Post- och telestyrelsen smp@pts.se Sidnr 1 (6) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2012-01-17 11-9306, 11-9313 Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna Inledning TeliaSonera har tagit del av PTS samråd om en substitutionsanalys avseende tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på marknaderna för nätinfrastrukturtillträde och bitströmstillträde. Som TeliaSonera redan framfört avseende substitutionsanalysen för fast och mobilt bredband anser TeliaSonera att det är positivt att PTS samråder bedömningar som påverkar det fortsatta SMP-arbetet. Även den nu gjorda analysen har en sådan påverkan och TeliaSonera får härmed återkomma med sina synpunkter. PTS bedömning av om kabel-tv-nät ingår direkt på marknaderna TeliaSonera har i princip inte något att erinra mot PTS bedömning att tillträde till kabel-tvnät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät inte ingår som produkter direkt på respektive marknader (4 resp. 5). Vad gäller bedömningen på marknaden för nätinfrastrukturtillträde framför dock TeliaSonera några synpunkter i sak beträffande likheterna mellan kabel-tv-nät och LANnät, vilket PTS bör inarbeta i analysen. Vad gäller bitströmstillträde över kabel-tv-nät vill TeliaSonera ifrågasätta om de svårigheter som beskrivs i dokumentet är reella. Varje tredjepartstillträde till nät, även i kopparbaserade nät, är förenat med tekniska utmaningar och kostnader. Det är inte heller så att efterfrågan av bitströmstillträde till kabel-tv-nät saknas. TeliaSonera har för sin del begärt men nekats tillträde till Com Hems kabel-tv-nät. TeliaSonera utgår från att det enbart beror på Com Hems kommersiella intresse av att vägra tillträde snarare än att det tekniskt inte skulle vara möjligt. Som PTS berör i samrådet är också EU-kommissionen tveksam till att inkludera kabel-tvnät direkt i de två berörda marknaderna. Däremot, som PTS också berör, anser kommissionen att det indirekta konkurrenstryck som kabel-tv-näten står för ska beaktas i SMP-bedömningen. Mot bakgrund härav anser TeliaSonera att det är av vikt för det fortsatta SMP-arbetet att PTS även tidigt utreder, och samråder sin uppfattning om, det indirekta konkurrenstrycket och dess påverkan på SMP-bedömningen. TeliaSonera utvecklar sin uppfattning kring detta i det följande. Organisationsuppgifter Besöks- och postadress Kontaktinformation TeliaSonera AB Tel vx: 90 100 Stab Juridik, Regulatoriska frågor Vitsandsgatan 9 Fax: 08-568 394 06 123 86 FARSTA www.teliasonera.com Säte: Stockholm FARSTA Org.nr: 556 103-4249
2 (6) Kabel-tv-nät och indirekt konkurrens Kabel-tv-näten utgör en högst väsentlig andel av den svenska bredbandsmarknaden. Av de fasta bredbandsabonnemangen utgörs ca 20 % av bredband över kabel-tv-näten. Com Hem är den helt dominerande kabel-tv-aktören och har en andel på cirka 18% av alla fasta bredbandsabonnemang i Sverige. Kabel-tv-näten har i första hand etablerats i flerbostadshus vilket har inneburit att operatörer som Com Hem är särskilt stora i tätorter. Com Hem är idag den största leverantören av fast bredband i flerbostadshus. Kabel-tvoperatörer agerar dock i regel endast på slutkundsmarknaden och säljer inte grossistprodukter. Detta viktiga faktum innebär att kabel-tv-näten i regel inte utövar något direkt konkurrenstryck på grossistmarknaden. Däremot skapar kabel-tv-operatörernas så kallade self-supply ett indirekt konkurrenstryck via sin starka ställning på slutkundsmarknaden. BEREC beskriver self-supply och indirekt konkurrenstryck i en rapport om fast-mobil-substitution enligt följande. 1 Bilden visar att om det finns en tillräcklig konkurrens i slutkundsledet så begränsar det möjligheten för en operatör att utnyttja en stark ställning på grossistmarknaden. Detta eftersom tjänsteleverantörerna över fast infrastruktur (företag A och B) inte kommer kunna konkurrera med mobiloperatören på slutkundsmarknaden om grossistpriset är för högt. Motsvarande situation uppstår mellan koppar som säljs på en grossistmarknad och 1 http://berec.europa.eu/doc/berec/bor/bor11_54_fms.pdf
3 (6) bredband över kabel-tv-nät som bara tillhandahålls via self-supply. Samma situation uppstår även på en marknad där exempelvis fiberägare A säljer fiber på grossistmarknaden medan fiberägare B bara säljer på slutkundsnivå. Hur kan indirekt konkurrens hanteras i marknadsanalysarbetet? Det är det ovan beskrivna indirekta konkurrenstrycket från slutkundsmarknaden som gjort att många länder i Europa valt att inkludera kabel på marknad 5 och även på marknad 4. Huruvida produkterna har samma eller liknande egenskaper på grossistnivå saknar ur detta perspektiv betydelse eftersom det är substituerbarheten på slutkundsnivå som avgör hur effektivt det indirekta konkurrenstrycket är. Det finns olika syn på om det indirekta konkurrenstrycket ska påverka själva marknadsavgränsningen eller om effekterna av det indirekta konkurrenstrycket istället bör inkluderas vid SMP-analysen. BEREC skriver bland annat följande om att exkludera eller inkludera self-supply i marknadsavgränsningen. 2 The inclusion of self-supply in the relevant market may have several consequences on the analysis carried out by NRAs. On the one hand, it affects the size of the relevant market, as lines which are not purchased by third parties would be included. On the other hand, as it is translating the retail competitive conditions to the wholesale level, the final conclusion of the market analysis could also change. In some cases, self- supply could even lead to changes regarding the relevant products included in the relevant market, such as self-supplied cable connections. On a final note, although most NRAs consider that the stage where self-supply is considered should not affect the final result of market analysis, its inclusion in the market definition stage seems more transparent to a number of NRAs, as the probability to misjudge the competitive situation is considered to be less apparent. On the other hand, other NRAs emphasize that it will be the strength and immediacy of potential constraints that should determine whether self-supply is considered within the relevant wholesale market or at the SMP analysis stage. Det finns alltså varierande syn på hur det indirekta konkurrenstrycket ska hanteras inom ramen för en SMP-analys. Även om slutresultatet åtminstone i teorin ska bli detsamma har olika länder valt varierande angreppssätt. Det som är märkligt är att PTS i substitutionsanalysen för kabel-tv-nät överhuvudtaget inte diskuterar eller lyfter frågan om kabel-tv-näten och övrig self-supply bör inkluderas i marknadsavgränsningen eller i den senare SMP-analysen. PTS nu aktuella substitutionsanalys som används för att definiera grossistmarknaderna bygger endast på jämförelsen mellan olika egenskaper som enligt PTS omöjliggör en direkt konkurrens. Det saknas varje form av utredning av det indirekta konkurrenstryckets betydelse för den svenska marknaden utan det omnämns endast under internationella erfarenheter. TeliaSonera har därför svårt att förstå PTS slutsats (s. 14): De situationer och skäl som åberopas av de andra länder som inkluderat kabel-tv på marknaden påverkar inte PTS bedömning av situationen i Sverige Genom att PTS inte avser att inkludera det indirekta konkurrenstrycket inom ramen för marknadsavgränsningen är det TeliaSoneras slutsats att PTS måste hantera effekterna av det indirekta konkurrenstrycket inom ramen för SMP-analysen. TeliaSonera vill därför 2 http://www.erg.eu.int/doc/berec/bor_10_09.pdf
4 (6) betona vikten av att detta görs på ett lika genomarbetat och transparent sätt som om selfsupply var en del av marknaden. En sådan bedömning bör i likhet med PTS substitutionsanalyser bli föremål för samråd. Detta är särskilt viktigt eftersom den svenska bredbandsmarknaden karaktäriseras av en extremt hög andel infrastrukturkonkurrens där aktörer utifrån helt eller delvis egna parallella infrastrukturer konkurrerar på såväl slutkundsmarknaden men även på underliggande delar i värdekedjan såsom kommunikationsoperatörsnivån. Det är därför viktigt att bedömningen av det indirekta konkurrenstrycket får en central del i marknadsanalyserna för såväl marknad 4 som marknad 5 och att effekterna av den indirekta konkurrensen analyseras på ett transparent och konsekvent sätt. Marknad 5 Bitströmstillträde Bitströmstillträde är den marknad som i högst utsträckning karakteriseras av indirekt konkurrenstryck genom self-supply. Givet det stora utbudet av olika passiva infrastrukturer i Sverige produceras kapacitetstjänster av en mängd aktörer såsom teleoperatörer, kabel-tv-operatörer, kommunikationsoperatörer (inklusive stadsnät) och mobiloperatörer. Dessa operatörer säljer dock i regel inte produkter på bitströmsnivå utan en på en mer förädlad grossistnivå eller direkt på slutkundsnivå. Nedanstående produkter som erbjuds på marknaden begränsar prissättningen av bitströmstillträde över koppar och fiber. Bredband baserat på kabel-tv-nät Bredband baserat på fiber Bredband baserat på mobilnät Bredband baserat på koppar Bredband baserat på en kommunikationsoperatörsprodukt (som baseras på egen eller hyrd fiber) Givet att kabel-tv-nät inte inkluderas i marknaden är det sålunda nödvändigt att inom ramen för SMP-bedömningen bedöma vilken effekt en prishöjning av bitströmsprodukten skulle få för marknadsandelarna på slutkundsmarknaden mellan bredband över bitström och de ovan nämnda formerna av bredband. Om en stor del av slutkunderna flyttar bort från bredband via existerande grossisttjänster till bredband via kabel-tv-nät kommer höjningen av grossistpriset att bli olönsam. Som nämns i Berecs bild ovan avgörs detta av graden av substituerbarhet på slutkundsmarknaden mellan olika produkter och hur stor andel av slutkundspriset som utgörs av grossistpriset (bitström). Substituerbarheten på slutkundsmarknaden mellan exempelvis bredband över koppar och bredband över mobilnät respektive bredband över fiber och bredband över mobilnät kan skilja sig åt. Däremot är det ingen tvekan om att bredband via kabel-tv-nät och bredband via xdsl och fiber är fullt utbytbara. Detta kommer i sin tur att påverka bedömningen av såväl SMP som behovet av skyldigheter om någon operatör med SMP konstateras. En annan viktig aspekt vid bedömningen av indirekt konkurrenstryck är den geografiska dimensionen. Mängden av olika infrastrukturer varierar över landet. Detta innebär även att nivån av self-supply också varierar över landet. Exempelvis är bredband baserade på kabel-tv-nät och fibernät vanligast i tätorter medan ADSL och mobilt bredband finns över hela landet. Substituerbarheten på slutkundsmarknaden är därför sannolikt större i tätorter och därmed även det indirekta konkurrenstrycket. Vid bedömningen av indirekt
5 (6) konkurrenstryck inom ramen för SMP-bedömningen behöver därför även geografiska aspekter beaktas. Detta är särskilt viktigt när det indirekta konkurrenstrycket från exempelvis kabel-tv-nät inte har inkluderats i marknadsavgränsningen. Marknad 4 Nätinfrastrukturtillträde Även på marknad 4 finns en betydande mängd self-supply i form av produkter som säljs på slutkundsmarknaden baserade på helt eller delvis parallella infrastrukturer såsom koppar, kabel, FTTB+LAN, FTTH och mobilnät. TeliaSonera har nyligen annonserat en kopparkampanj med kraftigt reducerade priser på oanvända kopparledningar just för att möta det indirekta konkurrenstrycket från kabel-tv-nät och mobiloperatörer. Innan en bedömning av det indirekta konkurrenstrycket kan göras är det dock nödvändigt att först utreda vilka koppar- och fiberprodukter som ingår på samma grossistmarkmarknad utifrån direkt konkurrens på grossistnivå (PTS avser ju att inte använda self-supply och därmed det indirekta konkurrenstrycket för att definiera grossistmarknader). Eftersom PTS samråd syftar till att utreda om kabel-tv-nät ska ingå på marknaden har endast kabel-tv-nät ställts mot XDSL- och fiberbaserade nät ur ett tekniskt grossistperspektiv. Det som återstår att göra är en substitutionsanalys av de olika kopparoch fiberbaserade grossistprodukterna såsom: kopparaccess, FTTH, FTTB och FTTO. TeliaSonera ser gärna en öppen diskussion om skillnader mellan olika fiber/kopparprodukter som gör att det inte finns en direkt konkurrens mellan dem på grossistnivå. TeliaSonera har dock några kommentarer till den gjorda substitutionsanalysen för kabeltv-nät som kan ha betydelse även för ovan nämnda substitutionsanalyser. I jämförelsen mellan kabel-tv-nät och fibernät har PTS inkluderat fastighetsnäten i fibernäten. Detta innebär således att både den FTTB-fiber från stationen som normalt ägs av en infrastrukturägare och det fastighetsnät som normalt ägs av en förening eller hyresvärd är inkluderade i marknaden. Detta skulle innebära att alla fastighetsägares nät inkluderas i marknaden. En viktig anledning till att kabel-tv-näten inte inkluderas i marknaden är enligt PTS (s. 10): Om en grossistkund (tredje part) skulle efterfråga fysiskt tillträde till kabel-tv-nätet för anslutning av en enskild slutanvändare, skulle det innebära att även andra infrastruktursegment i kabel-tv-nätet än de som grossistkunden behöver för att ansluta slutanvändaren, kommer att beläggas/blockeras. Detta på grund av kabel-tvnätet är uppbyggt genom punkt-till-multipunkt. Den ersättning som grossistkunden (tredje part) då skulle behöva betala till ägaren av kabel-tv-nätet skulle även inkludera den del av nätet som blockeras. Detta skulle innebära att grossistkunden skulle få icke konkurrenskraftiga kostnader för att ansluta en slutanvändare. Det finns i detta fall en tydlig parallell till LAN-nät via FTTB som i de allra flesta fallen är byggda med ett fåtal fiber fram till fastigheten (väsentligt färre än det finns lägenheter). De fåtal fiber som är framdragna till fastigheten behöver därför kunna bära kostnaden för flera lägenheter. Att hyra en fiber fram till en enskild slutanvändare skulle innebära att grossistkunden skulle få ett icke-konkurrenskraftigt pris för en enskild slutanvändare.
6 (6) Detta eftersom om en grossistkund hyrde enskilda förbindelser till enskilda slutkunder så skulle bara ett litet fåtal av alla kunder i fastigheten få tillgång till infrastrukturen. Övriga kunder skulle blockeras och de fåtal kunderna skulle få bära hela kostnaden för anslutningen till fastigheten vilket inte skulle vara ekonomiskt möjligt. Ur detta perspektiv finns det därför väldigt liten skillnad mellan FTTB och kabel-tv-nät. Vidare skriver PTS (s. 10) att man skulle också kunna tänka sig en situation där det är tekniskt möjligt att en grossistkund (tredje part) får tillträde till en överlämningspunkt i den del av kabel-tv-nätet som används exklusivt för en enskild slutkund. Troligtvis skulle att sådant tillträde dock inte efterfrågas eftersom en grossistkund sannolikt skulle bedöma att ett sådant tillträde inte skulle vara kostnadseffektivt. Detta skulle i LAN/FTTB-fallet innebära att flera grossistkunder kunde etablera sig i källaren och få tillträde till fastighetsnätet. Detta faller dock redan inom den nya lagstiftningen avseende tillträde till fastighetsnät. Hittills har, såvitt TeliaSonera känner till, ingen begärt tillträde. Sammanfattning och slutsatser - TeliaSonera har i princip inte något att erinra mot PTS bedömning att tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät inte ingår som produkter direkt på respektive marknader (4 och 5.) - Den svenska marknaden har stora inslag av parallella infrastrukturer och därmed av self-supply och indirekt konkurrenstryck. På bitströmsmarknaden är self-supply helt dominerande och effekterna av denna bör därför analyseras och samrådas på ett transparent sätt. Detta kan göras genom att inkludera self-supply i marknaden eller genom att göra analysen vid SMP-bedömningen. Då PTS avser att inte inkludera self-supply från kabel-tv-nät i marknaden måste effekten av den indirekta konkurrensen från kabel-tv-nät och övriga infrastrukturer istället analyseras inom ramen för SMP-bedömningen. Den bedömningen bör också bli föremål för samråd i särskild ordning. På marknaden för nätinfrastrukturtillträde återstår att analysera vilka fiber- och kopparprodukter som ingår på samma marknad. Detta bör göras i samband med substitutionsanalysen avseende kabel-tv-nät för att få ett konsekvent angreppssätt. Med vänlig hälsning Per Hemrin