STORYTELLING 2010 är vi tillbaka vid lägerelden tema miljö Ett magasin om kommunikation Sommaren 2010 100% papper ANNINA RABE OM TROVÄRDIGHET KREATIVITET inget för fegisar 5 TIPS FÖR ATT LYCKAS PÅ NÄTET TRENDSPANING Så når du morgondagens målgrupp Papper Couture Bea Szenfeld Återvunnet Böcker som håller Leve almanackan Bookbinders
tema miljö 151 Ett magasin från JG Communication CHEFREDAKTÖR Annika Linna REDAKTÖR Maria Nilsson ART DIRECTOR Kajsa Dahlberg PROJEKTLEDARE Annika Olsson SKRIBENTER John Ambrose, Andreas Andersson, Johan Bergqvist, Sofia Falk, Cecilia Hagen, Jill Klackenberg, Michael Masoliver, Maria Nilsson, Sandra Nolgren, Annina Rabe, Mikko Taivainen, Lena Videgren & Elena Vizer Skaya. FOTOGRAFER Adam Colson, Linus Hallgren, Samuli Karala Björn Kindler/Scanpix, Tuukka Koski, Luis Pedrosa, Carola Pilars, Francesco Sapienza, Jennie Smith, Elena Vizerskaya, Alexander Yakovlev & Istock. ILLUSTRATÖRER & STYLISTER Jenny Arvenäs, Ebba Berggren, Annelie Carlström, Robert Hilmersson, Mia Högfelt & Tzenko Stoyanov. KORREKTUR Terry Ericsson PRODUKTION jg Communication www.jgcommunication.se 150 ETT MILJÖVÄNLIGT MAGASIN PEFC/02-31-135 PEFC sertifierad Virket som används för denna trycksak härstammar från hållbart brukade och kontrollerade skogar www.pefc.org Hela produktionen av den här tid ningen har präglats av omtanke om miljön. Vi har valt produktionsmetoder och material för att uppnå en läsvärd tidning, samtidigt som miljöpåverkan har minimerats. Men tillkomsten av trycksaker påverkar alltid miljön: produktionen kräver energi och råmaterial; utsläpp och avfall går inte att undvika fullt ut. Du håller däremot en så ekologiskt skonsam tidning som det bara är möjligt i din hand. PAPPER MED MILJÖHÄNSYN 1. Tryckarkens storlek är anpassat till tidningsformatet. 2. Pappret, Galerie Art Silk, är Svanenoch PEFC-märkt. Pappersfibret kommer från ekologiskt, finansiellt och socialt välskötta skogar. Pappret har producerats nära tryckeriet. Information om pappret, dess miljöpåverkan och koldioxidavtryck finns att tillgå. TRYCKERI MED MILJÖHÄNSYN Tryckeriet Edita Prima Oy i Helsingfors använder grön el, är certifierat enligt ISO 14001 och har rätt att använda Svanen och ursprungsmärkning för papper. Edita Prima, som är ett klimatneutralt företag, kompenserar sina koldioxidutsläpp genom bidrag till FNs projekt i Andhra Pradesh i Indien. Enbart färg som baseras på vegetabilisk olja har använts. Endast Svanen-märkta kemikalier har använts i samband med tidningens tryck. DET HÄR GICK ÅT FÖR ETT EXEMPLAR AV TIDNINGEN 0,3 kubikdecimeter trä, 2,2 liter vatten, 1,6 kilowattimmar el. Elåtgången motsvarar en digitalbox i standby läge i 10 dagar. AVFALL 150 gram avfall, varav 136 gram återvinningsbart, (130 gram papper, 3 gram aluminium och 3 gram papp) 5 gram brännbart, 7 gram farligt avfall och 2 gram övrigt avfall (deponi). Utsläpp i vatten 4 gram. 120 gram koldioxidutsläpp i luft. Det motsvarar att köra bil 0,7 kilometer. INNEHÅLLET För denna tidning, precis som alla andra publikationer, är det innehållet som kan ge den största miljöpåverkan. Om innehållet kan inspirera läsarna till att återvinna mer av sitt avfall, köra mindre bil, sänka temperaturen i hemmen, byta till»grön el«, eller producera mer ekologiska publikationer, så kommer det bidra positivt till miljön. Kära läsare, när du inte längre behöver denna publikation ber vi dig återvinna den. Träfiber kan återanvändas ungefär sex gånger. Undersökningen gjordes av Mika Ruuskanen, ansvarig för det nordiska Green Edita programmet. För mer information: mika.ruuskanen@edita.fi REPRO Citat Marcom ÖVERSÄTTNING Tamarind ab, Bellcrest Translations Ltd TRYCK Edita Prima Oy, Projektledare Emmi Koskinen PAPPER Galerie Art Silk 300 g/130 g 150 ges ut av jg Communication. Det går bra att citera oss, bara källan anges. Åsikter som uttrycks i detta magasin speglar inte nödvändigtvis jg Communication eller dess dotterbolags åsikter. 2
VILKEN KANAL VÄLJER DU? NÄR DEN ISLÄNDSKA vulkanen Eyjafjallajökull fick ett utbrott i april 2010 blev Europa överrumplat. Ett stort antal flygresenärer runtom i världen fick sina resor till och från Europa inställda på grund av vulkanaska. Det skapade ett kommunikationsbehov för att koordinera alternativa resvägar och, för flygbolagens del, att informera sina resenärer. Lösningen blev i många fall sociala medier. Många hyrde bussar och förde en relevant dialog via facebook med en relevant målgrupp, nämligen andra som befann sig i samma situation och var högst mottagliga för detta budskap. I ett askmoln var sociala medier rätt kanal. I ett moln av mediebrus kan en papperstidning vara den mest framkomliga vägen. Den ger känsla av autenticitet och exklusivitet. En kund tidning ska skapa legitimitet åt avsändaren utan att för den skull förväxlas med en annonsbilaga. Genom att spegla ett ämnesområde, en bransch eller ett fenomen kan avsändaren förmedla nytta till målgruppen och stärka sitt varumärke. Det fysiska pappret kan också bidra till att skapa en känsla av högtidlighet. Bland lätt raderade sms och e-postmeddelanden står pappret för något förhållandevis beständigt. Inbjudan till ett prinsessbröllop sker ännu 2010 i pappersform. Exemplen ovan visar att människor i dag har fler kommunikationskanaler att välja mellan än någonsin tidigare. Vi har mer utrymme att kommunicera på och vi konkurrerar om målgruppernas uppmärksamhet på ett helt annat sätt än tidigare. Hur når man fram till alltmer selektiva mottagare? Det gäller att anpassa kommunikationsformatet efter den målgrupp man önskar nå och att skapa dialog snarare än att fylla en kanal med ett budskap. Vi på JG Communication hjälper dig att hitta rätt strategi för att nå ut till dina målgrupper, och hjälper dig att omsätta strategin i för sammanhanget rätt kanal: sociala medier, film, webb eller tidning. Vi hoppas att den här tidningen ska ge dig inspiration att starta relevant dialog med dina målgrupper. Trevlig läsning. Maria Suneson Ps: Missa inte artikeln på sidan 23 om framgångssagan Bemz.com, som skapat en nischmarknad för sofföverdrag via sociala medier.
INNEHÅLL 151 11 19 17 11 KONFERENSER GÖR INGEN KREATIV Nämn ordet kreativitetsföreläsning för Alf Rehn och han får något vilt i blicken:»att bjuda in till en sådan är det fegaste ett företag kan göra.«17 KRÖNIKAN: ANINA RABE OM TROVÄRDIGHET Alla vet att en människa inte kan lyfta en häst. Ändå är det ingen läsare av Pippi Långstrump som inte tror på att just hon kan det. 22 FACEBOOK SOM FOKUSGRUPP Bemz.com träffar aldrig sina kunder öga mot öga men vet ändå mer om dem än de flesta andra företag. Hemligheten? Sociala medier såklart. 25 TIPS FRÅN COACHEN Personlig, ärlig och finurlig. Så lyckas du också med sociala medier. 38 MÄNNISKA MÖTER MASKIN Gränssnittsexperten Mikko-Pekka Hanski förutspår framtiden för såväl bekanta som nya format. 26 VILSE BLAND FÄRGBURKARNA? Gult och svart signalerar fara. Blått och grönt står för trygghet och lugn. Färgpsykologen Karl Ryberg berättar vad företagsledningar, designers och vanliga dödliga bör tänka på i valet av färg. 48 KUNDTIDNINGEN TAR UPP KAMPEN. Uppdragsjournalistiken har flyttat fram sina positioner, enligt medieanalytiker.»kundtidningen erbjuder en unik möjlighet att föra ett samtal med kunden i lugn och ro, ofta kring frågor som kunden är intresserad av och brinner för«, säger Morgan Sandström. 46 SAGORNAS VÄRLD Vill du skapa historier kring ditt företag, stärka varumärket eller sälja en kanske inte helt rolig produkt? Då kan storytelling vara metoden för dig. 2010 är vi tillbaka vid lägerelden.
medverkande SANDRA NOLGREN Kanske är Sandra Nolgren den mest ordningssamma av oss som producerat 151. Lugnt och metodiskt är hennes melodi. Inget kreativt kaos där inte, men ibland önskar hon att hon var lite mer spontan och galen.»jag har försökt, men det går inte.«hon är journalist specialiserad på arkitektur, mode och design och gör allt från plocksidor till trendanalyser, nördiga arkitekturartiklar och copyjobb. Sköter sin kolonilott och bakar surdegsbröd, dessutom.»det viktigaste för en plocksida är att den har ett tydligt tema. Det kan vara både ett estetiskt tema (rött, randigt etc) eller ett innehållsligt, som i det här numret där vi valde papper och miljövänlig design. Bildmaterialet är superviktigt, tråkiga bilder är döden för en plocksida.«http://designdelight.se främst när han plåtar mat. I våras jobbade han med en kokbok åt Restaurang Farang i Helsingfors. Någon han gärna skulle plåta åt är kocken Thomas Keller.»Han är ett bra exempel på vad man kan uppnå om man bara gör sitt bästa och har ett mål.«här i 151 har han plåtat Alf Rehn, något han beskriver som en avspänd plåtning en strålande solig dag. Det nya biblioteket i Åbo hjälpte till att ge ett par spännande skuggor att arbeta med. När detta skrivs är Tuukka Koski i New York för att under tre månader jobba med en porträttserie, njuta av atmosfären och äta god pizza. www.touko.fi Mikko Annelie ningar. Eller ja, förkärlek är fel ord. Faktiskt jobbar hon enbart i blyerts, och 2009 vann hon guld i redaktionell illustration. Hur jag är? Pedantisk och superordentlig när det gäller teckningar. Mer utflytande i privatlivet. Reflekterande och rolig, hoppas jag. www.annelie@woo.se MARIA NILSSON Maria Nilsson är JG Communications textkonstnär och kan få det mest obegripliga ämne att bli intressant för läsekretsen. Hon är också känd som en skoningslös redigerare som vågar ställa allt på sin spets, inte sällan genom att fråga varför texten alls skrevs. Ser du ordet»fluff«i kanten vet du att det är dags att börja om. Med ett förflutet som kriminalreporter och grävande reporter på allehanda landsortsblaskor har hon alltid nosen i marken. Ofrivilliga avsittningar från hennes gigantiska häst gör att hon titt som tätt dyker upp på jobbet med blåmärken stora som Europa. Det brukar dock inte hindra henne från att oförtrutet streta vidare som redaktör för denna och andra tidningar. Sandra TUUKKA KOSKI Håll det enkelt är Tuukka Koskis motto i stort och smått. Han försöker hålla sina bilder enkla och fokusera på idén (eller bristen på en sådan). Kanske syns den tekniken MIKKO TAIVAINEN Han är redaktionschef för flera tidningar som produceras av Edita Editorial Communication i Finland. Tidigare har Mikko jobbat som ekonomijournalist, pr-konsult och kommunikatör inom såväl privat som offentlig sektor. Genom åren har han intervjuat många digniteter inom finskt näringsliv och myndighetsvärld, och kan nu lägga Finnairs och finska Försvarsmaktens kommunikationschefer till listan. Vi som träffat Mikko vet att han är en av få som lyckas se streetsmart ut i medelålders manliga journalisters uniform: kavaj och skjorta. Hemligheten stavas gubbkeps. ANNELIE CARLSTRÖM Annelie Carlström tyckte visserligen om att rita redan som liten, men favoritsysslan var att klippa ur bilder ur veckotidningar, vilket hon gjorde på ett mycket noggrant sätt. Om det har någon koppling till hennes yrkesroll i dag låter vi vara osagt, men sedan ett par år tillbaka är hon illustratör med förkärlek till naturalistiska och naivistiska blyertsteck- Annina ANNINA RABE Vad är det som gör ett budskap trovärdigt och ett annat inte? Varför kan en del människor prata hur mycket strunt som helst och ändå framstå som trovärdiga? Det är tankar som flög genom Annina Rabes huvud innan hon satte tänderna i krönikan till 151. Just krönikor är något hon gillar att skriva, eftersom hon då kan vrida och vända på mänskligt beteende och syna det i sömmarna.»och så är det kul att få vara rolig ibland. Det får man sällan när man skriver om litteratur.«annina Rabe skriver litteraturkrönikor i Svenska Dagbladet och en krönika om design och arkitektur i tidningen Rum, bland mycket annat, och ägnar en hel del tid åt Sveriges Författarfond. Hur jag vill uppfattas? Smart, rolig, seriös, klok och gärna skitsnygg. www.shampoorising.typepad.com 3
+6))2 )(-8% 7SQ 2SVHIRW PIHERHI OSRGIVR MRSQ OSQQYRMOE XMSRW XNmRWXIV ERZmRHIV ZM +VIIR )HMXETVSKVEQQIX J}V EXX OYRRE IVFNYHE TVSHYOXIV SGL XNmRWXIV WSQ LEV QMRWXE Q}NPMKE QMPN}ToZIVOER :M YXJSVWOEV SGOWo OSRXMRYIVPMKX LYV ZM OER LMXXE R]E ZmKEV J}V ZoVE OYRHIV SGL HIVEW OYRHIV M WMR XYV EXX QMRWOE WMR QMPN}ToZIVOER QIH LNmPT EZ OSQQYRMOEXMSR :M J}VFMRHIV SWW EXX 1MRWOE ZoV QMPN}ToZIVOER KIRSQ EXX ZmPNE LoPPFEVE QEXIVMEP 1MRMQIVE ZoVX OSPHMS\MHYXWPmTT SGL OSQ TIRWIVE J}V oxivwxoirhi YXWPmTT KIRSQ EXX WTSRWVE *2 TVSNIOX J}V LoPPFEV YXZIGOPMRK FPM OPMQEXRIYXVEPE 1MRMQIVE SGL oxivzmrre EZJEPP 1MRWOE IRIVKMJ}VFVYORMRKIR SGL F]XE XMPP J}VR]IPWIFEV IP *}VWmOVE SWW SQ EXX QMPN}LmRW]R KIRSQ W]VEV LIPE OSRGIVRIR FPERH ERREX KIRSQ EXX TIVWS REPIR XEV QMPN}O}VOSVXIX (GLWD RPV WWHU YHU PLOMDUG NURQRU RFK KDU UXQW DQVW OOGD L 6YHULJH )LQODQG 8NUDLQD RFK,QGLHQ ZZZ HGLWD VH
design miljö SLIPSLAMPOR När butiksägaren Rosanna Orlandi hittade ett gigantiskt lager gamla slipsar på en vind kontaktade hon genast formgivaren Piet Hein Eek som är en mästare på att förvandla skräp till intressant formgivning. Resten är historia. Piet Hein Eek formgav en enkel lampstomme, trädde slipstygen över och vips så hade han skapat en samtida designikon. Lamporna säljs nu i de främsta designbutikerna världen över, bland annat NK Heminredning i Stockholm. SVANENMÄRKTA MÖBLER Nästa gång du ska köpa nya möbler hem eller till kontoret kan det vara en bra idé att titta in på www.svanen.nu och se vilka möbler som har blivit Svanenmärkta. För att få märkningen ställs tuffa krav på vilka råvaror som används och på hur mycket tillverkningsprocessen belastar miljön. Bland de företag som har Svanenmärkta möbler i sitt sortiment finns Materia, Martela, Blå Station och Dux, men bäst av alla är Norrgavel som har Svanenmärkt hela sitt sortiment. EKOCHICT PÅ KONTORET Undviker du att SKRIVA UT PAPPER i onödan? Bra, men nu kan du gå längre än så och inreda hela kontoret klimatsmart. LÅT DIG INSPIRERAS. text Sandra Nolgren foto Pressbilder DESIGN AV BILDÄCK Varje år kasseras 280 miljoner bildäck i världen, de flesta dumpas i naturen där de orsakar stor skada på djur och natur. Danska Giving & Living bestämde sig för att göra något åt saken och har i dag världens största inredningskollektion gjord av gamla bildäck. Däcken blir till korgar och mattor som kan användas i en rad sammanhang, exempelvis som pennställ och ved- eller tidskriftskorgar. Produkterna säljs exempelvis via www.gemenskapgron.se. KOMPOSTERBART LJUS En av årets mest uppmärksammade nyheter är skrivbordslampan W101 från Wästbergs. Lampan tillverks av det nya materialet DuraPulp som besår av sågverksflis och stärkelse. När man tröttnat på lampan eller när den gått sönder kan du lägga den i en kompost där den blir till jord igen. Smart och miljövänlig design. Sofia Falk 5
blandat VAD ÄR PÅ GÅNG INOM SCRAPBOOKING? ANNA MOLIN, PYSSLOTEKET, WWW.PYSSLOTEKET.SE I min butik säljer Distress Ink-serierna från Tim Holtz väldigt, väldigt bra. Det är speciella stämpelfärger, embossingfärger och»krackeleringsfärger«till exempel. Det är cha-mässan (Crafts and Hobby Association) i usa som styr efterfrågan, och eftersom de som scrapbookar är flitiga användare av internet snappar man tidigt upp allt det nya även om man bor här i Sverige. Designers som Tim Holtz har blivit scrapbookingens rockstjärnor och numera lanserar de tre pappersserier i taget, jämfört med en som det var förr. VINTAGE FÖR DIN LAPTOP BookBook skyddar din värdefulla Mac på tre olika sätt: Den inbundna ryggen erbjuder ett stadigt skydd mot alla typer av påfrestningar under transport. Det bokliknande utseendet lurar tjuven. Sist, men inte minst: BookBook skyddar dig från att vara som alla andra. Läderfodralet är specialdesignat för MacBook och MacBook Pro och finns i färgerna Classic Black och Vibrant Red. Finns på Macoteket. BÖCKER SOM HÅLLER Hur kan designers bidra till mer hållbara produkter och hur gör man själva designprocessen mer miljövänlig? Här är tipsen du behöver. GREEN GRAPHIC DESIGN Kan en grafisk designer fungera som katalysator för en förändring i positiv riktning? Genom att bit för bit bryta ner begreppet»grön design«visar den respekterade föregångaren på området, Brian Dougherty, hur designers kan kommunicera, övertyga och i slutänden förmedla ett budskap om socialt och ekologiskt ansvarstagande till både företag och konsumenter. Boken ger exempel på små, miljöförbättrande förändringar för alla faser i designprocessen. Språk: engelska SUSTAINABLE: A HANDBOOK OF MATERIALS AND APP- LICATIONS FOR GRAPHIC DESIGNERS AND THEIR CLIENTS Grafiska designers och deras kunder efterfrågar i allt högre grad hållbara lösningar och designers pekar gärna på dessa behov när de presenterar sina förslag. Företag anpassar sig till och erbjuder egna miljövänliga produkter och kräver att deras kreativa partners ska göra detsamma. Designers måste därför hålla sig väl informerade för att kunna gå i bräschen för sådana initiativ. Språk: engelska DESIGNING SUSTAINABLE PACKAGING En praktisk bok om hur man skapar förpackningsprototyper utifrån ekologiskt hållbara och sunda principer. Boken uppmanar nästa generations grafiska designers att betrakta förpackningsdesign som en mindre miljöförstörande företeelse än den är i dag. Här undersöks en uppsjö av tekniker och metoder för design av innovativa och hållbara förpackningar, från första konceptet till slutprodukt. Språk: engelska 6
papper trender PAPPER COUTURE Bea Szenfeld är en av Sveriges mest egensinniga formgivare. Hennes kläder ligger väldigt långt ifrån det vi vanligtvis associerar med svenskt mode; bärbarhet, enkelhet och en stor dos jeans. När Bea Szenfeld tar fram saxen är det inte sällan papper i stället för tyg som klipps till, så även i senaste kollektionen Sur la Plage som endast består av haut papier. Med sagolika veck och plisseringar har Szenfeld skapat kreationer som snarare hör hemma på Paris modevecka än i landet lagom. Ryktet går att amerikanska Vogue lånat ett av plaggen till en plåtning i New York. SOFISTIKERAT Förr fanns blekt och oblekt, och vattenmärke var det mest exklusiva ett papper kunde ha. I dag finns papper i en uppsjö av färger och strukturer med olika budskap och användningsområden. Vad väljer du? text Sandra Nolgren foto Pressbilder
trender papper MODEPAPPER När papperstillverkaren Arjowiggins skulle ta fram en ny kollektion av sitt Rives-papper kontaktade de trendspanaren Li Edelkoort och bad henne sätta riktlinjerna för hur papprena skulle kännas. Resultatet blev bland annat Rives Dot med punktpräglad yta inspirerad av Pradas nya väskkollektion och Rives Tweed som ska föra tankarna till de klassiska Chanel-dräkterna. I kollektionen finns även papper med läder- och nätstruktur och ett helt återvunnet papper Rives 100% Recycled. Rives säljs via Map i Sverige. IPHONEN ÄR HÄR ÄR ALMANACKAN DÖD? Åsa Kidelius, ägare av Drottninggatans Bok och Bild i Stockholm Tvärtom. Almanackor säljer som aldrig förr och människor köper samma sort som de hade förra året. Kvinnor tenderar att köpa fickalmanackor och män köper större format. Att ha en almanacka är nog en vanesak. VARDAGSLIV Marknaden för inredningstidningar har exploderat i Sverige, de senaste åren har vi gått från en handfull titlar till drygt 30. En av de mest oväntade försäljningssuccéerna är spansk-italienska Apartamento som trycks på obestruket papper och har»an everyday life interiors magazine«som slogan. Målsättningen är att visa hem som de verkligen ser ut, utan styling och förskönande bildvinklar. Efter bara fem nummer är upplagan uppe på drygt 20 000 exemplar och kurvan pekar stadigt uppåt. Kanske har läsarna fått nog av flotta bilder på glossigt papper? 8
papper trender ÅTERVUNNET PAPPER Magasin heter en ny förvaringsserie från Dixie med produkter tillverkade av återvunnet papper från Fjärran östern. Pappret rullas hårt och fästes sedan på en kärna av träfanér för att skapa stadga. Dixie stödjer den ideella hjälporganisationen Hand in Hand som arbetar för att bekämpa fattigdom genom projekt för självhjälp i utvecklingsländer. HEMLIGA TANKAR Det sägs att bloggen har ersatt dagboken, men alla tankar vill man kanske inte dela med hela världen. Varför inte satsa på en extra fin dagbok för de där känslorna och idéerna som känns extra viktiga att inte glömma bort? Bookbinders design har precis släppt en specialserie med vävböcker för dessa extra värdefulla tankar. Välj mellan pärmar i ljuslila, plommon, rosa, ljusturkos, smaragd eller turkos och texter som»trust me with your inner thoughts«och»i can keep a secret«. Finns med och utan lås och kostar mellan 250 och 265 kronor styck. GÅ PÅ DIN KÄNSLA Den grafiske formgivaren Lina Åberg står ofta inför pappersval. Hennes portfolio rymmer bland annat grafisk profil för Eskilstuna konsthall och formgivning av arkitekturtidskriften Rum. Hon har nyligen startat byrån Konstellationen tillsammans med Otto Degerman. Vi ställde några frågor till henne om vikten av rätt papper och vad olika papperstyper kommunicerar. Hur tänker du när du väljer papper? Framför allt handlar det om känslan. Obestruket kan kännas rått eller lyxigt, beroende på vad man väljer för sort. Bestruket passar generellt bättre när bildåtergivningen är viktig. Hur viktigt är pappret för hur en produkt uppfattas? Det är väldigt viktigt, speciellt i trycksaker man håller i handen. Det är fint att blanda papper i en trycksak, att till exempel ha bilddel på bestruket, text på obestruket etc. Vilket är ditt favoritpapper? Jag har inga speciella favoriter, det handlar mer om att hitta rätt papper för rätt trycksak. Att lägga in färgade papper tycker jag är snyggt. 9
Bli en miljövän. Gör en trycksak! 1. PRODUKTIONSSTART Första kontakten har du normalt med en av våra säljare. Diskutera gärna miljöhänsynen direkt. Som beställare kan du onekligen dra ditt strå till miljöstacken. Allt påverkar miljön; kvalitet, produktionssätt, papper, priser, lagerhållning och andra faktorer. Fråga oss gärna om bästa alternativen. Som kund till Edita kan det också vara bra att veta att vi klimatkompenserar för allt vi producerar åt dig. Något som blir allt viktigare för många som eftersträvar klimatneutralitet i sin egen verksamhet. VISSTE DU ATT Att hålla sig med daglig tidning motsvarar ett årligt utsläpp av koldioxid som om du kör bil i 10 mil! 2. PREPRINT WWWWWWWW VISSTE DU ATT Om du surfar en timma om dagen, så ger det lika mycket koldioxidutsläpp som alla DR i din brevlåda under ett år. Det kanske man inte trodde. Repro, bildbehandling, original, retuscher, scanning. Det du behöver hjälp med, tar vi hand om. Vi har även webbaserade verktyg för olika typer av trycksaker som du gör ofta. Gör dem direkt själv spar tid, pengar och miljö. 3. TRYCK När du trycker hos oss har du tillgång till ett av Sveriges största och modernaste tryckparker. Allt från digitaltryck och små personliga upplagor, över specialdesignade direktreklamutskick som ligger i framkant av vad som är möjligt att göra, till effektivt producerade, stora upplagor av kataloger, tidningar, kampanjer eller årsredovisningar. Hos oss finns kapaciteten för alla typer av uppdrag. VISSTE DU ATT Vi har mer skog än någonsin. Så den som tycker att det är fel att använda en av våra finaste, förnyelsebara råvaror, kanske inte ser skogen för alla trän? VISSTE DU ATT Skog som växer, tar upp stora mängder koldioxid. Att ta vara på skogen och förädla till träoch pappersvaror är positivt ur klimatsynpunkt. 4. EFTERBEHANDLING, LAGER, DISTRIBUTION Inget är klart förrän det är klart. Bigning, vikning, limning, stansning, lackning, prägling. Det är nu pappret verkligen kan göra den lilla skillnaden. Även här går våra miljöhänsyn hela vägen. Vi har korta avstånd till de allra flesta av våra kunder och ser till att miljöoptimera alla transporter. Med rätt lagerhållning sparas också miljö och resurser. Steg för steg mot en bättre miljö! Edita ett av Sveriges främsta miljöföretag i grafiska branschen Edita Bobergs blev i december 2008, som första företag i Sverige, certifierad enligt ISO 12647-2 - Certifierad Grafisk Produktion. I maj 2009 blev Edita Västra Aros nominerade till Veckans Affärers energipris E-prize för vårt framgångsrika miljöarbete. Bland annat för att vi halverat energiförbrukningen under fem års tid trots att vi ökat produktionen med 30 procent under samma period. Bland 240 tävlande företag var vi bland nio nominerade till förstapriset. En fin bekräftelse att vi arbetar rätt. www.edita.se
tema fritt miljö fram Sann kreativitet kräver provokation Tror du att ditt FÖRETAG är kreativt? Glöm det. Enligt ALF REHN, professor i ledarskap och organisation på Åbo Akademi i Finland, är de flesta inte ens i närheten.»släpp det bekväma och gå till det som är lite mörkare, mer obehagligt och som får folk att reagera. Det är ofta där det brister.«text Maria Nilsson foto Tuukka Koski 11
fritt fram Du måste skapa en organisation där det är okej att kritisera både varandra och chefen KREATIVITET HAR GÅTT från att vara något uppkäftigt som skapar obehag till att vara det bekväma valet. Det är första felet. Det andra är jakten på framgångssagor och best practice, eller helt enkelt viljan att hitta någonting att efterlikna. Man säger»tänk som Leonardo da Vinci«eller»varför kan inte ni jobba lite mer som Apple«? Jag får ofta frågan»vilket företag bör man efterlikna för att bli kreativ«. Den frågan går inte att svara på, för vill du efterlikna någonting blir det inte innovation utan imitation, säger Alf Rehn. Topp tre på listan över dåliga sätt att försöka skapa kreativitet är att ordna en konferens eller bjuda in någon att hålla en föreläsning i ämnet. Det är det absolut fegaste ett företag kan göra. Ingen blir arg om du föreslår en kreativitetsföreläsning. Tvärtom klappar alla händerna. Det betyder att det är en dålig idé. En bra idé är en idé som får i vart fall någon att springa ut ur rummet, svärandes och eventuellt hotandes om våld. Idéer måste provocera. Det företag gör när de bestämmer sig för att ordna en konferens om kreativitet är att de decimerar frågan»hur kan vi jobba mer kreativt«till något som går att lösa på en dag eller två. Inte sällan lägger man dessutom dessa konferenser utanför kontoret. Då har man än tydligare berättat för personalen att»det här är något annat än det vi normalt gör, de här två dagarna jobbar vi med kreativitet, sedan åker vi hem och jobbar på som vanligt«. Och ärligt talat, vad hjälper det företaget att de hyr in någon snubbe som står på scen och visar nio jävla punkter där man ska dra tre streck utan att lyfta pennan? Varför gör man sånt? Jo, folk kan tänka»jag är nog redan kreativ«, vilket får dem att må bra, men om det är målet kan man lika gärna köpa en gin och tonic åt dem. Det är lätt att tro att konstnärer, designers och andra i skapande yrken är de enda som behöver kreativitet, men faktum är att ett kreativt synsätt gynnar de flesta företag eftersom personalen då är mer benägen och van vid att tänka nytt och tänka om. Om det sker på riktigt, vill säga. Var gick det snett? Varför har kreativitet blivit en så urvattnad företeelse? Det finns något förhäxande i kreativitet. Vi har ett slags kärleksaffär med kreativiteten, men den är inte helt sund. Du är så förälskad att du sätter den på en piedestal. I en sann, mogen och vuxen relation kan du inte göra så, du kan inte se X som ett perfekt objekt. Du måste hantera både de jobbiga och de trevliga sidorna. Så är det med kreativitet också. För att få belöning i form av utveckling och innovation måste man också ta det obehag som diskussioner, meningsskiljaktigheter och sårade känslor kan innebära. Sann kreativitet kräver provokation och ifrågasättande. De organisationer som verkligen gör nytta är inte alltid trevliga. Folk som jobbar där vet det och accepterar att det inte är trevligt hela tiden. Kort sagt: Vi måste släppa den romantiska bilden av att konstnärer och andra kreativa själar sitter och kurar dag ut och dag in och väntar på inspiration. Så plötsligt en dag kommer den skapande kraften flygande och vips har ett mästerverk skapats utan att konstnären i fråga har blivit vare sig upprörd eller kritiserad. Så ser det inte ut. Konstnärer går upp tidigt och försöker och försöker igen, kastar det de har gjort, börjar om på nytt och utsätts för stenhård kritik. Först då går det framåt. Det är sådana, ofta ganska plågsamma, processer som individer och organisationer måste igenom för att utvecklas. Du måste öppna upp för kritik och skapa en organisation där det är okej att kritisera både varandra och chefen. Du måste förstå den kreativa och kritiska processen på ett djupare plan. Fina ord, men vad betyder de? Kreativitet är inte bara positivt utan också destruktivt. En god kreativ ledare måste balansera det konstruktiva och det destruktiva i kreativitet. Den organisation som måste vara sant kreativ hela tiden finns inte, för det skulle ingen orka med. Då och då måste man stanna upp och strukturera arbetet, vilket betyder att ledaren då och då måste ha modet att öppna för det destruktiva och stänga ner det kreativa. Kreativitet jämställs i många sammanhang med innovation. När vi tänker i dessa banor fastnar vi lätt i»vad har innovation varit fram till nu och vad är det i framtiden? Släpp allt sådant«, råder Alf Rehn. Bättre vore att fråga sig vilka man inte vill efterlikna och hur man ska öka ifrågasättandet och kritiken inom företaget. Rödglödgade hatiska debatter är inte fel. Idéer slipas när de ställs mot varandra, och riktigt skapande människor är bättre på att ta kritik än de flesta andra. Men som sagt, för att nå ett sådant utvecklande arbetsklimat krävs att man får igång diskussioner. Lätt är det inte. Många är de chefer som har försökt att förbättra kvaliteten och öka kreativiteten genom att gå igenom och kritisera några av de projekt eller produkter som företaget arbetar med. Ett eller två sådana möten hålls, ett par tre medarbetare blir förbannade, kränkta eller ledsna av något som sägs och därefter läggs idén i malpåse och diskussionen tystnar. Känns det igen? Rådet från Alf Rehn är: Fortsätt! Låt folk bli upprörda och se det som någonting bra. Prata med dem om varför de blir upprörda och kom vidare i diskussionen. Den som inte kan argumentera kan inte kalla sig kreativ. Kan man påverka kreativitetsnivån rent rekryteringsmässigt, till exempel genom att söka efter en viss sorts människor? Både ja och nej. En kreativ organisation är inte ett ställe där man samlat på sig ett stort antal kreativa människor. Tvärtom krävs det en blandning av kreativa och icke kreativa människor. Det optimala är att ta in annorlunda och oliktänkande chefer och blanda kreatörer med siffernissar och helt fantasilösa själar. Det kan göra underverk om man kan hantera friktionen. Men därifrån till att tro att man fullt ut kan styra det vid rekryteringen, nej. Alla är sociala varelser som har olika personlighetstyper beroende på sammanhang. Att man ska kunna välja typ under rekryteringen är en pervers idé. Då tror man att man har större koll än man egentligen har. Att söka kreativa ledare är alltså fel? Att det skulle finnas en sådan, på förhand given kreativ ledare är en illusion. En ledare kan bara vara kreativ i förhållande till de som leds. En ledare som fungerar bra i en organisation kan vara en katastrof i en annan. 12
fritt fram PERSONLIGT ALF REHN ålder 38 år. familj Särbo, två egna barn och ett bonusbarn. bor I Åbo, Finland, och i Köpenhamn, Danmark, varannan vecka. yrke Professor, föreläsare, författare och med på Thinkers 50 s up-and-coming-lista över businesstänkare. aktuell med Boken Farliga idéer, en enligt egen utsago elak kreativitetsbok. Finns på Bookhouse. egenskaper Oblyg, jag är inte smart, jag är en hacker som är bra på att plocka isär och dekonstruera saker och se hur de hänger ihop. trivs bäst På soffan, med laptop i famnen och med ungarna runt mig. skulle vilja träffa Tre personer: Gordon Ramsay, han är en kreativ konstnär i det han gör och samtidigt en skitstövel. Marshall Sahlins, amerikansk antropolog. Georges Bataille, fransman, udda filosof och erkänd snuskhummer och bibliotekarie som med samma glada humör skrev såväl pornografi som filsosofi och antropologi, död 1962. boktips Baked in av Alex Bogusky och John Winsor, om marknadsföring men också bra för att förstå den kreativa skapande organisationen. 13
fritt fram En som ofta lyfts fram som en av världens största kreativa ledare är Apples Steve Jobs. Han beskrivs ofta som manisk, aggressiv och horribel att arbeta för, men lyckas ändå driva en organisation som pumpar ut innovation efter innovation. Men skulle han flytta till Microsoft kanske de skulle sjunka som en sten. Ledarskap handlar mycket om mod, enligt Alf Rehn. Konflikträdda chefer är en katastrof för varje företag eftersom konflikten är en central del i utvecklingen. Konflikter är inte illa i sig. Vissa chefer försöker slippa konflikter och undviker dem eller tystar dem redan innan de dyker upp. Det kan ha gått så långt att medarbetarna över huvud taget inte pratar med varandra. Då måste man lyfta upp konflikterna. Om man nu sitter där med den personalstyrka man har och verkligen vill införa ett mer kreativt arbetssätt. I vilken ände ska man börja? Försök hitta impulser som skakar om ditt eget och medarbetarnas sätt att tänka. Klyschor hjälper inte, men nog handling. Tvinga de anställda att bli kunder och använda företagets produkter/tjänster. Eller skippa brainstorming och stick i stället till konkurrenternas butik och sök upp alla saker de gör bättre. Inte för att imitera utan för att låta er utmanas. Ett hinder på vägen i den här processen är att vi människor ofta tror att vi är bra på att tänka kreativt, ungefär på samma sätt som vi tror att vi är lite smartare och lite bättre på att köra bil än alla andra. Hur det står till med det sistnämnda kan vi låta vara osagt, men det där med»bra på kreativitet«är lögn och förbannad dikt, om man får tro Alf Rehn. Hjärnan är av naturen lat. Alla organismer vill spara och lagra energi så även hjärnan. Det innebär att när en ny impuls kommer är reaktionen inte»gud vad kul!«utan»var i mitt existerande ramverk ska jag lagra den här informationen?«. 14 Hjärnan lägger en hel del energi på att lista ut hur den enklast och snabbast ska hitta någon gammal lösning som fungerar även på det nya problemet. När vi hittar en sådan lösning, alltså en som vi tror är kreativ, ger hjärnan oss dopamin, vilket ger oss tillfredsställelse. Dopaminet gör att när vi tror att vi är kreativa är vi i själva verket höga som hus, och det som kommer ut är mer att betrakta som fyllegagg. När hjärnan däremot på riktigt tvingas att utvidga sig och skapa nya lösningar stoppas dopamintillförseln och ersätts av stresshormoner, vilket upplevs som obehagligt. När du känner obehag eller kanske till och med äckel för en idé är du alltså på rätt spår. Exempel? Det finns flera. Se exempelvis på Acer. Deras netbook upplevdes som hotfull och ful i plast. Många tyckte att den var dålig, för att inte säga motbjudande. Att läsa tidningen på telefonen kändes obehagligt, för att inte tala om att läsa böcker på datorn, usch. Nu däremot tycker ingen att det är konstigt. Ikea är ett annat bra exempel. När de började sälja möbler gjorda av spånskivor sågs det som en fattigmansprodukt.»tänk, ska de stackarna behöva skruva själva, vart är vi på väg«? Ikea föraktades av möbelindustrin. Och nu? Succé. Eller se på Carlsberg med deras tunga öltradition. Någon där ville testa att göra cider. Många tyckte att det var en befängd och opassande idé.»det är inte vad vi på Carlsberg gör och kan.«1,5 år senare står cider för 25 procent av omsättningen i Danmark. Tänk nu inte»vad duktigt av dem«, utan tänk på det jobb som någon har lagt ned på att argumentera, bryta ned motståndet och sett till att få genomföra sin idé. Kreativitet är att både kunna kreera en idé och förverkliga den. De flesta företag som utvecklar bra grejer är små och relativt nystartade. När lösningarna kommer fram tänker man ofta»varför gjorde ingen annan det här tidigare?«det är inte alls konstigt, enligt Alf Rehn. Stora företag utbildar sina anställda i att göra snyggare, snabbare och bättre produkter, inte i att tänka innovativt. Kanske lider de lite av storföretagssjukan att alla mål ska vara mätbara. Hur mäter man kreativitet? Det gör man inte. I början av en idé vet du inte om den är kreativ och innovativ eller inte. Möjligen kan man mäta antalet idéer företaget genererar och hur benägna folk är att acceptera nya idéer, men jag tror inte att det ger så mycket. Varför ska man satsa på kreativa processer om resultatet av dem inte går att mäta? Man kan aldrig mäta framtiden. Om man vill det är man på väg in i döden. Många företag med noggranna processer och måltal är döda. Se på Saab. Varför är det så? När man lyckas vet man sällan varför. Tur, rätt tid och rätt sammanhang kan ha spelat en stor roll, men du kanske i stället tror att det var din förmåga att planera som var avgörande. Misslyckanden däremot kan man lära sig mycket av. Felen blir så mycket tydligare, och det är svårare att förklara bort saker. Sammanfattningsvis? En kreativ individ är någon som kan skapa, kritisera och utveckla sig själv. Ett kreativt företag är ett som är berett på att ge upp bilden av sig självt, lämna det gamla bakom sig och börja om, kanske med något helt annat. Man måste inte nödvändigtvis börja om, men man ska mentalt vara beredd att göra det. Ditt bästa tips? Bjud in till diskussion och kritik. Det är sällan man utvecklar sitt tänkande lika mycket som när man sågas. Visst, först tänker nog de flesta»den där idioten, vad vet han«, men lite senare kan nog många se att kritiken hjälpte dem att komma vidare.
tema miljö MYTER OM KREATIVITET STRESS ÄR ETT HINDER FÖR KREATIVITET Jag tror inte att det finns något sammanhang där kreativitet inte är möjligt. Om man har för lite att göra är det svårt att vara kreativ, och alltför mycket att göra är såklart inte heller bra, men alla är olika. Hjärnan försöker alltid trycka ned ny information till någonting lagom. När vi är sjukt stressade slås en viss del av lagomfunktionen ut, och en del människor är som mest kreativa då. Det finns även forskning som visar att när jazzmusiker improviserar stängs»lagomdelen«av hjärnan av, vilket gynnar kreativiteten. MYSIGA MILJÖER GYNNAR KREATIVITETEN Av någon anledning tror en del människor att rum med många kuddar, helst i starka färger och runda till formen, är bra för kreativiteten. Fel. Kuddar kan för all del vara mysigt, men har ingenting med kreativitet att göra. 15
krönikan annina rabe TROVÄRDIGHET OCH DET VI TROR ATT VI VET VID BORDET bredvid mig på kaféet pågår en anställningsintervju. Mina öron växer ofrivilligt till Dumbostorlek och det blir snart stört omöjligt att koncentrera sig på något annat än den pågående kommunikationen. Man känner ju bara alltför väl igen situationen; två människor som sitter och försöker överträffa varandra i trevlighet, tjänstvillighet och... trovärdighet. Det syns i deras kroppsspråk, hörs i deras tonfall och orden de väljer. Mannen som anställer sitter förstås med trumfkortet på hand; tjejen som söker jobbet behöver sannolikt honom och hans företag mer än han behöver henne. Men även han måste skärpa sig; hans företag måste framstå som tillräckligt seriöst och attraktivt nog för att hon skall vilja arbeta där.»ja, vi har ju ett enormt tryck på orderingången, inte minst från utlandet«, säger han och svävar precis lite för länge på målet för att jag skall misstänka att de kanske ändå inte har det i den utsträckning han skulle vilja. Hon i sin tur säger att hon har ett vikariat just nu, att hennes arbetsplats»gärna vill att hon ska stanna där«, men att hon vill»ha nya utmaningar«. Aha, tänker jag, hon kanske rentav vantrivs på sitt nuvarande jobb, i alla fall tillräckligt för att väldigt gärna vilja ha det här jobbet. Kort sagt; ingen av dem är i alla fall inte i mina ögon helt trovärdig. Antagligen för att de båda anstränger sig lite för hårt för att verka så trovärdiga som möjligt. All lyckad kommunikation handlar om trovärdighet. Oavsett om man skriver en bok eller om man ringer återbud till en middag är det viktigaste av allt att man framstår som trovärdig. Med tillräcklig trovärdighet kan man få människor att gå med på vad som helst, det finns det otaliga exempel på. I litteraturens värld är trovärdighet det mest grundläggande kravet. När man läser en bok måste man tro på det som berättas, även när det egentligen är fullständigt orealistiska berättelser. Alla VET att en människa inte kan lyfta en häst, ändå är det ingen läsare av Pippi Långstrump som inte tror på att just hon kan det. På senare år har suget efter»sanna«berättelser i litteraturen blivit mer och mer utbrett. Jag har funderat över vad det kan bero på. Är det en effekt av att verkligheten har blivit så bisarr att många inte längre kan acceptera fiktionen? Eller är det bara så att vi till varje pris vill tro att det vi läser och ser är sant? När den mycket populära och extremt välskrivna bloggen Black Ascot avslöjades som fejk förra året var det många som reagerade först med vrede och sedan med att helt enkelt inte acceptera att hjärnan bakom deras hjältinna egentligen var ett gäng medelålders reklambyråmän. Läsarna fortsatte att skriva kommentarer i hennes blogg, och efter hennes»självmord«anordnades en minnesstund i det kvarter där hon sades ha bott. Så kraftfull är trovärdighetens makt. Ändå var det lätt för vem som Alla VET att en människa inte kan lyfta en häst, ändå är det ingen läsare av Pippi Långstrump som inte tror på att just hon kan det helst att se att Black Ascot var fiktion. Den innehöll mängder av klassiska romantiska referenser, och historien om den självdestruktiva Erika Ascot som bodde i en lägenhet med»fem kakelugnar och 750 klänningar«och berusade sig på plommonvin var ju ärligt talat lite för bra för att vara sann. Men många ville tro på hennes öde, helt enkelt för att det var en mycket väl berättad saga. Men suget efter»det sanna«kan också leda till motsatta reaktioner. Trovärdigheten är bräcklig. När den skygge transsexuelle författaren JT Leroys självbiografiska böcker om självdestruktivitet och prostitution i själva verket visade sig vara skrivna av en 40-årig kvinna som tröttnat på att få sina manus refuserade för att hon inte var intressant nog som person, tvärdog litteraturen. Det visade sig att»jt Leroy«hela tiden spelats av en ung kvinna i peruk. Böckerna, trots att de ju var desamma som innan avslöjandet, ansågs med ens ointressanta. Samma öde gick författaren James Frey till mötes, när det visade sig att han inte alls levt det hårda knarkarliv som framställdes i hans böcker. När det gäller marknadsföring och reklam är publiken alltmer blasé och svårlurad, samtidigt som vi fortfarande mer än gärna köper en bra historia. Finns det någon i Sverige som inte har följt Ica-Stigs eller Teliafamiljens öden och äventyr? Annars har ju undersökningar visat att marknadsföring som sker genom»trovärdiga«källor, dvs tidningar eller etermedier, ofta har större genomslagskraft än rena reklamkampanjer. Det finns kort sagt ingen logik i det här med trovärdighet. Vi tror att barn kan lyfta hästar, och vi tycker att en kvällstidning är en trovärdig informationskälla, fast inget av det är sant. Vi engagerar oss i fiktiva personers öden till den grad att vi vägrar låta dem dö eller avslöjas. Men ännu svårare är det att definiera vad som verkligen ligger i begreppet trovärdighet. Att inte»försöka för mycket«, som de två personerna i anställningsintervjun, är ett klokt råd. Men annars får man lita helt till förmågan att berätta en bra historia. En bra berättelse vill vi alltid tro på. ANNINA RABE är kulturjournalist och kritiker med litteratur som huvudämne. Hon recenserar skönlitteratur och tv-program i bland annat Svenska Dagbladet och Sydsvenskan och har suttit i juryn till Svenska Förläggareföreningens litteraturpris, Augustpriset. Läs mer av Annina RABE PÅ NÄTET: shampoorising.typepad.com foto Jennie Smith 17
Vilken halva behöver du? Kreation och rationella processer under samma tak. Välkommen till Nordens ledande reklam- och produktionsbyrå. CITAT.SE STOCKHOLM GÖTEBORG HELSINGBORG KÖPENHAMN HELSINGFORS KHARKOV
klimatsmart MILJÖMEDVETEN? Många företag är väl medvetna om hur deras produkter påverkar miljön men tar sig an frågan på olika sätt. Här ser du tre exempel på hur. Medarbetarna åker oftare tåg än flyg. Tack vare möjligheten att koppla upp sig och arbeta på tåget blir tågresan inte bara billigare och mer miljövänlig än flygresan, utan också mer effektiv.»intern MILJÖBLOGG OCH MEJLADRESS FÖR MILJÖFÖRSLAG«Per Metzén, cfo och miljöchef på kpmg i Sverige och ansvarig för deras medverkan i kpmgs Global Green Initiative. text Lena Vidgren foto Adam Colson hur arbetar kpmg för att bli»ett grönare företag«? Vi driver sedan 2007 ett globalt miljöprojekt, Global Green Initiative, med målet att minska bolagets totala koldioxidutsläpp med 25 procent fram till slutet av 2010. kpmgkontor i fler än 100 länder är starkt engagerade. exempel på konkreta miljöinsatser i vardagen? Vi har en intern miljöblogg och en mejladress för miljöförslag på vårt intranät. Våra fönster tvättas numera enbart med vatten, det blir lika rent utan putsmedel. Vi har också tagit bort flaskvatten från huvudkontoret för att spara in på onödiga förpackningar och transporter. Medarbetarna åker oftare tåg än flyg. Tack vare möjligheten att koppla upp sig och arbeta på tåget blir tågresan inte bara billigare och mer miljövänlig än flygresan, utan också mer effektiv. vad är skillnaden på ert miljöarbete i dag mot för fem år sedan? Förr slängdes ofta papper i vanliga papperskorgar. Numera återvinner vi mer papper än vad vi köper in, bland annat eftersom vi även lagrar akter åt kunderna och återvinner även deras papper när lagringsperioden är slut. Andra skillnader är att våra skrivare numera skriver ut dubbelsidiga papper som standard. Större dataskärmar ger en god överblick av textmaterial utan att det behöver skrivas ut. hur märker kunderna miljöengagemanget? Vi erbjuder rådgivningstjänster inom klimatförändring, miljö- och hållbarhetsfrågor. vad driver de gröna frågorna på ditt företag? Medvetenheten och viljan att bidra är så stor att miljöfrågorna ofta driver sig själva. kostar det pengar eller tjänar ni på att bli grönare? Ibland kostar det pengar och ibland går miljövinster och ekonomiska vinster hand i hand. är miljöengagemanget en nödvändighet eller en möjlighet? Både och. En nödvändighet eftersom negativ miljöpåverkan ger långtgående konsekvenser. En möjlighet genom att företag av kpmgs storlek har ett socialt ansvar att leva upp till. Vi är till exempel en av grundarna till Stockholm Water Price. Vi ser miljöåtgärder som investeringar i samhället. 19
klimatsmart Jag tror mig veta att miljön får dra det kortaste strået. Det är en ganska skitig bransch det här. Ändå köper folk dessa billiga varor.»kraven PÅ EKOLOGISKT HAR STANNAT AV«Goran Dimic, delägare av herrmodebutiken Jupiter på Hornsgatan i Stockholm. Jupiter finns även på Norrlandsgatan och i Sturegallerian i Stockholm. text Sofia Falk foto Alexander Yakovlev hur arbetar ni i vardagen för att bli ett grönare företag? Vi är dåliga på det. Vi skulle till exempel kunna använda oss av e-fakturor men vi är som så många andra företagare nojjiga över att filer ska komma bort och använder därför fortfarande pappersfakturor vi sparar i pärmar, haha. kläderna då, kräver inte kunderna ekologiskt tillverkade tyger nu för tiden? Faktum är att det där har stannat av. Det senaste året har ingen frågat om det här bomullstyget är sjyst producerat och så vidare, det tänket har stannat av i och med finanskrisen. Dessutom är det svårt för oss inköpare att garantera en ekologisk produktion i alla led, vi vet ju inte vad underleverantörerna gör. För några år sedan tog vi in underkläder i humanekologisk bomull men som sagt, i dag är det inte så viktigt att det är ekologiskt. kostar det pengar att gå mot grönare alternativ? Ja självklart. Plagg sydda enligt en ekologisk process kostar självklart mer än ett från lågpriskedjorna där de kan ta 79 sek för ett plagg som kan ha sytts och färgats under ganska hemska förhållanden. För något fel måste det vara när en tröja kan kosta 79 sek. Jag tror mig veta att miljön får dra det kortaste strået. Det är en ganska skitig bransch det här. Ändå köper folk dessa billiga varor. kan det vara så att det gröna tänket är en trend i sig? Ja kanske, i alla fall som det ser ut nu. På modemässan i Köpenhamn i februari syntes ingenting av ekologisk produktion. Det var i vart fall inget som man trummade extra för. glamour går före växtfärg alltså. Kan man inte vara både grön och skön? Säkert. Om några år, när den här tuffa perioden släpper. Då har vi råd igen att vara miljövänliga.
klimatsmart»att TA BORT KÖTT HELT LÖSER INGENTING«Richard Bergfors, vd för hamburgerkedjan Max som utbildar sina matgäster i att välja klimatsmart mat. text Lena Vidgren foto Björn Kindler Klimatsmart mat handlar om ett helhetstänk. Vi klimatmärker all mat för att göra det enklare för gästerna att välja miljövänligt alternativ. Vi kör enbart miljöbilar, våra restauranger drivs av el från vindkraftverk och frityrolja återvinns och blir till biodiesel. Det senaste projektet är en ny typ av hus, en miljöcertifierad byggnad som är modell för hur Max restauranger ska se ut. ni klimatkompenserar mat, hur går det till? Vi räknar ut företagets koldioxidutsläpp per år och sen planterar vi träd i Afrika för motsvarande summa pengar. Det blir en typ av straffskatt på oss själva. Vi resonerar som så att det kommer att ta lång tid innan vi kan ta kontroll över alla våra utsläpp så tills vidare planterar vi träd som en kompensation för klimatpåverkan. allt kött är ju stora miljöbovar. varför inte satsa på annan mat än hamburgare? Att ta bort kött helt löser ingenting. Människor behöver kött ur näringssynpunkt och det är en stor del av vår matkultur. I stället ska vi försöka fasa ur det storskaliga jordbruket till förmån för det småskaliga, som är bättre för miljön. väljer kunderna de klimatsmarta alternativen på Max meny? Ja, det gör de faktiskt, utvecklingen går mot att allt fler kunder väljer bort rött kött. Det senaste året har 20 procent fler kunder valt de klimatmärkta produkterna, som kyckling, fisk och vegetariska rätter, jämfört med året innan. hur har ni fått kunderna dit? Vi försöker styra våra kunder genom utbildning och tydliga budskap. Exempelvis ger vi alla klimatsmarta alternativ oproportionerligt stor plats i skyltningen i förhållande till produktens efterfrågan. Grönsaker framhävs i menyn och görs lika synliga som hamburgarna, och klimatmärkning framgår lika tydligt som priset. vad har du för tips till andra företagare? Det är bättre att göra något litet än att bara resignera. Att satsa klimatsmart är dessutom nödvändigt om man vill överleva som företagare. Unga konsumenter gör medvetna val i sin konsumtion och ställer höga krav på att företag står för sjysta värderingar.»det är bättre att göra något litet än att bara resignera. Att satsa klimatsmart är dessutom nödvändigt om man vill överleva som företagare.«