FUSK-projektet 2009-2011 -slutrapport

Tietoa työstä FUSK-projektet 2009-2011 -slutrapport Företagshälsovårdens Utveckling för Småföretag på Kimitoön och Åland Marie Louise Bruncrona Ove Näsman Guy Ahonen Fredrik Grahn

FUSK-projektet 2009-2011 slutrapport FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS UTVECKLING FÖR SMÅFÖRETAG PÅ KIMITOÖN OCH ÅLAND Marie Louise Bruncrona, Ove Näsman, Guy Ahonen, Fredrik Grahn Arbetshälsoinstitutet Helsingfors 2012

Arbetshälsoinstitutet Topeliusgatan 41 a A 00250 Helsingfors www.ttl.fi 2012 författarna och Arbetshälsoinstitutet Grafisk planering: Reklambyrå Albert Hall Finland Oy Ombrytning: Arja Tarvainen All kopiering, även delvis, av detta verk utan uttryckligt tillstånd är förbjuden enligt lagen om upphovsrätt (404/1961 jämte senare ändringar). ISBN 978-952-261-193-2 ISBN 978-952-261-194-9 (pdf) Tampereen yliopistopaino Oy Juvenes Print, Tammerfors 2012

FÖRORD Varför blir en företagsläkare, som under sin yrkesverksamma tid nästan uteslutande skött större företag, projektledare för ett projekt, som strävar till att utveckla företagshälsovården för mikroföretag? Detta har jag åtminstone själv funderat på flera gånger då jag inte för mitt liv kan komma ihåg hur jag halkade in på detta projekt. En möjlig förklaring kunde vara att diskussionerna med andra företagshälsovårdsenheter ofta mynnade ut i frustration över det otacksamma och olönsamma med att sköta små företag och att något borde göras. En ensam företagsläkare ute på landsbygden kan inte åstadkomma ett dylikt utvecklingsprojekt utan ett extensivt nätverk. Utan stödet och även entusiasmen över projektet som visades från social- och hälsovårdsministeriet, Arbetshälsoinstitutet och Hanken skulle projektet inte ha blivit av. Planeringen tog flera år innan starten kunde ske. Projektnamnet FUSK har fått en hel del berättigad kritik. Det är jag som döpt projektet så ingen annan behöver känna sig skyldig. Projektfinansieringen var den jobbigaste biten för projektledaren och gav gråa hår (i skägget). Alla presumtiva finansiärer som kontaktades förhöll sig positivt till projektet och framhöll hur viktigt det var att utveckla företagshälsovården för mikroföretag. Det lät alltså väldigt positivt vid första kontakten men sedan kom en artig förklaring varför just denna finansiär inte kunde vara med och delfinansiera detta projekt. Det är alltså med stor tacksamhet som FUSK-projektets finansiärer blir ihågkomna (social- och hälsovårdsministeriet, Hanken. Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten, Kimitoöns kommun, Veritas, Alandia, DalMed, Medimar och Sydvästra-Finlands företagare). Utan dessa skulle FUSK-projektet inte ha kunnat förverkligas. Att FUSK-principen redan finns omnämnd i regeringsprogrammet är ett tecken på att det finns politisk vilja att utveckla företagarnas och mikroföretagens personals arbetsvälbefinnande. Det är att hoppas att detta projekt leder till konkreta åtgärder enligt modellen som beskrivs i denna rapport. Dalsbruk den 10 april 2012 Ove Näsman Projektledare Specialist i företagshälsovård Rektor för Skärgårdens Arbetshälsoakademi 3

INNEHÅLL SAMMANDRAG... 6 TIIVISTELMÄ... 8 1. INLEDNING...10 2. FUSK-PROJEKTETS UPPBYGGNAD...10 2.1 Bakgrund...10 2.2 Metod...12 2.3 Projektuppföljning och styrning...13 2.4 Finansiering...13 3. PRAKTISK IMPLEMENTERING...14 3.1 Planering och start...14 3.2 Informationskampanjens utformning...14 3.3 Rekrytering av FUSK-företag...15 3.4 Företagshälsovården...17 3.5 Företagarföreningarna...18 3.6 Betalningsrörelserna...19 4. DATAINSAMLING...20 4.1 Kontrollgrupp...20 4.2 Arbetsklimatundersökning (KIVA-enkäten) år 2008...20 4.3 Inledande intervjuer hösten 2008...21 4.3.1 Sammandrag av de inledande intervjuerna...22 5. RESULTAT AV KIVA-UNDERSÖKNINGEN ÅR 2011...23 5.1 FUSK-anställda...25 5.2 FUSK-företagare...25 5.3 Kontrollföretagen...27 6. INTERVJUER HÖSTEN 2011...27 6.1 FUSK-företagen...27 6.2 Kontrollföretagen...31 6.3 Företagshälsovårdens personal och ledning...31 6.4 Företagarföreningarna...33 6.5 Sjukvårdsförsäkringar på Åland...35 6.6 Eventuella problem med FUSK-systemet...36 7. DISKUSSION...37 7.1 Företagshälsovårdens samtliga insatser...38 7.2 Informationen till företagen...38 7.3 Förändringsbehov i Folkpensionsanstaltens ersättningssystem...39 7.4 Slutord...40 4

BILAGOR...41 Bilaga 1: FUSK-budget och finansiärer...42 Bilaga 2: Projektgruppen och forskningsgruppen...44 Bilaga 3: FUSK-info på Kimitoön...45 Bilaga 4: FUSK-info på Åland...46 Bilaga 5: Artiklar i Ålandstidningen...48 Bilaga 6: Avtal mellan DalMed och Privatföretagare på Kimitoön...50 Bilaga 7: Avtal mellan Medimar och Ålands Företagare...52 Bilaga 8: FUSK-avtalsmall mellan företagen och Ålands Företagareförening..52 Bilaga 9: Kiva-enkät för företagare år 2008...56 Bilaga 10: Kiva-enkät för anställda år 2008...57 Bilaga 11: Intervjuguide för företagare och anställda 2008...58 Bilaga 12: Intervjuguide för FHV-personal och ledning 2008...60 Bilaga 13: Kiva-enkät FUSK-företagare 2011...61 Bilaga 14: Kiva-enkät FUSK-anställda 2011...64 Bilaga 15: Kiva-enkät kontrollföretagare 2011...66 Bilaga 16: Kiva-enkät kontrollanställda 2011...68 Bilaga 17: FUSK-intervjuguide för företagare och anställda 2011...70 Bilaga 18: FUSK-intervjuguide för FHV-personal och ledning 2011...72 Bilaga 19: FUSK-intervjuguide för företagarföreningarna 2011...74 Bilaga 20: Statistik över DalMeds samtliga FUSK-insatser...75 Bilaga 21: Statistik över Medimars samtliga FUSK-insatser...87 Bilaga 22: Faktureringsverktygets kravspecifikation...88 5

SAMMANDRAG FUSK-projektet 2009 2011 Bakgrund och frågeställning En stor del av småföretagen i Finland saknar omfattande företagshälsovård. Orsaken är ofta att de upplever byråkratin som svår och tidskrävande. Företagshälsovårdsproducenterna är vanligen inte heller intresserade av att sälja företagshälsovård till småföretagen, eftersom arbete och administration per företag är nästan densamma i mikroföretag som för stora företag och det därför inte är ekonomiskt lönsamt för företagshälsovårdsproducenten att sälja tjänster till mikroföretag. FUSK-projektet testade en ny modell för att förenkla uppköpet av företagshälsovård för företagaren och för att göra småföretag mera attraktiva för företagshälsovårdsproducenterna. Projektet ville besvara följande frågor: Hur skall kollektiv företagshälsovård arrangeras för småföretag? Vilka krav ställs på den instans som kollektivt representerar en grupp småföretag? Hur påverkas företagshälsovårdsproducenternas intresse för att erbjuda tjänster åt småföretag? Vilka är förändringsbehoven för ersättningssystemet via Folkpensionsanstalten? Metod och dataunderlag Projektet var en interventionsstudie där en pilotgrupp av företagare och småföretag på Kimitoön (17 företag, 64 personer) och Åland (31 företag, 93 personer) under en 3-årig projektperiod anslöts till omfattande företagshälsovård, så att de i praktiken erhöll samma villkor för företagshälsovården som personalen i storföretag. Data samlades in via En arbetsklimatenkät till alla företag, som var medlemmar i de lokala företagarföreningarna både i början och slutet av interventionen. Intervjuer med företagare, anställda, företagshälsovårdspersonal och -ledning samt företagarföreningarnas representanter både före och efter interventionen Företagshälsovårdens samtliga insatser Informationskampanjens utformning Företagarföreningarnas åtgärder för systematiserandet av FUSK i praktiken. Fusk-modellen FUSK-modellen går ut på att en mellanhand (i projektet företagarföreningarna) samlar ihop en grupp företag som tillsammans köper upp omfattande företagshälsovård. Idéen är att många småföretag behandlas som ett stort företag och företagshälsovårdsproducenten gör upp en enda verksamhetsplan för detta storföretag. Företagarföreningen fungerar som uppköpare och betalningarna går via den. Viktigt har också varit att företagen har betalat en förutbestämd avgift för företagshälsovården en gång i året. 6

CENTRALA RESULTAT Generella slutsatser Sammantaget har alla parter varit nöjda med FUSK-systemet och önskar att det skulle få fortsätta. En överväldigande majoritet önskar att FUSK-systemet skulle fortsätta och var beredda på att fortsätta med FUSK efter projektets slut Byråkratin kring FUSK-modellen uppfattades entydigt som enkel Företagen var nöjda med FUSK-modellen Företagarna var påfallande nöjda och tyckte att FUSK-programmet betydligt underlättat användningen av företagshälsovårdstjänster jämfört med tidigare arrangemang. Även de anställda var nöjda och tyckte att företagshälsovården fungerat bättre än tidigare. FUSK-företagen var mycket nöjda med företagshälsovården. Den största nyttan var snabb service, flexibilitet och bättre uppföljning av den egna hälsan Trots ett utbrett system med privata sjukvårdsförsäkringar på Åland och trots att hälsocentralen på Kimitoön fungerade bra, så önskade företagen att FUSK-systemet skulle få fortsätta Företagshälsovårdsproducenterna var nöjda med FUSK-modellen Företagshälsovårdsföretagen var också positiva till FUSK-systemet - tar hellre småföretag som klienter om det fungerar enligt FUSK-principen: är mycket lättare att administrera, ger möjlighet att budgetera och är en säker inkomst - rätt idé att behandla alla småföretag som ett stort - ser inga problem med FUSK-systemet - anser enhälligt att lagen borde ändras och tillåta att enskilda företag representeras av en mellanhand Företagarföreningarna som upphandlingsorganisation var en lyckad lösning Företagarföreningarna var nöjda med projektet och ansåg att FUSK-systemet absolut borde få fortsätta - FUSK-projektet har bidragit till att medvetenheten om FHV har ökat betydligt på Åland Folkpensionsanstaltens byråkrati fick kritik av företagarföreningarna och FHV-företagen Förändringsbehov gällande lagar och deras tolkning Småföretag bör kunna representeras kollektivt av en inhandlingsorganisation Ersättningar via FPA bör vara entydiga och förutsägbara för att göra inhandlingsorganisationerna intresserade av uppgiften Verksamheten får inte vara en finansiell risk för upphandlingsorganisationerna Man borde avstå från att tala om FPA-ersättningar, eftersom det är missvisande 7

TIIVISTELMÄ FUSK-hanke 2009 2011 Tausta ja kysymyksenasettelu Monella pienyrityksellä ei ole kokonaisvaltaista työterveyshuoltoa. Useat pk-yritykset kokevat työterveyshuollon byrokraattiseksi ja aikaa vieväksi. Myös työterveyspalvelujen tuottajat karsastavat pienyrityksiä asiakkaina, koska niiden hallinnointi vaatii samat resurssit kuin suurempien yritysten, vaikka tuotot ovat pienempiä. Vähemmän kannattavina pienyritykset jäävät suurten yritysten jalkoihin työterveyshuollon asiakkaina. FUSK-hankkeessa on testattu uutta pienyrityksille soveltuvaa työterveyspalvelujen hankintamallia. Tavoitteena on lisätä palveluntuottajien kiinnostusta pienyrityksiä kohtaan. Hankkeen keskeisiä kysymyksiä ovat olleet: Miten työterveyshuolto voidaan järjestää pienyritysten yhteenliittymille? Mitä ominaisuuksia edellytetään organisaatiolta, joka edustaa pienyritysten muodostamaa joukkoa? Miten malli edistää työterveyspalvelujen tuottajien kiinnostusta palvella pienyrityksiä? Mitä muutoksia malli edellyttää Kansaneläkelaitoksen hallinnoimalle korvausjärjestelmälle? Menetelmä ja tutkimusaineisto Projekti oli interventiohanke, jossa 48 pienyrityksen (157 henkilöä) muodostama pilottiryhmä Kemiön saarella (17 yritystä) ja Ahvenanmaalla (31 yritystä) 3 vuotta kestäneen hankkeen aikana muodostivat yhteenliittymän siten, että ne käytännössä saivat samat edut kuin koko yhteenliittymän muodostama suurempi yritys. Tiedonkeruu kattoi seuraavaa: Työilmapiirikysely kaikille niille henkilöille, jotka olivat jäseninä yhteenliittymiä hallinnoivissa paikallisissa yrittäjäyhdistyksissä hankkeen alussa ja lopussa. Haastattelut ennen ja jälkeen intervention, joiden kohteina olivat hankkeen yrittäjät, henkilöstö, työterveyspalvelujen henkilöstö ja johto sekä yrittäjäyhdistysten edustajat. työterveyspalvelujen kaikki palvelut ja panokset osallistuville yrityksille. tiedotuskampanjan sisältö. Yrittäjäyhdistysten toimenpiteet FUSK-hankkeen toteuttamiseksi ja tehostamiseksi. Fusk-malli FUSK-malli perustuu pienyritysten muodostamiin yhteenliittymiin, joita hankkeessa edustivat paikalliset työnantajayhdistykset, jotka ostivat paikalliselta työterveyshuoltopalvelujen tuottajalta kokonaisvaltaiset työterveyshuoltopalvelut. Ajatuksena on ollut, että pienyritykset muodostavat virtuaalisen suuryrityksen, jolle palveluntuottaja tekee yhden yhteisen toimintasuunnitelman. Yrittäjäyhdistykset ovat toimineet ostajina ja maksuliikenteen hoitajina. Hankkeeseen osallistuneet pienyritykset ovat maksaneet yrittäjäyhdistykselle ennalta sovitun työterveysmaksun kerran vuodessa. 8

KESKEISET TULOKSET Yleisiä tuloksia Yhteenvetona voidaan todeta, että kaikki hankkeen osallistujaryhmät olivat tyytyväisiä FUSK-malliin ja toivoivat mallille jatkoa. Suuri enemmistö osallistujista toivoi, että FUSK-järjestelmä voisi jatkua ja he olivat valmiit itse jatkamaan hanketta sen päätyttyä. Malliin liittyvä hallinto koettiin yksiselitteisenä ja helppona. Yrityksissä mallia pidettiin hyvänä Hankkeeseen osallistuneet yrittäjät olivat hyvin tyytyväisiä FUSK-malliin, jonka he kokivat selvästi helpottaneen työterveyspalvelujen hankintaa verrattuna aikaisempiin järjestelyihin. Myös yritysten henkilöstö oli tyytyväinen ja katsoi, että työterveyshuolto toimi paremmin kuin aikaisemmin. FUSK-yrityksissä oltiin hyvin tyytyväisiä työterveyshuoltoon. Suurin hyöty liitettiin nopeaan palveluun, joustavuuteen, parempaan seurantaan ja omaan terveyteen. Siitä huolimatta, että huomattavalla osalla Ahvenanmaan FUSK-osallistujilla on yksityinen sairauskuluvakuutus, ja siitä huolimatta, että Kemiönsaaren terveyskeskus toimii hyvin, yrityksissä toivottiin FUSK-järjestelmän jatkuvan. Työterveyspalvelun tuottajat olivat tyytyväisiä FUSK-järjestelmään Työterveyshuollot: - ottavat mielellään pienyrityksiä asiakkaikseen, jos ne toimivat FUSK-järjestelmän puitteissa, koska hallinto ja budjetointi on helpompaa ja tulonmuodostus on varmaa - pienyritysten niputtamista suuremmiksi kokonaisuuksiksi pidetään erinomaisena ajatuksena - FUSK-järjestelmässä ei nähdä mitään huonoa - lain muuttamista sellaiseksi, että se sallii pienyrityksiä edustavat välikädet, kannatetaan yksimielisesti Paikallisia yrittäjäyhdistyksiä pidetään hyvinä pienyritysten hankintaorganisaatioina Yrittäjäyhdistykset olivat tyytyväisiä hankkeeseen ja toivoivat ehdottomasti, että FUSK-järjestelmä voisi jatkua. - FUSK-hanke on selvästi lisännyt tietoisuutta työterveyshuollosta Ahvenanmaalla. Kansaneläkelaitoksen kankea hallinto sai moitteita yrittäjäyhdistyksiltä ja työterveyspalvelujen tuottajilta. Lakeihin ja niiden tulkintaan toivotaan muutoksia hankintaorganisaatioiden tulee voida edustaa pienyritysten yhteenliittymiä. kiinnostus hankintaorganisaatioksi ryhtymiseen edellyttää, että Kela-korvaukset ovat yksiselitteisiä ja ennakoitavia. toiminta ei saa muodostaa taloudellista riskiä hankintaorganisaatioille. Kela-korvaus-käsitteestä tulisi luopua harhaanjohtavana. 9

1. INLEDNING Denna rapport är en sammanfattning av FUSK-projektet. Rapporten redogör för bakgrunden till och syftet med projektet, samt beskriver det praktiska genomförandet. FUSK-interventionen inleddes 1.1.2009. Forskaren kring FUSK-projektet var tvungen att avbryta sitt kontrakt 31.12.2009 av personliga orsaker och som en följd av avslag på finansieringen för den planerade forskningen kring projektet. Interventionen på Åland och på Kimitoön har pågick dock i tre år mellan 1.1.2009 31.12.2011 och själva verksamheten påverkades inte av att projektets forskningsambitioner minskade. Under hösten 2011 återupptogs datainsamlingen och analysen av en nyrekryterad forskare. Första kapitlet sammanfattar FUSK-projektets bakgrund, syfte och planerade tillvägagångssätt. Följande kapitel behandlar det praktiska genomförandet av interventionen. Datainsamlingen samt en preliminär analys av data som samlats in under projektets första år presenteras i det därpå följande kapitlet.det femte kapitlet berättar om Kivaundersökningen år 2011, medan intervjuerna från hösten 2011 presenteras i kapitel 6. Rapporten avslutas med en diskussion i kapitel 7. 2. FUSK-PROJEKTETS UPPBYGGNAD 2.1 Bakgrund Större företag har lättare att arrangera sin företagshälsovård tack vare ett stort antal anställda. Bland dessa anställda kan det dock finnas personer med synnerligen divergerande arbete som t.ex. kökspersonal, kontorspersonal och skiftesarbetare inom industrin. Trots dessa avvikande arbetsuppgifter omfattas alla anställda oftast av en gemensam, fungerande företagshälsovård. På samma sätt kunde likväl en grupp företagare/småföretag gå samman och arrangera gemensam företagshälsovård. Forskningsresultat visar att det även för små företag kan vara lönsamt med en välfungerande företagshälsovård (Ahonen et al. 2002). Trots detta och trots olika projekt för att försöka aktivera företagarna i Finland (se t.ex. Lindström et al. 2000a och 2000b och www.syty2000.fi ) omfattas endast en liten del av företagarna och anställda vid småföretag av omfattande företagshälsovård. Företagarna och småföretagen upplever idag byråkratin kring företagshälsovården som alltför invecklad och tidskrävande. I praktiken syns detta genom klart mindre satsningar på företagshälsovårdstjänster bland småföretag jämfört med större bolag (FPA:s företagshälsovårdsstatistik 2006). En färsk undersökning visar att satsningarna på hälsa och välmående i finländska företag överlag kan ses som underdimensionerade och att detta är speciellt påtagligt bland småföretag (Aura et al. 2009). Småföretagens betydelse för Finland förväntas öka de närmaste åren (Kiema 2007). Det vore således ytterst viktigt att personalen i dessa företag har möjligast bra nivå på arbetsvälbefinnandet. Företagshälsovården spelar en nyckelroll i detta avseende. Grunden för en fungerande företagshälsovård är ett fungerande samarbete mellan företaget och företagshälsovårdsproducenten. För ett hållbart och framgångsrikt samarbete krävs det att båda parter är motiverade och ser nyttan av verksamheten. Småföretag och egna företagare, som är intresserade av omfattande, effektiv företagshälsovård, kan dock ha svårigheter att hitta en intresserad, seriös företagshälsovårdsproducent. En av orsakerna till detta är att ensamföretagare och företag 10

med endast ett fåtal anställda kan uppfattas som ekonomiskt ointressanta för företagshälsovårdsproducenten. Ett litet företag kan förorsaka mera kostnader än vad verksamheten inbringar och uppfattas då av företagshälsovårdsproducenten närmast som en ekonomisk belastning. Det finns således ett konkret behov av att ändra på det nuvarande företagshälsovårdssystemet i Finland och utveckla en ny modell där företagshälsovårdsproducenterna blir intresserade av småföretagen och marknadsför sig aktivt mot dem. Ovanstående resonemang stöds också av statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för företagshälsovården (2004): Utvecklingslinje 3. Företagshälsovårdens servicesystem Företagshälsovårdens servicesystem utvecklas så att servicen är tillgänglig på samma villkor för alla som deltar i arbetslivet. Vid ordnandet av tjänsterna fästs särskild uppmärksamhet vid tryggandet av tillgången på företagshälsovårdstjänster för arbetstagare i atypiska anställningsförhållanden, små arbetsplatser, företagare och andra som utför eget arbete. Utvecklingslinje 4. Finansierings- och ersättningssystemet för företagshälsovården Ersättandet utvecklas så att det stöder flexibla servicearrangemang. Utvecklingslinje 9. Företagshälsovårdens forsknings- och utvecklingsarbete För att utveckla företagshälsovården för specialgrupper, små arbetsplatser och dem som utför eget arbete inleds forskningsstödda försök. I Katainen I:ans regeringsprogram ingår följande skrivelse: Utreda möjligheterna för att främja små arbetsplatsers inköp av företagshälsovårdstjänster genom att bilda gemensamma inköpsorganisationer. Den nationalekonomiska betydelsen av upprätthållandet och utvecklandet av arbetsvälbefinnandet kan vara stor via bättre arbetsinsats, minskad sjukfrånvaro och senare pensionering (se Druvan-projektet, Ahonen och Näsman 2008). Dessa faktorer påverkar direkt kommunernas/företagens/organisationernas lönsamhet. En inbesparing uppstår då företagshälsovården sköter uppgifter som annars skulle måsta skötas av den offentliga öppna sjukvården. På detta sätt kan man frigöra resurser på de kommunala hälsovårdscentralerna för att sköta den övriga befolkningen. Dessutom gör företagshälsovården en betydande insats inom den förebyggande verksamheten. Mer specifikt strävar projektet till att besvara följande frågor: Hur skall kollektiv företagshälsovård arrangeras för småföretag? Vilka krav ställs på den instans som kollektivt representerar en grupp småföretag? Hur påverkas företagshälsovårdsproducenternas intresse för att erbjuda tjänster åt småföretag? Vilka är förändringsbehoven gällande Folkpensionsanstaltens ersättningssystem? I den ursprungliga forskningsplanen ingick även följande frågor, som inte besvarats av projektet på grund av bristande finansiering: Hur lönsam är omfattande företagshälsovård ur ett litet företags synvinkel? Hur förändras företagshälsovårdens innehåll? Vilka är konsekvenserna ur småföretagens personals synvinkel? 11

2.2 Metod Enligt projektplanen var projektet en interventionsstudie där en pilotgrupp av företagare och småföretag på Kimitoön (kvot = 100 personer) och Åland (kvot = 150 personer) under en 3-årig projektperiod anslöts till omfattande företagshälsovård, så att de i praktiken erhöll samma villkor för företagshälsovården som personalen i storföretag. Eftersom nuvarande lagstiftning inte möjliggör ett dylikt förfarande sköt Folkpensionsanstalten, Social- och hälsovårdsministeriet och övriga finansiärer (se bilaga 1 under kolumnen tuotot) till de medel som enskilda företag i motsvarande fall skulle få som ersättning för företagshälsovård via Folkpensionsanstalten. Personalen och företagen i pilotgruppen jämfördes med personalen i sådana företag som inte ingick i pilotgruppen, men som är verksamma inom samma geografiska område. Data om personalen och företagen samlas in via företagshälsovårdsproducenterna samt via enkäter till företagare och anställda i FUSK- och kontrollföretagen, samt via intervjuer av företagare och anställda i både FUSK- och kontrollföretag. I praktiken var interventionens utformning följande: Interventionen omfattade 64 anslutna i 17 företag på Kimitoön och 93 anslutna i 31 företag på Åland. De lokala företagarföreningarna på Kimitoön och Åland fungerade som kollektiv representant för småföretagen. Interventionstiden var 3 år (2009-2011). Som bas för interventionen användes riktlinjerna för god företagshälsovårdspraxis och Druvan-modellen. Datainsamlingen omfattade följande: Arbetsklimatenkät (separat för företagare och anställda). Enkäten gjordes i interventionskommunerna bland de företag som är medlemmar i de lokala företagarföreningarna. De medlemsföretag som inte deltog i FUSK-projektet utgjorde kontrollgrupp. Enkäten gjordes i början och i slutet av interventionen. Intervjuer med företagare, anställda och företagshälsovårdens personal och ledning både före och efter interventionen. Företagshälsovårdens samtliga insatser (sjukvård och förebyggande åtgärder) Informationskampanjens utformning Företagarföreningarnas åtgärder för systematiserandet av FUSK i praktiken. Interventionen leddes av företagsläkare Ove Näsman, Mediona OyAb. Huvudansvaret för forskningsprojektet låg hos professor Guy Ahonen vid Arbetshälsoinstitutet. Som forskare fungerade Fredrik Grahn från Svenska handelshögskolan under det första året. Efter att Fredrik Grahn avslutade sitt arbete med projektet kunde ingen ny forskare anställas pga. osäkerheten med finansieringen av forskningen. Därför beslöts att minska forskningsinsatsen betydligt och anställa en forskare endast i slutet av projektet för att samla in slutmaterial och skriva slutrapporten. Ekon.mag, sjukskötare Marie Louise Bruncrona anställdes för fem månader med början 01.10.2011. Juridiskt låg ansvaret för företagshälsovården hos företagaren. Företagarföreningarna fungerade endast som ställföreträdande betalare. Kontrakt, företagshälsovårdsplan och verksamhetsplan gjordes mellan företagarföreningen och företagshälsovårdsproducenterna. Avsikten var att samma företag skulle delta i hela projektet. Om ett företag föll bort kunde ett annat tas in i stället så att antalet anslutna skulle hållas på ungefär samma nivå under hela interventionen på Åland kom det sista nya företaget med ännu 2010. På det stora hela skedde det dock just ingen omsättning alls. 12

FUSK-projektet förverkligades på två områden, Kimitoön och Åland. På Kimitoön samarbetade den lokala företagarföreningen med DalMed, som är ett non-profit företagshälsovårdsaktiebolag. På Åland samarbetade den lokala företagarföreningen med Medimar, som är en privat läkarstation med aktiv företagshälsovårdsverksamhet. FUSK-modellen är planerad och verkställs så att modellen även fungerar på en kommunal hälsovårdscentral eller i ett kommunalt företagshälsovårdsaffärsverk. Företagshälsovården i FUSK-projektet var omfattande företagshälsovård, dvs. den inkluderade preventiv verksamhet och arbetsmiljörelaterad sjukvård. Den detaljerade företagshälsovårdsverksamheten utformades lokalt mellan producent och köpare med målsättningen att uppfylla normerna för god företagshälsovårdspraxis. Företagshälsovårdens innehåll varierade rätt mycket mellan Kimitoön och Åland. Informationsspridningen angående FUSK-projektet planerades med beaktande av de lokala omständigheterna. Informationskampanjen var riktad till företagarna, småföretagen och företagshälsovårdsproducenternas personal. Den kom att utgöras av skriftligt material, informationsmöten med sakkunniga samt inslag i tidningspressen och lokalradion. Informationen kom, förutom att detaljerat beskriva FUSK-projektet, även att belysa företagshälsovårdens betydelse för produktivitet och lönsamhet. 2.3 Projektuppföljning och styrning Projektgruppen (Bilaga 2) ansvarade för uppföljningen av FUSK-interventionen. Forskningsgruppen ( Bilaga 2) fungerade som stöd för forskaren (Fredrik Grahn under det första året). 2.4 Finansiering FUSK-projektet planerades under flera år. År 2008 finansierade Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) projektplaneringen ledd av Ove Näsman. I augusti 2008 inledde ekonomie magister Fredrik Grahn forskningen kring FUSK-projektet vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Eftersom forskningsdelen av projektet inte ännu vid den tidpunkten hade beviljats någon finansiering, så finansierades forskningen via Hanken-stipendium fram till 31.12.2008. På hösten 2008 beviljade SHM och Folkpensionsanstalten (FPA) totalt 240.000 för den praktiska implementeringen av FUSKprojektet samt för dess beredningskostnader. För att FPA skulle bevilja sin del av finansieringen krävdes det dock att FUSK-projektet skulle ha haft en garanterad helhetsfinansiering, vilket inte var fallet eftersom forskningsdelen av projektet inte hade beviljats någon finansiering trots tre separata ansökningar till Arbetarskyddsfonden. Efter det tredje avslaget beslöt projektledningen att inte göra årliga rapporter, att lämna de ekonomiska nyckeltalen outredda och att enbart koncentrera sig på slutrapporten. Själva interventionen pågick dock under hela den överenskomna 3-årsperioden så att själva företagshälsovårdsverksamheten för företagen och deras anställda knappast alls påverkades av problemen med projektfinansieringen. Hösten 2011 hade projektet fått tillräcklig finansiering för att forskningsdelen av projektet skulle kunna slutföras och ekonomie magister, sjukskötare Marie Louise Bruncrona anställdes för detta uppdrag. 13

3. PRAKTISK IMPLEMENTERING 3.1 Planering och start Startskottet för FUSK-projektet skedde i september 2008. Själva interventionen inleddes den 1.1.2009 både på Kimitoön och på Åland. Huvudorsaken till detta var att en del av de företag som bekräftat sin medverkan i FUSK-projektet (i fortsättningen omnämnda som FUSK-företag) hade befintliga företagshälsovårdsavtal med en annan företagshälsovårdsproducent (FHV-producent) fram till 31.12.2008. En annan orsak var att företagsrekryteringen på båda orterna hade varit mera arbetsdryg än väntat. Doktorand Fredrik Grahn tog personligen kontakt med praktiskt taget alla företag, som var medlemmar i de lokala företagarföreningarna. På Kimitoön hade man vid starttillfället 60 anslutna (kvot = 100) och på Åland 70 anslutna (kvot = 150). Man var dock optimistisk gällande rekryteringen på båda orterna och uppskattade att kvoterna skulle vara fyllda under våren 2009. Detta blev dock inte fallet. Trots att de sista företagen kom med ännu år 2010, så stannade antalet anslutna vid 64 på Kimitoön och 93 på Åland. Insamlingen av baseline data inleddes redan under hösten 2008. En arbetsklimatundersökning (KIVA-enkät) och djupintervjuer utfördes bland företagare och anställda vid både FUSK-företag och företag från kontrollgruppen. Mera specifik information gällande datainsamlingen presenteras i nästa kapitel. 3.2 Informationskampanjens utformning Informationskampanjen sköttes i samarbete mellan projektledningen, företagarföreningarna och företagshälsovårdsföretagen. Informationen formades efter de lokala betingelserna och var riktad till företagarna, småföretagen och företagshälsovårdsproducenternas personal. Den bestod av informationsmöten, skriftligt material och inslag i både den lokala tidningspressen och radion. Informationen beskrev företagshälsovårdens betydelse förutom för individen också för företagets produktivitet och lönsamhet samt beskrev FUSK-projektet i detalj. Det hölls flera informationstillfällen på båda orterna (bilaga 3 och 4). På Åland ordnade FUSK ett pressinfo på hösten 2008. Medimar arrangerade en pressträff den 3.9.2008 och i samarbete med företagarföreningen hölls ett gemensamt informationsmöte för intresserade företagare den 10.9.2008. Företagarträffen hölls på kvällstid och Företagarföreningen bekostade konferensrum och servering. Projektinformationen gav upphov till flera artiklar om företagshälsovård i lokaltidningarna under hösten (exempel se bilaga 5). Doktorand Fredrik Grahn höll ännu i februari 2009 ett företagarinfo på Åland och föreläste om företagshälsovårdsekonomi. 14

3.3 Rekrytering av FUSK-företag Så som tidigare nämnts gick rekryteringen av FUSK-företag inledningsvis ganska trögt. I ett ganska tidigt skede stod det klart att det inte är möjligt att uppnå de uppsatta målsättningarna/kvoterna under det första året (150 anslutna på Åland och 100 anslutna på Kimitoön). En aktiv rekrytering av nya företag avslutades då det uppstod problem med att få full finansiering för FUSK-projektet. Det allmänna försämrade ekonomiska läget torde vara en av huvudorsakerna till att vissa företag valde att avstå från att komma med i FUSK-projektet. Också själva rekryteringen visade sig vara mera tids- och resurskrävande än väntat. En annan orsak till ett visst bortfall kan vara det att vissa potentiella FUSK-företag motsatte sig kravet på att man måste vara medlem i någon av de lokala företagarföreningarna för att få delta i projektet. Planen med rekryteringen var att de lokala företagarföreningarna skulle sköta om både rekrytering och information. I praktiken sköttes rekryteringen både via de lokala företagarföreningarna och företagshälsovårdsproducenterna Dalmed (Kimitoön) och Medimar (Åland). Tanken var att i första hand enbart rekrytera sådana småföretag som inte tidigare hade haft någon företagshälsovård (FHV) överhuvudtaget, eller sådana som för tillfället endast hade lagstadgad FHV. På detta sätt uppnås största möjliga effekt av den omfattande FHV-modell som testas i interventionen. Alla de rekryterade småföretagen hade en dylik profil. Sammanfattningsvis krävdes följande egenskaper för att komma med i FUSK-projektet: Företaget skulle vara medlem i någon av de lokala företagarföreningarna Företaget skulle ha max 25 anställda Om företaget hade befintlig FHV, så skulle det maximalt få vara den lagstadgade delen För att intensifiera rekryteringen hölls ett flertal informationstillfällen på båda orterna. Intresset för FUSK-projektet och antalet besökare under dessa tillfällen var tillfredsställande, men något under förväntningarna. Givet omständigheterna samt de begränsade resurser som har stått till förfogande, så kan antalet rekryterade FUSKföretag ses som väl tillfredsställande. Totalt 82 anslutna personer (25 företag) på Åland och 64 anslutna (17 företag) på Kimitoön hade rekryterats under det första projektåret. Då forskningen återupptogs i oktober 2011 hade projektet total 93 anslutna (31 företag) på Åland och 64 anslutna (17 företag) på Kimitoön. Nedanstående tabeller ger lite mera detaljerad information om de anslutna småföretagen. 15

Tabell 1: FUSK-företag på Åland FUSK-företag på Åland den 31.12.2011 Bransch Antal anslutna Företag 1 Arkitektbyrå 1 Företag 2 Kläder 1 Företag 3 Kläder 2 Företag 4 Byggföretag 1 Företag 5 Blommor 4 Företag 6 Bilverkstad 1 Företag 7 Inredning 2 Företag 8 Smyckesproduktion 4 Företag 9 Ur&Guld 2 Företag 10 Bokföring 2 Företag 11 Stål&Plåt 6 Företag 12 Element 6 Företag 13 Reklam 1 Företag 14 Möbler 4 Företag 15 Service 1 Företag 16 Bokföring 5 Företag 17 Restaurang 14 Företag 18 IT-bolag 5 Företag 19 IT-bolag 5 Företag 20 It systemutveckling 2 Företag 21 Mat 1 Företag 22 Transport 6 Företag 23 Kläder 1 Företag 24 Café 4 Företag 25 Träprodukter 1 Företag 26 Bilaffär 2 Företag 27 Service 1 Företag 28 Intresseorganisation 5 Företag 29 Service 1 Företag 30 Taxi 1 Företag 31 Taxi 1 16

Tabell 2: FUSK-företag på Kimitoön FUSK-företag på Kimitoön 31.12.2011 Bransch Antal anslutna Företag 1 Blommor 3 Företag 2 Mätning 3 Företag 3 butik 2 Företag 4 Båtbranschen 6 Företag 5 El-service 2 Företag 6 Café 1 Företag 7 Tidningshus 8 Företag 8 Konsultering 1 Företag 9 Telefonbolag 18 Företag 10 Försäkring 7 Företag 11 VVS 3 Företag 12 Butik 1 Företag 13 Saluhall 3 Företag 14 Verkstad 1 Företag 15 Gräventreprenad 1 Företag 16 Byggnad 2 Företag 17 IT-service 2 3.4 Företagshälsovården Företagshälsovården på Åland sköttes av den privata läkarcentralen Medimar i Mariehamn. Mats Danielsson (VD) och Ann Forsbom (företagshälsovårdare) på Medimar var huvudansvariga för FUSK-företagshälsovården på Åland. På Kimitoön sköttes företagshälsovården av non-profit läkarcentralen Dalmed där Ove Näsman / Hannele Sainio (läkare) och Kati Wänninen (företagshälsovårdare) / Hanna Andersson (arbetsfysioterapeut) ansvarade för interventionen. Genom medverkan i FUSK-projektet fick småföretagen tillgång till omfattande FHV. Verksamheten följde verksamhetsprincipen för respektive producent. (Se bilaga: 6 och 7: Avtal mellan producent och företagarförening.) Utgångspunkten var att alla FUSK-företag i stort sett skulle erbjudas samma FHVpaket som i Druvan-projektet. Tanken var också att innehållet i mån av möjlighet skulle utvecklas i enlighet med FUSK-företagens behov på basen av den feedback och det data som kontinuerligt samlades in och analyseras under projektets gång. 17

Företagshälsovårdaren på Åland var sjukskriven i ca ett år mitt under projektet. Dessutom slutade hon sitt arbete på Medimar ett par månader före projektets slut, vilket påverkade både det planerade arbetets omfattning, priset för företagshälsovården och troligen också klienternas inställning till hur lyckad satsningen varit. På DalMed byttes både företagshälsovårdaren och läkaren. Företagsfysioterapeuten övertog ansvaret för FUSK-projektets administrativa uppgifter. Tanken med att alla FUSK-företag skulle behandlas som ett enda företag, var att de små företagen på det sättet skulle bli mera attraktiva för hälsovårdsföretagen. Företagarföreningen har tillsammans med företagshälsovårdsproducenten gjort upp en gemensam verksamhetsplan för alla FUSK-företagen på samma sätt som man för ett stort företag med flera olika verksamhetspunkter och anställda med mycket olika uppgifter, gör upp en enda verksamhetsplan. Tanken var att detta väsentligt skulle minska arbetet för hälsovårdsproducenten och göra småföretag mera lönsamma och attraktiva för dem. 3.5 Företagarföreningarna En av huvudmålsättningarna för FUSK-projektet var att för småföretagen minimera byråkratin kring FHV:n för småföretagen samt att göra omfattande FHV mera lättillgänglig för dem. De lokala företagarföreningarna spelade en nyckelroll i detta avseende genom att kollektivt representera FUSK-företagen. Målsättningen var att de lokala företagarföreningarna skulle sköta all byråkrati och alla praktiska angelägenheter kring småföretagens företagshälsovård (bilaga 8: FUSK-avtalsmall mellan företagen och Ålands Företagarförening). De lokala företagarföreningarna skulle med andra ord fungera så som arbetsgivaren fungerar i ett större företag. Huvuddragen i företagarföreningarnas roll samt relationen mellan företagarföreningarna, småföretagen och företagshälsovården kan sammanfattas enligt följande: De enskilda småföretagen betalar en fast summa per år per anställd för omfattande FHV till sin lokala företagarförening De enskilda småföretagen gör separata kontrakt med den lokala företagarföreningen gällande den omfattande företagshälsovårdens omfattning och innehåll Företagarföreningen gör ett gemensamt avtal (kontrakt) med FHV-producenten för den omfattande FHV:n som täcker alla enskilda småföretag All övrig administration och alla övriga betalningsrörelser handhas av den lokala företagarföreningen På Kimitoön genomfördes FUSK-projektet i samarbete med Privatföretagare på Kimitoön rf, vars ordförande Sami Lappalainen (vid starten var Henrik Lindström ordförande) administrerade projektet där. På Åland bestod FUSK-företagen av medlemmar från Ålands Företagareförening och Ålands Handelskammare, numera en del av Ålands Näringsliv. Ålands Företagareförening ledd av ombudsman Jonny Mattsson fungerade dock som takorganisation för projektet och dess genomförande på Åland. De lokala företagarföreningarna hade inga resurser att sköta FUSK-projektet på heltid, utan arbetet sköttes vid sidan av de normala arbetsuppgifterna. Inom ramen för FUSK-projektet tilldelades föreningarna 500 per månad för att sköta uppgiften. 18

3.6 Betalningsrörelserna Liksom redan nämnts så var en av huvudmålsättningarna med FUSK-projektet att minska byråkratin kring FHV för småföretag och alla involverade parter. En väsentlig del av detta var att försöka minimera och förenkla ersättnings- och betalningsrörelserna. Förutom detta så ämnade FUSK-modellen också testa effektiviteten av de två befintliga faktureringssätten för FHV-producenter som finns inom ramen för dagens FHV-system, nämligen fakturering enligt en fast summa per år och fakturering per åtgärd. För FUSK-företagen spelar FHV-producentens faktureringssätt dock ingen roll eftersom dessa oavsett vilket system som brukas årligen betalar en förutbestämd avgift per anställd till den lokala företagarföreningen. Faktureringssättet kan dock vara av betydelse för byråkratin kring den testade FUSK-modellen överlag. Därför beslöts det att testa båda alternativen. Betalningsrörelserna för de två olika modellerna som testades på Åland och Kimitoön kan sammanfattas enligt följande: Kimitoön 1. Den lokala företagarföreningen (Privatföretagare på Kimitoön) fakturerade småföretagen en fast summa (ca 300 euro) per anställd per år. DalMed beräknade summans storlek enligt budget för hela DalMed (ca 500 euro) och FPAbidraget (ca 200 euro) avdrogs så att företagen betalade nettokostnaden. 2. FHV-producenten DalMed fakturerade den lokala företagarföreningen en fast summa per år och ansluten samma summa som ovan (300 euro). 3. Företagshälsovårdsproducenten ansökte 1 gång/ år om s.k. FPA-ersättning (200 euro) (FPA representerades i projektet av Arbetshälsoinstitutet) för alla anslutna. Åland 1. Småföretagen skulle enligt planen betala en fast summa per år per anställd till den lokala företagarföreningen (Ålands Företagareförening). Denna summa blev dock rörlig i och med att företagshälsovårdsföretaget inte kunde ge den planerade vården det andra året. 2. FHV-producenten (Medimar) fakturerade den lokala företagarföreningen månatligen per åtgärd för företagshälsovården. 3. Den lokala företagarföreningen ansökte 1 gång/år om FPA-ersättning (representerades av Arbetshälsoinstitutet i FUSK-projektet) för alla anslutna. Eftersom alla FUSK-företag räknades som ett enda företag fördelades kostnaden jämnt på alla anslutna och en eventuell över- eller underdebitering överfördes till följande år. Därför varierade denna avgift på Åland beroende på hur mycket företagen utnyttjade företagshälsovården. (Företagshälsovårdarens långa frånvaro var största orsaken till variationen) Avgiften per person var: år 2009 231 euro år 2010 175 euro år 2011 254 euro Den totala kostnaden för företagshälsovården före FPA-avdraget var 508 euro/ person år 2011. 19

4. DATAINSAMLING Både kvantitativ och kvalitativ data samlades in före interventionen och vid interventionens slut. Följande data samlades in: Arbetsklimatundersökning (KIVA-enkät) Intervjuer 4.1 Kontrollgrupp För att säkerställa bästa möjliga analys av FUSK-interventionens effekter, så samlades data in från både FUSK-företag och en kontrollgrupp. Kontrollgruppen utgjordes av företagare och anställda vid sådana medlemsföretag i de lokala företagarföreningarna som inte deltog i projektet och som hade maximalt 25 anställda. Kontrollgruppens storlek i de olika undersökningarna (arbetsklimatundersökning, intervju) varierade beroende på vad som ansågs vara skäligt givet de olika metoderna. Den hela potentiella kontrollgruppen utgjordes av företagare och anställda vid alla de medlemsföretag vid de lokala företagarföreningarna på Åland och Kimitoön med färre än 25 anställda och som inte deltog i projektet. På basen av dessa kriterier bestod den totala potentiella kontrollgruppen av 74 företag på Kimitoön (ca 238 personer) och 97 företag på Åland (ca 408 personer). Uppgifterna baserade sig på de medlemslistor som erhölls av de lokala företagarföreningarna. 4.2 Arbetsklimatundersökning (KIVA-enkäten) år 2008 Som en del av den planerade datainsamling utfördes den första arbetsklimatundersökningen bland alla FUSK-företagen samt alla kontrollgruppsföretag med maximalt 25 anställda. Klimatundersökningen bestod av samma KIVA-enkätundersökning som användes i DRUVAN-projektet, men inom ramen för FUSK-projektet formulerades frågorna lite olika beroende på om respondenten var aktiv företagare (delägare eller vd) eller anställd vid företaget. Således skickades det ut två olika KIVA-enkäter till småföretagen. Frågorna i de båda KIVA-enkäterna tangerade dock samma fokusområden, det vill säga det allmänna arbetsklimatet på arbetsplatsen samt trivseln på jobbet. Båda KIVA-enkäterna finns som bilagor till denna rapport se bilagor 9 och 10. Målsättningen var att skicka ut KIVA-enkäten före interventionen (baseline-data), efter varje enskilt år, samt efter att interventionen avslutats. Eftersom forskningen tillfälligt avbröts efter det första året, så finns endast baseline-resultaten och slutresultaten att tillgå. Nedanstående tabell ger en generell översikt av respondenterna i baseline-undersökningen. Resultatet av Kiva-enkäten år 2008 redogörs nedan i samband med resultatet 2011. 20

Tabell 3. Respondenterna i baseline-undersökningen FUSK-FÖRETAG (totalt 42 företag, 25 på Åland och 17 på Kimitoön) Utskick Svar % FUSK-företagare 50 41 82% FUSK-anställda 96 72 75% TOTALT 146 113 77% KONTROLL-FÖRETAG (totalt 171 företag, 97 på Åland och 74 på Kimitoön) Utskick Svar % Kontroll-företagare 224 100 45% Kontroll-anställda 422 146 35% TOTALT 646 246 38% 4.3 Inledande intervjuer hösten 2008 Som en del av baseline-datainsamlingen genomfördes också en rad semistrukturerade intervjuer med företagare och anställda från både FUSK-företag och kontrollgruppsföretag. Intervjuer genomfördes också med de involverade FHV-producenternas anställda och ledning. Målsättningen med intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Att kartlägga småföretagens (både FUSK-företags och kontrollgruppsföretags) inställning, nuläge, kunskaper och allmänna åsikter kring FHV och dess innehåll Att kartlägga FUSK-företagens förväntningar angående FUSK-projektet Att kartlägga FHV-producenternas inställning till småföretag som kunder samt deras förväntningar angående FUSK-projektet Tanken var med andra ord att intervjuerna skulle ge viktig information om nuläget, åsikterna och förväntningarna kring FHV överlag bland respondenterna. Informationen skulle sedan också användas för att vidareutveckla FUSK-modellen, så att den bättre motsvarar de involverade intressenternas behov. De erhållna resultaten från baseline-undersökningen skulle också fungera som en viktig referensram för resultaten från de intervjuer som skulle genomföras efter att projektet hade avslutats. Bland småföretagen (FUSK-företagen och kontrollgruppsföretagen) valdes ett slumpmässigt urval av företagare och anställda för de semistrukturerade intervjuerna. Från Medimar och Dalmed intervjuades en anställd och en person ur den operativa ledningen vid båda bolagen. Bara en styrelsemedlem ställde upp på intervjun (från Dalmed). 21

Själva intervjun genomfördes med hjälp av ett antal ledfrågor och specifika fokusområden. Ledfrågorna varierade beroende på respondentens karakteristika (anställd eller företagare) samt typ av företag (FUSK-företag, kontrollgruppsföretag eller FHVproducent). Se bilaga 11 och 12. Diskussionen var överlag mycket fri och längden per intervju varierade mellan 14 och 35 minuter. De stora variationerna berodde i första hand på att FUSK-företagen i allmänhet hade många tankar och frågor kring projektet som de gärna reflekterade över, vilket ledde till långa diskussioner kring detaljfrågor mellan intervjuaren och respondenten. Kontrollgruppsföretagen däremot var mera reserverade och ville således genomföra intervjun snabbt för att kunna återgå till sitt arbete, vilket i sin tur ledde till ganska korta intervjuer med respondenterna från denna grupp. 4.3.1 Sammandrag av de inledande intervjuerna Efter de inledande intervjuerna hösten 2008 kunde följande grunduppgifter och detaljer rapporteras: Antal intervjuer (totalt 42 intervjuer vid 2 FHV-producenter och 20 företag) - FHV-personal och ledning: 5 intervjuer - FUSK-företagare: 10 intervjuer - FUSK-anställda: 10 intervjuer - Kontroll-företagare: 11 intervjuer - Kontroll-anställda: 6 intervjuer På Kimitoön hade 50 % av de intervjuade bolagen FHV - De som inte hade det hade antingen en anställd eller ingen anställd (ensam företagare) - Alla bolag som hade FHV (50 %) hade enbart förebyggande FHV (via kommunal HVC) På Åland hade endast ett av de 10 intervjuade bolagen FHV - Vissa av bolagen hade ett flertal anställda, men hade trots det inte lagstadgad FHV - Det enda bolaget som hade FHV hade enbart förebyggande FHV (via privat FHV-producent) Alla respondenter som hade FHV tyckte att den var otillräcklig och att de hade mycket begränsad nytta av den. Man såg det som ett måste. Alla respondenter tyckte att den förebyggande delen av FHV är viktigast De intervjuade företagarna som inte hade FHV nämnde följande orsaker till varför man inte hade arrangerat FHV: - FHV uppfattades som dyrt - Man upplevde att man inte fått tillräckligt med information om FHV - Ingen kollar, så varför skulle jag då ha onödiga kostnader - Jag visste inte att man måste ha FHV om man har anställda - Det är för byråkratiskt att arrangera På frågan om man skulle satsa mera på FHV ifall man fick upp till 50 % ersatt på ett enkelt sätt, så svarade 90 % (av totalt 21 företagare) att man högst antagligen skulle göra det. 22

5. RESULTAT AV KIVA-UNDERSÖKNINGEN ÅR 2011 Till den slutliga Kiva-undersökningen lade vi till en fråga, som direkt berörde hur de upplevt FUSK-projektet (bilaga 13, 14, 15, 16). Utskicket kom iväg just före julen den 13.12.2011, vilket troligen var en olycklig tidpunkt med tanke på svarsprocenten. En påminnelse per e-post gick ut den 11.1.2012. Nedanstående tabell ger en översikt över utskicket och respondenterna i slutundersökningen. Tabell 4. Respondenterna i slutundersökningen Skickat till Anhållna svar Antal företag Antal personer Företag Anställda Företagare Totalt antal svar Andel personer, som svarat Kimito, Fusk 17 64 12 22 9 31 48 % Åland, Fusk 31 93 22 37 20 57 61 % Fusk totalt 48 157 34 59 29 88 56 % Kimito, kontroll 20 123 9 31 7 38 31 % Åland, kontroll 37 177 15 36 17 53 30 % Kontroll totalt 57 300 24 67 24 91 30 % Alla svar 105 457 58 126 53 179 39 % Totalt erhölls svar från 34 av totalt 48 FUSK-företag. Med andra ord svarade någon (antingen företagare eller anställd) från 71 % av FUSK-företagen. 56 % av alla FUSKanställda eller företagare besvarade enkäten. 42 % av kontrollföretagen och 30 % av alla kontrollföretagare och anställda besvarade enkäten. På det stora hela kan man säga att företagare och anställda i både FUSK- och kontrollföretagen är nöjda med sina arbeten (tabell 5 och 6), nöjdare än de ca 8000 respondenter i större företag, kommuner och andra organisationer i en databas, som Ove Näsman sammanställt. Allra nöjdast var de anställda med sina arbetskamrater, där medeltalet bland FUSK-anställda var 8,56 och bland de kontrollanställda 8,96. Det lägsta medeltalet gällde hur säkra de var på att deras arbetsplats är bestående: 7,1 bland FUSK-anställda och 7,75 bland kontrollanställda. Företagarnas (tabell 6) högsta medeltal år 2011 gällde hur meningsfullt de uppfattar sitt arbete medeltal var 8,90 FUSK-företagarnas och kontrollföretagarnas 8,50. Bland företagarna var det arbetsplatsens dvs. företagandets bestående, som oroade mest. Medeltalet var 7,62 bland FUSK-företagare och 7,5 bland kontrollföretagare. 23

Tabell 5. KIVA-medeltal 2008 och 2011 för FUSK- och kontrollanställda enligt fråga JÄMFÖRELSE ANSTÄLLDA 2008 OCH 2011 FUSK 2008 Kontroll 2008 FUSK 2011 Kontroll 2011 Databas 8000 5. Hur trevligt har det varit att komma på jobb de senaste veckorna? 6. Jag uppfattar mitt arbete som meningsfullt 7,47 7,73 7,51 7,81 7,24 8,03 8,10 8,14 8,16 7,78 7. Jag behärskar mitt arbete bra 8,42 8,20 8,31 8,15 8,28 8. Jag trivs med mina närmaste arbetskamrater 9. Min närmaste förman fungerar som förman 10. Hur säkert är det att din arbetsplats är bestående? 11. Hur mycket kan du påverka sådant, som berör ditt arbete? 8,64 8,59 8,56 8,96 8,47 7,42 7,88 7,42 8,10 7,40 7,61 7,85 7,10 7,75 6,58 7,92 7,65 7,58 7,73 6,92 Medeltal alla frågor 7,93 8,00 7,80 8,09 7,52 Tabell 6. KIVA-medeltal 2008 och 2011 för FUSK- och kontrollföretagare enligt fråga JÄMFÖRELSE FÖRETAGARE 2008 OCH 2011 FUSK 2008 Kontroll 2008 FUSK 2011 Kontroll 2011 5. Hur trevligt har det varit att komma på jobb de senaste veckorna? 6. Jag uppfattar mitt företagande som meningsfullt 8,42 8,23 8,48 8,04 8,89 8,63 8,90 8,50 7. Jag behärskar mitt arbete bra 8,69 8,85 8,69 8,67 8. Hur säkert är det att ditt företagande och dess goda framtidsutsikter är bestående? 9. Hur mycket kan jag påverka mitt företagande och egna arbete? 7,56 7,52 7,62 7,50 9,08 8,45 8,41 8,25 Totalt medeltal 8,53 8,34 8,42 8,19 24