Partikelemissioner från Sjöfart

Relevanta dokument
Verkliga utsläpp från fartyg

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Miljönytta från Sverigerelaterad

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Green Bridge konceptet

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

Partikelmätningar på gasmotorer för fartygsdrift. Syfte. Problemet, dess bakgrund och avgränsningar

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Hybridoljor Fakta om de nya oljorna och deras inverkan på riskbilden, idag och i framtiden

Luftföroreningar i tunnlar

Förbundet Svenska Hamnar

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Varför är det så höga NO 2 -halter (speciellt i Göteborg)?

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Rapport från BLG Intersessional möte avseende luftföroreningar (BLG-WGAP 2), 29 oktober - 2 november 2007

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

Varifrån kommer partiklarna?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

En undersökning om eventuella fördelar med landström på Stena Vision

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Risker och möjligheter med LNG/LBG som bränsle för fartyg

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

Hur har SECA påverkat färjerederiers val av bränsle på svenskt vatten? Examensarbete inom Sjöingenjörsprogrammet. Leif Andersson Magnus Nilsson

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart

Översyn av sjöfartens emissioner av luftföroreningar

Lagstiftning för dieselmotorer i entreprenadmaskiner Off-Road

Svart- och gråvattenrening

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Transportstyrelsen föreslår att ändringarna införlivas i form av ändringsföreskrifter. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (9)

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Miljönytt från ICAO. Flygplatsdag 12 mars 2019 Marie Hankanen

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Att riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering

Forskningsstrategi

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? Kvalitetssäkra miljöanalyser

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

Heini-Marja Suvilehto

Analys av heta rökgaser

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

En jämförande studie av metanol och MGO Med fokus på emissioner, hantering och kostnader

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Regelverk. Arlanda

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

METANOL SOM MARINT BRÄNSLE

r c λ >1.1

Installation av scrubbers på fartyg, varför?

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Varför modellering av luftkvalitet?

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Nacka Strand

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Svenska Naturskyddsföreningen. Kriterier för Bra Miljöval-märkning. Godstransport 2005

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1

HANDLINGSPLAN FÖR ATT REDUCERA KVÄVEOXIDUTSLÄPPEN FRÅN FARTYG

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2007 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

PM Partikelmätningar

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Lignin i pulverpannor

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Luftkvalitet i centrala

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Underlag för svenska åtgärder

SÅ BYGGER DU DITT FORDON:

Test med HVO Hydrogenrad vegetabilisk olja

MILJÖREDOVISNING 2010

Transkript:

Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet

Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser

Introduktion Idag står sjöfart för >80% av världens godstransporter ~70% av fartygsemissionerna inträffar inom 400 km från land Ship traffic distribution Second IMO GHG Study 2009

Introduktion Sjöfartens bidrag till totala CO 2 emissionerna 2.7 % Bränsleeffektivt transportsätt Second IMO GHG Study 2009

Introduktion Fartygsmotorer Huvudmotorer (ME) driver fartyget Hjälpmotorer (AE) genererar elektricitet driver manövreringssystemet som används i hamn Ofta används bränsle av lägre kvalitet i ME än i AE Bränslen Tjockolja, Heavy Fuel Oil, HFO (Residual oil, RO) Marin dieselolja, Marine Diesel Oil (Distillate oil, DO) Marin gasolja, Marine Gaseous Oil Second IMO GHG Study 2009

Annual Emissions [Tg C/N/S)/yr] Introduktion Sjöfarten bidrar stort till emissioner av NO x, SO 2 och partiklar (PM) 10000 Road Traffic Aviation Shipping 1000 1122 178 222 1320 207 280 100 10 1 8.3 0.71 6.5 6 2.2 2.1 1.7 0.1 0.075 0.01 CO2 NOx SO2 PM10 Fuel Consumption Eyring et al., 2005, JGR 0.001

Corbett et al., (2007) Introduktion 2008 infördes nya regleringar för att minska SO 2 och NO x emissioner från fartyg. Inga regleringar rörande partiklar infördes. Partiklar påverkar hälsa och klimat Corbett et al., (2007) uppskattade att partikelemissionerna från sjöfart bidrar till 60 000 förtida dödsfall Om emissionerna ej kontrolleras skulle dödsfall orsakade av exponering av partiklar från sjöfart kunna öka med 40% till år 2012 (Corbett et al., 2007)

Lagstiftning, S-halt i bränsle Globalt Idag 4.5%, 1 st Jan 2012 3.5%, 1 st Jan 2020 or 2025 0.5% I emission control areas (ECA) 1 st July 2010 1%, 1 st Jan 2015 0.1%

Lagstiftning, NO x -emissioner Tier I: Motorer installerade på fartyg byggda innan 2011: 17 g/kwh Tier II: Motorer installerade på fartyg byggda efter Jan 2011: 14.4 g/kwh Tier III: Motorer installerade på fartyg byggda efter Jan 2016: 3.4 g/kwh (inom ECA) annars Tier II

Partiklar associerade med sjöfart Kondensation Evaporering Primära partiklar SVOC Sekundära partiklar IVOC VOC SO 2 Kemiskinducerad partikelbildning ox. SO 2 SO 2-4 SVOC SOA ox? IVOC SOA?. ox.

Ombordmätningar Karakterisering av nanopartiklar ombord ett fartyg med fokus på antal, storlek och flyktighet Mätningarna utfördes på en av fyra huvudmaskiner, utrustad med SCR-system Huvudmaskinsdata Hastighet, rpm 500 Bränsle RMG 380 S, v-% 0.49

Experimentell uppställning CO 2 NO x CO DMA VTDMA Ugn DMA+CPC Utspädning (FPS 4000) Utspädning Exhaust Rågas TSP EEPS Hepa filter EEPS, Antal och massa (5.6-560 nm), 32 storlekskanaler, 10 Hz VTDMA, volatility tandem-dma system, termiska egenskaper TSP, Total suspended particles, enligt ISO 8178-1

Number (# Ncm -3 ) Mass (μg Nm -3 ) Antal och massa 1.6E+07 1.4E+07 75% last 75% last 160 140 o Massa o Antal 1.2E+07 1.0E+07 8.0E+06 120 100 80 Normaliserad till 1 atm @ 273 K 6.0E+06 60 4.0E+06 40 2.0E+06 20 0.0E+00 0 11:00 11:30 12:00 12:30 13:00 13:30 14:00 för utspädda (DR=457) och nedkylda avgaser Time (hh:mm)

dn/dlogdp (# Ncm -3 ) Uppstart 3.0E+06 Tidsserie 2.5E+06 2.0E+06 1.5E+06 1.0E+06 5.0E+05 0.0E+00 1 10 100 1000 Dp (nm)

dn/dlogdp (# Ncm -3 ) Termiska egenskaper 7.0E+06 6.0E+06 5.0E+06 4.0E+06 28 C 70 C 121 C 130 C 150 C 250 C 3.0E+06 2.0E+06 1.0E+06 0.0E+00 10 100 1000 Dp (nm)

EF för antal partiklar Mätning EF # 10 16 (kg fuel) -1 Referens ombord 75 % last, D p 5.6-560 nm 10.2 ± 0.03 Denna studie ombord, total; icke-flyktig SMPS 12.6-300 nm 1.78; 0.91 Denna studie testbänk, 4-takt, HFO, D p > 10 nm, 85-110 % last 3.43 ± 1.26 Petzold et al., ACP plym, total; non-volatile Dp > 10 nm 1.36 ± 0.24; 0.88 ± 0.10 Petzold et al., ACP plym, 3022 (7 nm 50%) 3076 0.4-2 Hobbs et al., JAtmS plym, Dp >5 nm 4.65 Chen et al., JGR plym, destillerat bränsle; HFO, 3025 (3 nm) 4±0.4; 6.2±0.6 Sinha et al., AtmE testbänk, 2-taktsmotor, 0.5-4 Kasper et al., AST plym, medium speed diesel engine 1.08 ± 0.68 Lack et al., JGR plym, 2-taktsmotor, HFO, D p >10 nm 1.3 ± 0.2 Murphy et al., EST passagerarbil, diesel : EF number = 1-5 10 15 (kg fuel) -1 (Hak et al., 2009)

Slutsatser Manövrering leder till högre emissioner (både massa och antal)-ofta nära land Ombordmätningar-bimodal storleksfördelning Behovet av andra mått att mäta partikelkoncentration, inte enbart massa även antal Stor potential för införandet av reningsteknik

Tack för uppmärksamheten!