UPPRUSTNING AV BÅTHUS OCH LADOR TILLHÖRANDE GAMMELGÅRDEN I MYCKELGENSJÖ, ANUNDSJÖ SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2004:14 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 3 ÖVRE BÅTHUSET 4 LADA 1 8 LADA 2 11 LADA 3 13 KÄLLOR 15
3 SAMMANFATTNING Båthuset och ladorna står på intilliggande tomt, Myckelgensjö 16:2, men tillhör Gammelgården, som förvaltas av Länsmuseet Västernorrland. Sammanlagt ett båthus och tre lador har under sommaren rustats upp. Det övre båthuset har nytimrats till 80 % och rekonstruerats; takkonstruktion, rösten och brädtak samt en stock på varje sida kunde återanvändas på båthuset. Ladorna 1 och 2 nertimrades helt, då grunderna sjunkit och marken rör sig. Timret har återanvänts och panelen på en lada har ilagats. Nävret under takveden byttes på samtliga lador och dörrarna restaurerades. Sammantaget har resultatet varit mycket gott ur antikvarisk synvinkel. INLEDNING Under sommaren 2004 gjordes en upprustning av ett båthus och tre lador vid Gammelgården, Myckelgensjö 3:24, som ägs av Länsmuseet. Länsstyrelsens i Västernorrland beslut 2004-05- 17 dnr.432-5678-04 har beviljat medel till åtgärderna i enlighet med arbetsbeskrivning som upprättats av Lars Nordin, Skanska Sverige AB, 2004-05-04. Båthuset och ladorna står på intilliggande tomt, Myckelgensjö 16:2, som ägs av Gammelgårdens tidigare ägare. Enligt köpekontrakt från 1948 äger Länsmuseet två båthus och fem lador men husen får brukas av tidigare ägare. På familjen Östmans fastighet står alltså ytterligare ett båthus, som har flyttats ner till sjöstranden för att kunna användas, och två lador som tillhör Länsmuseet men som ej varit i behov av restaurering detta år. Husen står ej på samma plats som vid förvärvet av gården, även vissa lador har flyttats om. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som Gammelgårdens ekonomibyggnader besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Bodil Mascher deltagit som antikvarisk kontrollant och gjort rapportsammanställningen. Fotografier: Bodil Mascher. Ärendets d.nr. är 2004 / 00282. Framsidans fotografi visar Lada 2 och 3 efter upprustningen (foto mot sydost). BESKRIVNING OCH HISTORIK Gammelgården i Myckelgensjö, Anundsjö socken är ångermanländsk bondgård bevarad på ursprunglig plats sedan slutet av 1600-talet. Gammelgården är byggd på en sluttning med utsikt över Myckelgensjösjön. Gården består av ett trettiotal byggnader som bevarat sitt ålderdomliga utseende: grå vedtak och timrade väggar, som är tjärbruna av solen. Husen förblev omålade. Endast bostadshusen är delvis brädslagna. På vardera sida om manbyggnaden ligger förmånsstugan respektive fähus, varmstuga och stall. Gårdshusen
4 formar sig som flyglar vinkelrätt mot manbyggnaden och bildar en öppen gård. Övriga byggnader, som vedlider, härbren, färdstall, loftbod, tröskloge och salpeterlada ligger oregelbundet utspridda bakom mangården - lite på måfå kan man tycka. Men man har valt att bygga på de ställen som inte är lämpliga för åkermark. Den genuina bebyggelsemiljön väckte tidigt intresse hos Kulturhistoriska föreningen Murberget - sedermera Länsmuseet i Härnösand. Föreningen förvärvade 1940 Gammelgården. Tidigare ägare var Alexander Östman och Einar Genberg. Gården är klassad som byggnadsminne och ligger även inom ett riksintresseområde. Besökare kunde vintertid nå östra byn i Myckelgensjö med släde över isen, annars kunde man ta sig fram med båt. Det fanns förr ett flertal båthus kring sjön. Upptäcktsresanden Abraham Hülphers gjorde en resa genom Ångermanland år 1758. Förutom ridvägen mellan Anundsjö och Åsele nämner Hülphers vägen från Anundsjö till Själevads kyrka samt vägen till Sidensjö kyrka. Den nutida landsvägen från Bredbyn till Junsele sträcker sig i öst / västlig riktning utmed norra sidan av Gammelgården. Myckelgensjö har sedan gammalt varit uppdelad i östra och västra byn och behandlades åtskilda i gamla skiftesförhandlingar från 1700- och 1800- talen. Gammelgården tillhörde den östra byn. På en arealavmätningskarta upprättad av Nils Spole från 1695 finns gården utmärkt, liksom på en karta över östra byns inägor från 1765, upprättad av kommissionslantmätaren Maurits Lundström inför storskiftet. På laga skifteskartan upprättad 1866 av kommissionslantmätaren C. A. Engblom ser man även de enskilda planerna över husen. På samma plats som idag står manbyggnaden, långlogen och tröskbanan samt en lada. Gårdsmönstret med nuvarande förmånsstuga och ladugårdsbyggnader överensstämmer i stort med dagens läge. Gammelgården förblev intakt vid laga skiftet och gården behövde alltså inte flytta ut. Vid den tiden var stamhemmanet uppdelat på fyra gårdar, en sämjedelning kan ha skett någon gång mellan storskiftet och laga skifte. ÖVRE BÅTHUSET Övre båthuset före restaureringen.
5 Beskrivning Det norra båthuset är beläget närmast gården. Båthuset är mycket glestimrat av grovt rundtimmer med rännknutar. Brädtaket utgörs av vankantade bräder på lock, troligen en gång tjärade. Båthuset står där det tidigare var sjöbotten och har öppen gavelvägg mot sjön i söder, så att man kan dra in båten från sjösidan. Golvet består av smalt rundtimmer på tvären så att båten lättare kan dras in över stockarna. Flera båthus lär ha funnits vid västra delen av sjön. Man använde troligen den långa sjön som färdväg förr. I västra änden av sjön vidtar en gammal ridväg mot Junsele. Förutsättningar och planerade åtgärder Båthusets gavelingång mot norr. Golvet t h. Båthuset var före upprustningen i mycket dåligt skick. Syllramen och golvet var helt nersjunkna i den sanka marken. Östra långväggens hade helt givit vika och stockarna låg utmed den plana marken, endast väggbandet satt kvar! Bara 6 stockar låg ovan mark på norra gavelväggen. Gavelingångens dörrgåtar mot norr hade kommit ur läge. Vidtagna åtgärder Det norra båthuset är nertimrat och ett nytt golv är lagt på nya åsar. Det rötskadade golvet ligger i en hög bredvid (t h).
6 Nya syllramens södra del på båthusets baksida (ovan). Den övre NV knuten t h. Det nya golvet ligger i husets tvärriktning likt det tidigare golvet, vilket underlättade båtuppdragning. Båthusets östra fasad och södra gavel. Båthusets NV hörn (framsidan) med aspstockar under syllen.
7 Sidoväggarna, som består av vardera 4 varv, har nytimrats utom stocken närmast väggbandet på båda sidor, där den gamla stocken kunde återanvändas (överst). Takbräderna har uppmärkts och återanvänts. Sidåsen närmast kroppåsen mot väster var rötskadad och har bytts mot en frisk takås av liknande dimension. På framsidan har man bytt ut hela stocken på norra gavelväggens andra varv (stocken ovanför syllen) och skurit ut en urgröpning vid ingången, på samma sätt som tidigare. På baksidan (nedan) där väggen är öppen för att man ska kunna dra in båten, har man satt in nya snedsträvor av rundvirke mot sidoväggarna i gavelöppningen, likt tidigare konstruktion. Sidoväggarna stöds av gåtar, eftersom gavelväggen mot söder saknas. Gåten på västra sidoväggen har nytillverkats och monterats enligt originalutförandet (nedan). På samma sätt som tidigare har man lagt kortare kubbar av rundvirke mellan varje timmervarv för att glesa upp väggen. På framsidan (gavelingång mot norr) lades 2 kraftiga aspstockar. Ovan båthusets baksida: SV hörnet med ny gåt och korta rundvirkeskubbar mellan väggtimret på västra väggen på samma sätt som. På baksidan båthuset lades en aspstock som stöd under syllramen. Ungefär 80 % av båthuset är nytimrat. Syllramen och hela golvet som var fullständigt rötskadat har rekonstruerats efter tidigare golvkonstruktion som förlaga, med undantag för att man kompletterat grunden med 2 respektive 1 grundstock av aspträ under syllen. Eftersom marken är sank behövdes denna typ av stöd. Anledningen att man valt aspstockar, är den förhållandevis goda beständigheten och de sjunker inte ner i sankmarken lika lätt som grundstenar.
8 LADA 1. Beskrivning Ladan är belägen närmast övre båthuset i nordväst (lada 1). Den är rundtimrad, både med rännknut och raka hak. Timret har stark patina; knutskallarna är vädervittrade och mycket lignin saknas. Takkonstruktionen är åstak med 1 kroppås och 3 sidåsar. Taktäckningen utgörs av näver och takved. Invändigt finns ett plankgolv som ligger lågt direkt mot marken. Nordöstra knutkedjan med rännknutar interiört. Förutsättningar och planerade åtgärder Ladan före upprustningen.
9 Grunden, särskilt mot norr, låg så djupt nere i marken att norra väggen med dörrgåt lutar kraftigt. Taket var i dåligt skick med mycket mossa på nävret. Ladan står fritt men behövde lyftas på hörnstenar och ladans golv låg mot marken. Taket behövde ny nävertäckning och gaveldörren mot väster, som saknades, skulle tas fram och repareras. Vidtagna åtgärder Hela syllramen är bytt. Man har använt samma dimensioner och knutningsteknik som på originalstockarna. Ladan är lyft på grundstenar och står nu torrt. Huset timrades ner helt under upprustningen. Dörrens stående yttersta bräda med gångjärn har bytts ut mot en ny bräda med samma utformning som tidigare. Befintliga golvbräder invändigt har lagts tillbaka. Takveden togs ner och uppmärktes under arbetets gång. Man lade in nytt näver eftersom det gamla var vittrat och skört. Ovan: Lada 1 och båthuset under pågående restaurering. Takveden på lada 1 har lyfts av och det rötskadade taknävret har avlägsnats. Taksparrarna är övertäckta och ladans takved ligger ordnat på södra respektive norra sidan om ladan för att återmonteras när nytt näver lagts på. På fotot syns även båthusets grund, som har restaurerats med nya golvåsar och nytt golvvirke. Båthusets takbräder ligger uppmärkta under presenningen (t h).
10 Lada 1 är upprustad. Östra gavelväggen. Lada 1: Den färdigrestaurerade dörren. Nya dymlingar har monterats in och nytt stöd för dörrgångjärnet nertill har tillkommit. Den gamla dörrgåten har satts tillbaka. De gamla uppmärkta golvplankorna har återmonterats i samma ordning som tidigare (nedan).
11 Lada 1 och båthuset efter restaureringen. LADA 2. Beskrivning Ladan är rundtimrad med grunda rännknutar, har stående vankantad brädpanel, troligtvis från bysågen vid östra änden av sjön, och knutlådor. Takkonstruktionen är åstak med 1 kroppås och 4 sidåsar. Taktäckningen utgörs av näver och takved. Gaveldörren mot norr är tunn och smäcker av stående bräder med dymlade narar. Låsanordning är traditionell med ett hål i dörrgåten med en pinne på skrå. Gångjärnen är utförda i fint enkelt smide. Innanför brädbeklädnaden ser man att ladan har varit en glestimrad dagsverkslada med cirka 5 cm mellanrum mellan timret. Förutsättningar och planerade åtgärder Norra gaveln och östra väggens syllram låg nere i marken pga av förhöjd marknivå runt ladan och nersjunkna hörnstenar, vilket gjorde att dörren inte kunde öppnas. Väggarna lutade. Ladan stod öppet och fritt men behövde lyftas på grundstenar. Knutlådan saknade bräder i sydöstra hörnet. Taket som troligtvis restaurerades på 1960- talet, behövde ses över och få ny nävertäckning under takveden.
12 Vidtagna åtgärder Stående panel och knutlådsbräder togs ner och huset timrades ner helt under upprustningen. Den gamla panelen har patina men var starkt rötskadad nertill. Panelen kunde renskäras nertill och återanvändas, efter att man monterat en liggande täckbräda utanpå syllramen utom på framsidan. Ovanför och under täckbräderna monterades snedskurna vattbräder som skydd för rinnande vatten utmed väggarna. Hela syllramen är bytt. Man har använt samma dimensioner, form och knutningsteknik som på originalstockarna, som bestod av kraftiga halvkluvor på gavlarna och rundvirke på sidoväggarna. Takveden togs ner och uppmärktes under arbetets gång. Man lade in nytt näver, eftersom det gamla var vittrat och skört. Därefter återmonterades takveden i samma ordning som tidigare. Befintlig dörr reparerades. Lada 2 färdigupprustad. Ovan t v syns norra gavelväggen och västra väggen. Nytillverkad syllram enligt tidigare modell: Rundvirke på sidorna och halvklovor på båda gavelväggar. Ladan är lyft på grundstenar och står torrt. Dessutom har man grävt dränering vid sydvästra knuten och utmed östra långsidan så att vatten rinner från grunden och neråt i södersluttningen.
13 LADA 3. Beskrivning Ladan är den tredje från väster. Den består av olika slags virke och återanvända äldre stockar; den är rundtimrad på östra väggen och södra gavelväggen, men har skrätt timmer på västra väggen och norra gavelväggen. Takkonstruktionen är åstak med 1 kroppås och 2 sidåsar. Taktäckningen utgörs av näver och takved. Gaveldörren mot norr har stående bräder med dymlade narar. Inskriptioner finns i östra (rundtimrade) väggen: O A S (Olof Andersson?), I S S samt bomärke. Olof Andersson lär härstamma från hemman nr. 2 i västra byn. Det finns även märken exteriört på norra gavelväggen. Ladan är sannolikt flyttad. Den har uppmärkningar invändigt på västra väggen. Man skrätt timret på väggarna. Golvbräderna är lagda på tvären. Förutsättningar och planerade åtgärder Ladan stod relativt torrt på sina grundstenar men östra väggen lutade ut och dörren hängde snett. Övre nararna behövde kompletteras och ett gångjärn med krok av självvuxet virke nytillverkas. Taket restaurerades troligtvis senast på 1960- talet. Det behövde ses över och få ny nävertäckning under takveden. Dörren skulle repareras. Vidtagna åtgärder Ladan är upplyft på grundstenar. En iskarvad knutskalle på första varvet på södra gaveln vid sydvästra hörnet är en gammal lagning. Även på västra väggens varv 1 och 2 framtill är gamla lagningar (iskarvade knutskallar). Lada 3 efter upprustning.
14 Lada 3 efter upprustning. Dörren har restaurerats. 2 pluggar som saknades i dörrens narar har nytillverkats och man har satt in en ny träkrok av självvuxet virke som gångjärn upptill. Dörren är igensatt. Taknävret har bytts ut och takveden har återanvänts och monterades tillbaka i samma ordning som tidigare.
15 KÄLLOR Mascher, Bodil: Gammelgården i Myckelgensjö. En unik bebyggelsemiljö. 1998. Nordin, Lars: Åtgärdsförslag och Kostnadsberäkning, 2004-05-04.