1 (9) Metodbeskrivning förskola Allmänna förutsättningar för utvärderingen Kvalitetsutvärderingen omfattar följande fyra utvärderingsområden: 1. Kunskaper, utveckling och lärande 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingen riktas i första hand mot genomförandet av: Lpfö-98 Allmänna råd Metodbeskrivningarna för respektive skolform utvecklas fortlöpande utifrån de erfarenheter som görs i LJUS-arbetet. För aktuell metodbeskrivning hänvisas till LJUS på kvalitets hemsida:. Metoder Vid utvärderingen används följande metoder som grundar sig på de allmänna förutsättningarna för utvärderingen: 1. Analys av insamlade dokument Underlaget används i förberedelserna för iakttagelser och samtal. 2. Iakttagelser Innefattar förberedda och spontana besök i verksamhetens olika miljöer. 3. Förberedda samtal med: a. Pedagoger från berörda verksamheter b. Enhetschef och eventuella övriga ledare inom enheten c. Föräldrar/vårdnadshavare 4. Spontana samtal med: Barn, föräldrar/vårdnadshavare, pedagoger och annan personal.
2 (9) Förhållningssätt LJUS på kvalitet har som utgångspunkt det gemensamma intresse barn/elever, föräldrar, pedagoger, chefer, övrig skolpersonal och politiker har av hög kvalitet på skolans verksamhet. Detta ska vara utvärderingsgruppernas ledstjärna och innebär konkret bland annat: Utgångspunkten för utvärderingen är att den ska bidra till en positiv utveckling inom enheten och verksamheten som helhet. Utvärderingsgruppen ska eftersträva en öppen och förtroendefull relation med dem som man möter inom enheten. Förhållningssättet ska präglas av respekt, saklighet och ödmjukhet. Besöket inleds och avslutas med ett kort möte med enhetens chef. Utvärderingsgruppen bör ha en kort gemensam avstämning mitt i besöket, men i övrigt uppträda diskret under besöket. Alla samtal och iakttagelser genomförs med respekt för att verksamheten ska ha möjlighet att fungera som vanligt. Som samtalsledare ska du lyssna och fråga samt styra diskussionen i rätt riktning. Samtalen inleds med en kort presentation. Förklara syftet med samtalet, följ upp intressanta aspekter med följdfrågor, försök hantera eventuella sidospår och var observant på det som händer och sägs eller inte händer och sägs. Se till att alla blir delaktiga. Försök skapa en avspänd miljö. Svar från många i gruppen ger mer information och en bättre helhetsbild. Interaktionen mellan deltagarna vidgar perspektivet på aktuellt frågeområde. Efter en kort presentation av dig själv vid verksamhets/lektionsbesök förklaras att besökets syfte är att se hur arbetet går till. Det är viktigt att ha en iakttagande roll dvs. inte delta i verksamheten. Alla samtal och besök bör avslutas med ett tack för ett värdefullt bidrag till utvärderingen. Återkopplingen till enheten ska vara rak och tydlig. En avvägning ska ske mellan muntlig och skriftlig rapportering. Kontakterna ska sammanfattningsvis präglas av lyhördhet, integritet och tydlighet. Som utvärderare i LJUS på kvalitet ska du kunna möta förväntningar på vad utvärderingen ska belysa, men aldrig förväntningar på ett visst resultat vara öppen för argument och intryck utan att fångas av särintressen vara mottaglig för utvärderingens förtjänster och brister
3 (9) Utvärderingsområde 1: Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingsområdet innefattar: Utveckling och lärande i relation till läroplanens strävansmål och riktlinjer samt kommunens och förskolans egna mål Verksamhetens förutsättningar och måluppfyllelse Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 1 - Hur stor är förankringen av och medvetenheten om styrdokumenten? - Finns förutsättningar att arbeta mot målen? - Måluppfyllelse? Är förskolan t.ex. rolig, trygg och lärorik för barnen? Utvärderingsområde 2: Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingsområdet innefattar: Värdegrundsarbete Miljö för lek och lärande Barns inflytande Samverkan med vårdnadshavare/föräldrar Samverkan och öppenhet inom enheten Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 2 - I vilken utsträckning genomsyras hela verksamheten av ett likabehandlingstänkande? - Vilken barnsyn och kunskapssyn är tongivande i verksamheten? - Vad kännetecknar miljön vad gäller möjlighet till lek, lärande, samspel och trivsel? - Hur används miljön i det pedagogiska arbetet? Är den utmanande, lockar till lek, aktivitet och utforskande? - Finns en lyhördhet för barns inflytande, ansvar och egna val? - Vilken roll och vilket inflytande har vårdnadshavare/föräldrar i verksamheten? - Vad kännetecknar klimatet? Vilken påverkan har det på verksamheten?
4 (9) Utvärderingsområde 3: Pedagogisk verksamhet Utvärderingsområdet innefattar: Organisation av pedagogisk verksamhet arbetsorganisation, tidsanvändning och arbetssätt Verksamhetens pedagogiska innehåll Individanpassning och stöd Utveckling och lärande på individ- och gruppnivå Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 3 - Är verksamheten organiserad i och utanför barngrupp på ett sätt som sätter barnet i fokus under barnets hela förskoletid? - Vad gynnar eller hindrar att målen för verksamheten avspeglas i det dagliga arbetet? - Vad präglar synsättet på barn i behov av särskilt stöd? - Vad gynnar eller hindrar arbetet med att ge alla barn de bästa förutsättningarna? - Vad gynnar eller hindrar förskolans utveckling av sitt arbete? Utvärderingsområde 4: Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingsområdet innefattar: Organisation, ansvarsfördelning och beslutsordning Enhetschefens åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap Kvalitetsarbete Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 4 - Är befogenheter och ansvarsområden tydliga och ändamålsenliga? - Ledarens förtrogenhet och legitimitet? - Hur uppfattas det pedagogiska ledarskapet? Vilka signaler ges? - Förankring, systematik, bedömning och förbättringar gällande kvalitetsarbetet? Exempel på nyckelord och frågor som ytterligare kan belysa respektive utvärderingsområde återfinns i bilaga.
5 (9) Exempel på nyckelord och frågor som kan belysa respektive utvärderingsområde Bilaga Utvärderingsområde 1: Kunskaper, utveckling och lärande Nyckelord: Mål, resultatkvalitet och måluppfyllelse Lokal tolkning, medvetenhet, helhetssyn, kollegiala samtal, dialog, enighet, prioriteringar, uppföljning, Föräldrasamverkan. Strävansmål, verksamhetsperspektiv, processer, rolig, trygg, lärorik, utforskande, barnens gensvar, intresse och motivation, uppföljning, utvärdering, självvärdering, kollegial värdering, pedagogisk dokumentation, kontinuerlig, kvalitetssäkring, olika verktyg, reflektion, analys, förståelse, oväntade resultat, bedömning, systematik, delaktighet, bedömningsgrunder, slutsatser, genomförda förändringar, förbättringsåtgärder. Frågor: Utveckling och lärande i relation till styrdokumenten - Finns det en lokal arbetsplan? Hur har den tagits fram? Hur arbetar man i riktning mot målen? - Hur förhåller sig enhetens arbetsplan till läroplanens och kommunala mål? - Finns andra planer på förskolan och i vilken utsträckning är de förankrade? - Finns en röd tråd 0-5, skolår F-9? Verksamhetens förutsättningar och måluppfyllelse - Vilka faktorer påverkar verksamhetens möjlighet att sträva mot/nå målen?
6 (9) Utvärderingsområde 2: Arbetsmiljö och delaktighet Nyckelord: Värdegrundsarbetet Barnsyn, kunskapssyn, förhållningssätt, medvetenhet, förankring, hela verksamheten, olikheters värde, likabehandling, jämställdhet, förebilder, uppföljning, Miljö för lek och lärande Trygga kreativa miljöer, fantasi, lek, jämlika relationer, klimat, förebyggande arbete, planer och rutiner, individ- och gruppnivå, trivsel, Barnperspektiv, inspirerande, utmanande, innehållsrik, levande, verkstad, tillgänglig, möjligheter, tredje pedagogen, synlig pedagogisk dokumentation, kulturella uttrycksformer, tilltalande/vackert. Barns inflytande Medaktör, alla barn, ansvar, samspel, dialog vad, hur varför, lyhördhet, lyssnande, valmöjlighet, var dags arbete, demokrati Frågor: Värdegrundsarbete - Finns en likabehandlingsplan? Hur har förskolan tagit fram, förankrat och spridit av rutiner och handlingsprogram i dessa frågor? Hur arbetar förskolan med jämställdhet och lika behandling ex flickor/pojkar, kulturell bakgrund mm? - Hur följs värdegrundsarbetet upp? Dokumentation? - Hur hålls processen med värdegrundsarbete levande? Miljö för lek och lärande - På vilket sätt används miljön för att gynna lek och lärande? Barns inflytande - Hur arbetar förskolan med barns inflytande? - Hur visar sig barnens delaktighet och trivsel? Samverkan med vårdnadshavare/föräldrar - Vilka samverkansformer finns? - På vilket sätt har föräldrarna inflytande i verksamheten? - Hur fungerar den fortlöpande informationen? - Hur fungerar utvecklingssamtalen? Samverkan och öppenhet inom enheten - Vilken samverkan och kommunikation finns mellan pedagoger, barn, vårdnadshavare/föräldrar och andra intressenter inom enheten? - Hur beskrivs klimatet/andan av pedagoger, barn, vårdnadshavare/föräldrar och andra intressenter inom enheten?
7 (9) Utvärderingsområde 3: Pedagogisk verksamhet Nyckelord: Arbetsorganisation och tidsanvändning Organisering av innehåll, tid, lek och lärande, tema/projekt, åldersintegration, individuella behov, grupperingar, gruppsammansättning, flexibilitet, inflytande, valmöjligheter. Arbetslagens sammansättning, samverkan, tjänstefördelning, kompetenssammansättning Pedagogiskt innehåll och arbetssätt Lek, utforskande, omsorg, pedagogik, helhetssyn, individuellt lärande, grupplärande, uppföljning, variation, självständighet, eget ansvar, delaktighet, koppling mål innehåll och arbetssätt, tema/projektarbete. Tolkning, medvetenhet, helhetssyn, kollegiala samtal, dialog, enighet, prioriteringar, urval, koppling mål och innehåll, uppföljning, föräldrasamverkan. Individanpassning och barn i behov av särskilt stöd Förskola för alla barn, ordinarie verksamhet, förhållningssätt, principer, synsätt, rutiner, ansvar, kompetens, kartläggning, resurser, handlingsplan, individuella behov och grupperingar, arbetssätt, flexibilitet, delaktighet, samverkan föräldrar med flera, mångkultur, kontinuerlig uppföljning. Frågor: Arbetsorganisation - Hur är arbetsenheter/arbetslag uppbyggda? - Vilka former av gruppindelningar förekommer? Vilka är grunderna för dessa gruppindelningar? - I vilken utsträckning och på vilket sätt förekommer samverkan mellan olika grupper och verksamheter? - Hur fungerar samverkan vid övergång till skolan? - Vilken roll spelar barnen själva i samverkan mellan avdelningar? Tidsanvändning - Hur fördelas dagens och veckans tid för att komma barnen tillgodo? - Hur används tid som inte är med barngrupp? (tex. utvecklingssamtal, planering, reflektion/utvärdering, kompetensutveckling och samråd med kollegor) Pedagogiskt innehåll- och arbetssätt - Finns en koppling mellan läroplan, lokala mål och innehåll? - Har förskolan en särskild pedagogisk profil vilken? - Vilken prioritering/inriktning har förskolan? - Vilka metoder/arbetssätt används i verksamheten? Lek, utforskande och skapande verksamhet, tema/projektarbete? - Hur ser balansen mellan omsorg och frihet/självständighet ut? Individanpassning och barn i behov av särskilt stöd - Hur skapas bästa möjliga förutsättningar för varje barn (inklusive barn i behov av särskilt stöd) att utvecklas optimalt?
8 (9) - Vilka former finns för att identifiera individuella behov av stöd? Hur fördelas eventuella resurser? - Finns det rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd? - Vilka synpunkter finns inom enheten på resursanvändningen när det gäller individuellt stöd? Utveckling och lärande på individ- och gruppnivå - Hur sker utveckling och lärande i grupp? - Hur upplevs balansen mellan individ- och gruppnivå när det gäller utveckling och lärande? Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet - Hur följs barns utveckling och lärande upp? - Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation? - Hur utvärderar pedagogerna sitt arbete med barns läroprocesser?
9 (9) Utvärderingsområde 4: Styrning, ledning och kvalitetsarbete Nyckelord: Ansvarsfördelning och beslutsordning Arbetsplan, kvalitetsredovisning, andra styrdokument, mål och strategier, förutsättningar, resurser, ansvar och befogenheter, beslutsordning, tydlighet, kompetensutveckling. Enhetschefens åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap Pedagogiskt ledarskap, målinriktning, drivande, dialog, kommunikation, flexibilitet, förankring, delaktighet, systematik, dokumentation. Administrativt ledarskap, rutiner Kvalitetsarbete Strävansmål, verksamhetsperspektiv, processer, rolig, trygg, lärorik, utforskande, uppföljning, utvärdering, självvärdering, kollegial värdering, pedagogisk dokumentation, kontinuerlig, kvalitetssäkring, olika verktyg, måluppfyllelse, reflektion, analys, förståelse, bedömning, systematik, delaktighet, bedömningsgrunder, slutsatser, förbättringsåtgärder, framåtsyftande. Frågor: Ansvarsfördelning och beslutsordning - Hur ser beslutsordning och ansvarsfördelning ut inom enheten? Hur fungerar dessa? - Är beslutsordning och ansvarsfördelning känd bland personalen? - Hur är enhetschefens formella åtagande utformat? Enhetschefens åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap - Enhetschefens pedagogiska ledarskap innehåll och utformning - Är enhetschefens åtagande och befogenheter tydliga och ändamålsenliga? Kvalitetsarbete - Hur bedrivs kvalitetsarbetet (verksamhetsplanering, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling, kvalitetsredovisning och årsredovisning)? - I vilken utsträckning medverkar pedagoger, barn, föräldrar och andra intressenter i kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisning? - Hur används resultaten?