skriftlig information till gymnasiesärskolan och sedan kallas eleverna på individuella möten med ansvarig rektor. Eleverna får därefter göra praktik på alla gymnasiesärskolans program för möjligheten att göra ett välgrundat val. Avlämnande lärare gör en pedagogisk kartläggning som följer eleven till gymnasiesärskolan. 7 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Gymnasieskolan har på olika sätt kontakt med högskola och arbetsliv. För framför allt yrkesprogram är goda branschkontakter viktiga, bland annat eftersom det varit och är svårt att få tillräckligt med platser för arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskolan har samverkat med bland annat högskolor och representanter för teknikbranschen inom regionen, och resultatet är certifiering av teknikcollege. Även vård- och omsorgscollege är certifierat på motsvarande sätt i samverkan med intressenter. Byggprogrammet har av Byggnadsindustrins yrkesnämnd fått kvalitetsmärkningen branschrekommenderad skola och ekonomiprogrammet har certifierats för att diplomera gymnasieekonomer. Elever på många program bedriver verksamhet inom UF-företag (Ung Företagsamhet). 8 MEDBORGARE KFs övergripande målsättningar Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling KFs mål Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalitet

12 Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter Tjänstedeklarationer införs i alla nämnder Kunskapsnämndens framgångsfaktorer Den viktigaste framgångsfaktorn är att ha ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete och där ingår att fokusera på några få viktiga områden och satsa på dessa. Tillgång till digitala resurser, varsin dator, är en förutsättning för att möta vår tids unga. Tydligt ledarskap, tydliga mål och uppdrag, uppföljning av resultat samt analys är avgörande för att fatta välgrundade beslut och nå framgång. Till processen hör också att skapa tydliga informationsvägar, forum för dialog och inflytande samt erbjuda kompetensutveckling som stödjer uppdraget. Verksamheterna är likvärdiga, alla blir respektfullt bemötta och värdegrundsarbetet som utgår från likabehandlingsplaner är aktivt. Kunskapsnämndens mål Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer Likabehandlingsplan Alla förskole- och skolenheter har likabehandlingsplaner som knyter an till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, Europakonventionen samt EU-direktiv mot etnisk diskriminering och för likabehandling. Kunskapsförvaltningen stödjer enheterna i utformningen av planerna som ska beskriva såväl det främjande som det förebyggande och åtgärdande arbetet. Planerna granskas årligen och arbetet går framåt, men kvarstår som förbättringsområde. 8.1 Förskola Enligt Skolverkets nyckeltal för 2012 har kommunen, totalt sett, stor andel inskrivna barn i förskolan, 87 %, vilket är samma nivå som föregående år att jämföra med rikets 84 %. Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Detta har följts upp i enkät till vårdnadshavare där resultatet visar en positiv trend. I pedagogisk revision har det också framkommit att

13 kompetensutvecklingssatsningen på språkutvecklande arbetssätt utifrån Bornholmsmodellen har lett till ett mera systematiskt arbete. Barn- och elevinflytande I pedagogisk revision har det framkommit att temaarbeten i stor utsträckning utformas utifrån barns intressen med läroplanen som bas. En tydlig bild som framträder är att förskolornas personal har många metoder för att ta reda på barns intressen och använder dessa som underlag för att utforma verksamheten, så att den bidrar till barnens utveckling och lärande. Läroplanens intentioner om att planera verksamheten med utgångspunkt i barnens intressen och förmågor har stort genomslag och processen utvecklas ständigt. Att träna ansvar och inflytande och i förlängningen lära sig begreppet demokrati är en del av detta. IT-stöd för skolutveckling Introduktion av Ipads som ett av många verktyg till stöd för barns lärande, inte minst för barns språkutveckling, har påbörjats. Det upplevs positivt och inspirerande i verksamheten. Förskoleverksamheten präglas av ett lärande med leken som grund och de resultat som redovisas för Utveckling och lärande utgörs av iakttagelser och handlar främst om språkutveckling, matematik, konstruktionslek, naturvetenskap och kretslopp. Arbetet med normer och värden genomsyrar det dagliga arbetet och arbetssätten är ofta varierade. Kopplingar finns till likabehandlingsplanens främjande arbete, liksom exempel på systematiskt arbete med kartläggning för det förebyggande arbetet. Resultatet på den årliga brukarenkäten är bättre än föregående år för alla påståenden, vilket tydligt indikerar att förskolans måluppfyllelse är god och resultaten för de enskilda förskolorna ingår i enheternas systematiska kvalitetsarbete och används därigenom för att utveckla verksamheten. För att stärka föräldrarnas engagemang och öka möjligheterna till inflytande i förskolan har föräldramöten med olika teman och diskussioner genomförts, liksom utskick i förväg av underlag inför utvecklingssamtalen. Förskolornas arbetsplaner med koppling till läroplanen används ofta som utgångspunkt i samtalen, ett sätt att göra föräldrarna medvetna om verksamhetens innehåll samt förändringar i styrdokumenten. Försök med workshops, som visar nationella mål samt ger möjlighet att prova på aktiviteter knutna till dessa, har varit uppskattade. 8.1.1 Slutsatser pedagogisk revision Slutsatser från den pedagogiska revisionen är att många förskolor tagit fasta på föregående års förbättringsområden. De förskollärare som

14 deltagit i utbildningen i lokalt kvalitetsarbete har fått ett utökat ansvar och det har på många förskolor betytt att kvalitetsarbetet blivit en del av ordinarie arbete. Utvecklingsområden Tydliggöra barns förändrade kunnande utifrån dokumenterat nuläge Pedagogisk dokumentation som visar hur barnens kunnande har förändrats Normkritiskt förhållningssätt Ta vara på Språktågets systematiska arbetssätt i arbetet med språkutveckling Internationella perspektivet, utgå från likheter Analys av resultat och genomförda aktiviteter Avgränsa målen, specificera måtten 8.2 Grundskola Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Systematisk insamling av resultat på elevernas språkutveckling två gånger per år har påbörjats och detta har följts upp i resultatdialoger och i pedagogisk revision. Det är svårt att dra några säkra slutsatser ännu om språkutvecklingen, men det är tydligt att bedömaröverensstämmelsen är ett förbättringsområde. Barn- och elevinflytande Ett antal skolor har tidigarelagt utvecklingssamtalen för att de ska vara framåtsyftande, bidra till att eleverna kan påverka sitt lärande och ta ansvar samt styra elevernas lärande mot uppsatta mål. På så sätt kommer elevens individuella utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen närmare individen och blir en del av vardagsarbetet. IT-stöd för skolutveckling (en-till-en-datorer) I nuläget återstår sju enheter innan alla grundskolor har en-till-en-datorer. Syftet är att det ska ske en generell förändring av lärandevillkoren för eleverna, t ex av undervisningen inom läs- och skrivinlärning. 8.2.1 Normer och värden Arbetet med Normer och värden är omfattande och levande på samtliga grundskolor och ett stort antal aktiviteter genomförs för att skapa tryggt klimat och positiv arbetsmiljö. Såväl skolor som fritidshem har integrerat området med likabehandlingsarbetets främjande och förebyggande delar och på ett strukturerat sätt arbetat med social samvaro, vi-känsla, språkbruk och attityder. 8.2.2 Landningen Mottagande i skolan av nyanlända elever sker huvudsakligen i Landningar som finns på fem grundskolor. Enligt utvärdering av Landningens verksamhet under läsåret är styrkorna gott samarbete bland annat i form av Landningsmöten samt tydlighet och struktur. Några

15 tydliga utvecklingsområden utkristalliserades; behov av studiehandledning och speciallärarresurs, kartläggning och kriterier, utveckling av samarbetet mellan Landningar samt utveckling av samarbetet kring flerspråkiga elever på den egna skolan. Fortbildning och handledning lyfts fram som viktiga förutsättningar för att kunna utveckla Landningsarbetet, men även vikten av arbetsro och tid för planering poängteras. Riktlinjer för utslussning finns som innebär att eleven utifrån sina förutsättningar och behov ska följa reguljär verksamhet så snart det är möjligt. Varje landningsrektor utarbetar rutiner som passar den enskilda skolan. Kurser i språkutvecklande arbetssätt (Gibbons) erbjuds även innevarande läsår. 8.2.3 Slutsatser pedagogisk revision Varje grundskola har en plan eller en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet över året, även om det inte alltid framgår hur resultat tas tillvara och analyseras samt hur slutsatser leder vidare till verksamhetsutveckling. Det har blivit vanligt att läroplansmålen tydligare kopplas samman med arbetsplanen som följs upp enligt fastställd rutin regelbundet över året. Utvecklingsområden Använda tillgängliga resultat i alla ämnen och presentera dem, dra slutsatser och formulera åtgärder i utvecklingsarbetet Analys av resultat 3 nivåer; individ -klass/grupp skola Inte nöja sig med E-nivån, koppla skolans insatser till resultatet och tro på att undervisningen gör skillnad Använda språkutvecklingsplanen, betona allas gemensamma ansvar för språkutvecklingen oavsett ämne Likvärdig bedömning mellan och över årskurserna Lgr11 ska styra all utbildning. Nationella prov och läromedel är verktyg i processen Dokumentation av slutsatser från analyser, diskussioner, planeringar mm 8.3 Måluppfyllelse Resultat för alla ämnen redovisas i faktablad Sandvikens grundskola 2013, bilaga 1. Diagrammen visar andel elever som nått lägst E i bedömd måluppfyllelse åk 1, 3 och 5 samt lägst E i betyg åk 6 9. Handlingsplan för förbättrad måluppfyllelse finns och kunskapsresultat har samlats in i alla ämnen, för samtliga årskurser. Detta för att förvaltningen, liksom varje skola, ska ha tillgång till aktuell fakta för analys. Diagrammen nedan visar resultat för ämnen som finns på schemat i samtliga årskurser.

16 Matematik, svenska samt teknik 100 90 80 70 60 Ma Sv Te 50 Åk 1 Åk 3 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bedömningen av yngre elever tenderar att vara välvillig och variationen är liten. Nedgången i åk 3 kan bero på att resultaten i nationella prov i matematik och svenska används som verktyg i bedömningen. Inför övergången till åk 7 tycks inte resultaten på nationella prov styra betygen i samma utsträckning då betygsnivån är högre. En orsak kan vara att lärare väljer att sätta ett högre betyg inför att lämna eleverna till nya lärare och ofta ny skola. I åk 7 sjunker dock betygen väsentligt för att i åk 9 åter stiga inför ny skolform. Bild, idrott och hälsa samt musik 100 90 80 70 60 Bd Idh Mu 50 Åk 1 Åk 3 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bedömningen av yngre elever tenderar även här att vara välvillig och variationen är till en början liten, men i idrott och hälsa uppmärksammas simkunnigheten i åk 3, vilket gör att resultatet går ner. För övrigt är trenden vikande för att vända i åk 9, men når inte samma nivå som i åk 1 6. Meritvärdena visar samma tendens, dvs relativt sett hög nivå i åk 6, nedgång i åk 7 8 och uppgång i åk 9, men oftast inte till samma nivå som i åk 6. Andelen elever som läser Sva (svenska som andraspråk) ligger på ca 12 % i de högre årskurserna, nästan enbart placerade på Murgårdsskolan 7-9

17 (27 % av Sva-eleverna) och Söderskolan (13 % av Sva-eleverna). Intresset för att ha moderna språk som språkval sjönk liksom tidigare år mellan åk 7 och åk 9. 8.3.1 Slutbetyg Enligt Skolverkets jämförelsetal var 75 % av eleverna i åk 9 behöriga till yrkesprogram i gymnasieskolan våren 2013, en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Det är en betydligt mindre andel än rikssnittet som är 87 % för kommunala huvudmän. Sett till slutbetyg per ämne innebär detta att resultaten inte förbättrats utan ligger generellt under rikssiffrorna, vilket också framgår av det genomsnittliga meritvärdet. 2011 2012 2013 Sgr Kommungrupp Riket Genomsnittligt 195 190 183 203 213 meritvärde Flickor 202 201 191 215 224 Pojkar 189 179 177 191 202 Enligt SIRIS (Skolverkets statistikdatabas) 8.3.2 Nationella prov Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i engelska ligger på 79 %, vilket är en stor minskning jämfört med föregående år. Betygen ligger 6 % över provresultaten. Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i matematik är nu 68 %, en minskning jämfört med föregående år. Skillnaden mellan nationella provresultatet och betygen är fortsatt stor, 17 %. Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i svenska ligger på 84 %, vilket är ytterligare en tillbakagång jämfört med de två föregående åren och betygen ligger 6 % över provresultaten. Vid jämförelse av resultat på nationella prov för elevgruppen som gick åk 5 år 2009 och avslutade grundskolan 2013 visar det sig att andelen elever som har nått målen i engelska och svenska i åk 9 är ungefär densamma. I matematik nådde 81 % av eleverna målnivån i åk 5 jämfört med 68 % i åk 9. Under de nio år som denna jämförelse gjorts har skillnaden alltid varit negativ i matematik. 8.3.3 Brukarundersökningar Generellt sett är resultatet för årskurs 3 bättre jämfört med föregående år och endast ett värde ligger under 3,0. Värdena för trygghet, arbetsro, att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter samt agerar när någon behandlas illa har tydligt förbättrats. Det är också tydligt att eleverna är nöjda med den hjälp de får och att de vuxna bekräftar dem när de lyckats bra.

18 Eleverna tycker också att skolarbetet är så roligt att man får lust att lära sig mera. Eleverna känner i stor utsträckning till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen och upplever också att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa. De flesta elever deltar i fysiska aktiviteter varje dag i skolan och de anser också att de får kunskap om hur de ska motionera och äta för att de ska må bra. Eleverna i åk 3 har också positivare syn på skolmaten och matron jämfört med tidigare. Andelen klassråd minst en gång i månaden har ökat liksom tilltron till möjligheten att påverka via klassråd. Resultatet för årskurs 5 är i stort sett på samma nivå som 2012. Andelen klassråd har ökat medan tilltron till möjligheten att påverka via klassråd och elevråd är oförändrad. Eleverna känner i stor utsträckning till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen och upplever också att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa. De allra flesta elever deltar liksom tidigare år i fysiska aktiviteter varje dag i skolan och kunskapen om hur de ska motionera och äta för att de ska må bra har ökat. Värdena för skolmat och matro ligger på samma nivå som föregående mätning. Arbetsklimat i form av trivsel och trygghet upplevs vara bra. Det är tydligt att eleverna är nöjda med den hjälp de får och att de vuxna har positiva förväntningar samt bekräftar dem när de lyckats bra. Arbetsro är dock fortfarande förbättringsområde och liksom att skolarbetet ska vara så roligt så man får lust att lära sig mera. Resultatet för årskurs 8 är generellt något bättre än 2012. Andelen klassråd har ökat liksom tilltron till möjligheten att påverka via detta. Det informella inflytandet över innehåll och arbetssätt har förbättrats något. Drygt hälften anger att de deltar i fysiska aktiviteter varje dag i skolan, en ökning, och siffrorna för kunskap om motion och kost ligger på fortsatt hög nivå. Arbetsron har tydligt förbättrats och arbetsklimat i form av trivsel och trygghet upplevs fortsatt bra. Eleverna är i stort sett nöjda med den hjälp de får och att de vuxna bekräftar dem när de lyckats bra. Däremot upplevs inte skolarbetet så roligt att det väcker lust att lära sig mera. Eleverna känner ofta till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen, även om variationen mellan skolorna är stor, och upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa mål. 8.4 Förskoleklass Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Många arbetar enligt Bornholmsmodellen med språklek för språklig och fonologisk medvetenhet samt för att lägga grunden för läsinlärning. LUS punkt 3 används som mått. Matematiska begrepp används ofta i vardagsarbetet såväl ute som inne liksom matematiklekar och problemlösning. NTA-material används för t ex jämförelser och mätningar. Verksamheten innehåller mycket rörelse, hälsa och fri lek.

19 Barn- och elevinflytande Exempel finns på att eleverna i F-klassen tränar ansvar för att följa regler och passa tider. Utrymme finns att påverka genom eget val och omröstningar. IT-stöd för skolutveckling (en-till-en-datorer) Exempel finns på att elever i F-klassen använt ipads för presentationer i svenska och matematik, att nätvett och IT- säkerhet har tagits upp samt att programmen Ljuda och Vital använts på flera skolor. 8.5 Skolbarnsomsorg/Fritidshem Enligt Skolverkets nyckeltal för 2012 ligger antalet inskrivna elever per anställd väsentligt högre än jämförbara kommuners samt rikets snitt. Eftersom det inte fanns någon definition av begreppet avdelning har grund-/särskolechefen på uppdrag av kunskapsnämnden, fastställt att varje skola endast har en fritidshemsavdelning, vilket gäller för rapportering till Statistiska Centralbyrån från och med oktober 2012. Resultatet på brukarenkäten ligger strax över föregående års nivå på de flesta påståendena, men skillnaderna är små. Det som framkommer som mest positivt är att barnen uppmuntras att vara ute och röra på sig, att man har förtroende för personalen och blir bra bemött samt att barnen trivs och känner sig trygga. Att få information om mål och verksamhetens innehåll visar på en fortsatt positiv trend. Värden som avser flickor ligger generellt något högre, utom avseende möjlighet att utveckla förmågan att använda digitala verktyg där det är lika och värdet har höjts. Vårdnadshavares möjlighet att påverka verksamheten var ett förbättringsområde 2012 och värdet har nu ökat något, även om nivån fortfarande är låg. Det som varit svårt att ta ställning till för många är likvärdig behandling pojkar flickor, hjälp med skolarbetet och hur fritidshemmen arbetar för att motverka fördomar mellan olika kulturer. 8.6 Särskola Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Arbetet med lässtrategier i årskurserna 7-9 har varit framgångsrikt och tydliga resultat märks när det gäller stavning. Barn- och elevinflytande Eleverna är vuxenberoende och behöver mycket stöd för att ta självständiga initiativ. Formellt inflytande tränas genom klass- och elevråd, medan lärarna har konstaterat att elevernas möjlighet att vara med och påverka vardagsarbetet är ett förbättringsområde. IT-stöd för skolutveckling (en- till- en - datorer)

20 Program som används i grundsärskolan är Espresso och NOMP (nätbaserat poängsystem) där bekräftelse på resultat av arbetet ges omedelbart och framsteg är tydliga. Planer för det systematiska kvalitetsarbetet på grundsärskolan finns och värdegrundsarbetet som har tonvikt på respekt, trygghet, samarbete, relationer och trivsel skattas högt. Inriktning mot kunskapskrav har blivit tydligare, även om resultaten är svåra att generalisera och bedöma, men enligt kvalitetsredovisningen har alla elever nått kunskapskraven på godtagbar nivå. Det är stora krav på fasta rutiner och tydlig struktur, men samtidigt måste tryggheten utmanas för att eleverna gradvis ska bli mera självständiga. Som markering i utvecklingstrappan flyttas eleverna upp i årskurserna enligt ålder, även om utvecklingsnivåerna inte alltid motsvarar den. Träningsskolan/Sinnesriket, gymnasiesärskolan och särvux har kalendariet kopplat till arbetsplanen och många processer har definierats och rutiner utarbetats, vilket gör arbetet enklare och har också påverkat verksamheten positivt. Det systematiska kvalitetsarbetet är en del av vardagsarbetet och det gör att man känner sig delaktig. I träningsskolan används uppgiftsanalys, dvs filmning av moment kopplade till läroplans- och kursplanemål för att synliggöra små, men centrala nyanser i lärandet. Resultatet används i kommunikationen med föräldrarna så de kan bidra till ytterligare utveckling genom att systematiskt använda skolans arbetssätt. Resultat från den årliga enkäten för vårdnadshavarna i träningsskolan indikerar också att föräldrarnas kunskap om kursplanemålen har ökat. Det framgår att de är generellt nöjda med verksamheten. Förbättringsområden föregående år var föräldrars möjlighet att påverka verksamheten samt skolans arbete för att ge barnen alternativa redskap för att kunna kommunicera, vilka båda har förbättrats, i synnerhet möjligheten att påverka. Utemiljön, som var ett tredje förbättringsområde, uppfattas som ännu sämre och även värdet för innemiljön har gått bakåt. Sinnesrikets verksamhet är lokalmässigt förlagd till samma byggnad som Träningsskolan, eleverna där har förtur till Sinnesriket och samarbetet betraktas som viktigt. Eleverna i gymnasiesärskolan är enligt elevenkäten generellt nöjda men värdena för utvecklingssamtal och daglig rörelse avviker i år negativt. Trygghet, trivsel, arbetsro och positiv förväntan och respons präglar verksamheten. Arbetssätten varierar t ex anpassas svårighetsgraden och datorer används i stor utsträckning. Inga exempel på kränkningar gavs och likabehandlingsplanen, som finns i anpassade varianter, är känd. Varje deltagare inom särvux har en individuell plan där man dagligen dokumenterar och utvärderar aktiviteter på mycket konkret och detaljrik nivå. Tre personer ska på två tjänster hantera alla krav och dokument som

21 finns på såväl grundskole- och träningsskolenivå som gymnasienivå, vilket innebär statlig styrning på olika sätt. Arbetet med strukturerad bedömning är påbörjat med diskussioner utifrån en bedömningsmall. 8.6.1 Slutsatser pedagogisk revision I pedagogisk revision framgick att processtyrning genomsyrar arbetet på tränings- och gymnasiesärskolan samt att detta måste fortgå och förfinas. Träningsskolan Utvecklingsområden Viktigt att hålla i och fortsätta processarbetet enligt arbetsplanen Uppgiftsanalyser för att tydliggöra elevernas ansvar och inflytande och koppla på läro- samt kursplaner för att fokusera på lärandet, använd i IUP och vid utvecklingssamtal. Årshjul Lägga in självvärderingar i kvalitetsprocessen Gymnasiesärskolan Utvecklingsområden Arbeta vidare med processer, förfina befintliga Fortsätta arbetet med strukturerade pedagogiska diskussioner, avsatt tid som steg 1 Mötesdisciplin Analys Individuella studieplaner för alla elever Utmana er själva angående genustänkande 8.7 Gymnasieskola Barn- och elevinflytande Processen för elevinflytande har ännu inte definierats men samtliga program har haft någon form av elevrådsaktiviteter. Den nytillträdda rektorn har i uppdrag att utveckla elevrådsverksamheten. Strukturen för elevskyddsombud behöver förbättras liksom ärendegången klassråd elevråd programråd. Slutsatser av enkätresultatet visar att elevinflytandet kvarstår som utvecklingsområde. IT-stöd för skolutveckling (en- till- en - datorer) Syftet är att det ska ske en generell förändring av lärandevillkoren för eleverna, men några pedagogiska vinster är ännu inte synliggjorda och arbetet fortsätter. Årets arbetsplaner har delvis följt en gemensam struktur där övergripande mål kombineras med programspecifika delar. Kvalitetsprocessen är definierad och det är även i fortsättningen avgörande att cheferna deltar i, styr och leder kvalitetsarbetet. Kopplingarna mellan kvalitetsredovisning och arbetsplan liksom mellan mål mått aktiviteter resultat analys

22 bör tydliggöras i dokumenten och systematiskt arbete med resultat och analys av verksamhetens insatser genomföras. Samverkan i form av så kallad infärgning mellan karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen är ett arbetssätt som pekas ut i styrdokumenten, och detta behöver organiseras, mot bakgrund av att lärare i gymnasiegemensamma ämnen är verksamma i många program. Det förekommer också att elever från olika program samläser, vilket försvårar infärgning. Behovet finns, och har under ett antal år funnits, på i synnerhet yrkesprogrammen och bör därför åtgärdas. I konkurrens med andra viktiga förbättringsområden har detta inte prioriterats och det gäller också hur uppföljning av hur olika stödinsatser påverkat måluppfyllelsen samt hur arbetet med åtgärdsprogram fungerat. Information om elevers hela studiesituation inför utvecklingssamtal måste säkerställas och själva samtalet göras till ett meningsfullt verktyg. Ett sätt kan vara att tydliggöra syftet och vad man som elev har rätt att förvänta sig av samtalet. Arbetet med likabehandling har under året stärkts genom strukturerat arbete med utbildning av både elever och personal. Även här betonas skolledarnas ansvar för att planerna används och efterlevs under läsåret. 8.7.1 Slutsatser pedagogisk revision Pedagogisk revision genomfördes med 14 gymnasieprogram. På några program har ett systematiskt arbete påbörjats, men en rad utvecklingsområden kvarstår, särskilt när det gäller dokumentation och analys. Utvecklingsområden Plan för det systematiska kvalitetsarbetet inkl årshjul Analysera resultat, dokumentera och använda slutsatser i utvecklingsarbetet Dokumentation av slutsatser från analyser, diskussioner, planeringar mm, var latsmart, rimlig nivå Struktur för och dokumentation av pedagogiska diskussioner Effektiva möten, prioritera i dagordning för att rymma pedagogiska frågor och utveckling Arbetsplanen ska vara programmets utvecklingsdokument för året, med ansvar på rätt ställe Systematisera elevinflytandet över innehåll och arbetsformer, regelbundna klassråd med dagordning, protokoll, återkoppling Utveckla/tydliggöra vad elever kan förvänta sig av utvecklingssamtalen, gemensam (program)mall/rutiner för utvecklingssamtal Återkoppla resultat på elevenkäter till elever, visa handlingsberedskap Säkerställa att elever vet mål och bedömningsgrunder Normkritiskt förhållningssätt Samarbete karaktär - karaktär, karaktär gymnasiegemensamma ämnen

23 8.7.2 Resultat nationella prov 2012-2013, lägst E % En 5 Ma Sv 1 BA 72 89* 94 EE 88 88* 75 EK 79 75** 83 ESEST 84 58** - ESMUS 44 73** 43 FT 38 29* 59 HA 83 89* 83 IN 100 71* 100 NA 94 94*** 94 RL 100 71* 100 SA 79 73** 76 TE 96 -*** 91 42* 73 VO 69** 77 SGY 79 63* 83 * Matematik 1 A ** Matematik 1 B *** Matematik 1 C - Resultat ej redovisat Skolan har påbörjat arbetet med analys genom bland annat speeddating, ett sätt att på kort tid få del av och ta ställning till resultat i olika former för skolans samtliga program. Analyser av skillnader mellan program för att säkerställa en likvärdig bedömning av gymnasiegemensamma ämnen är ett viktigt område att förbättra. Enligt gymnasieskolans statistik är andelen slutbetyg mindre än de två föregående åren, 84 %. Redovisning av gymnasieskolans övriga kunskapsresultat 2013 saknas. 8.7.3 Brukarundersökningar I verksamhetsplanen för 2012 var ett prioriterat område att öka svarsfrekvensen på gymnasieskolans enkäter, vilket också har skett eftersom svarsfrekvensen har ökat i alla årskurser. Resultatet för årskurs 1 ligger generellt något över föregående års enkät och positiv feed back från lärarna är det påstående där den största förbättringen skett. Arbetsro och information om bedömningsgrunder är fortsatta förbättringsområden, medan skillnaderna mellan flickors och pojkars uppfattning har minskat. Resultatet för årskurs 2 är generellt högre än föregående år på de flesta påståendena, även när det gäller grundläggande förutsättningar som våga säga vad man tycker och känna sig väl behandlad liksom för trivsel och

24 trygghet. Datorer används i större utsträckning i det pedagogiska arbetet. Det formella inflytandet, vuxnas agerande när någon behandlas illa och lust att lära är förbättringsområden liksom arbete med alla människors lika värde. Flickorna har oftast skattat påståendena lägre med undantag för formellt inflytande. Även för årskurs 3 har resultaten förbättrats något eller ligger på samma nivå som föregående år. Högsta värdena har trivsel, mentors stöd och trygghet, medan de främsta förbättringsområdena, trots en markant uppgång, är möjligheten att påverka samt utvecklingssamtalens kvalitet, då eleverna inte anser att de varit viktiga för deras studier. Skillnaderna mellan flickors och pojkars uppfattningar är små. 8.8 CVL/Sfi Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Ett projekt är påbörjat inom Sfi för att stödja elevernas språkutveckling med hjälp av Ipads. Barn- och elevinflytande Inflytandet över studierna på CVL har relativt låga värden i brukarundersökningar. Tänkbara anledningar är det kontinuerliga intaget, som förutsätter färdiga studiekoncept. Under året har flera elever än tidigare engagerat sig i elevrådet, då det varit ett obligatoriskt kursmoment i Pedagogiskt ledarskap. På Sfi har värdet i elevenkäten för att påverka innehåll och arbetssätt ökat jämfört med 2012. Rektor och lärare på Sfi har arbetat systematiskt med att tydliggöra elevrådets betydelse och på olika sätt informerat om det som tagits upp, vilket har fått positivt genomslag. IT-stöd för skolutveckling (en-till-en-datorer) Ett projekt är påbörjat inom Sfi för att stödja elevernas lärande med hjälp av Ipads. Kunskapsresultat redovisas inte för CVL, men enkätresultat sammanställs på ett jämförbart sätt över tid och analyseras. Enligt brukarundersökningar känner sig eleverna liksom tidigare år trygga, respekterade, i stor utsträckning likvärdigt behandlade samt trivs och får den hjälp de behöver. En av fyra vet däremot inte vart de ska vända sig om de känner sig kränkta eller trakasserade, vilket dock är en förbättring. Andelen lärare som använder lärplattformen Fronter i undervisningen har ökat för andra året i rad. Sfi uppfyller regeringens krav på att ingen ska stå i kö mer än tre månader och elever inom ramen för etableringsreformen erbjuds plats inom en månad. Specialpedagogiskt stöd finns tillgängligt inom vuxenutbildningen. Att anpassa utbudet i kurser och utbildningar utifrån

25 vad som efterfrågas av studerande är svårt. I elevenkäten efterfrågas synpunkter på utbudet, men det råder en viss tveksamhet till om man på detta sätt får den information som behövs, då man inte når presumtiva studerande. 8.8.1 Slutsatser pedagogisk revision I den pedagogiska revisionen för CVL (Sfi ingick inte detta år) framgick följande: Utvecklingsområden Reda ut hur det GAP*-analyser visar kan generaliseras på grupp- och verksamhetsnivå, synliggöra. (I samråd med SFC/kval). Analysera användningen av GAP. Vad skrivs, vilka åtgärder tas fram, hur framgår skolans ansvar, hur leder GAP-analyserna vidare? Se till att kvalitetsredovisning och arbetsplan följer den kommunala styrningen enligt Balanserad styrning och att betygs- och resultatanalyser läggs in. Åstadkomma tätare rektorsbesök på utbildningarna i Lövbacken så att rektor blir mera insatt i det dagliga arbetet och kan ge mera feed-back till lärarna. Anpassa avbrottsstatistiken till Skolverket och samtidigt använda den egna avbrottsstatistiken i analys och utvecklingsarbete. Tydliggöra skillnaden. Feed-forward formaliseras så att den blir skriftlig. * jämförelse mellan aktuell prestation och potentiell prestation 9 MEDARBETARE KFs övergripande målsättningar Sandvikens kommun har nöjda medarbetare Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar för ökad jämställdhet och mångfald KFs mål Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat. Medarbetarna upplever att de har inflytande och är nöjda med arbetsmiljön. Mångfald och jämställdhet förbättras i verksamheterna Kunskapsnämndens framgångsfaktorer Den viktigaste framgångsfaktorn är att ha ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete och där ingår att fokusera på några få viktiga områden och satsa på dessa. Tydligt ledarskap, tydliga mål och uppdrag, uppföljning av resultat samt analys är avgörande för att nå framgång. Till processen hör också att skapa tydliga informationsvägar, forum för dialog och inflytande samt erbjuda kompetensutveckling som stödjer uppdraget.