... i i i PRODUKTREDOVISNING UPPSALA UNIVERSITETS BIOMEDICINSKA CENTRUM (BMC) NUMMER 104 SEPTEMBER 1974 ERS -

14... B i i i PRODUKTREDOVISNING UPPSALA UNIVERSITETS BIOMEDICINSKA CENTRUM (BMC) NUMMER 14 SEPTEMBER 1974 ERS -

KBS-ANVISNINGAR NR DATUM 1 Regler för yt- och volymberäkning mars 66 2:2 Rumsbeskrivningar 1972 dec 72 3:3 Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn och utrustn juni 7 4 Kodningsplan sept 66 5 Erfarenhetsåterföring dec 68 5 A Tillägg till anvisning nr 5 Erfarenhetsåterf öring okt 69 6 Kalkylering och kostnadsstyrning av projekt apr 61 Projekteringsanvisningar 1967 apr 67 Detaljanvisningar till kap 2 dec 67 Tillägg nr 1 tilldetaljanvisningar juni 68 Tillägg nr 2 till detaljanvisningar sept 68 Tillägg nr 3 till detaljanvisningar nov 71 7 A Ändringar o kompl av projanvisningar aug 69 8:2 Teletekniska anläggningar, projektering och installation maj 74 9:2 Myndigheter och samrådsinstanser vid projektering mars 72 1:2 Normer för kontorsbyggnader okt 73 11 Vägbeläggningar och kantstöd av asfaltbetong mars 68 12 Lärosalar för högre utbildning apr 69 13 Toaletter och kapprum febr 69 14 Märkning av rörledningar och uttag för vatten, gas o luft dec 68 15 Normer för laboratoriebyggnader apr 7 16 Tillämpning av svensk standard dec 69 17 Lägeskodning dec 7 18 Anvisningar betr utbyggnadsplaner dec 69 19 Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn och utrustn juni 7 2:2 Förekomst av heltäckande textilmattor febr 73 21 Y-skruven apr 72 22 Typritningar gällande polishus sept 71 24 Gasolinstallationer juni 72 25 Följebrev bygghandlingar KBS-blankett 125 juli 73 26 El- och transportanläggningar, relationshandlingar maj 74 27 Anvisning för energiekonomi aug 74 ANM ers anv 2 mars 66 proj- o byggskedena gäller ej gäller ej från 73-11-3 bilaga 2 till anvisning 7 ers anv 8 apr 67 ers anv 9 apr 67 remissuppi. fastighetsförvaltningen ers nr 2:1 Beskrivningsexempet till KBS- anvisning nr 7 7:1 Pålning med stödpålar av betong maj 71 ers exempel 1:3 A KBS-RAPPO RTE R NR1) DATUM 1:2 KBS normaldragskåp juni 68 6:2 Kemisk o termisk resistens f vissa laboratoriebänkmaterial juni 67 8 Dimensionering av lab för 1- och 2-betygskurser i kemi juni 66 9 Provning av dragskåpsventilation apr 67 1 Byggprocess och verksplanering sept 66 1:2 Byggprocessen sept 66 11 Seminarierum, hörsalar, audivisuella hjälpmedel nov 66 11 E Seminar Rooms Lecture Halls and Audio-Visual Aids maj 67 12 Kontorshusutredning 1966 febr 67 12 E Office Buildings Investigation 1966 nov 67 13:3 Produkt och resursdata aug 69 13:3A Produkt- och resursdata: kostnadsuppskattningar och anbud aug 69 14 Byggkostnadsindex 63 apr 67 15 Slutna fångvårdsanstalter sept 69 16 Byggnader för högre utbildning och forskning maj 67 16 E Buildings for Higher Education and Research sept 67 17 Byggherreuppgiften. Referat från 5:te NKS-konferensen maj 67 18 Provhus för med fak i. Delrapport 1 sept 67 19 BZ-metodens användning för beräkning av allmänbelysning dec 67 21 Elementbyggda trähus febr 68 22 Monteringsfärdiga lätta mellanväggar i torr konstruktion mars 68 23 Lätta mellanväggar av gipsskivor på stålreglar mars 68 24 Undertak mars 68 25 Utbyggnadsplaner nov 69 26 Arbetsbox för mikrobiologiska arbeten apr 7 3 Underhållskostnadsindex 63 dec 68 ANM 2) 2) särtryck ur rapport 1 engelskt sammandrag av rapport 11. engelskt sammandrag av rapport 12 2) intern upplaga engelskt sammandrag av rapport 16 Fortsättning på omslagets sida 3 1)' Ej upptagna rapportni har utgått 2) Ersätter tidigare utgåva KBS-anvisningar, KBS-rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs av Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.

Sammanfattning av KBS-ra pport 14 Produktredovisning universit ets Biomedici nska cent rum (BMC ) Rapporten presenterar flexibla laboratorier på BMC. Beskrivningen begränsas i huvudsak till sådant som karaktäriserar den samordning mellan komponenter som är förutsättningen för den eftersträvade flexibiliteten. Komponenterna omfattar givetvis både byggnadsknutna och verksamhetsknutna delar. Redogörelsens första del för fram till en presentation av en "laboratoriemodul" - försörjningarnas slutpunkt. Varje försörjning är tagen för sig. Därefter vänder sig intresset till försörjningarnas byggnadsknutna stominstallationer. Slutligen skildras sammanbindningen av dessa delar; hur utformningen av horisontella och vertikala bärverk bildar knutpunkter som möjliggör att genomföra förändringar i befintliga laboratorier utan att störa pågåendeverksamhet i angränsande laboratorier antingen dessa är belägna över eller under eller vid sidan av de utrymmen som skall förändras. Upplysningar genom författaren till rapporten, arkitekt Paul Hedquist och Co AB. handläggare Lars Rothstein, nyttjarens ombud professor Karl Johan Öbrink och intendent Gunnar Lustig BMC och Byggnadsstyrelsens projektledare avdelningsdirektör Gunnar Lagerwall. PRODUKTREDOVISNING UPPSALA UNIVERSITETS BIOMEDICINSKA CENTRUM (BMC) Stockholm 1974 37 sidor + bilaga Byggnadsstyrelsen, KBS-rapport nr 14 Distribution: Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.

á

KBS- RAPPORT NUMMER 14 SEPTEMBER 1974 ERS - PRODUKTRE ISNING UPPSALAUNIVERSITETS BIOMEDICINSKA CENTRUM (BMC) Innehållsförteckning Upplaga. 2 ex Förord... Flexibilitet.... Mellanväggar........ Väggmonterad inredning...... Försörjning av laboratorievolym... Tilluft... Frånluft... Belysning... Laboratoriekraft... Media... Avlopp... Dragskåp... Byggnadsknutna delar.... Avloppsledning.... Ventilationsanslutning till dragskåp...,.... El-don och el-ledningar...... Klimatrum... t..,.,... Kompletterande data Byggnadsstommen... Laboratorievolymens huvuddata... t,.... Mellanväggar Väggmonterad inredning... EI-försörjning... Perspektivav laboratorium (Fig 31).... Tidpunkter....... Beställare, Byggherre, Konsulter... Entreprenörer...-. Tvärsektion genom laboratorium ( Fig 32)...,... Längdsektiongenomlaboratorium (Fig 33)... Bilaga BMC-Föreskrift E 13... 1

f.; KAOVMEN 3TADSSKOGEN Figl DAGHAMMA1?SKJO LPS VÅG

Förord Denna produktredovisning är en kortfattad redogörelse för hur systemet` för flexibilitet utformats för typiserade laboratorier på BMC. Det har därvid synts ändamålsenligt att ägna förhållandevis stort utrymme åt sådant som är karaktäristiskt för detta objekt. Som en följd härav har ett antal för anläggningen i och för sig väsentliga delar behandlats knapphändigt eller inte alls. 1 KBS-rapport nr 18 (och den ännu ej publicerade nr 61) angående verksamheter i samband med provhus för BMC finns utförliga redogörelser för bakgrunden till utformningen av laboratorieutrymmen på BMC. De byggnader som skall rymma BMC uppförs på det så kallade Artillerifältet i. Detta ligger 2 kilometer söder om stadens centrum. Anläggningen har fogats samman till en större enhet som grupperar sig kring fyra planterade gårdar och ett mitt genom komplexet draget parkstråk som förenar områdena norr och söder om byggnaderna. 1 norr ligger återstoden av Artillerifältet som blir park. 1 väster, på andra sidan Kåbovägen, ligger Stadsskogen. Området i söder har hitills använts för militära övningar. Här finns hög tallskog och, närmast Stadsskogen, öppen mark. Ett hundratal meter åt öster går Dag Hammarskjölds väg och bortom den ligger kaserner och andra militära byggnader delvis på andra sidan om den så kallade Polacksbacken. Det finns behov av ett grönstråk från Studenternas Idrottsplats vid Geijersdalen över Polacksbacken till Stadsskogen. BMC är avsett för medicinsk, farmaceutisk, naturvetenskaplig och veterinärmedicinsk forskning. Av ytorna upptar den medicinska fakulteten 43 %, farmaceutiska fakulteten 28 %, naturvetenskapliga fakulteten 16 % och veterinärhögskolan 13 %. Utöver sådana ytor som hör till bestämda ämnen finns utrymmen för gemensamma verksamheter t ex administration, verkstäder, djurhus. En anledning till att byggnaderna sammanförts till ett gemensamt komplex är önskan att stimulera ideutbytet genom att ge studenter, lärare och forskare bättre kontakt med varandra. En annan att låta skilda verksamhetsgrenar genom sambruk få tillgång till större resurser än de skulle kunna disponera var och en för sig. 3

Fig 2 Den största delen av programytan är laboratorieyta. Laboratoriefunktionen har valts som utgångspunkt för byggnadsstommens mått och utformning. Det har därvid gällt att finna en lösning på problemet att föra fram alla erforderliga försörjningar i form av vatten, luft, gas, el-kraft osv utan att binda planlösningen. Den princip som projekteringen följt är att placera försörjningsstråken utmed bärande byggnadsdelar och på så sätt lämna så stort utrymme som möjligt för framtida förändringar. Lösningen är alltså i korthet den att de bärande pelare som delar husbredden i två ungefär lika delar och de balkar som spänner över avståndet mellan pelare och respektive fasad givits sådan utformning att försörjningsledningarna kan föras fram i dem. Man har fått en helt ny lösning på uppgiften att inom ett konstruktivt bärande system i såväl vertikal som horisontal led skapa en i det närmaste fullständig flexibilitet i fråga om utrymmen och försörjning för förefintliga och kommande behov, vilket för den här aktuella biomedicinska forskningen torde vara livsviktigt. 4

4v, 12: nål YA i VA 1, A-v/ ' 9 FA.W NWP VA, KVAN 4 VAS, u W4 å NN, vr 7 " R D4I M LL

r 4 Fig 4 De olika byggnaderna redovisas på situationsplanen (fig 4) med beteckningar enligt ett koordinatsystem som i riktningen norr till söder använder bokstäverna A, B, C och D och i riktningen väster till öster siffrorna 1, 2, 3 till och med 11. Våningsplanen benämns nedifrån och upp: plan, plan 1 osv till plan 5. Marken ligger i nivå med plan 1 i de norra delarna. Husargatan ligger huvudsakligen i nivå med plan 2. Nivåskillnaden ligger normalt i linje C så att hus C 2 t o m hus C 1 har marknivån i plan 1 på norra sida och i plan 2 på den södra. Plan ligger således helt under mark och söder om linje C ligger plan 1 - med en del undantag - under mark. För övrigt är våningsplanen ljusa. Som antytts är varje enskild byggnad vanligen delad på längden i två ungefär jämnbreda halvor av en pelarrad. I plan upptas största delen av den ena byggnadshalvan av serviceutrymmen dvs apparatrum för el-centraler, pumpar, fläktar o dyl samt tilluftskulvert. Laboratorier utformade enligt det typiserade system som skall beskrivas i fortsättningen finns i flertalet av de byggnader som visas på fig 4. Antalet våningsplan över mark framgår ävenledes av denna. Hus A 1, A 3, A 5, A 7 och A 9 är i huvudsak lika. Denna typ innehåller således 1/2 källarplan, 2 våningsplanmed full bredd och ett översta plan med halv bredd. Hustyp B 1 rymmer 1/2 + 4 + 1/2 våningsplan disponibla för programmerade ytor (plan i form av s k dubbelanvänt skyddsrum). Typ A 2 och C 2 rymmer 1 /2 + 2 plan. Följande byggnader rymmer ej typiserade laboratorielokaler: B 2, B 4, B 8 som innehåller hörsalar och B 1 med skrivsal; D 2, D 6 rymmer djurhus och D 4 verkstadslokaler; C 1, C 3, C 5, C 7 och C 9 rymmer trapphus, toaletter m m. För nedan nämnda hus finns när detta skrivs inget projekteringsuppdrag. A 11, B 11, C 1, C 11, D 8, D 1 och D 11. 6

Flexibilitet En väsentlig förutsättning för utformningen av laboratorier av detta slag är kraven på att kunna omdisponera rumsindelning och installationer i anläggningen i samma takt som förändringar i verksamheterna förekommer. Att sådana förändringar kommer att inträffa är uppenbart. Med andra ord: anläggningen måste utformas så att den blir flexibel. Det är givetvis inte möjligt att förutse alla kommande krav på förändringar, men projekteringen för BMC syftar till att utforma ett system för flexibilitet som bedöms kunna tillgodose behoven i de flesta uppkommande fall. Målsättningen för projekteringen för BMC är att kunna genomföra förändringar i de programmerade laboratorierna utan att detta skall hindra pågående verksamheter i angränsande lokaler antingen dessa är belägna i samma golvplan eller ligger över respektive under det utrymme som skall förändras. Laboratoriepersonalen skall dessutom utan hjälp av byggarbetskraft kunna utföra de flesta arbetsmomenten i samband med förändringar i lokaldispositioner. Härigenom blir möjligheterna att tillämpa flexibiliteten än större därigenom att man i ett stort antal fall kan undgå den begränsning som ligger i att byggarbetskraft vanligen ej är lättillgänglig. Även i alla de fall där förändringens omfattning håller sig inom gränserna för laboratoriepersonalens kapacitet kan antalet erforderlig byggpersonal hållas lägre med vinster i tid och kostnader. Här hänvisas till den interna föreskrift (E-13) som i form av bilaga är fogad till denna publikation. Mellanväggar För att enkelt presentera det system som möjliggör ändring av lokaler på BMC beskrivs först mellanväggarna. Förutsättningen kan åskådliggöras med ett antal rum (fig 5) som är placerade i fil med varandra. Skiljeväggarna mellan rummen är utförda så att de kan tas bort och sättas upp efter behov. Väggarna består av skivor - väggelement - som sammanställda bildar hela väggar. Ofta väljer man vid projekteringen att begränsa möjligheterna till väggplaceringen så att väggarna endast kan placeras utmed vissa förutbestämda linjer. Begränsningen medför fördelen att varje rumsvolym kan i förväg utrustas så att krav på belysning, rumsklimat och försörjning med avlopp, vatten, gas och tryckluft kan tillgodoses. Varje rumsvolym fungerar således i princip ensam för sig oberoende av om mellanväggar är uppsatta mot angränsande volymer eller ej.. VAGGELEMENT FöR.BEKEDD PLACERING AV MELLANVAGGAK. y 4/ VERKLIGEN UPPSATE VÄGG Fig 5 7

Elementväggarna monteras på följande sätt: På golvet läggs en regel utmed en förut bestämd linje - en väggposition. På denna ställs väggelementen och fixeras med i elementen inbyggda spännfjädrar mot taket, springorna (mellan elementens överkant och taket, springorna mellan element och annan vägg samt mellan elementen inbördes) fylls med ljudisolerande material varefter springorna täcks med lister som skruvas fast. Av speciell betydelse är att elementskarvarna utförs så att anslutning till vinkelrätt ställda element kan utföras utan förskjutning av elementpositionerna, med andra ord att modullinjers skärningspunkter alltid ligger mitt i skarvarna. Flyttningen av en mellanvägg går således så till att den först demonteras - ovanstående montering i bakvänd ordning - varefter delarna transporteras till den nya väggpositionen och åter sammanfogas. Det är dock undantag att den gamla och den nya väggen är exakt lika. Det erfordras således ett lager - en depå - varifrån nya erforderliga delar kan tas och dit överblivna delar kan lämnas. b MODULLINJE 4 MOflULL1N r/ MOOULL1NJE D r / TAK q n u VÅGRATT SNITT GENOM KORSANDELEMENTVÄCLtA a h1llinjg MODULLINJE s 4 A P m / D GOLV Fig 6 L1p d s ( VADRATTSNITT GENOM LMTVAUXGS SKARV LOORK T SNITT GENOM ELEK 4.TVÅS Väggmonterad inredning För inredning av laboratorier har genom byggnadsstyrelsens, utvecklingsbyrås inredningssektion utarbetats en speciell laboratoriestandard (KBS-rapport nr 51) som kommer till generell användning på BMC. Vissa mått och typer är dock speciella för detta objekt. Inredningen kan med hänsyn till egenskaperna: installationsbunden resp ej installationsbunden, golvstående resp väggmonterad indelas i fyra grupper. Av dessa är i detta sammanhang den installationsbundna väggmonterade inredningen av speciellt intresse. Särskilt den s k installationshyllan som utgör fäste för de flesta kranar för vatten, gas, luft m m är väsentlig. (se fig 16, 27 & 29). 1 anslutning till presentationen av mellanväggarna kan det här vara lämpligt att skildra fastsättningen av den väggmonterade inredningen. Den fästs på lodräta skenor. Dessa skenor placeras över skarvarna mellan väggelementen och kan monteras i samma arbetsmoment som täcklisten över skarvarna (se fig 6). Skenor kan även monteras på andra väggytor än elementväggar. 1 bland erfordras en montageskena utan att man för den skull vill ha en väggyta: då används en s k öbordståndare som är en stång som når från golv till tak och på vilken en montageskena är fäst på en eller två motstående sidor (se fig 32 till vänster). 8

Vid väggskenan anbringas speciella stålplåtar - montageplattor - som i sin tur utgör fästen för inredningsenheterna. Plattorna kläms fast vid skenan med skruv och ankarmutter vilket tillåter steglös inställning i höjdled (fig 7). VAGGSKENA VÅGGSKENA Fig 7 UPPHANGNINGSBES MONTAGEPLAITA Väggskåp (se fig 8) och liknande enheter hängs fast över ett par montageplattor medels vid skåpets baksida på gavlarna fästade hakar. Flyttning av ett sådant skåp innebär helt enkelt att skåpet lyfts av och hakas på ett par i den nya positionen fästade montageplattor. DISTANSKLOSS Andra enheter t ex installationshyllor skruvas fast vid montageplattor. Flyttning av sådana medför alltså att enheten skruvas loss och sedan skruvas fast i den nya positionen. Fig 8 9

Försörjning av laboratorievolym Golvytan i de volymer som skiljs av ovannämnda mellanväggpositioner (fig 5) blir på BMC av storleksordningen 16-29 m2 beroende på i vilken sida av huset de ligger. Det fordras emellertid rum med mindre golvyta. De erforderliga mindre rummen kan erhållas med hjälp av tvärgående väggar (fig 9). Även de mindre rumsvolymer som bildas på detta sätt kan utföras förberedda så att krav på rumsklimat, belysning, avlopp och mediaförsörjning (gas, tryckluft, vatten m m) kan tillgodoses. TVAKVAGGAR, Fig 9 Fig 1 visar de viktigaste väggpositioner som ger förberedda rumsvolymer så som nämnts. Överst och underst visas delar av ytterväggarna med fönster. Benämningen trave används för en volym som omsluts av två motstående ytterväggar, golv och tak samt två närliggande väggpositioner. Traveerna har omväxlande bredderna 36 mm och 3 mm. De två visade traveerna rymmer vardera möjligheten till fem försörjda laboratorievolymer. Det finns som antytts möjligheter till alternativa placeringar av tvärväggarna. Avståndet mellan sådana positioner är 6 mm. Det förekommer knappast i praktiken att alla fem delvolymerna används som separata enheter, men de kombineras ständigt på olika sätt. Ovan har lättvindigt sagts att varje rumsvolym kan utrustas med diverse försörjningar för rumsklimat, belysning osv. Det speciella för BMC är hur detta görs. Volym nr 2 i den vänstra traven har åskådliggjorts perspektiviskt och får vara utgångspunkt för den fortsatta framställningen. 1

TRAVE TRAVE. FÖNSTERVÄGG TAK i GOLV EXEMPEL PÅ LABORATORIEVOLYM ALTERNATIVA TVÅRVAGGSPOSITIONER i r ALTERNATIVA TVÅKVAGGSP5ITIDNEK N SCHAKT OCH PELAURE.DD KORRIDORREDD KORRIDORVÅCCS- POSITION ALTERNATIVA TVÄKVAGGSPOSITIONER FÖNSTERVÄGG 36 3 RUMSBREDD RUMSBREDD Fig 1 11

Perspektivfigurerna visar laboratorievolymen försedd med endast en försörjningstyp i taget. Tilluft Först visas hur tilluften förs till lab.-volymen. Tilluftsdonet har formen av en cirkulär luftspridare med koncentriska lamellringar. Det är fäst i ett undertak. Utrymmet mellan bjälklaget och undertaket tjänstgör som tilluftskanal. (Vid utförandet av den första byggnadsetappen försågs tilluftssystemet med särskilda kanaler fram till tilluftsdonet men erfarenheterna visade att kanalerna kunde slopas.). r UNDERTAK Fig 11 {FRÅNLUFTSKANAL Frånluft Frånluften sugs genom två i undertaket placerade kontrollventiler och därefter in i en frånluftskanal som är placerad ovan undertaket. Fig 12 12

! YSNINGS- ARMATURER 11 Belysning För den artificiella belysningen är sörjt med lysrörsarmaturer vardera med 2 st lysrör. Armaturen kan förses med raster för bländskydd. Kraften till belysningen levereras från ett 38/22 volt system. El-ledningarna förläggs till lab.-volymens tak. Kopplingar för alternativa upptändningar beroende på mellanväggsplacering görs i en kopplingslåda, Fördunkling med tyristor kan även kopplas i denna. 11-11 1-1 11 11 11 Y 11 *4 STROMSTAIIARk KOPPLIN GSIÅDA Fig 13 EL- STEGE Laboratoriekraft Laboratoriekraften tas från ett 3 x 22 volt system via uttagslådor placerade i tak liksom kopplingslådorna för belysningskraften. Fig 14 13

11 11 11 i i i 11 11 i 11 11 Media Kallvatten, varmvatten, avjoniserat vatten, gas och tryckluft. Lab.-volymen skall kunna förses med ovannämnda media. Kranar för denna fästs vanligen i en speciell hylla kallad installationshylla så som tidigare beskrivits. Ledningar fram till kranar utförs av slangar utom för gas och varmvatten för vilka plastisolerade förglödgade kopparrör används. Dessa slangar och rör förläggs under golvnivå inom den zon som ligger mellan golv och underliggande våningstak. Fig 15 KRANARM -v, KRAN C31 I LASTA LLATION SITYLLA AVLOPPSTRATT Fig 16 14

Avlopp Avloppsdonet kan vara golvavlopp, avloppstratt, diskbänksbeslag m m. På figuren visas en avloppstratt till installationshylla. Tratten innehåller vattenlås. Från tratten rinner avloppsvattnet via byggbara avloppsrör till avloppsnätet. - Det är givetvis nödvändigt att även avloppsanordningarna i lab.-volymen är flexibla. Ett föränderbart väggsystem är mindre meningsfullt om det uppbär avloppsledningar som ej är flyttbara i samma grad som väggelementen. Avloppsrör förläggs liksom medieledningarna inom den zon som ligger mellan golvet och taket i våningen inunder. Fig 17 < Dragskåp Dragskåp ansluts med ett böjbart rör till ett särskilt frånluftsrör som slutligen leder dragskåpsluften till en samlingskanal som är gemensam för all frånluft A 1. från hela husdelen t ex hus Dragskåpet får sin luft från rummet via öppningen för skjutfönstret på framsidan som är utfört så att det ej kan stängas helt. Dragskåpsbelysningen har egen uttagscentral. Dragskåpet förses med avlopp och media enligt samma system som skisserats ovan för installationshyllan. Fig 18 15

Byggnadsknutna delar Med en terminologi som tillämpas på byggnader av det här aktuella slaget gör man en uppdelning av det som traditionellt tas in under rubriken hus i dels verksamhetsknutna delar som är beroende av den speciella verksamhet som för tillfället bedrivs i huset dels i byggnadsknutna delar som i princip är oberoende av vilken verksamhet som förekommer i huset. Till en särskild rubrik, inredning, förs förutom skåp, bord och stolar även sådant som dragskåp, installationshyllor och annan väggmonterad inredning samt normalt även väggskenor. Till ytterligare en rubrik, utrustning, förs alla de speciella apparater som verksamhetena erfordra t ex värmeskåp, kylskåp, diskmaskiner m m. För att återgå till att varje rumsvolym kan förses med diverse försörjningar är det av ekonomiska skäl fördelaktigt att så stor del av dessa försörjningar som möjligt är verksamhetsknutna så att de endast behöver installeras där de verkligen behövs så att säga "för dagen" dvs för den pågående verksamheten. Ändras verksamheten så att andra försörjningar erfordras kan dessa installeras utan dröjsmål och det skall ej behövas någon installation "för säkerhets skull". Till verksamhetsknutna delar hör, av det som hittills nämnts i denna introduktion, elementväggar, avloppstrattar med rör, mediakranar med ledningar från schakt och laboratoriekraft efter lab.-kraftuttaget. Av ovan nämnda försörjningar hör tilluft, frånluft och belysning till byggnadsknutna delar men hit räknas givetvis sådant som bjälklag, bärande väggar och pelare, trappor, hissar, ytterväggar med fönster och dörrar, yttertak, toaletter m m. Även alla stominstallationer till försörjningarna hör till de byggnadsknutna delarna. DETTA FURESTÅLLER EN LA/.VOLYM GREN LUFTINTAG STIGARE FLÅICTRUM Fig 19 För att föra fram tilluften till den ovan skildrade laboratorievolymen behövs en stomanläggningmed luftintag, fläktrum, fördelningskanal, stammar och anslutningsgrenar. 16

Laboratorievolymen är även ansluten till ett byggnadsknutet frånluftsystem som i princip är uppbyggt på samma sätt med grenledning, stammar, samlingskanal, fläktrum och utblåsningsöppning. UTDLÅSNINGSörrNING SAMLINGSKANAL FLAKTRUM STAM f KIN Fig 2 Avloppssystemets byggnadsknutna del börjar intill laboratorievolymen. Stamledningar för ned till samlingsledningar som sedan för ut till det kommunala nätet. Media såsom kallvatten, varmvatten, avjoniserat vatten, gas och tryckluft förs likaledes via var sitt ledningssystem fram till laboratorievolymens gräns. Även el-försörjningarna är givetvis utformade som förgrenade system, ett för 38/22 volt och ett för 3 x 22 volt. Laboratorievolymen försörjs från de förut nämnda elstegarna med kopplingslådor och lab.-kraftuttag. Dessa står i kontakt med gruppcentraler i el-nischer invid lab.-volymen. Gruppcentralerna försörjs vertikalt via huvudledningar från fördelningscentraler som i sin tur via nästa dignitet av huvudledningar försörjs från ställverk - kallade nätstationer - där strömmen (det kommunala nätets 1 kilovolt) omformas till ovannämnda spänningar. Nätstationerna försörjs från mottagningsstationer som i sin tur får ström från det kommunala nätet. l )SDPPLI NGSLAPA 2=mi FÖRDEL- NINGS- CENTRAL I MAT- STATION MDTTAG- WNSS- STATIDN KOMMUNALA EL- NÄTET Fig 21 17

Vid beskrivningen av laboratorievolymen förutsattes att försörjningarna kunde föras in till denna från närmaste omgivning. Den omedelbart föregående skildringen av försörjningarnas byggnadsknutna delar skisserar stomsystemen i stora drag. På figurerna 19 och 2 är antytt att en laboratorievolym anslutes vid den inritade grenledningen. Innan skildringen påbörjas av hur anslutningarna mellan byggnadsknutna och verksamhetsknutna delar är utformade skall en återblick göras på planskissen i fig 9. Samma två traveer ser med inritade försörjningar ut så som visas på fig 22. Tilluften markeras av tilluftsdonet, (rånluften av de två kontrollventilerna, belysningen av lysrörsarmaturerna och kopplingslådorna, avlopps = och mediamöjligheterna med golvluckorna och laboratoriekraften med laboratoriekraftuttaget. 1 slutet av denna skrift finns en tvärsektion genom en sådan trave (fig 32) som kan vikas ut och studeras samtidigt med texten. Som framgår av denna sektion består bjälklaget av förhållandevis tunna betongskivor mellan betongbalkar. 1 utrymmet mellan balkarna, under betongskivorna och över undertaket förs tilluften fram och sprids via tilluftsdon till rummet. Frånluftskanalerna är placerade i samma utrymme. El-kablarna däremot ligger i en ursparing i balkens undersida dvs i rummets tak och över undertaksnivån vilket medför att de kan dras ovanför elementväggarnas överkant. Avlopprör och medialedningar förläggs till djupa ursparingar i balkens` översida och kommer därför att ligga under golvnivå. Karakteristisk för sektionen är balken som möjliggör de nämnda förläggningarna av försörjningarna. Varje trave disponerar delar av fyra balkar. Dessa balkfjärdedelar ligger över taknivå respektive under golvnivå utmed väggpositionerna på vardera sidan om traveen. En elementvägg i denna position kommer alltså att kunna försörjas med el-kraft från taket och med avlopp respektive media från golvet. 18

FÖNSTER FÖNSTER LAD KRAFT 3 x 22 VOLT MOJLIGHETILL GOLVLUCKA MED HAL FÖR LEDNINGAR KOPPLINSLÅDA 38/ZZO VOLT TILL - LUFT FRÅN - LUFT BELYSNINGSARMATUR MD Q II FÖNSTER FÖNSTER Fig 22 19

Efter denna korta repetition är det tid att presentera anslutningsstället för de behandlade försörjningarna - hur de verksamhetsknutna försörjningarna ansluts till de byggnadsknutna. För varje trave finns anslutningsställen för de nämnda försörjningarna: tilluft, frånluft, kallvatten, varmvatten, avjoniserat vatten, gas, tryckluft, belysningsström och laboratoriekraft. Dessa anslutningsställen har placerats tillsammans med de bärande pelare som i en rad parallell med husets längdriktning delar varje hus i två halvor (fig 22). De bärande betongpelarna har givits en speciell form för att på bästa sätt ge plats för försörjningarna (fig 22 & 24). Pelarna bildar tillsammans med schakt en tredelad enhet. På ena sidan frånluftsschaktet, på den andra tilluftsschaktet och i mitten schaktet för avlopp, media och el-försörjning. Den förut beskrivna balken ansluts till pelarschaktet så att alla fyra rännorna, de två takrännorna för el och de två golvrännorna för avlopp och media mynnar i det mellersta schaktet (fig 3). En trave försörjs alltså av två på varandra följande schaktpelare. Tilluften från den ena och frånluften från den andra. Vardera väggen försörjs av mellandelen av vardera schaktpelaren. På plansektionen genom schaktpelaren är de olika försörjningarna visade. För att ytterligare förtydliga anslutningspunkterna visas i perspektiv de skilda mediernas anslutningar (fig 23). 2

AVJONISERAT VATTEN Fri- RÖR VARMVATTEN WICU - KÖR GAS WICU-RÖR TRYCKLO PIL- KUR PEL-RÖR KALLVATTEN Fig 23 :Q p 1oiåD. I:' p'å' ' åq. 'oq : p e. VAGGSKIVA 1 e:l..,å.. -AVLOPPSSTAM FRÅNLUFT-DRAGSKÅP :. bd :i o o ' d l., 'o 1, AV3ONISERAT VATTEN VARMVATTEN FRÅNLUFT ; : p ' o. ;: GAS TILLUFT TRYCKLUFT KALLVATTEN FRÅNLUFTDRAGSKÄP TILLSATSFÖRDELNINGS- RO R VERTIKAL KADELRÅNNA o s Fig 24 21

Förutsättningen för att den inledningsvis deklarerade målsättningen för flexibilitet skall kunna genomföras är i första hand att de byggnadsknutna delarna utformas så att de möjliggör att de verksamhetsknutna delarna kan omdisponeras i den utsträckning som eftersträvas och i andra hand att de verksamhetsknutna delarna utformas så att de tillsammans med varandra och med de byggnadsknutna delarna och med inredningen bildar ett integrerat system. Ett. integrerat system innebär att systemets alla delar är beroendeav varandra. Det finns svårigheter att förståeligt beskriva dessa delar eftersom det specifika för t ex en installationshylla ej blir tydligt förrän de andra delarna förklarats - diskbänksbeslag, bordsunderrede, väggskenor med upphängningsbeslag, mediakranar, medialedningar, avloppstrattar, avloppsledningar osv. Å andra sidan är det likadant med dessa delar. De kan ej helt förstås utan att de andra beroende delarna blivit förklarade. Det torde dock vara uppenbart att det för att nå målsättningen är nödvändigt att alla delar verkligen passar till varandra vilket kräver att förekommande enheter strängt typiseras. Med hänsyn till den stora vikt som fästs vid dessa enheters funktionella utformning bedömdes erforderligt att utföra försök i full skala. Av denna anledning uppfördes ett provhus (se KBSrapport nr 18 och nr 61). Flexibilitetens genomförande i praktiken omfattar förutom den nödvändiga planeringen och registreringen hos intendenten huvudsakligen omdisposition av följande slags komponenter: Mellanväggar Inredning golvståend ej bunden golvstående installationsbunden vägghängd ej inst. bunden vägghängd installationsbunden Medialedningar Avloppsledningar Ventilationskanaler Dragskåp El-don Miljörum För flyttningen av mellanväggar har redogjorts tidigare (sid 9 och 1). Detta gäller även delar av inredningen (sid 11). Med hänvisning till fig 22, 23, 15 och 17 framgår hur flyttning av medialedningar möjliggöres. Problematiken med golvränna och golvlucka är densamma som nedan beskrivsför avloppsledning. Ändring av ventilationskanalerförekommer i samband med flyttning av dragskåp som även beskrivs i fortsättningen. Till sist lämnas en redogörelseför el-don och miljörum. Avloppsledning Mot bakgrund av föregående skildring kan denna beskrivning göras kort. Vid en förändring kan givetvis flera fall förekomma. Låt oss välja det fall att ett befintligt avlopp ej längre behövs men att ett annat erfordras i en del av traveen som förut ej har avlopp. För det nya läget måste först golvets plastmatta skäras upp så mycket att den spånplatta som täcker golvrännan kan lyftas upp. Sedan golvrännan på detta sätt frilagts så mycket som behövs (det behöver ej vara en sammanhängande öppning) sammanfogas erforderligt antal typiserade rördelar och fästes vid rännans sida. En golvlucka med hål får ersätta en bit av rännans gamla lock när denna åter lägges på plats. Sist svetsas plastmattan samman så att den åter blir vattentät. Hur man gör med det ej längre erforderliga avloppet bedöms från fall till fall. Det kan ligga kvar och förses med lock varvid endast själva avloppsdonet, t ex en lab.-tratt, avlägsnas. 1 annat fall öppnas golvet på nyss beskrivet sätt och avloppsrördelarna i rännan avlägsnas och golvrännan tillslutes åter. 22

OQ ' `I ' ' DAoo l I 111111 N Q, O 1DO, ' G ENLUCKAMED H L TILL RÄNNAN I.p..' A I I I I I i I I ;. :... 6D; p '. fi a. GOLVKANNA p' :L a' 1 6 å b b :'o;; åö ', n ''.. '.: I t. : o:.,a : 4 ', o Qo op; o ; n Q 'o I ' oi, -1.. t A,. 'o D,. d. o. AVLDPP; ' p A;p ; o : 't. t.o a' I' Ao MEDIA t A. to, po e.., p i '.' ö Q a : o 1 TAKRÄNNA. I. El- STEGE `p ö ' D'b MODULLINJE -- UNDERTAK Fig 25 Ventilationsanslutning till dragskåp Som framgår av sektionerna (fig 32 o 33) längst bak i boken och som visats på perspektivskissen (fig 18) i samband med försörjning av lab.-volymen ansluts dragskåpet via ett böjligt rör till ett plåtrör som i sin tur står i förbindelse med en stigare i schaktpelaren. Ett runt hål är taget i betongsidan av frånluftsschaktet (fig 3). Plåtröret kan förlängas med enhetliga stycken så att dragskåpet kan placeras på olika avstånd från schaktpelaren. Dragskåpet placeras regelbundet på den sida i traveen som ligger närmast schaktpelarens frånluftssida, detta för att förenkla rördragningen. En placering på motsatta sidan förekommer dock och är möjlig emedan utrymmet ovan undertaket medger korsning med trumman för rummets normala frånluft. När ett dragskåp skall flyttas innebär flyttningen att det böjliga röret tas loss. Därefter nedtages undertaksplattorna som är placerade omedelbart under den del av plåtröret för dragskåpets frånluft som skall ändras. Sedan erforderligt utrymme på detta sätt frilagts förlängs eller förkortas plåtröret genom att enhetliga rördelar tillfogas eller avlägsnas beroende på var dragskåpet skall stå. Nästa moment är att ansluta det böjliga röret, och återställa undertaket. Slutligen erfordras eventuellt en justering av kontrollventilerna för rummets frånluft. Dragskåpsfrånluftens och normalfrånluftens kanaler står i förbindelse med gemensam samlingskanal ovan översta planet. 23

El-don och el-ledningar Klimatrum (miljökammare) El-kraften är av två slag, dels 3 x 22 volt dels 38/22 volt. Båda strömslagen finns tillgängliga i laboratoriets tak i kopplingslådor eller lab.-kraftuttag. El-ledningar och el-don fästes vid samma slags skena som väggmonterad inredning. En mjuk plastklammer användes för att fästa ledningarna vid skenan. Donen är fästade på stålplåtar som i sin tur skruvas vid skenan med ankarmutter liksom inredningens montageplattor. Som klimatrum betecknas i detta sammanhang kylkammare, fryskammare och termostatkammare, således rum med från angränsande rum avvikande temperatur. Speciella för dessa kammare är dels kammarens väggar, tak och, i vissa fall, golv, dels den apparatur som med fläkt och vätskefyllt element håller temperaturen på önskad nivå. Kamrarna har alltid speciella väggar och speciellt tak. Speciellt golv förekommer endast i fryskammare. VÄGGSKE PISTANSB MMEK Väggarna är elementväggar liksom byggnadernas vanliga flyttbara mellanväggar men är placerade i förhållande till modullinjerna enligt en annan princip. Väggarna ligger sålunda alltid med yttersidan i modullinjen. En anledning är att det behövs en (värmeisolerande) vägg utmed en stationär stomvägg. En sådan placering är ej möjlig med de vanliga elementväggarna. En annan anledning är att om väggen låg i modullinjen måste en ursparing göras var 6:e cm för att vinkelrätt ställda elementväggar skall passa in i frysväggen. Sådana ursparingar kan av isolationsskäl inte göras. r -, "',,,",1\\ " 1\ "\ '\,\" ÖMSTALLAR.E I etapp 1 utfördes klimatrum med freon som kylmedium och med vattenkylning av kondensorerna i avvaktan på framtagning av ett lämpligt klimatrumsystem. Vattenkylning är av kostnadsskäl ej acceptabelt för en anläggning av BMC:s storleksordning. STÅLPLATTA Från och med etapp II har man ordnat en central distribution av ett köldbärarmedium - en "brine" - i det här fallet glykol som finns tillgängligt i ett speciellt ledningssystem förutom alla de förut nämnda försörjningarna. Kondensatorkylningen sker i luftkylda kyltorn, koncentrerade till ett hustak. Ig Om strömställaren i ett rum skall flyttas (t ex på grund av ändrad dörrplacering) avstänges först, i schaktet strömmen till de berörda delarna varefter omkoppling av anslutningarna sker i kopplingslådan enligt i lådans lock inklistrat kopplingsschema. Ledningarna flyttas, förlängs eller förkortas. Horisontella dragningar fästs på elstegar eller skena i tak. Verikala dragningar fästs vid väggskenor. Eldonen med fästplattor lossas och skruvas sedan fast vid en skena i det nya läget. Utan att gå närmare in på klimatrummens utförande kan nämnas att flyttning av klimatrum utföres i princip likadant som flyttning av elementväggar men är givetvis mera komplicerad dels därför att även taket måste flyttas (både klimatrummets tak och även laboratoriets normala undertak) dels även temperaturhållningsapparaturen. Väggskenor erfordras således ej endast för inredning utan även för el-ledningars dragning och som fästen för el-don. 24

KOMPLETTERANDE DATA Byggnadsstommen Byggnaderna är till största delen uppförda av fabrikstillverkade betongelement. Förutsättningen för att den inledningsvis deklarerade målsättningen för flexibilitet skall kunna genomföras är att de byggnadsknutna delarna utformas så att de verksamhetsknutna delarna kan omdisponeras i den utsträckning som eftersträvas. Den lösning som valts ligger i principen att föra fram försörjningsstråken tillsammans med bärande pelare och balkar. Som beskrivits har dessa givits speciell form så att detta blir möjligt. Bjälklagen består, (se fig 32 o 33) som beskrivits, av balkar och mellanliggande bjälklagsskivor. Skivornas tjocklek är 12 cm. Balkarnas höjd är ca 6 cm, bredden ca 1 cm och de fribärande längderna svarande mot rumsdjupen 72 cm och 78 cm. Sektionens formgivning med hänsyn till försörjningsstråken är visad på fig 25 o 32. Balkarna spänner från en mittpelare till respektive fasad. Mittpelaren är den förut beskrivna schaktpelaren fig 24 o 33. Den bärande delen består av två betongpelare med U-formad plansektion som ställts med "bottnarna" mot varandra på ett avstånd av 6 cm. De totala plandimensionerna är längden 6+6+6 =18 cm i husets längdriktning och bredden 12 cm. Pelarna tillverkas i höjder motsvarande 1 vånings (36 cm) och 2 våningars (72 cm) höjd (jfr fig 3). Alla laboratorieytor är utförda med invändiga råmått jämt delbara med 3 cm. Fasadväggarna utförs av våningshöga skivor. 1 långfasaderna är betongpelarbredden mellan fönstren 12 cm. Byggnadskropparna är beträffande fasadutformningen delade i två olika sidor. Tegel som fasadmaterial förekommer på den långsida som vetter mot söder eller väster. Fönstren i denna fasad är små. Mot norr eller öster är ytan utförd av fasadbetongskivor och fönstren stora. Fönsterpartierna är utförda med stomme av trä. Teglet är mörkt brunrött, fasadbetongen är ofärgad med synlig vit ballast. Vissa delar av byggnaderna är utförda av plastgjuten betong. Detta gäller exempelvis grundmurar, bjälklag på mark, ytterväggar under mark, golv, väggar och tak i skyddsrum och trapphusväggar. Även de delar av anläggningen som ej rymmer typiserade laboratorier är helt eller till stor del utförda av plastgjuten betong. Detta gäller sådana delar som djurhusen, verkstadsbyggnaden, hörsalar och skrivsal. De invändiga ytskikten i de typiska laboratorielokalerna är svetsade plastmattor på golv och uppvikt på stommens väggar som sockel. Väggarna är slät betong som målats. Till byggnadsknutna delar räknas även stålregelväggar med yta av gipsskivor. Dessa målas likaledes. Takytan består normalt dels av de målade undersidorna av betongbalkarna och mellan dem undertaksplattor av pressad mineralull. För att få en bild av hur laboratorierummen ter sig skall även mellanväggselementen nämnas. De utgör normalt största delen av väggytan i ett rum. Dessa har yta av vävplast, sockel av plast och täcklister av plåt. Färgerna är ljusa med hänsyn till de ofta stora rumsdjupen. Nyanser av vitt är förhärskande med golv, sockel, täcklister och dörrar i olika skiftningar av Ijusgrått. Även inredningen är vit med undantag för alla skåpluckor som är blåa. 1 korridorerna har schaktpelarnas luckpartier, som går från golv till tak, målats i starka färger så att angränsande byggnader har var sin färg - blått, rött, gult eller grönt. Plastmattans ljusa grå bryts vid varje schaktpelare av ett mörkare fält. Laboratorievolymens huvuddata Mått jämför med fig 1 och fig 22 Rumshöjd: 3 cm Travebredd: 3 alt 36 cm Rumsdjup: multiplar av 3 cm vanligen 78, 54, 48, 42, 36, 3 och 24 cm. De ytmått som representeras av dessa sillängder varierar mellan 7,2 m2 och 28.1 m2. Detta gäller en trave. Det kan i detta sammanhang nämnas att en uppdelning av medicinarnas programytor på intervall om 1 m2 ger cirka 12 rum mellan och 1 m2 575 rum mellan 1 och 2 m2 4 rum mellan 2 och 3 m2 85 rum mellan 3 och 4 m2 5 rum mellan 4 och 5 m2 4 rum större än 5 m2 Bjälklagets bärförmåga är 3 kg/ m2 jämt fördelad last. Den artificiella bordshöjd. belysningen i rummen ger ca 45 lux i Det största rumsdjupet - 78 cm - motsvaras av ett fönster med glasytan 3,9 m2 för rumsbredden 36 cm och glasytan 2,7 m2 för bredden 3 cm. Dessa fönster förses normalt med fördunklingsgardin. Det mindre rumsdjupet - 54 cm - motsvaras för båda rumsbredderna av fönster med glasytan 1.1 m2. Dessa fönster är normalt försedda med persienner och är förberedda för mörkläggningsgardiner. Rumstemperaturen är normalt +22 C. Luftfuktigheten varierar från 3 %- 5%. På sommaren kan befuktningsanläggningen genom evaporativ kylning sänka tilluftstemperaturen med 3-5 C. Luftomsättningen är omkring 2 m3/m2 golvyta i timmen. Tilluften tillförs med ett utpräglat lågtryckssystem. Frånluften arbetar med ett tryckfall av ca 3 mm vattenpelare i samlingskanalen. 25

Mellanväggar Höjd: Tjocklek: Bredder: motsvarande rumshöjden 3 cm 6 eller 7 cm beroende på tillverkning huvudtyper 4 x 3 cm =12 cm 3x3cm= 9cm 2 x 3 cm = 6 cm Luftljudisolering ca 38-4 db la Brandklass B 3, ytskikt klass 1 Konstruktion: Stomme (ram) av trä Fyllning av mineralull omgiven av gipsskivor Yta av vävburen plast (på asbetscellullosacementskivor) Sockel av trä med yta av plast Taklist och täckskenor av lackerad plåt Fyllning i skarvspringor av mineralull 1 överkant på normalelement finns 2 st spännfjädrar med en kraft av 4 N/st Vikt ca 3 kg/m2. Ett normalelement (1.15 x 2.95 = 3.4 m2 ) väger således ca 1 kg i V-VåGGSKENA INSTALLATIONSITYLLA 16MM L 25x25xLiMM VÄGGLIV ANKAR- MUTTER Väggmonterad inredning De viktigaste typerna av väggmonterad inredning är: Installationshyllor Väggskåp Hyllor Anslags- och skrivtavlor Krokar av diverse slag Specialhyllor såsom telefonhyllor, kabelhyllor Montagebommar och montagepaneler dvs massiva trästycken i vilka diverse anordningar kan fästas med skruv o dyl utan att skada bakomliggande vägg. Förutom inredningsenheterna fästs en stor del av el-utrustningen på väggskenor t ex kablar, strömställare och uttagscentraler. Avståndet mellan två närliggande väggskenor är normalt 12 cm. De flesta väggmonterade inredningsenheterna utförs med ett breddmått av 11 cm. På så sätt lämnas ett utrymme på 1 cm mellan enheterna så att det blir plats för el-don, kablar eller tvärgående mellanväggar. Inredningsenheterna är här ej medtagna i annan omfattning än som erfordras för att beskriva monteringen på vägg. Väggskenan är av typ Jordal nr 5 (CERVIN) Längd: 284 cm Borrhålen för försänkt skruv är placerade på ett inbördes avstånd av 387 mm och symmetriskt i förhållande till mittpunkten. Bärförmågan är 2 kg vertikal last. BULTEN HALLSTAHAMMAR 11 I I Sektion genom installationshylla Fig 27 MONTAGLPLAUA (VÅGGSKLNA MONTAt&?LATTA -VÅGGSKENA MONTAGEPIATTA j HÅGGSKENA I Plan av väggskåp VÅGGASKÅP 11 12 I i 5!5 VAGGSKÅP 11 12 1 PLATS FÖR ELDON OCH LEDNINGAR I Fig 28 I O I I INSTALLATIONSMYLLA I. INSTALUTIONSNYLLA 1 Plan av installationshyllor Fig 29 SKARVBIT TILL INSTALLATIDNS HYLLA 26

Elförsörjning Som förut nämnts finns i varje laboratorievolym s k lab.- kraftuttag (fästade på el-stege i taket) som via trefasuttag försörjer uttagscentraler. Dessa har automatsäkring. De fästs vanligen på väggskena. De nämnda enheterna försörjs av 3 x 22 volt-systemet för vilket användes en 4-ledare med skyddsjord och tre faser. Att lab.-kraft är förinstallerad i varje laboratorievolym är ej helt i överensstämmelse med målsättningen - det hade varit mera i linje med övrig försörjning om en anslutning kunnat göras i schaktpelarens gruppcentral" och antalet lab.-kraftuttag på så sätt kunnat begränsas - men någon sammanjämkning av ekonomiska aspekter och säkerhetssynpunkter har ännu ej kunnat uppnås.. 1 varje laboratorievolym finns även s k kopplingslådor för belysning som försörjs av 38/22 voltsystemet. Från sam- ma system försörjs, i mån av behov, diverse utrustning t ex värme- och kylskåp. Kabel för detta system är en 5-ledare med skyddsjord, nolla och tre faser. Försatt eliminera störningar på mätapparatur är ledningarna mantlade och belysningen försedd med direktstart (eftersom gli mtändare stör laboratorieinstrument). Det finns ett separat mätjordsystem med isolerad kopparlina och jordplint i vissa schakt. På fig 3 visas en principritning för grundinstallationens ekvipotentialjordningsschema. Beträffande belysningen har en föreskrift utarbetats på BMC. Den benämns A - 32. Föreskrifter EI/69624. 38/22 V 3x22V N 3 x2,st2 s EKKJ Isolerad Cu-iia oe e e. 3-MS UTTAG 3 x35+23 FKKJ CLj-skärm LÅGS? STÄLL V R S GRUPP- CENTRAL R S r 3)'GF6 EKKJ J Cu-skårnn TÖRDEIN CENTRAL J R S T 63/ 22 j{tö9 Cu.- skö rm 25%o : 25%oo j. LAGSP. ; t I STAÅL V R 1 MÄTJORpPLINT f JORDPL JNT Isolerad Cv-lina /6 q'1'y ö111 å we Isolerad Cu-lina 35 I-wc,4 x25 RDY UTTAGS CENTi'A1 f Aulomahåkr7n mirkströrn Po/bult IDA ME! IANTRANSE t ' FÖR 1 A1: MATIV/N6j+R fleklrostat+åk skam RANSF 1%4 k Y rxansf 1/O.23kY För ev. S gmrnan koppling NC SP R srait v Is IO ky 1: Cij-Li,or HUVUDJORDPL/NT FÖRTPAFO-STN C NUVIIOPL INr FÖe MÅTJOPD T, f l se graf Jordp/t Till meta //Föremål fi.. stor utsträckgfnq T'JI iordpf å 1_ J1 vatfenservis /NK HOGSP KABEL IOkY "/3 lån s ående örc/iifq GRUNDINSTALLATION EKYIPOTEKTIAI.JORDNINGSSCHEMA PRINCIPRITNING Fig 3 27

Fig 31 Genomskärningsbild visande de bärande elementen, pelare (1, 2) och balk (5) samt delar av laboratorierum. Pelarna är utformade så att schakt bildas för såväl ventilation som ledningar av olika slag. Balkarna har konstruerats med horisontala rännor för ledningar på över- och undersida. De övre är avsedda för avlopp och medialedningar av olika slag. De undre ger plats för elledningar. 1 pelare med tilluftsschakt 2 pelare med frånluftsschakt 3 schakt för sanitet 4 schakt för el 5 balk 6 golvränna 7 täcklock för golvränna 8 takränna 15 installationshylla 9 elstegar 16 uttagsdosa för elkraft 1o kran för sanitet i schakt 17 laboratorieuttagscentral 11 medialedningar 18 dragskåp 12 hål över golvränna 19 rör för frånluft 13 mellanväggselement 14 montageskena 28

Tidpunkter Förprojektering påbörjades år 1961. Utvecklingsarbete i form av provhusverksamheter ägde rum undertiden 1965-1967 (KBS-rapporter nr 18 och nr 61) Den egentliga projekteringen av hus Al, A2, B2, C2, D2, A3, B3, C3, A4, C4 och D4 bedrevsmed vissa uppehåll från 1965 till 1969. Denna s k etapp 1 omfattade omkring 12 5 m2 rumsyta. Etapp 1 byggdes under tiden 1967-1969. Projektering av en andra utbyggnad (etapp II) omfattande ca 28 m2 rumsyta påbörjades 197. Det gäller hus B1, C1, D1, DA5, B5, C5, D5, C6, D6, A7, B7, C7, D7, A8, B8, C8, A9 och Al. Hus B4 som hänförs till etapp 1 projekterades och byggdes omedelbart före etapp II. Uppförandet av den andra byggnadsetappen påbörjades 1971 och pågick till 1974. Projektering av etapp III förorsakad av veterinärmedicinen påbörjades år 1972. Den omfattar hus D6, B9, C9, D9 och B 1 ca 6 5 m2 rumsyta. Beställare Byggnadsstyrelsen Nyttjarens ombud professor Carl Johan Öbrink intendent Gunnar Lustig Byggherre Byggnadsstyrelsen Byggnadsförvaltningen i Konsulter Arkitekt Paul Hedqvist & Co AB Byggnadskonstruktör Hans Hansson & Co AB VVS-konsulter L K L ingenjörsbyrå AB El- och hiss-konsulter Hans Hedlund & Co AB Klimatrumskonsulter Wahlings bygginstallationer Trädgårdsarkitekt Walter Bauer AB Entreprenörer Etapp 1 Byggnadsentreprenör: BPA Byggproduktion AB,. Prefab. betongelement: Cegement AB, Skånska Cementgjuteriet, Stockholm. Värme- och sanitet. Värme- och Sanitets AB,. Ventilation: A R Ventilation AB, Stockholm. Elementväggar: AB Bjelkes, Karlskoga. Måttkontroll: Bjerkings Ingenjörsbyrå AB,. Etapp II Uppföres i egen regi av Byggnadsstyrelsen Byggnadsförvaltningen i. Underentreprenad och firmanamn Golvbeläggningar och väggbeklädnader Beijer Byggmaterial Målning Engs Måleri Undertak AB Consentus Örebro Elementväggar AB Järnmontering Malmö Byggelement för miljökammare Hanssons Kyl AB Stockholm Smidesarbeten AB L i bro Verkstäder Torsten Jonssons Smidesverkstad AB Bröderna Ek Smides & Mek. verkstad Smidesfirman Nordendag & Säfsträm Marklunds Smides- och Mek, verkstad Jakobsberg Prefab. betongelement BPA Byggproduktion AB Västerås AB Strängbetong Stockholm 29

Brandisolering C. S. Clase AB Trädgårdsanläggning Byggmaskiner (kranar, hissar) Göteborg Trädgårdsanläggare Hallblom AB Stams Åkeri AB Cementmosaikarbeten Forsells Konststens AB Växthus Tornborg & Lundberg AB Norberg AB Rostfria Fasader Märsta Bromma Rustikhyvlad panel Fogningsarbeten BPA Byggproduktion AB AB Fogentreprenören Huddinge Entreprenadfirma Gösta Holmström & Son Klädställningar Bromma Leverantörer och firmanamn AB Ramos & Co Prefabr.gipselement Armeringsstål och mattor Kalmar Bygg-Bema Produktions AB Brand- och skyddsrumsdörrar Limträbalkar Johanneshov Bröd. Edstrands Stockholms AB Hallsjö Brädgård AB Johannessontrummor AB Stockholm Sollentuna Brandsläckningsutrustning Ingenjörsfirma Wennor AB Tyresö Glaspartier av trä AB Svenska Tempus Magnus Green AB Stockholm Spånskivor Stockholm Järnhandelsvaror ; Beslag m m Hallsjö Brädgård AB Kilströmers AB Wolraths Järn AB Göteborg AB Järlåsa Såg & Hyvleri AB U ppsala Handledare av trä Städutrustning AB Herrljunga ledstångsfabrik AB Byggbeslag Trä varor Herrljunga Karlstad AB Järlåsa Såg & Hyvleri AB Mörkrumsridåer Bokstäver o siffror i plast Hallsjö Brädgård AB Gardin-Hellberg Luckners Reklam u ppsala Stockholm Lättbetongmaterial AB Selmer Dörrsnickerier Hallsjö Brädgård AB AB Järnmontering Malmö Markiser Skellefteå Snickericentral Luckor över golvkanaler AB P. Eriksson & Co Skellefteå Trä AB Stockholm BPA Byggproduktion AB Mellanväggar på stålstomme Skyddsrumsutrustningar AB Väggmontage Beijer Byggmaterial Ahlsell & Ågren AB Stockholm Stockholm Metall partier Götaverken Byggaluminium AB Virserum Plåtarbeten BPA Byggproduktion AB Fönstersnickerier Töre Isbergs Träindustri AB Vimmerby Betong AB Upplandsbetong Schaktluckor av trä AB Falkenbergs Snickerier o Möbelfabrik Falkenberg Torkmattor PSP Byggvaror AB Malmö Persienner Glaspartier av trä Tätskikt AB Selmer BPA Byggproduktion AB AB Svenska Icopalfabriken Solna Städningsarbeten Hatthyllor Beijer Byggmaterial Mellansvenska Städ AB AB C. G. Isaksson & Co Habo Div inredningssnickerier Ekonomi-städ AB BPA Byggproduktion AB Isoleringsvaror Hallsjö Brädgård AB AB M. A. Lindells Snickerifabrik Fönsterputs. Stockholm Helins Fönsterputsning Beijer Byggmaterial 3