Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Relevanta dokument
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan för 2012/2013

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Arbetsplan Violen Ht 2013

Välkommen till vår förskola Grimsta

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Dokumentera med ipad i förskolan

Lokal Arbetsplan för VALEN

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Kvalitetsredovisning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsplan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Transkript:

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Svanen Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (16) Innehåll Förskolan Svanen... 3 Kunskap och kompetens... 4 Bakgrund... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Utveckling och lärande matematik ht 2014 forts. vt.2015... 6 Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik... 7 Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik... 8 Barns inflytande... 9 Utveckling och lärande social utveckling ht 2014 forts. vt. 2015... 10 Utveckling och lärande rörelse/motorik... 11 Utveckling och lärande språk och kommunikation... 12 Utveckling och lärande språk och kommunikation vt 2015... 13 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 14 Förskola hem... 15 Normer och värden... 16

3 (16) Förskolan Svanen Förskolan Svanen ligger i Västra Ämtervik, 12 kilometer söder om Sunne. Här finns barn från tre kommuner: Sunne, Arvika och Kil då föräldrar som arbetar i Sunne kommun valt att placera sina barn hos oss då de passerar Västra Ämtervik på väg till jobbet. Svanen har tre åldersindelade avdelningar: Solsidan för de yngsta barnen (1-3), Västan för mellanåldern (3-4) och Östan för de äldsta barnen (4-6). I huset arbetar 10 personer. På Svanen är vi utomhus mycket, oftast flera gånger om dagen. Vår utemiljö inbjuder till lekar av olika sort för alla åldrar. Varje vecka har vi gemensam utedag i huset då vi tänder brasan och samlas där för att äta något eller göra någon aktivitet tillsammans. Under sommarhalvåret har vi även en tipi ute där vi har samlingar. Avdelningen Solsidan arbetar mycket med trygghet. Föräldrarna ska känna att de har förtroende att lämna sina barn hos oss och vi strävar efter att barnen ska tycka att det är kul och spännande att lämna föräldrarna och leka och upptäcka saker hos oss. Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning vilket står för att föräldrarna är mer närvarande och delaktiga vid inskolningen. Barnen tränas i att vara på förskolan tillsammans med föräldrarna. Vi följer barnen mycket i vår verksamhet utifrån deras lek, önskemål och intentioner. Språkutvecklingen är något vi ständigt arbetar med. Vi har många böcker som barnen har tillgång till och vi läser och sjunger varje dag. Babblarna finns också alltid med oss i verksamheten. Avdelningen Västan arbetar med inflytande genom projektet Bokresan och figuren Vina Vina som bor i vår skogsdunge. Genom att lyssna in barnens reaktioner, kommentarer, förslag och lek har en berättelse hela tiden utvecklats. Vi jobbar också mycket med leken och förändrar ständigt lekmiljöerna så barnen ska få inspiration och komma till ro i leken. Avdelningen Östan arbetar mycket med den sociala biten, både med hela gruppen och i smågrupper. Alla barn ska träffas och ta del av varandras tankar och idéer, men i den lilla gruppen ges var och en mer utrymme. Vi har under läsåret 2014-2015 haft grisen Doris som en röd tråd genom större delen av vår planerade verksamhet, bland annat värdegrund (bra kamrat, genusperspektiv, bokresan), matematik, samhällsorientering, natur och teknik. Dessutom arbetar vi i smågrupper med bild, NT, musik och rörelse, språk och matematik. Vi jobbar med att ha en bra ljudmiljö och försöker öka kunskapen kring tecken som kommunikation.

4 (16) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (16) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 (16) Utveckling och lärande matematik ht 2014 forts. vt.2015 Östan utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Syfte: Att barnen får ett visuellt stöd i inlärningen av siffrorna 0 och 7-10, genom tärningsbild och sifferbild. Dessutom kommer Doris att vid sina besök utmana barnen på olika sätt för att befästa deras kunskap. Vad/hur: Vi får med jämna mellanrum besök av grisen Doris, handdocka, som vill lära sig om siffror och matte, hon kan INGENTING. Efter att barnen lärt Doris siffrorna 1-6 är det nu dags att gå vidare med siffran 0 och 7-10. Vi kommer även fortsättningsvis att använda tärningssymbolen för olika antal. För enkelhetens skull kommer vi att utgå från tärningen med sex prickar och sätta en tärning bredvid med en till tre prickar (7-10) samt siffran förstås. Symbolen för siffran noll kommer att utformas utifrån barnens resonemang kring noll. Tid: tom. maj. Ansvariga medarbetare: Arbetslaget, huvudansvarig är AK.

7 (16) Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Solsidan Lpfö 98, reviderad 2010 utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Syfte Vi kommer tillsammans med barnen göra experiment där vi använder enkla material. Vi använder oss också av boken Alla tre gräver en grop där vi läser om vad/hur vi kan göra av t.ex. sand. Kan vi väcka nyfikenhet genom att presentera enkla experiment för barnen? Hur/Vad Barnen får vara med och göra enklare experiment och se, undersöka och känna vad vi kan göra med olika material och prata utifrån det. Vi använder oss av enkelt material som barnen känner igen. Tid Under vårterminen med utvärdering i 4 maj. Ansvariga medarbetare Hela arbetslaget med Anette som huvudansvarig.

8 (16) Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Västan Lpfö 98, reviderad 2010 utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Syfte: Vi vill undersöka om vi utifrån boken Vina vina och vargen kan väcka barnens intresse och förståelse för fysikaliska fenomen (flyta/sjunka). Hur/Vad: Vi möter Vina vina och vargen vid deras husvagn som ligger vid ett dike fyllt av vatten. Figurerna berättar om att de kastat kottar och stenar i diket. De undrar om barnen vill vara med och prova och se vad som flyter och sjunker. Vi kommer att dela barnen i smågrupper. Tid: April månad. Ansvariga medarbetare: Carin Alarcón

9 (16) Barns inflytande Västan Lpfö 98, reviderad 2010 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Syfte Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och funderingar runt Figuren Vina Vina, deras tankar och lekar är det som ska föra berättelsen framåt. Hur/Vad Genom att vi lyssnar, dokumenterar och förstärker barnens idéer formar sig berättelsen om Vina Vina. Tid Utvärdering fjärde maj. Ansvariga medarbetare Ingela Larsson Uppföljning I december avslutades första delen av bokresan. Vi sammanfattade höstens arbete i en saga. Som senare presenterades för föräldrarna på ett föräldramöte. I Mars startade vi upp andra delen av vår bokresa.

10 (16) Utveckling och lärande social utveckling ht 2014 forts. vt. 2015 Östan utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler, Syfte: Att barnen blir trygga med begreppet varannan, förstår när och hur det kan användas. Barnen får träna på begreppet varannan och turas om, genom att lära Doris, vår lilla gris, vad det betyder med hjälp av både resonemang och fysiskt lärande. Att barnen t.ex. själva klarar av att sätta sig varannan tjej varannan kille vid samlingar är ett sätt, men tillsammans ska vi leta andra situationer där det passar. Varannan och turas om ska bli ett verktyg för att förebygga konflikter, t.ex. när två vill ha samma leksak eller när man spelar spel. Tid: tom. maj Ansvariga medarbetare: Arbetslaget

11 (16) Utveckling och lärande rörelse/motorik Solsidan Lpfö 98, reviderad 2010 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Syfte Vi vill upparbeta rutiner för att erbjuda barnen skapande verksamhet. Vi vill visa barnen på olika material och tekniker. Hur/Vad En gång i veckan ska vi erbjuda barnen att måla, teckna, dansa etc.( onsdag efter frukost.) Den personal som börjar tidigt ansvarar. Högst tre barn per gång. Tid Februari till april, med utvärdering 4/5. Ansvariga medarbetare Hela arbetslaget, Lena är huvudansvarig.

12 (16) Utveckling och lärande språk och kommunikation Solsidan Lpfö 98, reviderad 2010 2015-02-02 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Syfte I boken Alla tre gräver en grop visar barnen olika känslor. Vi märker också att några barn reagerar på och berättar om när någon är till exempel arg. Barnen visar mycket känslor under en dag i leken och konflikter mm. Vi vill uppmärksamma barnen på detta och sätta ord på deras känslor och göra dem medvetna om att deras beteenden påverkar andra. Märker vi att barnen blir mer förstående för varandras känslor genom detta? Hur/Vad Vi fortsätter berätta sagan om Alla tre gräver en grop på olika sätt men lägger fokus på barnens känslor. Vi kommer också att använda oss av någon sorts känslokort med bilder på t ex någon som är glad/arg/ledsen mm. Tid Under vårterminen med utvärdering 4/5. Ansvariga medarbetare Hela arbetslaget med Maria som huvudansvarig

13 (16) Utveckling och lärande språk och kommunikation vt 2015 Östan tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Syfte Eftersom det finns barn på Svanen som kommunicerar med tecken vill vi att alla barn ska ges möjlighet att kunna göra sig förstådda genom tecken och känna delaktighet och gemenskap. Vi introducerar tecknen för begreppen: varannan, byta, turas om och kö. Detta är tecken som är viktiga i barnens vardag att kunna uttrycka och förstå, både i tal och som tecken. Detta sker genom teckenteater där personalen agerar och sedan går genom de signifikanta tecknen. Tid: månadsskiftet maj/juni Ansvariga medarbetare: Arbetslaget, huvudansvarig är Mari. Tid: tom maj.

14 (16) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När övergången till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Syfte: Att underlätta för en positiv övergång till förskoleklass för alla barn och föräldrar. Förväntat resultat: Att alla barn och föräldrar ska känna sig trygga och välkomna inför övergången till förskoleklass. Hur/Vad Genom planerade besök, dels av förskoleklassen till Svanen samt flera besök av Svanens 6-åringar till skolan. Tid April-maj varje år. Ansvariga medarbetare Samtlig personal på avdelningen Östan samt förskoleklassens personal.

15 (16) Förskola hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. Syfte: Vi vill ha en väl fungerande inskolningsmetod där föräldrarna är mer delaktiga och får insyn i vår verksamhet och våra rutiner från början. Förväntat resultat: Trygga föräldrar och barn som känner förtroende för förskolan. Vi använder föräldraaktiv inskolning där föräldrarna är mer aktiva och närvarande vid inskolningen. Tillsammans med föräldrarna vänjer sig barnet vid att vara i förskolan. Under en introduktionsdag med besök på avdelningen får föräldrarna all information de behöver inför inskolningen. Från dag två går en förälder och barnet 9-14 och är med i vår verksamhet, leker, äter och vilar. Föräldrarna får en inblick i hela vår verksamhet och hur vi personal arbetar. Barnet vänjer sig vid lokaler, barngruppen och personalen tillsammans med föräldern. När vi känner att barnet börjar ta kontakt med oss och vant sig vid att vara här får föräldern börja lämna barnet självt. Inskolningsperioden utgår från varje barns behov men vi brukar räkna med ca två veckor innan de börjar på schemat. Några månader efter inskolningen har vi ett uppföljningssamtal. Tid Hela läsåret med utvärdering i maj. Ansvariga medarbetare Hela arbetslaget Uppföljning Halvårsvis

16 (16) Normer och värden öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (Se Likabehandlingsplan)