Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården Ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Uppdrag Hälsa & Demokrati, 5 oktober 2006 Fredrik Westander Vad är Öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen (SoS) publicerar gemensamt lätt tillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser av * Landsting och regioner * På sikt även sjukhus, vårdcentraler (+ äldrevård) Varför ÖJ? 1: Medborgar- och offentlighetsperspektivet Hälso- och sjukvården ägs av medborgarna, både som patienter och som skattebetalare Medborgarna har rätt till information om hälso- och sjukvårdens effektivitet och kvalitet Hälso- och sjukvårdens företrädare har en plikt att inför medborgarna påvisa sin effektivitet och kvalitet Förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande Ge underlag för den offentliga debatten om hälsooch sjukvården och för sjukvårdspolitiska beslut Varför ÖJ? 2: Styrning & utveckling av hälsoh lso- och sjukvården Nationella jämförelser som stöd för landstingens och regionernas egen styrning av sin hälso- och sjukvård Stöd för uppföljning & analys, beslut om resursfördelning Identifiera brister, stödja kvalitetsutveckling & förbättringar Stöd för den nationella sjukvårdspolitiska styrningen och dess kärna, kravet på likvärdig vård Utgångspunkter för f r modell för f Öppna Jämförelser Spegla flera dimensioner av kvalitet och effektivitet Baseras på nationellt fastslaget indikatorset Återkommande rapporteras, långsiktigt åtagande Omfatta alla huvudmän & vårdgivare Beskriva-jämföra men på sikt även analysera, värdera Utgångspunkter för f r arbetet Utgå från nuläge; knyta an till landstingens ambitioner och dagens nationella initiativ inom SKL och SoS Arbeta öppet, samarbeta med landsting/regioner Använd idag tillgängliga datakällor. Utveckla, förbättra Starta enkelt; långsiktighet möjliggör successiv utveckling Inte etablera nya, stora organisationer 1
Samverkansorganisation ht 2006 Styrgrupp Marianne Granath SKL Gunilla Hulth-Backlund SoS - ordf Roger Molin SKL - ordf Anders Åberg SoS Sekretariat Lena Bäckström SKL Bodil Persson SKL Mona Heurgren SoS Marianne Holmberg SoS Jesper Olsson SKL Max Köster SoS Klas Öberg SoS Fredrik Westander SoS/SKL, samordning Organisation (forts) Landstingsdirektörsgrupp (referensgrupp) Sofie Edberg Västerbottens Läns Landsting Elisabeth Holmgren Norrbottens Läns Landsting Ulf Hållmarker Landstinget Dalarna Åke Rosandher Landstinget i Östergötland Göran Stiernstedt Stockholms Läns Landsting Kontaktpersoner alla landsting Arbetsplan 1 för f r 2006 1. Jämförelse mellan landsting rapport 2. Modell för jämförelser mellan sjukhus/kliniker 3. Handlingsplan för förbättrad tillgång på vårddata 4. Förslag om utveckling av presentationsmodell 5. Arbetsplan för kommande års arbete 1 är OK; rapport kom i juni. 2-5 = Arbetsplan 2, 2006/07 Nationellt arbete för f r God Vård V inte bara Öppna JämfJ mförelser Stöd till kunskapsutveckling IT-baserad vårddokumentation Enhetliga begrepp, termer, klassifikationer Utveckling av befintliga och nya datakällor Nationell indikatorlista Öppna redovisningar och jämförelser Stöd till systematiskt förbättringsarbete God vårdv rd Socialstyrelsens (och andras) sex kvalitetsdimensioner Kriterier vid val av indikatorer - vad är r en bra indikator? Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Vedertagen, förekomma i andra indikatorset Avse väsentlig volym/kostnad eller väsentligt problem Möjlig att påverka Mätbar och möjlig att återkommande fånga; tidsserier Existerande eller lätt åtkomliga data Går att aggregera till landstingsnivå Tolkningsbar stödja värderande diskussion 2
Källor vid urval av indikatorer Indikatorer som använts i tidigare jämförelser från SoS och SKL Förslag från kvalitetsregister (januari 2006) Indikatorer för uppföljning av nationella riktlinjer Indikatorer i landstingens egen uppföljning Indikatorer som används i andra länder Indikatorer från OECD, EU, WHO, Nordiska Ministerrådet Syftet med första f rapporten Ge underlag till fördjupade analyser och värderande diskussioner Identifiera problemområden; stimulera till förbättringsarbeten i sjukvården Pådrivare för förbättrad datatillgång och datakvalitet Rapportens utgångspunkter Avgränsad ambition; luckor avseende psykiatri, primärvård och samverkan. Ej äldreomsorg Deskriptiv rapport. Ingen analys eller värdering av redovisade skillnader Ranking per varje indikator, placering i diagram Rapporten i juni 2006 notera Ett första steg mot en nationell uppföljningsmodell för att öppet redovisa och jämföra vårdens kvalitet och effektivitet Indikatorerna är ett nedslag i vården. Många aspekter av kvalitet och effektivitet belyses inte. Viktiga vårdområden saknas helt Ingen sammanvägd ranking i bäst-sämst Rapportens innehåll 57 indikatorer Tryckt huvudrapport med resultaten per indikator Sammanfattande tabell av alla indikatorer och landstingens positioner Elektroniskt publicerade bilagor Teknisk beskrivning av alla indikatorer Landstingsprofiler alla 57 indikatorer Kvalitet i (några) underliggande datakällor Perspektiv dimensioner A.Medicinska resultat (35) - Kliniska resultat - Evidensbaserad vård - Säker vård - Förebyggande hälso- och sjukvård B. Patienterfarenheter (9) - Patienternas uppfattning om vården - Befolkningens uppfattning om vården C. Tillgänglighet (4) - Väntetider - Telefontillgänglighet D. Kostnader - produktivitet (9) - Kostnader per invånare - Produktivitet 3
Datakällor Presentationsformer Födelseregistret Cancerregistret Dödsorsaksregistret Patientregistret för slutenvård Läkemedelsregistret Smittskyddsinstitutet - barnvaccinationer Kvalitetsregister Hjärta, stroke, katarakt, diabetes, bråck, höftled, knäled, höftfraktur Väntetider i Vården Specialistläkarföreningars insamling - influensavaccinationer Vårdbarometern SKL:s ekonomi- och verksamhetsstatistik Landstingsöversikt alla landstings utfall i siffror (och i färgerf rger ) Landstingsprofiler - per indikator Vilken indikator Vilket landsting Vilken placering Vilket faktiskt värde Landstingsprofil - överblick Resultat från n 2006 års jämförelse av landsting exempel Diagram från n tryckt rapport 4
5
6
7
Sammanfattningsvis Jämförelserna görs för första gången; bör tolkas försiktigt Komplex bild, inget landsting är bäst på allt Stora skillnader mellan landstingen för många indikatorer (t ex omoperationsfrekvens för ljumskbråck, knäleder och höftleder) Små skillnader i andra fall (t ex överlevnad i bröstcancer) Resultaten är ofta sämre för män än för kvinnor Inget uppenbart samband mellan kostnader och kvalitet 8
Reflektioner vårens arbete Hård tidpress, lagade efter läge rätt eller fel? Klarades kommunikationen? Landstingens intresse? Mediabevakningen? Rapportens kvalitet? Brister och företräden? Slutsats: Stor pedagogisk vinst ha publicerat en första rapport, även om det finns brister. Öppna JämfJ mförelser fortsatt arbete SKL: Strategier för effektivisering; om ledning-styrning Arbetsplan 2, avser 2006-2007 Aktiviteter: - A Publicering av jämförelser - B Utveckling av indikatorer - C Tillgång på bättre data Organisation och arbetssätt (består på kort sikt) Strategiska frågor på kort, medellång sikt Starkare satsning på nationellt ansvar & funktioner. Innebörder? Roller på nationell nivå; SoS, SKL, m m - nya gränssnitt? Ny riksdag/regering, förslag om fristående myndighet för uppföljning? Ansvarsutredningens förslag visst fokus på kunskapsstyrning A Publicering av jämfj mförelser (1) A Publicering av jämfj mförelser (2) Ny landstingsjämförelse hösten 2007 Sjukhus-klinikjämförelser? Fördjupning: Effektiv strokesjukvård exvis? Fördjupning: Effektivaste landsting? Sammanfogning av kostnads- och resultatdata Väntetider m m löpande rapportering (SKL) Vårdbarometerdata 2005 och löpande (SKL) Jämförelse av sjukvårdskonsumtion (SoS, SKL) Produktivitet; sjukhus/drg-nivå, KPP-data (SKL) Löpande publ av data om medicinska resultat (SoS) B Utveckling av indikatorer Socialstyrelsen; nationellt utvecklingsansvar för indikatorer avs medicinska resultat Samverka med landsting/regioner. Datakällor: Patientregistret och andra hälsodataregister vid SoS Kvalitetsregister Arbetsplan för SoS arbete skall fram Övriga områden och datakällor: SKL ansvarar C Nya datakällor bättre data Kvalitetsregisterdata; ordnad rapportering och publicering av urval - även på nationell webb-plats Patientregistret; utvecklingsplan somatisk vård Psykiatrisk sjukvård; innehåll och kvalitet Primärvårdsdata? ( Kvalitetsregister?) Nationell patientenkät SKL-projekt riggas Kostnader & produktivitet höjd ambition? Nationell (för alla gemensam) folkhälsoenkät? Äldreomsorgsdata stor satsning på väg 9
Organisation & arbetssätt tt Vi klarar 2007 års verksamhet med dagens modell ( = slimmad projektorganisation) Styrgrupp Arbetsgrupp inkl extern/gemensam resurs LD-gruppen som viktig dialogpartner, t ex avseende åtaganden ang nya datakällor Långa sikten: Hur bör uppföljning a la Öppna Jämförelser organiseras och drivas? Statens roll huvudmännens roll? Incitament och reglering av datarapportering Strategiska frågor om nationellt utvecklingsansvar Höjda nationella ambitioner Datainsamlingar, indikatorer, kunskapsstyrning Innebörd för samverkan mellan landsting, Uppdrag Hälsa? Nysam? Viktigt undvika dubbelrapportering, parallella arbeten 10