Storskalig utrymning. En vägledning för Örebro län

Transkript

1 Storskalig utrymning En vägledning för Örebro län Handlingsplanen är framtagen i samarbete med Polisregion Bergslagen, Nerikes Brandkår, Region Örebro län, Militärregion Väst, Askersunds kommun, Kumla kommun, Örebro kommun och Civilförsvarsförbundet Örebro/Värmland.

2 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Storskalig utrymning en vägledning för Örebro län Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Anton Landenmark, Marcus Sjöholm och Nathalie Bäckbring Kontaktperson: Marcus Sjöholm, marcus.sjoholm@lansstyrelsen.se, Publikationsnummer: 2018:19 Bilder: Mostphotos och Länsstyrelsen i Örebro län

3 Inledning Under senare år har flera händelser inträffat där större områden behövt utrymmas. Fukushima våren 2011 och Fort McMurray i Kanada sommaren 2016 är två exempel på storskaliga utrymningar som har genomförts. I mindre skala har det även skett i Sverige, till exempel under skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 och granaten i Dalkarsberg, Nora kommun hösten Händelserna har visat att det krävs ett omfattande och koordinerat agerande från flera olika aktörer vid en storskalig utrymning. Vägledningen är framtagen för att skapa en övergripande strategi för hur aktörerna i Örebro län gemensamt ska hantera en situation där ett kvarter, en stadsdel eller ett större geografiskt område behöver utrymmas. Vägledningen utgår inte från scenarion. Däremot påverkas hanteringen beroende på om utrymningen måste ske snabbt, akut utrymning, som till exempel i Gammelby och andra orter vid branden i Västmanland 2014, eller om utrymningen kan planeras under en längre tid, planerad utrymning, som i Dalkarsberg. Arbetet med att hantera en storskalig utrymning under en samhällsstörning i fredstid skapar även en förmåga för länets aktörer att hantera en utrymning om Sverige är i krig. Vägledningen är utformad så att allmänheten ska kunna förstå hur en utrymning är planerad att genomföras, hur man själv kan förbereda sig och bidra vid hanteringen av en storskalig utrymning. Vägledningen är framtagen i en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen i Örebro län, Polisregion Bergslagen, Nerikes Brandkår, Region Örebro län, Militärregion Väst, Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Örebro kommun och Civilförsvarsförbundet Örebro/Värmland. Aktörerna i länet ska utgå från denna struktur och material i sin planering på lokal nivå och anpassa arbetet utifrån sina lokala förutsättningar och ansvar.

4

5 Innehåll Sammanfattning: Hur en storskalig utrymning går till...6 Beslut om utrymning... 6 Utrymnings- och mottagningsstationer skapas... 7 Utrymning på egen hand... 7 Beslut om återflytt till det drabbade området... 7 Information vid en samhällsstörning... 7 Larmning och samordning... 9 Transporter och vägar...10 Olika typer av ljudsignaler...11 Kommunikation till allmänheten...11 Mottagningsstation plats för de utrymdas olika behov...14 Återflyttning säkert att åka hem igen...14 Aktörernas ansvar Region Örebro län...15 Räddningstjänsten...15 Polisen...16 Försvarsmakten...16 Länsstyrelsen...17 Kommunen...18 Frivilligorganisationer...19 Sveriges radio P Den enskilde individen...20 Definitioner Författningar... 24

6 1 Händelse 3 4 Mottagningsstation Utrymningsstation 4Egen säker plats 2Beslut om utrymning Beslut om 5 återflytt Sammanfattning: Hur en storskalig utrymning går till Beslut om utrymning Räddningstjänsten, polisen eller länsstyrelsen kan fatta beslut om utrymning för att hindra eller begränsa påverkan på människors liv och/eller samhällets funktionalitet. När beslut om utrymning fattas med stöd av lagen behöver personer som finns i det drabbade området utrymmas. Polisens uppgift är att säkerställa att utrymning sker men också att bevaka området vid utrymning. När beslut fattas om utrymning av ett område är det dels av säkerhetsskäl inte lämpligt och dels ett lagbrott att befinna sig i eller återgå till det utrymda området. 6

7 Utrymnings- och mottagningsstationer skapas I närheten av det område som ska utrymmas upprättas en utrymningsstation. Där ska det finnas personer på plats som kan ge information och hänvisa till eventuella transporter till en mottagningsstation. De som inte kan ta sig från området på egen hand eller har särskilda behov kan bli transporterade till en mottagningsstation. En mottagningsstation kan vara en skola, en idrottsanläggning, ett hotell eller annan samlingslokal i ett säkert område och vid stationen ska det finnas mat, sovplats, krisstöd etc. De utrymda registreras på mottagningsstationen. Varje kommun har ansvar för planering av lämpliga platser som kan användas som utrymningsstationer och lokaler för mottagningsstationer. Kommunen har även ansvar för upprättande av dessa. Utrymning på egen hand Erfarenheter från tidigare händelser visar att merparten av de som ska utrymmas från ett område tar sig från platsen på egen hand och ordnar boende på annan plats själva. Det kallas för spontanutrymning när personer i det påverkade området utrymmer frivilligt även om beslut eller rekommendation inte har uttalats. De personer som väljer att lämna området på egen hand och inte tar sig till en mottagningsstation ska hitta instruktioner på polisens webbsida. Där ska de kunna läsa om hur de ska registrera sig och på så sätt informera polisen om vart de befinner sig och hur polisen kan nå dem. I specifika fall kan det vara så att de aktörer som hanterar samhällsstörningen rekommenderar allmänheten att inte lämna området med eget fordon, för att minska risken för trafikstörningar. Beslut om återflytt till det drabbade området När det anses vara säkert att vistas i det utrymda området igen är det den som fattat beslut om att utrymningen ska genomföras som också är ansvarig för att fatta beslut om att återflytt till det drabbade området kan ske. Information vid en samhällsstörning För att få kontinuerlig information vid en samhällsstörning kan allmänheten lyssna på Sveriges Radio P4, följa myndigheters och kommuners hemsidor, officiella konton på sociala medier, krisinformation.se och vid frågor ringa informationsnumret På sidan 13 och 14 kan du läsa hur du kan förbereda dig och agera vid en samhällsstörning. 7

8

9 Vad som sker vid en storskalig utrymning Samhällsfunktioner som bedrivs i det utrymda området kan flyttas till annan plats och genomföras där. Det kan vara äldreomsorg, barnomsorg, skola, bibliotek eller liknande verksamheter. Verksamheter med speciella förutsättningar som fängelser, sjukhus och andra samhällsviktiga verksamheter ska ha särskild planering om hur utrymning och eventuell förflyttning av deras verksamhet ska ske. Larmning och samordning Det är SOS som larmar ambulans, räddningstjänst och polis till den berörda platsen vid en händelse som medför att ett större område behöver utrymmas. Berörd kommun och Länsstyrelsen i Örebro län kontaktas också. Länsstyrelsen kallar berörda aktörer till ett samverkansmöte via SOS Alarm. Aktörer som kan vara berörda utifrån ett utrymningsperspektiv: Länets kommuner Polisregion Bergslagen Räddningstjänsterna Region Örebro län Försvarsmakten Sveriges Radio Frivilligorganisationer och föreningar Tolkpooler Trafikverket Trossamfund Parter ur näringslivet Andra länsstyrelser och angränsande kommuner Bevakningsföretag Lokala bussföretag Privata vårdgivare Intresseorganisationer Livsmedelskedjor Posten Skatteverket Ambassader Samordning vid samhällsstörning i Örebro län Bild 1. Hur samverkan genomförs i praktiken går att läsa i Samordning vid samhällsstörning i Örebro län. 9

10 Regional lägesbild Varje berörd aktör har ansvar att följa händelsen för att få en överblick av situationen inom sitt ansvarsområde. Utifrån detta arbete skapas en lägesbild specifik för varje aktör. Länsstyrelsen samlar in aktörernas lägesbilder och sammanställer en samlad regional lägesbild. Genom den samlade regionala lägesbilden kan en gemensam inriktning och samordning av åtgärder ske. Transporter och vägar Vid en utrymning kommer ett stort antal transporter att ske. Det kan vara både privatpersoner som använder egna fordon och gemensamma transporter som till exempel buss. Personer med särskilda behov kan behöva köras i anpassade fordon. I anslutning till det område som utryms kan polisen behöva dirigera trafik. Trafikregler kan komma att ändras tillfälligt i och runt området, till exempel att gator enkelriktas och parkeringsförbud införs. I respektive kommun ska en planering finnas för trafikflöden och eventuella utrymningsvägar. Viktigt meddelande till allmänheten Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är den vanligaste metoden för att larma befolkningen när en samhällsstörning har inträffat och sänds genom radio och tv. I vissa fall används även utomhusvarningssystemet genom ljudsändare och tyfoner. Ljudsändare och tyfoner, som är placerade på till exempel hustak i de flesta större tätorter, sänder ut ljudsignaler som innebär så kallad inrymning, det vill säga att man ska gå in och stänga fönster, dörrar och ventilation och lyssna på Sveriges radio P4. Information om händelsen ska spridas via internet och sociala medier. Privatpersoner bör uppmanas att följa sin kommun eller länsstyrelse på sociala medier innan en händelse sker så att de kan ta del av aktuell information. 10

11 Det går även att larma via SMS till de personer som befinner sig i ett visst område. Exempelvis gjorde Örebro kommun detta i samband med kokningsrekommendationerna i mars 2014 när vattentornet Svampen hade fått kontaminerat vatten. Information kan även spridas genom högtalare via mikrofon eller megafon. Ett annat alternativ för att sprida information är att söka upp de boende. Olika typer av ljudsignaler Utomhussignalen för VMA är 7 sekunder långa tonstötar med 14 sekunders mellanrum under 2 minuter. VMA används vid till exempel brand, utsläpp av farliga ämnen eller andra olyckor. Beredskapslarm larmar vid krigsfara. Det tutar då i 30 sekunder och är tyst i 15 sekunder. Att faran är över signaleras med en sammanhängande 30 sekunder lång signal. Kommunikation till allmänheten När någonting oförutsett inträffar uppstår många frågor. Allmänheten har ett mycket stort informationsbehov. Berörda aktörer har också så väl ett gemensamt som ett internt behov av information. Information ska kontinuerligt publiceras på aktörernas egna webbplatser, sociala medier-konton och krisinformation.se. Media och Sveriges Radio P4 ska också ge sin bild av händelsen Det ska även gå att ringa som är ett informationsnummer vid till exempel större kriser. Exempel på information vid en utrymning är: Hur samhället påverkas i stort av händelsen Framkomlighet på vägar Resurser som finns i det drabbade området Skyddsåtgärder som behöver vidtas Hur länge området förväntas vara utrymt Vart de utrymda och deras anhöriga kan vända sig för att få mer information om händelsen I Örebro län finns ett kriskommunikationsnätverk som stöttar och arbetar ihop vid en samhällsstörning. I nätverket ingår länets kommuner, Region Örebro län, blåljusaktörer och Länsstyrelsen. 11

12 Utrymningsstationer en första anhalt För de personer som inte kan ta sig ut ur det drabbade området på egen hand kommer en eller flera utrymningsstationer att upprättas i närheten av det drabbade området. Placeringen av utrymningsstationerna avgörs av hur stort det område som ska utrymmas är, dess geografiska läge, vilken möjlighet blåljusorganisationer har att använda vägarna in i området och andra omständigheter. Inventering av lämpliga platser för utrymningsstationer ska genomföras inom respektive kommun i samråd med berörda aktörer. Från utrymningsstationen kommer det vid behov anordnas transport till en mottagningsstation eller annat temporärt uppehälle. Katastrofregistrering Efter beslut om utrymning ska personer registreras när de lämnar området som ska utrymmas. Detta kallas för katastrofregistrering. Syftet med registreringen är bland annat att säkerställa att ingen finns kvar i det drabbade området. Berörda aktörer ska även kunna lämna information till anhöriga. För att polisen ska kunna genomföra katastrofregistrering behöver de som utrymmer ett område uppge: Namn Kontaktuppgifter Personnummer Plats de utrymmer från (adress) Plats de utrymmer till (adress) Eventuellt bagage I Örebro län kommer katastrofregistrering i första hand att ske på de mottagningsstationer som upprättas i samband med utrymningen. Utrymmande personer kan även anmäla sig själv till katastrofregistrering genom att ringa , välja knappval 9, och uppge de uppgifter som nämns i punktlistan ovan. 12

13 Lastkaj Leveranser Förråd/ Grovhantering WC/Dusch Personalutrymme Förläggning Mat/Fika Information Förläggning för personer med husdjur Registrering Registrering för personer med husdjur WC/Dusch Parkering Figur 1. En mottagningsstation skulle kunna utformas på detta sätt för att ta in och omhänderta de utrymda personerna och ge dem information, mat, plats för vila och andra bekvämligheter. 13

14 Mottagningsstation plats för de utrymdas olika behov En mottagningsstation kan vara en större anläggning eller flera mindre lokaler. Idrotts-, mäss- eller konferensanläggningar, hotell, skolor och andra samlingslokaler är exempel på platser som skulle kunna användas som mottagningsstationer. Om katastrofregistrering inte kunnat utföras tidigare, kan detta ske vid mottagningsstationen. Lämpliga lokaler ska vara identifierade i respektive kommun. Det är kommunen som ansvarar för att upprätta en mottagningsstation men kan ta hjälp av en annan aktör att driva mottagningsstationen, till exempel frivilliga resursgruppen, FRG. Beroende på händelsens utveckling kan det vara lämpligt att mottagningsstationen upprättas i en annan, närliggande kommun. En mottagningsstation ska organiseras så att de utrymda får tillgång till information om händelsen. De ska även finnas mat, plats för vila och andra bekvämligheter. De utrymdas olika behov ska, så långt det är möjligt, tillgodoses på mottagningsstationen. Saker att ta hänsyn till kan vara allergier, säker förvaring av personliga ägodelar, eventuella stödbehov. Det kan vara lämpligt att det i nära anslutning till mottagningsstationen finns tillgång till enkel sjukvård, krisstöd och tolkar. Om det är möjligt är det fördelaktigt om personal med förstahjälpen-utbildning finns till hands. Om personer på mottagningsstationen inte kan ta sig till närmaste vårdcentral på egen hand kan kommunen hjälpa till med detta. Återflyttning säkert att åka hem igen Den som fattat beslut om att utrymningen ska genomföras är också ansvarig för att fatta beslut om när det är säkert för de drabbade att flytta tillbaka till området. Detta kallas återflytt. Beslutet meddelas via Sveriges Radio P4, berörda aktörers webbplatser, sociala medier och annan media. För att återflytten ska ske på ett lugnt och smidigt sätt behöver den som fattar beslutet diskutera med övriga berörda aktörer så att de som kan flytta tillbaka till området omhändertas på ett så bra sätt som möjligt. Det kan till exempel röra sig om att det finns psykiska stödfunktioner i närheten, som till exempel kommunens POSOM-grupp (Psykiskt och socialt omhändertagande). Det kan också vara att försäkringsbolag är informerade om återflytten eller andra förebyggande åtgärder. 14

15 Aktörernas ansvar För att använda samhällets resurser mer effektivt ska aktörerna i länet samverka med varandra och samordna sitt arbete för att förebygga och minimera oönskade effekter av händelsen. Ansvariga aktörer i länet ska erbjuda hjälp vid en storskalig utrymning. Alla berörda aktörer har dessutom ett ansvar att informera allmänheten om samhällsstörningen och de åtgärder som organisationen vidtar för att minska händelsens påverkan på samhället. Region Örebro län Region Örebro län ansvarar för att leda hälso- och sjukvården i länet sjukvårdstransporter att delta i samverkan mellan berörda aktörer att ha en Tjänsteman i beredskap (TiB) som alltid är möjlig att nå den fullständiga personsaneringen, som innebär att alla skadliga ämnen avlägsnas från en person. Räddningstjänsten Räddningsledaren kan fatta beslut om utrymning vid händelser enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Räddningstjänsten ansvarar för räddningstjänstuppdrag som till exempel stoppar utsläpp, släcker bränder, röjer undan rasmassor och räddar liv den livräddande personsaneringen på skadeplats om ämnet är farligt för personen själv eller personal på plats. 15

16 Polisen Polisen kan fatta beslut om utrymning enligt polislagen. Polisen ansvarar för avspärrning katastrofregistrering av utrymda personer och genomsökta områden bevakning och skydd av det utrymda området trafikdirigering extern information från egen organisation brottsspaning och utredning tekniska undersökningar. Försvarsmakten Vid höjd beredskap eller krig kan Försvarsmakten begära att Länsstyrelsen fattar beslut om utrymning av platser eller områden som kan drabbas av stridshandlingar för att skydda civilbefolkningen. Försvarsmakten kan i fred ge stöd vid en utrymning enligt lag om skydd mot olyckor, LSO, eller förordning om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Det kan exempelvis vara stöd för att verkställa utrymningen genom att bemanna uppsamlings- och mottagningsstationer att biträda vid avspärrning av farliga områden att med sin personal hjälpa till vid exempelvis brandbekämpning eller genomsök av drabbat område. 16

17 Länsstyrelsen Länsstyrelsen kan fatta beslut om utrymning inom det egna länet vid en kärnteknisk händelse eller stridshandling. Länsstyrelsen ansvarar för att upprätta en samlad regional lägesbild verka för att samordna information samordna arbetet om flera kommuner är drabbade och kalla berörda aktörer till regional samverkan prioritera resurser på regeringens uppdrag ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten i de berörda kommunerna, enligt LSO, om det krävs en mer omfattande räddningsinsats. Om insatserna även innefattar statlig räddningstjänst ska Länsstyrelsen ansvara för att insatserna samordnas utse räddningsledare vid kärnteknisk händelse ha en Tjänsteman i beredskap (TiB), som är Länsstyrelsens kontaktyta vid samhällsstörningar. TiB bedömer och analyserar inkommen information och vidtar initiala åtgärder. 17

18 Kommunen Kommunen ansvarar för att enligt socialtjänstlagen stödja de enskilda individer som behöver hjälp i samband med en samhällsstörning om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det är alltså den kommun där den enskilde befinner sig när hjälpbehovet uppstår som har ansvaret för att hjälpa och stödja den enskilde individen. ta hand om personer som inte kan ta hand om sig själva på ett eller annat sätt i form av mat, värme och tak över huvudet. inrikta och samordna kommunens ansvarsområden och samverka med övriga berörda aktörer enligt sitt geografiska områdesansvar. analysera och bedöma konsekvenser på kort och lång sikt för medborgarna och verksamheter inom det drabbade området. planera för det kommunala ansvaret på flera områden vid en långvarig utrymning. Även i händelse av utrymning ansvarar kommunen för sina ordinarie uppdrag och därför kan kommunen behöva prioritera vilka verksamheter och funktioner som ska bedrivas. Till exempel prioriteras det högre att, så fort som möjligt se till att äldreomsorgen fungerar än att se till att biblioteket är öppet. Den verksamhet som prioriteras lägre är däremot viktig och behöver på sikt startas upp. vara nåbara i händelse av en samhällsstörning. Örebro kommun har Tjänsteman i beredskap (TiB). TiB är den som initialt hanterar en samhällsstörning och som startar upp krishanteringsarbetet i de delar av kommunen där det behövs. 18

19 Frivilligorganisationer De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges kris- och krigsberedskap. Varje organisation har specialistkompetens inom olika områden som brukshundar, fallskärmshoppning eller radiokommunikation. Organisationerna placerar även ett stort antal personer på specialistbefattningar inom totalförsvaret. Specialisterna ska kunna bistå med hjälp när samhället har särskilda behov av insatser. Det kan till exempel handla om att transportera medicin i svårframkomlig terräng, eller att bevaka skyddsvärda områden med hjälp av hundar. De frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga förbund och föreningar som har skapats på medlemmarnas egna initiativ. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 19

20 Sveriges radio P4 Sveriges Radio P4 är en beredskapskanal och har särskilt ansvar för att sända viktiga meddelanden till allmänheten vid samhällsstörningar. Sveriges Radio P4 med alla sina 25 lokala kanaler är särskilt utpekat för att alltid kunna sända och ge allmänheten information vid en samhällsstörning. Alla Sveriges Radios kanaler har krav från samhället på lång uthållighet vid till exempel strömavbrott, avbrott i telekommunikationerna eller andra samhällsstörningar. Även sändarsystemet är byggt för att klara dessa händelser. Vid sådana situationer är radiosändningar från SR P4 Örebro mycket säkrare att lyssna på än strömmad radio i telefonen eller datorn. Vill du vara säker på att alltid kunna lyssna på radio bör du se till att du alltid har fräscha batterier till en radio eller införskaffar en radio som kan laddas med solceller eller med vev. Har du en bil kan du lyssna på radio i den så länge det finns laddning i bilbatteriet. Den enskilde individen Individen måste själv se till att hålla sig informerad om vad som händer. Det bra att förbereda sig på vad man ska ha med sig vid en utrymning (se checklistan på nästa sida). Den enskilde individen har också ett ansvar och skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom. Läs igenom försäkringsvillkoren för fastigheten för att få reda på vad som gäller vid till exempel en översvämning. Prata med försäkringsbolaget om något är oklart. Fastighetsägare har alltid det yttersta ansvaret för att skydda och vid behov återställa huset och tomten. Försäkringsbolaget kan också ge förslag på förebyggande åtgärder. 20

21 Ta med vid en utrymning Legitimation för alla familjemedlemmar. Pengar (kontanter/kontokort). Mobiltelefon och laddare. Lås dörren och ta med nycklar. Mediciner. Kylväska till mediciner som ska förvaras svalt. Mat och dryck. Ett par ombyten till alla familjemedlemmar. Om bostaden riskerar att förstöras kan värdefulla föremål tas med. Kramdjur till barnen för att skapa trygghet. Om husdjur finns måste även mat, vatten, medicin, bur och filt/värmekälla för husdjuret tas med. 21

22 Definitioner Akut utrymning: Utrymningen bör påbörjas så snabbt som möjligt för att minska påverkan på enskilda människor och samhället i stort/övrigt. Evakuering Är i denna vägledning synonym till utrymning. Inrymning Vid vissa händelser, till exempel ett gasutsläpp, kan räddningstjänsten rekommendera allmänheten att stanna inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation istället för att utrymma till annan plats. Katastrofregistrering Polismyndigheten hanterar katastrofregistrering. Registreringen genomförs för att hålla reda på vilka som lämnat och om någon är kvar inom det utrymda området. Allmänheten ansvarar för att informera polisen om när de har utrymt och vart de har åkt. Mottagningsstation När ett område behöver utrymmas hänvisas allmänhet och verksamhet till en utsedd plats där de kan få tillgång till service under tiden området är avspärrat. Planerad utrymning En händelse kan sträcka sig över en längre tid och på så sätt medför den inget akut hot mot området. Det bedöms ändå att en utrymning måste genomföras men, till skillnad mot en akut utrymning, finns tid till att förbereda och planera hur utrymningen ska genomföras. Vid en planerad utrymning finns en bestämd tidpunkt. Samhällsstörning Samlingsnamn för händelser och tillstånd som hotar eller skadar det som ska skyddas i samhället. En samhällsstörning kan vara en olycka, kris eller ett krig. 22

23 Samverkan Berörda aktörer koordinerar sin uppfattning av läget och sina åtgärder för att hantera händelsen. Spontanutrymning När personer i det påverkade området utrymmer frivilligt även om beslut eller rekommendation om utrymning inte har uttalats. Storskalig utrymning En utrymning som omfattar ett större område, som ett kvarter eller en stadsdel, snarare än ett enskilt bostadshus. Området som den storskaliga utrymningen rör kan därmed också omfatta samhällsviktiga funktioner som till exempel sjukhus, äldreboende, skolor, köpcentrum och industrier. Utrymning Förflyttning av människor från en plats till en annan säker plats för att skydda deras liv och hälsa. En utrymning kan ske efter ett beslut, en rekommendation eller spontant. Utrymningsstation Plats i närheten av det område som ska utrymmas där de utrymda kan åka med gemensamma transporter från utrymningsområdet till mottagningsstationen, om detta inte ordnas på eget sätt. Viss information om händelsen kan ges på denna plats. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV, samt i vissa fall utomhusvarningssystemet Hesa Fredrik. Ett VMA sänds alltid i radio och TV, men vid vissa tillfällen kompletteras varningen genom att ljudsändare utomhus används. Utomhussignalen följs alltid av information i radio och TV. 23

24 Författningar Exempel på författningar som kan tillämpas vid en utrymning är följande: Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Förordning (2006:639) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap Polislagen (1984:387) Rättegångsbalken (1942:740) Socialtjänstlagen (2001:453) 24

25

26

27

28 Vägledningen är framtagen i samarbete med: Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, Örebro orebro@lansstyrelsen.se