Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg
Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya vägar till jobb och utbildning. Bagir Kwiek har varit projektledare för Newo Drom, ett pilotprojekt av romer för romer. Arbetslösheten bland romer är 85-90 procent och Bagir vet av egen erfarenhet hur svårt det är att få ett arbete, som rom. När han söker jobb brukar allt gå bra ända tills han får frågan var han kommer ifrån. När jag säger att jag är rom så får jag svaret: Tyvärr. Du är jättetrevlig men vi anställer inte romer. Bagirs pappa överlevde förintelsen i Polen. Under hela sin uppväxt fick Bagir höra att det gällde att vara på sin vakt, för när som helst kunde romerna bli förföljda igen.
När jag hör hur vi romer kallas våldsbenägna, lögnaktiga, smutsiga och obildbara så inser jag att det var just det man sa om de svarta i USA. Idag har de en svart president. Jag vet att det går att förändra och jag tänker aldrig ge upp. Förmedla hopp och kunskap Med projektet Newo Drom vill Bagir förmedla hopp och kunskap till deltagarna. Många känner inte ens till vilka mänskliga rättigheter de har. Att försöka ändra på arbetsmarknaden och hela samhället är förstås ingen lätt uppgift, men om man tar vara på den kunskap som romerna har, så är det till nytta både för samhället och för romerna, menar Bagir. Han vill lära romerna att skapa en egen arbetsmarknad, att starta företag och få in en fot i majoritetssamhället. Vi har en gammal tradition av att köpa och sälja varor. Vi har köpt och sålt hästar, kläder, skrot, ja allt möjligt. Det har vi gjort i hundratals år, men utanför systemet. Det är så vi har överlevt. Men varför ska romer starta företag och betala skatt? Om man blir en del av samhället kan man få en pension när man blir äldre. Man kan ta ett banklån och köpa ett hus eller en egen bil. Saker romer inte har kunnat göra förut, för att de har levt utanför systemet och de vet inte varför. Det har bara blivit så och det har varit så i hundratals år, säger Bagir.
Förklara värdet Till en början var det svårt att få romerna och kommunen att förstå hur viktigt projektet var och att man inte behöver vara rädda för varandra. Jag har mött skepsis från båda sidor och att stå där i mitten har inte alltid varit lätt. För romerna förklarade jag att de skulle få kunskap som de skulle ha nytta av hela livet, en kunskap som ingen kunde ta ifrån dem. Jag sa också att vi romer som var involverade i projektet skulle finnas med och stötta deltagarna hela vägen. För myndigheterna fick jag förklara hur viktigt det är att ge romerna kunskap, att det kan leda till jobb och ge hopp. Men det går inte att säga till kommunen att man vill driva ett projekt som ger hopp. Det köper de inte. Men hoppet är a och o. Ett jobb viktigast Clas Wallin som är utbildnings- och praktikansvarig i projektet tyckte först att det var en väldigt låg ambition att enbart förmedla hopp till deltagarna. När jag förstod hur stort utanförskapet är, så insåg jag att det handlar mer om att ge hopp om en framtid än att alla blir egna företagare. Vi bestämde oss för att det viktiga måste vara att så många som möjligt klarar utbildningen så att man inte misslyckas med den, för det ger ju inget hopp.
Det viktiga måste vara att så många som möjligt klarar utbildningen
Det visade sig också att många av deltagarna ville ha en anställning. Det är ju inget misslyckande att upptäcka att man hellre vill ha en anställning än att starta eget, säger Clas Wallin. Av romer för romer En grundbult i Newo Drom är att projektet drivs av romer för romer. Ofta initieras projekt för romer av någon från majoritetssamhället, som skapar ett projekt utifrån sina idéer om vad som fungerar. Bagir kallar det för roma industry, ett sätt att tjäna pengar på romers utanförskap. Möjligen får en rom komma med på slutet. Det blir projekt, som sällan ger romerna något. Därför var det livsviktigt att initiativet till Newo Drom kommer från mig som rom och att romer är involverade i projektet hela vägen. Att tänka romskt och veta vad romerna själva vill, säger Bagir. Kulturtolkar reder ut missförstånd Newo Drom har anställt kulturtolkar som själva är romer för att överbrygga den misstänksamhet som finns mellan majoritetssamhället och den romska gruppen. Romer känner sig tryggare med andra romer, som förstår hur man tänker och känner till vår situation. Man behöver inte känna sig dum
När jag var yngre och åkte förbi stadshuset sa jag till min mamma att jag skulle jobba där inne en dag
om man inte förstår saker som vad en budget är. Då kan kulturtolken som pratar samma språk förklara ur ett romskt perspektiv, säger Bagir. Tack vare kulturtolkarna har många missförstånd kunnat redas ut. Det finns mycket vi tar för givet, som att man hör av sig om man inte kan komma. För många är familjen så viktig eftersom man levt i utanförskap så länge. Om en familjemedlem behöver hjälp ställer man upp. Då är det inte våra lektionstider som styr livet, säger Clas Wallin. Kulturtolkar skapar trygghet En av kulturtolkarna som är rom, har blivit anställd som brobyggare på Arbetsförmedlingen. Från att ha haft ungefär hundra romer som hade sporadisk kontakt med arbetsförmedlingen, är nu tusen romer inskrivna som arbetssökande. Det beror på att de känner sig trygga. Jag har själv varit på arbetsförmedlingen. När arbetsförmedlaren frågade var jag kom ifrån och jag svarade rom, sa han: Varför sa du inte det från början. Jag vet ju att du inte vill ha något jobb. Du slösar både min och din tid. Gå härifrån. Så blir du bemött. Därför behöver romer hjälpa romer, säger Bagir.
Romer får en röst i Göteborg Vad är då det bästa med Newo Drom? Är det att några har startat företag? Att några har fått anställningar? Nej, det mest positiva är att det har varit romer som har hjälpt andra romer. Newo Drom är det första steget på en lång resa. Det viktiga är att ta med sig de lärdomar vi har fått under projektets gång och se vad som har fungerat, vad som har varit bra och försöka göra det till något som finns i ordinarie strukturer, säger Bagir. Projektet Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg, menar Nenad Nikolic, en av kulturtolkarna i Newo Drom. Det är det absolut viktigaste i det här projektet. Själv har jag aldrig känt mig så svensk och så mycket som en göteborgare som jag gör idag. Jag känner att jag har något viktigt att säga. När jag var yngre och åkte förbi stadshuset sa jag till min mamma att jag skulle jobba där inne en dag. Några år senare satt jag där på ett möte. Sedan besökte vi Bryssel och berättade om Newo Drom. Det var väldigt stort för mig att jag kunde fixa möten inne i EU-parlamentet, säger Nenad. Ökad tillit Projektledaren Susanne Lotzke ser tillbaka på de två projektåren som nu är till ända. Hon menar att alla möten där lärare, kulturtolkar, projekt-
personal, deltagare och myndigheter, har fått möjlighet att mötas, diskutera och reflektera, har gett resultat. Den ömsesidiga tilliten har ökat. För mig är det viktigt att vi ser möjligheter och fokuserar på vad människor kan. Det var just det som var ingången till projektet att ta vara på den kraften och den stoltheten och de erfarenheter som många romer har. Det är en lång resa vi har att göra tillsammans. Vi måste börja med oss själva och hur vi förhåller oss till varandra. Flexibilitet en framgångsfaktor En viktig framgångsfaktor, är att det har funnits en stor flexibilitet i projektet, menar Bagir. Man har kunnat prova sig fram. När man har märkt att något inte har fungerat så bra har man kunnat göra på ett nytt sätt. När vi testade att ha en kurs på dagtid, så kunde inte alla komma. Då körde vi en kvällskurs för att nå dem vi missade. När vi märkte att det var att deltagarna ville ha jobb drog vi igång en serveringsutbildning. Det har också varit en fördel att Göteborgs kommun satsade kontanta medel, så att projektet inte var beroende av antalet deltagare. Deltagarna har också kommit av egen fri vilja och har inte fått någon ekonomisk ersättning för att delta.
Hade de fått pengar hade vi kanske fått hit 200 personer, men de hade inte kommit för att de ville lära sig något. Medveten om egen kompetens Det finns många vinnare i Newo Drom. En av deltagarna i Newo Drom slutade skolan i sjätte klass. På pappret hade han ingen kompetens alls, men sedan han var tio år hade han rest över hela världen och handlat och sålt bilar, guld, diamanter och kläder. Han höll världsklass i försäljning. Vi fick honom att inse värdet av sin informella kunskap och han skrev om den i sitt CV. Han fick en annan syn på sig själv. Plötsligt kände han sig lite stolt. Det kommer att vara till nytta för honom och hans barn och barnbarn, för all framtid. Barnen ser att han jobbar och har ett företag och de kommer att lära sig. Myndigheterna insåg att här har vi en rom som inte har varit en del av samhället tidigare, som plötsligt betalar skatt och är till nytta för samhället, säger Bagir. Göra skillnad tillsammans Nu vill Bagir gå vidare och ge romer ännu mer kunskap inom alla områden. Han vill se romer hjälpa andra romer på försäkringskassan, inom kommunen, på vårdcentralen. Överallt.
Den ömsesidiga tilliten har ökat
Han vill också göra romerna medvetna om att de kan påverka samhället genom att rösta i allmänna val. Idag röstar bara en procent av romerna. För att lyckas behövs romer som hjälper andra romer. Inte för all framtid, men för att brygga över den här rädslan och misstänksamheten som finns. Samtidigt kan romer inte skapa en förändring på egen hand. Majoritetssamhället och myndigheterna kan inte heller klara av det på egen hand. Men tillsammans kan vi verkligen göra skillnad. Kontakt Per Åkerström, projektägare, stadsdelsförvaltning Östra Göteborg, Göteborgs Stad 031-365 38 71, per.akerstrom@ostra.goteborg.se Bagir Kwiek, projektledare, Sensus Studieförbund Växel: 031-708 39 00, bagir.kwiek@sensus.se Susanne Lotzke, projektledare 070-738 69 84, susanne.lotzke@ssbd.se Andréa Selvén, planeringsledare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Enheten för Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter 031-368 06 01, andrea.selven@stadshuset.goteborg.se
Newo Drom en ny väg, ett projekt av romer för romer Två Starta eget-kurser, en dagtid och en kvällstid, en serveringsutbildning och Drop in-verksamhet. 42 deltagare i projektet. 69 procent har gått vidare till olika former av anställningar (29 procent), studier (33 procent) och startat företag (7 procent). Samverkanspartners: Föreningen Romer för kulturell utveckling, Sensus Studieförbund Västra Sverige, Företagarna Göteborg och Göteborgs Stad. Finansierat av Europeiska Socialfonden och Göteborgs Stad. Projektet var mellan januari 2012 och januari 2014. På www.sensus.se/newodrom hittar du film, rapporter och mer information om projektet. Foto: Anders Nicander Text: Ragnhild Larsson Layout: Josefin Lantz