Storskalig utrymning. vägledning

Storskalig utrymning vägledning

Frågor om innehållet i den här broschyren kan ställas till: Bengt Wijkström, Länsstyrelsen i Stockholm Anne-Marie Falk, Länsstyrelsen i Stockholm Jessica Lindberg, Stockholms läns landsting REK Kjell Lindgren och Lars Byström, Polisens presstjänst Carl Posse, Polisens operativa avdelning Brita Molin, Stockholms stad Lena Mattsson, Södertälje kommun Vägledningen är framtagen av Bengt Wijkström och Anne-Marie Falk på Länsstyrelsen, med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har beviljat medel för projektet. Foto omslag: Anne-Marie Falk Utgivningsår: 2013 Andra upplagan. ISBN: 978-91-7281-571-1 Denna publikation hittar du på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm 2

Innehåll Inledning... 5 Syfte med vägledningen... 5 Hotbild... 5 Storskalig... 5 Utrymning... 7 Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen... 7 GIS för analys, beslutsunderlag och presentation... 8 Larmning...10 Utrymningsstation...11 Organisationers ansvar...19 Kommunen... 19 Räddningstjänsten... 20 Landstinget / sjukvården... 20 Polisen... 21 Länsstyrelsen... 21 Författningar...22 Exempel på tillämpning av lag och förordning vid en kärnteknisk olycka... 25 Studier och referenser... 26 Studier... 26 Använda skriftliga källor:... 26 Mottagningsstation / mottagningscentrum...12 Avtal och ansvar för upprättande av mottagningsstation...13 Mottagning...13 Registrering... 14 Säkerhet... 14 Transporter och vägar...15 Kommunikation...16 Samverkan... 18 Återflyttning... 18 3

4 Foto: Christina Fagergren.

Inledning Finns det några utrymningsplaner? Klarar vi av en storskalig utrymning? Dessa frågor har aktualiserats genom händelser som den kärntekniska olyckan i Fukoshima i Japan och orkanen Sandy i USA. Samverkansövningen 2011 med ett kärntekniskt haveri som scenario har också aktualiserat frågan. Med anledning av detta bildades en projektgrupp vid Länsstyrelsen bestående av representanter för Länsstyrelsen, polismyndigheten, brandförsvaret, landstinget med Stockholms lokaltrafik samt Stockholms stad och Södertälje kommun. Projektgruppens uppgift har varit att utarbeta en vägledning för planering av en storskalig utrymning. Syfte med vägledningen Syftet med vägledningen är den ska utgöra ett planeringsstöd för de aktörer som har till uppgift inhämta kunskap om utrymning eller behöver planera för en storskalig utrymning. Vägledningen kan också användas i utbildningssammanhang. Hotbild Projektgruppen tar inte ställning till vilket hot som kan leda till en utrymning. Bakgrunden till projektet är dock en kärnteknisk händelse med ett radioaktivt nedfall. En olycka eller ett antagonistiskt hot med farliga ämnen, CBRNE, bedöms också kunna leda till en storskalig utrymning. Storskalig Projektgruppens mål har varit att visa på åtgärder som vidtas vid en storskalig utrymning. Med storskalig så menar vi en utrymning som omfattar en stadsdel eller ett kvarter snarare än ett enskilt bostadshus. Den storskaliga utrymningen kan därmed omfatta samhällsviktiga funktioner som till exempel sjukhus, äldreboende, skolor men också kommersiella och industriella funktioner. Varje sådan funktion kan kräva sin egen plan för att åstadkomma en säker utrymning ur byggnaden. 5

6 Foto: Anne-Marie Falk.

Utrymning Utrymning definieras enligt Rikstermbanken som förflyttning av människor för att skydda deras liv och hälsa. Evakuering föreslås utgöra en synonym till utrymning. Innan beslut fattas om utrymning av ett område genomförs en analys omfattande: de strukturella förutsättningar som föreligger i området, vilken risk som föreligger för allmänhet och egendom samt vilket behov räddningstjänst eller annan aktör har av att tillgå området. Efter denna analys kan det beslutas om att utrymning, inrymning eller annan metod ska tillämpas. Beslut om utrymning kan fattas av räddningsledare, polisen eller i vissa fall av annan myndighet. Vid en kärnteknisk händelse kan beslut om utrymning fattas av länsstyrelsen. Samverkansbehovet kring en utrymning är stort med många inblandade aktörer som måste koordinera sina åtgärder. Detta kan innebära att ett samverkansbeslut mellan flera aktörer ger bästa resultat. Då händelsen är omfattande föreslår projektgruppen att en utrymningsledare utses för att leda själva utrymningen och att en mottagningsledare utses för att leda mottagningen. Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen Inför planläggningen kartläggs de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid en utrymning. På grundval av dessa utgångsvärden för utrymning genomförs en analys med slutsatser som ligger till grund för den fortsatta planeringen. Begrepp / metod Utrymning Beordrad utrymning Rekommenderad utrymning Spontanutrymning Inrymning Innebörd Begrepp som används i lagstiftningen När räddningsledare eller annan beslutsfattare beordrar utrymning innebär det att myndigheter och kommun påtar sig ett omfattande ansvar för hela utrymningsprocessen från att utrymning beordras intill dess att återflyttning har skett Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att räddningsledare eller annan beslutsfattare påtar sig ett ansvar som både omfattar de som följer rekommendationen och för de som inte följer rekommendationen. Utrymningen stöds bland annat med information och åtgärder för att ge ökad framkomlighet. Registrering och mottagningsplatser behöver inte organiseras Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att enskilda personen delges sådan information eller uppfattar informationen som sådan att hon lämnar bostaden genom eget beslut. Räddningsledare eller annan beslutsfattare har ansvaret för informationen men inte för den enskildes beslut att lämna bostaden. Omfattande spontanutrymning kan stödjas av myndigheter och aktörer till exempel genom åtgärder för att ge ökad framkomlighet Enligt projektgruppen är detta ett begrepp som innebär att räddningsledare eller beslutsfattare beordrar eller rekommenderar invånare att stanna kvar inomhus eller i området 7

Exempel på faktorer som påverkar planeringen Områdets infrastruktur i form av bebyggelse och vägar, tunnelbana, spårbunden trafik Områdets topografi med bebyggelse och parker, vattendrag och andra faktorer av betydelse Samhällsviktiga verksamheter i området som kan kräva en särskild planering exempelvis sjukhus, äldreboende, barn omsorg och skolor och andra objekt Vilka aktörer ur näringslivet som representeras i området till exempel industrier, företag och affärer Befolkningsstruktur omfattande demografi, kulturell bakgrund, etnicitet med syfte att tillgodose olika människors behov främst av information Vilka resurser som kan nyttjas för utrymning finns i området? Exempelvis kan buss och transportföretag användas för utrymningstransporter Finns det några frivilligorganisationer eller föreningar som kan få en roll vid en utrymning och mottagning. Vilka resurser finns för att kunna ta emot de utrymmande? Andra faktorer som påverkar utrymningen Exempel på frågeställningar Vilka naturliga samlingsplatser dit utrymmande kan samlas för utrymning med buss eller bil föreligger? Vilka vägar är lämpliga för utrymning och vilka vägar kan nyttjas för lednings- och utryckningsfordon? Finns det vårdinrättningar, äldreboende eller liknande som kräver särskilda resurser vid en utrymning? Vilket behov av information på olika språk behöver tillgodoses? Vilka lämpliga platser för att bilda ett mottagningscentrum finns? Behövs det reservkraft till någon verksamhet inom området? GIS för analys, beslutsunderlag och presentation Ett geografiskt informationssystem (GIS) kan användas för att sampresentera information om områdets infrastruktur, samhällsviktig verksamhet och befolkningsmängd. Baserat på information från olika skikt kan man identifiera dagbefolkning och nattbefolkning och därigenom beräkna hur många som berörs av en utrymning. Kartan ger överblick över gator och vägar samt erbjuder möjlighet att bedöma avspärrningar, utrymningsvägar och lämpliga platser för utrymningsstationer och mottagningscentrum. Information i GIS Infrastruktur Dag och natt befolkning Genomfarts- och huvudleder Användningsområde Överblick över området System för transporter, energi och information Boende Utrymningsvägar 8

E4 E20 Utrymningsområde Tunnelbana Pendeltåg Busstation Järnvägsstation Räddningstjänst Polisstation Skola Sjukhus Huvudled Genomfart Exempel på information ur GIS. Mottagningsstation vid mottagande kommun Exempel på planering för utrymning. Mottagningsstation Mottagningsstation och utrymningsstation för registrering Utrymningsstationer. Polisen genomför registrering Anvisad väg ut 9

Foto: Bengt Wijkström. Larmning Viktigt meddelande till allmänheten genom radio eller siren är de vanligaste metoderna för att larma befolkningen att en händelse har inträffat. Framförallt radio och tv kan snabbt nå ut med den information som krävs inför en utrymning. Andra metoder för larmning kan vara SMS som riktas till de som befinner sig i ett visst område. I vissa fall kan information spridas genom högtalare eller information genom att söka upp de boende. Sociala media kan nyttjas vid en brådskande utrymning. Etablerade larmfunktioner Viktigt meddelande, VMA, genom radio eller tv Viktigt meddelande, VMA, genom utomhusaggregat Information genom media, radio, tv och tidningar Mindre vanliga Riktade SMS E-post meddelande Bil med högtalarutrustning Personal med megafon Personlig information Twitter Facebook Allmännyttiga och privata digitala informationstavlor 10

Foto: Anne-Marie Falk. Utrymningsstation Vid utrymningsstation registreras de utrymda samt ges information om händelsen och de alternativ som föreligger. För personer som inte kan ordna boende på egen hand eller har särskilda behov hänvisas till en mottagningsstation. Det kan behöva planeras för gemensamma transporter från utrymningsområdet till utrymningsstationen samt efter registrering till mottagningsstation. Utrymningsstationen organiseras så att ett snabbt flöde kan passera. Registrering kan även ske direkt vid mottagningsstation. Val av plats Där utrymmande passerar I anslutning till utpassage ur upprättad zon, avspärrning Möjligheten att ge infor mation Plats med god möjlighet till trafikdirigering Uppmärkning Fast märkning i förväg När händelsen inträffar Platsen kan framgå av broschyr eller liknande 11

Mottagningsstation / mottagningscentrum Mottagningsstation är ett begrepp för mottagning av utrymmande. Med mottagningsstation avses en plats där en stor mängd personer kan få tillgång till en mängd service under en begränsad eller längre tid. En mottagningsstation kan utgöras av en större anläggning exempelvis en idrottsanläggning. Ett annat alternativ är en mottagningsstation med flera satelliter. En sådan struktur innebär att de utrymmande först samlas till en angiven mottagningsstation och sedan får en hänvisning till närliggande byggnad där fortsatt stöd kan ges. Om registrering inte kunnat utföras tidigare så kan den ske vid mottagningsplats. Personal som arbetar i olika funktioner kan vara utsedda och finnas tillgängliga genom avtal. De bör ha fått utbildning för att kunna lösa sina uppgifter på mottagningsstationen. Val av plats Följande behov kan behöva tillgodoses för de utrymda Behov av personal Följande behov finns för personal och aktörer Idrotts-, mässeller konferensanläggningar Hotell Skolor Samlingslokaler Förtäring Hygienutrymmen Plats för vila Information via person, radio, tv, internet Digitala eller analoga anslagstavlor Kontaktmöjligheter med telefon, e-post, sms Personliga förnödenheter, kläder, hygienartiklar för vuxna och barn. Enkel sjukvård Krisstöd Tolkhjälp Parkering för bilar Plats för husdjur Bankomat Barnomsorg Äldreomsorg Personal för drift av anläggningen Personal för ledning och samverkan Hälso och sjukvårdspersonal Posom-personal Socialjour, socialtjänst Personal för omsorg Restvärdesledare Städpersonal Kökspersonal Personal för krisstöd Tolkar It-personal Frivilligpersonal Personal för bevakning Plats för registrering Utrustning för registrering Kontor Kök Servering Lastplats Mottagning av material och lager Internetuppkoppling Telefon, bredband, Rakel Personalutrymmen för vila och hygien Möblerade utrymmen Städning och avfalls hantering Försäkringsfrågor 12

Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Anne-Marie Falk. Avtal och ansvar för upprättande av mottagningsstation När en lämplig anläggning för upprättande av ett mottagningsstation har fastställts kan olika grader av förberedelser vidtas. Ansvar för att upprätta ett mottagningsstation åligger främst kommunen. Genom delegation kan annan lämplig aktör utses för planering, upprättande och ledning när en mottagningsstation ska startas. En annan lösning är att upprättandet sker i samverkan mellan kommunen, räddningstjänsten, polisen och landstinget. Länsstyrelsen kan vid en kärnteknisk händelse eller när flera kommuner är berörda ha ett samordningsansvar. Mottagning Mottagning av utrymmande sker vid mottagningsstation. Information till de utrymmande prioriteras. Vid planering för mottagning beaktas följande åtgärder Organisera så att de utrymmande möts av personal för information och vägvisning så snart de anländer till mottagningsstation Inhämta de utrymmandes behov av vård, omsorg och övrigt stöd Planera för tidigt krisstöd Vid behov registrera Avtal kan tecknas med Anläggning och hotell Transportbolag för buss och godstransporter Restauranger, restauratörer för att tillhandahålla utspisning Angränsande kommuner för mottagning av de utrymmande 13

Foto: Anne-Marie Falk. Registrering De utrymda ska registreras när de lämnar sin normala vistelse vid en utrymning. Orsaken till detta är dels att föra register över vilka som lämnat sin bostad och dels för att kunna förmedla kontakt med anhöriga som ringer och efterfrågar information om någon är utrymd eller inte. Polisen är ansvarig för registrering och har system för detta. Vanliga metoder för registrering Polisens registrering Polisens registreringsprogram Fylla i blankett som lämnas till polisen Alternativa metoder för registrering Fylla i blankett som lämnas till annan aktör än polisen SMS till angivet nummer Webbaserat insändande av uppgift Säkerhet Med säkerhet avses de åtgärder som krävs för att förhindra kriminalitet i anslutning till en utrymning. Det är viktigt för såväl aktörer som utrymmande att behovet av säkerhet tillgodoses i alla faser av en utrymning. Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i det utrymda området Kameraövervakning Bevakning av område eller byggnader Installation av larm Väl definierad avspärrning Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i anslutning till mottagningsstation Personal för bevakning Bevakning av område eller i byggnader Kameraövervakning Möjlighet till säker förvaring eller inlåsning av personliga ägodelar Närvaro av personal Utmärkning av personal som svarar för ledning och stöd Plan för utrymning av lokaler 14

Foto: Bengt Wijkström. Transporter och vägar Vid en utrymning kommer ett stort antal transportrörelser att ske. Vid planering är det viktigt att göra en bedömning av hur många som utrymmer med egna fordon och hur många som behöver transport ur området. Transporter och vägnät koordineras så långt möjligt. För att förbättra rörligheten till och från området finns flera åtgärder som kan vidtas. Exempel på transporter Enskildas utrymmande med personliga transportmedel Enskildas utrymmande med kollektiva transportmedel Planerade transporter av utrymmande genom särskilt organiserade persontransporter Anpassade transporter av personer med särskilda behov Transporter av förnödenheter Blåljus och andra händelseberoende transporter till och från området Åtgärder för förbättrad framkomlighet Samordning av vägar och resurser Anvisningar om vilka vägar som ger bäst utflöde Trafikledning och trafikstyrning av vägar Trafikdirigering av polis Beslut om enkelriktning och att flera körbanor tas i anspråk i utgående riktning Stöd med trafikinformation genom vägnätens digitala informationssystem Beslut om att vissa vägar endast nyttjas av blåljus eller aktörsbundna transporter 15

Kommunikation Informationsbehovet före, under och efter en utrymning är mycket omfattande. Allmänheten har ett mycket stort informationsbehov och deltagande aktörer har både så väl ett gemensamt som ett internt behov av information. Information till media och genom media är också viktigt för att ge en bild av händelsen och att kunna nå ut med information. Till höger: Exempel från Cardiff Man har delat in staden i zoner och sektorer för att identifiera vilken del av staden som påverkas av en händelse. Informationsmaterial sprids till stadens näringsidkare och fastighetsägare för att göra det möjligt att evakuera vid en händelse. Återges med tillstånd av Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council. Kommunikationsområde för aktörer Före Organisationsstrukturer Beslutsnivåer Ansvars- och ledningsförhållanden vid olika scenarier Aktörernas gemensamma behov Kontaktvägar vid olika scenarier Tillgänglig kompetens och resurs för olika scenarier Informationsdelningsstrukturer och system Gemensamma utbildningar och övningar Under Egna och gemensamma lägesbilder Egna och gemensamma lägesanalyser på lång och kort sikt Tillgänglig resurs och kompetens Samverkansbehov/krav Sekundära samverkansparter, uppdragstagare, frivilliga, näringsliv Inriktning, planerade och vidtagna, beslut, åtgärder och resultat Efter Aktiviteter- och planering för återgång till linjeverksamhet Erfarenhetsutbyte/uppföljning Redovisningar/rapporter Revision av tidigare planer Kommunikationsområden från aktörer till allmänheten Före Vilken information kan spridas kontinuerligt i förebyggande syfte och hur kan den spridningen ske Vilka och hur många kan nås teoretiskt och praktiskt vid olika scenarier Vad behövs för att tillgodose olika behov som språk, kultur, handikapp, turister, etc. Identifiera användbara kanaler radio, tv, webb, telefon, sociala medier, flygblad, etc. Behov utanför primärt geografiskt område och målgrupp Alternativa arbetsplatser och metoder Identifiera sekundära samverkansparter Övningar/utbildning Under Bedömning av händelseförloppet Bedömt område/riskområde och tid för påverkan Möjliga och lämpliga skyddsåtgärder för den enskilde Vilken hjälp och stöd som samhället kan erbjuda Samhällsaktörernas planering Evakuerings- och utrymningsinstruktioner Instruktioner för personer med särskilda behov, djur, egendom och näringsliv Hur information fås i fortsättningen och var information kan lämnas Efter Hemvändarinstruktion vid återflyttningen Kontaktvägar för olika behov Planering och redovisning av åtgärder för återgång till normalläge 16

17

Samverkan Samverkansbehovet är omfattande och etableras tidigt. I Stockholms län finns en etablerad samverkansfunktion, Samverkansfunktion för Stockholmsregionen som möjliggör en tidig samverkan. Utöver samverkansfunktionens parter finns ett stort antal aktörer som kan stödja utrymningen. Samverkans funktionen för Stockholmsregionen 26 kommuner Storstockholms brandförsvar Södertörns brandförsvar Landstinget SL SOS alarm Trafikverket Trafik Stockholm Länspolismyndigheten Länsstyrelsen Kustbevakningen Försvarsmakten Exempel på aktörer som kan stödja en utrymning SMHI Sveriges Radio Händelseberoende centrala och regionala myndigheter i stockholmsregionen Frivilligorganisationer Frivilliga samlingsorganisationer till exempel: Stockholms länsförbund för krishantering, Frivilliga resursgrupper i kommuner, FOS, Försvarsutbildarna. Volontärer Tolkpooler Trossamfund Parter ur näringslivet Andra länsstyrelser och angränsande kommuner som påverkas av utrymningen Bevakningsföretag Ideella föreningar Invandrarorganisationer Lokala bussföretag Privata vårdgivare Skatteverket folkbokföring och lägenhetsnummer skulle kunna användas för kartläggning av människor som bor innanför avspärrningarna. Ambassader Återflyttning Återflyttning kräver samma typ av planering, information och koordination som en utrymning. Ett beslut om återflyttning måste vara koordinerat med angränsande kommuner och myndigheter. Informationsbehovet bedöms som mycket stort och tydlig information är viktig för att en organiserad återflyttning ska kunna ske. Resurser och åtgärder för återflyttning kan vara lika omfattande som vid utrymningen. Exempel på åtgärder inför en återflytt Fortlöpande information till allmänheten Återuppta vård, skola och omsorg i ett tidigt skede Förbered tillfälligt boende om bostäder saknas Säkerställ att infrastrukturen fungerar före återflytt Planera för återuppbyggnad av skadade byggnader Förbered hantering av försäkringsärenden Återställ tilltro till samhällets förmåga att hantera en utrymning Genomför en utvärdering av händelsen 18

Organisationers ansvar Kommunen Kommunen har ansvaret för alla människor som verkar och vistas i kommunen. För de boende i kommunen har kommunen ett långtgående ansvar även vid en utrymningssituation. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar. Kommunens ansvar vid extraordinär händelse till exempel en utrymning Krisberedskap krisledningsorganisation (tjänstemän/politiker). Leder och samordnar kommunens ansvar. Samverkar med övriga aktörer. Konsekvenser på kort och lång sikt. Kommunikation. Uthållighet och bemanning. Vård- och omsorg för personer som inte kan ta hand om sig själv på ett eller annat sätt. Omsorg = mat, värme och tak över huvudet Vid en långvarig utrymning kan kommunen behöva planera för det kommunala ansvaret på flera områden. Kommunens ansvar Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individoch familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Det här är exempel på verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda Öppen förskola Fritidsverksamhet Bygga bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur 19

Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Oskar Lorentzon. Räddningstjänsten Landstinget / sjukvården Räddningstjänstens ansvar Fattar beslut om utrymning vid händelser enligt lagen om skydd mot olyckor Utser Räddningsledare med ansvar för räddningsinsatsen Genomför räddningstjänst Lanstingets ansvar Tjänsteman i beredskap (TiB) Leder hälso- och sjukvården. Inom landstinget sker även en samverkan mellan RKML (Regional katastrofmedicinsk ledning) och andra krisledningar ex SL:s krisledning. RKML samverkar även med de lokala katastrofledningarna på sjukhusen. Externt bör en samverkan mellan de olika organisationerna (aktörerna) ske Ansvarar för det somatiska och psykologiska omhändertagandet, bland annat vid sjukhusen, i primärvården och i psykiatrin. Bör göras i samverkan med kommunen och deras ansvar Ansvarar för sjukvårdstransporter Ansvarar för att information från och till landstinget är korrekt. Bör samordnas med övriga berörda organisationer (aktörer) i utrymningen Ansvarar för att delta i samverkan mellan berörda aktörer 20

Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Christina Fagergren. Polisen Länsstyrelsen Polisens ansvar Kan fatta beslut om utrymning enligt polislagen Upprättar inre och yttre avspärrning Verkställer utrymningen Fastställer primära uppsamlingsplatser Registrering av utrymda personer och genomsökta områden Bevakning och skydd av det utrymda området Trafikdirigering/trafikreglering Extern information från egen organisation Brottsspaning och utredning Tekniska undersökningar Länsstyrelsens ansvar Tjänsteman i beredskap (TiB) Upprätta en regional lägesbild Verka för att samordna information Samordna arbetet om flera kommuner är drabbade Prioritera resurser på regeringens uppdrag Utser Räddningsledare vid kärnteknisk händelse 21

Foto: Jenny Frejing. Författningar De författningar som kan tillämpas vid en utrymning är följande: Lag om skydd mot olyckor Förordning om skydd mot olyckor Polislagen Rättegångsbalken Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag om utrymning och inkvartering under höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 6 kap. Särskilda skyldigheter för enskilda, kommuner och statliga myndigheter Ingrepp i annans rätt 2 Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständig heterna i övrigt. 22

Vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen får, under de förutsättningar som anges i första stycket eller om det är nödvändigt för att göra det möjligt att åter använda den förorenade egendomen, den myndighet som ansvarar för saneringen göra sådana ingrepp i annans rätt som anges i första stycket. 3 Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs vid ingrepp enligt 2. 4 Den som med stöd av 2 har beslutat om avspärrning eller utrymning, skall i skälig omfattning hjälpa till med att ordna uppehälle för dem som till följd av åtgärden är i behov av det. Redovisning av beslut om tjänsteplikt och om ingrepp i annans rätt 6 Den som med stöd av 1 eller 2 har beslutat om tjänsteplikt eller ingrepp i annans rätt skall redovisa beslutet i skriftlig form. Av beslutet skall framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser. Polislag (1984:387) Vissa befogenheter för polismännen Användning av våld 10 En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1. han möts med våld eller hot om våld, 2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande, 3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön, 4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rätte gångsbalken, 5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last, 6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller 7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld. Särskilda befogenheter i den skyddande och förebyggande verksamheten 23 Kan det av särskilda skäl anses finnas en risk att något brott, som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom, kommer att förövas på en viss plats, får en polisman i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta, i anslutning till denna plats, 1. bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, vapen eller något annat farligt föremål, 2. avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot flyttande av visst föremål eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd. Föreligger allvarlig risk för brott som avses i första stycket, får en polisman för att söka efter ett farligt föremål även kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen. En åtgärd som avses i denna paragraf får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten. Lag (2009:389). 23

24 I samband med allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten får polismyndigheten, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas, förbjuda tillträde till visst område eller utrymme. Detsamma gäller om det finns risk för sådana störningar. Under samma förutsättningar som anges i första stycket får polismyndigheten anvisa deltagare i en folksamling att följa en viss väg. Om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas, får en polisman, i avvaktan på polismyndighetens beslut, meddela sådana förbud och anvisningar som avses i första och andra stycket. Lag (1998:27). Rättegångsbalk (1942:740) 27 kap. Om beslag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation m.m. 15 För säkerställande av utredning om brott må byggnad eller rum tillstängas, tillträde till visst område förbjudas, förbud meddelas mot flyttande av visst föremål eller annan dylik åtgärd vidtagas. Socialtjänstlag (2001:453) 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Hälso- och sjukvård vid extraordinära händelser i fredstid 26 c Kommuner och landsting får på begäran ställa hälsooch sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en annan kommun eller ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vid sådant bistånd skall personer som tas emot från en annan kommun eller ett annat landsting omfattas av kommunens och landstingets skyldigheter enligt denna lag. Om bistånd har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den kommun eller det landsting som drabbats av den extraordinära händelsen. Lag (2006:631). Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Definition 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 24

2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Lag (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag finns bestämmelser om utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Exempel på tillämpning av lag och förordning vid en kärnteknisk olycka Kärnteknisk olycka I Sverige är det tre län, Kalmar, Halland och Uppsala, som har kärntekniska anläggningar (kärnkraftverk) i drift. Länsstyrelserna där ansvarar för beredskapen utanför själva kraftverksområdet. Länsstyrelsens uppgift är att skydda människor, djur och miljö mot strålning eller olyckor genom att: larma och eventuellt evakuera närboende informera allmänheten upprätta en räddningsledning med stab mäta radioaktiva ämnen sanera närmiljön efter olyckan (gäller även om utsläppet kommer från ett utländskt kärnkraftverk). Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid överhängande fara för ett sådant utsläpp. (Krisinformation.se) Kommunens uppgift vid kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka uppstår ska kommunen bland annat: sammankalla sin krisledningsgrupp samordna de olika kommunala insatser som krävs öppna upplysningstelefonnummer för allmänheten ta emot människor som har fått utrymma sina bostäder, och se till att de får tillfällig inkvartering planera för utrymning av människor inom kommunens omsorg sammankalla POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande) som stöd till drabbade. (Krisinformation.se) 25

Studier och referenser Studier Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) är ett EU-projekt som avslutades 2011. Projektet inriktade sig på att stödja myndigheter och andra aktörer i risksystemet i planeringen för massutrymning inom sina ansvarsområden. Förutom att stödja ansvariga att förbereda, planera och utföra massevakuering syftade projektet också till att förbereda och utbilda allmänheten. I projektet har vi tagit del av material från ERGO och haft dialog med projektledaren Prof. Duncan Shaw och Mats Ardbreck, MSB. Københavns kommune/ Københavns brandvæsen har i Specialplan for Humanitært Støttecenter planerat och förberett för utrymning/evakuering för upp till 10 000 medborgare. Representanter från projektgruppen har besökt Köpenhamn och ansvariga från Köpenhamn har medverkat vid en konferens i Stockholm för att dela med sig av sina erfarenheter. Cardiff har en avdelning för Emergency Management som har utvecklat ett system för utrymning/evakuering av delar av staden. Deltagare från projektet har deltagit i en konferens i Bristol för att ta del av planeringen. I Dorset, Weymouth arrangerades tävlingarna i segling under OS 2012. I samband med tävlingarna planerades för en omfattande utrymning/evakuering av publiken. Dessa förberedelser presenterades också i samband med konferensen i Bristol. Använda skriftliga källor: Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) Final report, Evacuation Preparedness Assessment Workbook, 2012 Calender: Aston University Birmingham Crisis Centre (2011): Duncan Shaw, Pavel Albores, Susan Anson, Paul Kailiponi, Magesh Nagarajan, Patrick Tissington and Tom Hart Förstudie: Projekt utrymning. Samverkansområde Skydd, undsättning och vård. Kortversion, Transportstyrelsen 2012 ISO/TC 223/WG6 Mass evacuation Guidelines for planning. BSI submission to WG6 for consideration in the development of ISO 22315 Cardiff City Centre Evacuation Guidance: Cardiff Council Emergency management in Cardiff A practical guide. Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council Handbok Utrymning (1994), Statens Räddningsverk, Befolkningsskyddsavdelningen Projektrapport 2:4 2012: Evakuering och utrymning, Petter Kärrlander, Länsstyrelsen i Örebro län SAMÖ-KKÖ 2011: Sammanställning skede 2 och 3, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Specialplan for Humanitaert Stöttecenter (2008): Köbenhavns Brandvaesen v/sikkerhed & Beredskab Venue host area case study. Large scale evacuation for Weymouth & Portland during London 2012. Plan writer: Liam Patton (Dorset County Council Emergency Management Officer). Plan agreed: June 2012. Case submitted: Dec 2012

Mer information kan du få av Länsstyrelsens enhet för samhällsskydd och beredskap Tfn: 08-785 40 00 Denna publikation hittar du på vår hemsida www.lansstyrelsen.se/stockholm Adress Länsstyrelsen i Stockholms Län Hantverkargatan 29 Box 22 067 104 22 Stockholm Tfn: 08-785 40 00