TRAFIKBULLER PÅ SKOLGÅRDAR

TRAFIKBULLER PÅ SKOLGÅRDAR En kartläggning av ljudnivåerna vid grundoch förskolor i Sollentuna kommun Jonas Lidbrink, Elin Stenberg Miljö- och hälsoskyddsenheten, Miljö- och byggnadskontoret

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Undersökningen... 4 2.1 Syfte... 4 2.2 Avgränsning... 4 2.3 Bullerkartor... 4 2.4 Metod... 5 3 Resultat... 6 3.1 Väg- och/eller spårtrafik... 7 3.2 Vägtrafik... 8 3.3 Spårtrafik... 10 4 Bedömning... 12 5 Barns hälsopåverkan... 13 6 Lagstöd och riktlinjer... 14 2 (15)

1 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsenheten har gjort en kartläggning av ljudnivåerna på skolgårdar vid grund- och förskolor i Sollentuna kommun med avseende på buller från väg- och spårtrafik. I undersökningen ingick 39 grundskolor och 79 förskolor, totalt 118 stycken. Syftet med undersökningen var att identifiera de grund- och förskolor i kommunen med de högsta trafikbullernivåerna, för att kunna prioritera behovet av bullerbegränsande åtgärder. Undersökningen visar att utifrån bullerkartläggningen kan 44 grund- och förskolor i Sollentuna antas ha en dygnsekvivalent ljudnivå över 55dBA på någon del av gården, från väg- och/eller spårtrafik. 16 av dessa är grundskolor och 28 förskolor vilket motsvarar 37 procent av de undersökta grund- och förskolorna i kommunen. De 44 grund- och förskolorna som antas ha en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dba på skolgården är i sin tur uppdelade i fyra grupper: Grupp 1 (8 grundskolor och 7 förskolor) motsvarar de skolgårdar där delar eller hela gården har bullernivåer över 60 dba. Grupp 2 (0 grundskolor och 4 förskolor) motsvarar de skolgårdar där hela gården har bullernivåer över 55 dba. Grupp 3 (4 grundskolor och 9 förskolor) motsvarar de skolgårdar med bullernivåer över 55 dba på mer än 20 procent av den totala ytan. Grupp 4 (4 grundskolor och 8 förskolor) motsvarar de skolgårdar med bullernivåer över 55 dba på någon del av skolgården men mindre än 20 procent av den totala ytan. Det är en bedömningsfråga när buller kan anses utgöra en olägenhet för människors hälsa. Till stöd för bedömningen finns till exempel riktvärden, forskning och rättsfall. Riktvärden framtagna av riksdagen, Naturvårdsverket och Världshälsoorganisationen (WHO) är samstämmiga och säger 55 dba ekvivalent ljudnivå för buller utomhus vid bostäder, undervisningslokaler och lekplatser. Från miljööverdomstolen finns en dom där det beslutades att vägtrafikbuller på en skolgård inte någonstans får överstiga 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå. Metod, kartläggning och redovisning har haft sin utgångspunkt i den rapport som miljöförvaltningen i Stockholm stad tog fram år 2010 över ljudnivåer på skolgårdar 1, samt i Uppsala kommuns åtgärdsprogram mot buller 2. 1 Miljöförvaltningen, Stockholm stad (2010) Trafikbuller på skolgårdar. 2 Kontoret för samhällsutveckling, Uppsala kommun (2014) Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 3 (15)

2 Undersökningen 2.1 Syfte Syftet med undersökningen var att identifiera de grund- och förskolor i kommunen med de högsta trafikbullernivåerna, för att kunna prioritera behovet av bullerbegränsande åtgärder. 2.2 Avgränsning I rapporten redovisas hur trafikbullersituationen ser ut på gårdarna vid kommunens grund- och förskolor, både de som drivs i fristående och kommunal regi. Gymnasieskolor ingår inte i undersökningen eftersom yngre barn är känsligare och dessutom har mindre möjlighet att påverka sin egen situation än gymnasieungdomar. Gårdarna kan vara utsatta för trafikbuller både från väg-, spår- och flygtrafik, denna undersökning är dock avgränsad till buller från väg- och spårtrafik. Vägtrafiken innefattar alla kommunala och statliga vägar i Sollentuna kommun sammanslaget. Spårtrafiken innefattar den statliga järnvägen (Ostkustbanan) som går igenom kommunen. De grund- och förskolor som pekas ut i rapporten är de som har en gård med dygnsekvivalenta ljudnivåer över 55 dba från minst ett av de två trafikslagen. Den gränsen är vald utifrån de riktvärden, den forskning och de rättsfall som finns. I rapporten redogörs endast för de dygnsekvivalenta ljudnivåerna, inte maximalnivåerna. Med dygnsekvivalent ljudnivå menas en genomsnittlig bullernivå som normalt mäts under ett vardagsdygn. För buller som varierar mycket är bullertopparna, maximalnivån, också viktig. Spårtrafik till exempel ger upphov till plötsliga höga ljudnivåer då tåget passerar. Bedömningen är att de skolgårdar som utsätts för återkommande höga maxnivåer ändå fångas upp utifrån ekvivalent ljudnivå 55 dba. Det totala antalet grund- och förskolor som ingår i inventeringen är 118, varav 39 är grundskolor och 79 förskolor. Namn och adresser till grund- och förskolorna tillhandahölls från aktuellt register på miljö- och hälsoskyddsenheten, i början av 2014. 2.3 Bullerkartor Till grund för bedömningen av ljudnivåerna ligger kommunens bullerkartläggning framtagen av ÅF år 2010/2011. Inga ljudnivåmätningar är alltså utförda på plats i denna inventering. Kommunens bullerkartläggning består av flera skikt med beräknade ljudnivåer från väg- och spårbunden trafik. Ljudnivåerna från vägtrafiken bygger på beräkningar från olika källdata såsom trafikflöde, andel tung trafik och hastighet. För spårtrafiken bygger beräkningarna på vilken typ av tåg, tåglängd och hastighet som råder. Hur bullret sprids till omgivningen beror sedan på avståndet till vägen eller spåren, markens absorptionsförmåga, bankhöjd, nivåskillnader, bullerdämpande byggnader och skärmar m.m. 4 (15)

2.4 Metod Kommunens trafikbullerkartläggning är inlagd i GIS-tjänsten Solen, som har använts för att studera hur bullret breder ut sig i omgivningen kring grund- och förskolor. För att ta reda på hur och var skolgårdarna är placerade har kommunens flygbilder från våren 2013 studerats parallellt med bullerkartorna. I de fall där det inte gått att bedöma utifrån flygbilderna har även platsbesök gjorts. De grund- och förskolor som ansågs ha en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dba på skolgården (från väg- och/eller spårtrafik) delades sin tur in i fyra olika grupper: Grupp 1 motsvarar de skolgårdar där delar eller hela gården har bullernivåer över 60 dba. Grupp 2 motsvarar de skolgårdar där hela gården har bullernivåer över 55 dba. Grupp 3 motsvarar de skolgårdar med bullernivåer över 55 dba på mer än 20 procent av den totala ytan. Grupp 4 motsvarar de skolgårdar med bullernivåer över 55 dba på någon del av gården men mindre än 20 procent av den totala ytan. 5 (15)

3 Resultat Undersökningen visar att utifrån bullerkartläggningen kan 44 grund- och förskolor i Sollentuna antas ha en dygnsekvivalent ljudnivå över 55dBA på någon del av gården, från väg- och/eller spårtrafik. 16 av dessa är grundskolor och 28 förskolor vilket motsvarar 37 procent av de undersökta grund- och förskolorna i kommunen. Över 55 dba på hela eller delar av gården 37% Under 55 dba på hela gården 63% 6 (15)

3.1 Väg- och/eller spårtrafik Hur höga ljudnivåerna är och hur trafikbullret breder ut sig på de undersökta skolgårdarna varierar. De är uppdelade i fyra grupper (se avsnitt 2.4) där grupp 1 är de mest bullerexponerade gårdarna och grupp 4 är de minst exponerade. Nedan redovisas de grund- och förskolor som har trafikbullernivåer över 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå från väg- och/eller spårtrafik. Om bägge trafikslagen medför ljudnivåer över 55 dba är indelningen i respektive grupp baserad på den bullerkälla (väg- eller spårtrafik) som orsakar den högsta ljudnivån. Totalt Grundskolor Förskolor Trafikbullernivåer på skolgård> 55 dba 44 16 28 Grupp 1 15 8 7 Grupp 2 4 0 4 Grupp 3 13 4 9 Grupp 4 12 4 8 15 st 4 st Grupp 1 Grupp 2 13 st Grupp 3 74 st 12 st Grupp 4 Under 55 dba på hela gården 7 (15)

3.2 Vägtrafik Nedan redovisas de grund- och förskolor som har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dba från vägtrafik. Totalt Grundskolor Förskolor Trafikbullernivåer på skolgård> 55 dba 36 15 21 Grupp 1 4 1 3 Grupp 2 1 0 1 Grupp 3 14 7 7 Grupp 4 17 7 10 4 st 1 st 14 st Grupp 1 Grupp 2 17 st Grupp 3 Grupp 4 82 st Under 55 dba på hela gården Grundskolor Namn Gatuadress Grupp Kokalite förskola/skola Allévägen 120 1 Edsbergsskolan Edsbergs Torg 1 3 Eriksbergsskolan Svalgången 31 3 Järva VIP för- och särskola Skinnaråsvägen 1 3 Norrvikens skola Lindvägen 16 3 Stallets skola Landsvägen 24 3 Utbildning Silverdal Silverdalsvägen 10-12 3 Vittra i Sollentuna Sollentunavägen 189 3 Brageskolan Hertig Karls Väg 5 4 Helenlundsskolan Sollentunavägen 68 4 Hertig Karls Friskolor Ebba Brahes väg 1a-1b 4 8 (15)

Mikaelskolan Ebba Brahes Väg 1 4 Runan skola och förskola Söderled 20 4 Rälsen Skola Norrviken Idrottsvägen 17b 4 Vittra i Törnskogen Båtsmansvägen 44a 4 Förskolor Namn Gatuadress Grupp Kokalite skola/förskola Allévägen 120 1 Rösjöskolans förskola Kaplansbacken 4 1 Sofielundsskolans förskola Arenavägen 2-4 1 Vargungens förskola Smedjevägen 1 2 Bagarbyvägens förskola Bagarbyvägen 8 3 Förskolan Skattkistan Nåsvägen 3B 3 Gärdesskolans förskola (paviljong) Landsnoravägen 5 3 Järva VIP för- och särskola Skinnaråsvägen 1 3 Montessoriförskolan Pärlugglan Montessoriförskolan Solkatten Utbildning Silverdal (förskolan Äpplet) Kungsvägen 3 3 Nåsvägen 3a 3 Silverdalsvägen 10-12 3 Ebbas förskola Ebba Brahes väg 3 4 Förskolan Skogsdungen Malungsvägen 145 4 Förskolan Solglimten Allévägen 1 4 Hökarbodens förskola Eriksbergsvägen 1 4 Loves förskola Love Almqvists Väg 25 4 Montessoriförskolan Myggan Lundströmsväg 15 4 Runan (Runbacka) skola och förskolor Söderled 20 4 Rälsen Förskola Norrviken Idrottsvägen 17b 4 Töjnans förskola Norrängsvägen 9/Sveavägen 55 4 Vittra i Törnskogen Båtsmansvägen 44a 4 9 (15)

3.3 Spårtrafik Nedan redovisas de grund- och förskolor som har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dba från spårtrafik. Totalt Grundskolor Förskolor Trafikbullernivåer på skolgård> 55 dba 22 10 12 Grupp 1 11 7 4 Grupp 2 4 0 4 Grupp 3 4 2 2 Grupp 4 3 1 2 11 st 4 st 4 st 3 st Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 96 st Under 55 dba på hela gården Grundskolor Namn Gatuadress Grupp Brageskolan Hertig Karls Väg 5 1 Eriksbergsskolan Svalgången 31 1 Hertig Karls Friskolor Ebba Brahes väg 1a-1b 1 Mikaelskolan Ebba Brahes Väg 1 1 Norrvikens skola Lindvägen 16 1 Rälsen Skola Norrviken Idrottsvägen 17b 1 Stallets skola Landsvägen 24 1 Utbildning Silverdal Silverdalsvägen 10-12 3 Vittra i Sollentuna Sollentunavägen 189 3 10 (15)

Skälbyskolan Skiljevägen 3 4 Förskolor Namn Gatuadress Grupp Förskolan Gröna Lyktan (Svalgångens förskola) Svalgången 1-3 1 Förskolan Smultronstället Folkungavägen 29 1 Hökarbodens förskola Eriksbergsvägen 1 1 Rälsen Förskola Norrviken Idrottsvägen 17b 1 Förskolan Solglimten Allévägen 1 2 Förskolan Terrassen Malmvägen 16C 2 Regnbågens förskola Malmvägen 16 A-C 2 Vargungens förskola Smedjevägen 1 2 Linnés förskola Linnés väg 15 3 Stallets förskola Landsvägen 24 3 Trummans förskola Glimmervägen 21 4 Utbildning Silverdal (förskolan Äpplet) Silverdalsvägen 10-12 4 11 (15)

4 Bedömning Inventeringen är baserad på information ur kommunens bullerkartläggning. Kart- och trafikdata är från 2010/2011 varpå vissa förändringar kan ha skett sedan dess, till exempel trafikomläggningar, tillkommande bebyggelse och hastighetsförändringar. Man kan ändå anta att ljudnivåerna i bullerkartläggningen stämmer med verkligheten i de flesta fallen. Det krävs ganska stora förändringar i trafikflödet för att det ska ge skillnader i bullernivån. Till exempel ger ett fördubblat antal fordon på en väg ungefär en ökning med 3 dba. I undersökningen är det den dygnsekvivalenta nivån som beaktats vilket betyder att ljudnivån under den tid barnen vistas på gården kan antas vara något högre än den som redovisas. Vid normal trafikfördelning över dygnet är den ekvivalenta ljudnivån dagtid ca 2 dba högre än den dygnsekvivalenta nivån. Undersökningen visar att 16 grundskolor och 28 förskolor i Sollentuna kommun kan antas ha trafikbuller över 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå på hela eller delar av skolgården. Vissa av dessa skolgårdar kan komma att behöva utredas närmare genom en platsspecifik bullerutredning. Syftet med kartläggingen var att identifiera de grundoch förskolor i kommunen med de högsta trafikbullernivåer, för att kunna prioritera behovet av vidare utredning och bullerbegränsande åtgärder. Grund- och förskolorna inom grupp 1 och 2 är värst bullerutsatta och bör prioriteras. De inom grupp 3 har i vissa fall stora ytor med ljudnivåer under 55 dba, men kan i andra fall vara klart bullerstörda. De inom grupp 4 har ljudnivåer under 55 dba på mer än 80 procent av gården och bör inte prioriteras. Det är även viktigt att i prioriteringen beakta vilka skolgårdar som är utsatta för buller både från väg- och spårtrafik. När det förekommer flera bullerkällor bör det ställas särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder för att skapa en godtagbar ljudmiljö. Störningen förstärks till exempel när bullret innehåller både ett ständigt trafikbrus och kraftiga momentana ljudnivåer, eller när det förekommer buller med olika dominerande frekvenser. Störningen ökar också om det samtidigt förekommer vibrationer, luftföroreningar eller om miljön upplevs som otrygg eller stressig. 3 Människor som exponeras för flera bullerkällor upplever sig ofta mer störda än människor som utsätts för buller från en källa, trots samma totala ljudnivå. I en större svensk undersökning var den rapporterade störningen för väg-och spårtrafik var för sig mer omfattande när de båda bullerkällorna förekom samtidigt. 4 Svenska riktvärden för buller från väg- och spårtrafik avser ljudnivåer för vart och ett av de enskilda trafikslagen. Om dessa riktvärden tillämpas strikt i en situation med bägge bullerkällorna, kan risken för störning underskattas. Även om riktvärdena inte överskrids för de enskilda trafikslagen kan den sammanlagda ljudnivån vara högre. En skolgård med 55 dba från vägtrafiken plus 55 dba från tågtrafiken kan till exempel alstra en sammanlagd ljudnivå på 58 dba. Det bör utredas vilka åtgärder som är rimliga att vidta för att komma ner till en för skolgårdarna acceptabel ljudnivå. Att minska trafikbullret vid källan är mest önskvärt. Åtgärder som kan bli aktuella för att få ner trafikbullernivåerna i anslutningen till gården kan vara en skärm, vall eller bullerreducerande vägbeläggning. Kortsiktiga åtgärder kan vara att se över hur gården disponeras, exempelvis i de fall där det finns 3 Boverket (2008) Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen. 4 Länsstyrelsen i Stockholms län (2007) Trafikbuller i bostadsplanering 12 (15)

tillgång till tystare ytor försöka styra längre utevistelser dit, eller att barnen som vilar utomhus placeras på den tystaste ytan. Samtidigt är det viktigt att beakta risken för störningar från skolgården till omgivande bostäder vid en ändrad användning. 5 Barns hälsopåverkan Barn vistas ofta många timmar per dag utomhus på sin gård. De kan ha svårt att uttrycka sina egna behov och deras egen möjlighet att påverka sin situation är begränsad. Buller är en miljöfaktor som barn själva inte kan påverka och en hälsorisk som måste åtgärdas på samhällsnivå. Barn är extra känsliga och bör prioriteras och skyddas. Buller påverkar uppmärksamhet, förmåga till problemlösning, minnesförmåga och läsinlärning. Barn är särskilt sårbara eftersom buller hindrar inlärning under en kritisk utvecklingsperiod, de har mindre kapacitet än vuxna att förutse, förstå och klara av miljöbetingad stress. Störningen varierar avsevärt med hänsyn till individens känslighet för bullerpåverkan. Allmänna effekter relaterade till bullerstörning är koncentrationssvårigheter, irritation, nedstämdhet och initiativlöshet. 5 Barn från bullriga områden har ofta ökade halter av stresshormoner och högre blodtryck än barn från tystare områden, eftersom de förstnämnda försöker prestera trots bullret. De senaste decenniernas forskning antyder att det finns ett samband mellan väg- och flygbuller kontra hjärt- och kärlsjukdom eller högt blodtryck hos vuxna. Få studier har däremot fokuserat på barn, men en undersökning visar att barn som vistades på förskolor med trafikbullernivåer över 60 dba hade högre blodtryck än barn som gick i förskolor med lägre ljudnivåer. 6 Omgivningsbuller från olika typer av trafik kan maskera talet och då direkt försvåra möjligheten att föra samtal. Grundskolans och förskolans pedagogiska verksamhet sker även utomhus och därför krävs ljudnivåer som tillåter konversation. För höga ljudnivåer kan också medföra olycksrisker på grund av bristande uppmärksamhet eller försvårad kommunikation. Vid konversation utomhus motsvarar normal samtalston på en meters avstånd ca 55 dba ljudnivå och motsvarande nivå vid förhöjt röstläge är ca 65 dba. För acceptabel förståelse bör ljudnivån på talet överskrida bakgrundsljudet med minst 10 dba. En trafikbullernivå på ca 55 dba under pågående samtal har beräknats utgöra gränsen för acceptabel talkommunikation. När buller stör talkontakten uppstår bland annat koncentrationsproblem, missuppfattningar, irritation, trötthet och stress. 7 Barn är särskilt känsliga eftersom de hela tiden utökar sin språkliga förståelse och sitt ordförråd. Ju mindre utvecklad och automatisk förståelse av tal en person har, desto svårare har hen att fylla i de delar av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län (2007) Trafikbuller i bostadsplanering 6 Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet (2006) Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006. 7 Länsstyrelsen i Stockholms län (2007) Trafikbuller i bostadsplanering 13 (15)

talet som maskeras av buller. Detsamma gäller de personer som har ett annat modersmål än det de lyssnar på. 8 6 Lagstöd och riktlinjer Det är en bedömningsfråga när buller kan anses utgöra en olägenhet för människors hälsa. Till stöd för bedömningen finns till exempel riktvärden, forskning och rättsfall. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Redan vid risk för negativ påverkan och olägenhet för människors hälsa och miljön är verksamhetsutövaren skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning (Miljöbalkens försiktighetsprincip 2 kap. 3 ). Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (Miljöbalken 9 kap. 3 ). Lokaler för allmänna ändamål ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer (Miljöbalken 9 kap. 9 ). Enligt miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras där nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska jämföras med kostnaderna för dessa. Det finns riktvärden som är framtagna för trafikbuller och utomhusnivåer. I riksdagens infrastrukturproposition (1996/97:53) anges riktvärdet 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Riktvärdena i propositionen är i stora delar väl förankrade i Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer. WHO:s riktlinjer är framtagna på vetenskaplig grund och anger bland andra riktvärdet 55 dba ekvivalent på skolgårdar under tiden för utevistelsen. Naturvårdsverket har föreslagit riktvärden för vägtrafikbuller. De förespråkar 55 dba ekvivalent ljudnivå vid undervisningslokaler. Riktvärdet innefattar ljudnivån utanför fönster och fasad till undervisningslokaler samt anslutande utomhusmiljö som skolgård. I den tidigare, numera ej aktuella Svenska Standarden SS 02 52 68, anges riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå på halva skolgården. Länsstyrelsen i Stockholms län säger endast att det på skolgården ska finnas områden med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. 9 Miljööverdomstolen (2000:32) förelade Vägverket (nuvarande Trafikverket) att vidta sådana bullerreducerande åtgärder vid en skola att den ekvivalenta ljudnivån från vägtrafiken inte någonstans på skolgården översteg 55 dba. Beslutet underbyggdes med motiveringen att ljudet var störande och eftersom barnen saknade alternativ för sin utevistelse var höga bullernivåer på skolgården särskilt besvärande. Den ekvivalenta ljudnivån i undervisningslokaler och rum för vila ska inte överstiga 30 dba och den maximala ljudnivån ska inte överstiga 45 dba. Detta regleras i Boverkets Byggregler samt Svensk Standard och är bindande. 8 Socialstyrelsen (2008) Buller -Höga ljudnivåer och buller inomhus. 9 Länsstyrelsen i Stockholms län (2007) Trafikbuller i bostadsplanering 14 (15)

Sollentuna en plats för möten, utveckling och aktivitet