Index Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Dämpade konjunkturutsikter pressar råvarupriserna Swedbanks totala råvaruprisindex sjönk i maj med 5,6 % jämfört med månaden innan och i dollar räknat. Det är den största månatliga nedgången i råvaruprisindexet på över ett år efter att ha stigit tio månader i rad med sammanlagt 50 %. Energiråvaror och metaller svarade för de största prisfallen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturåterhämtningen. Industrimetallerna pressas tillbaka av en lägre tillväxttakt inom industrin samtidigt som utbudet på metaller stiger. Det torde även på sikt vara dämpande på oljepriset trots att prisfallet i maj månad blev kortvaraktigt. Vi bedömer att dagens höga oljeprisnivåer inte vilar på fundamentala grunder utan drivs mer av farhågor om den framtida oljeförsörjningen och av spekulativa rörelser. Utbudet på flera jordbruks- och livsmedelsråvaror riskerar att bli fortsatt stram under 2011 på grund av ofördelaktiga väderförhållanden både i USA, Europa och i Kina. Samtidigt stiger den global efterfrågan på livsmedel vilket ökar sannolikheten för att livsmedelspriserna och därmed inflationen kan bli högre än förväntat. Swedbanks Råvaruprisindex, i USD index totalt 250 225 2005= Total index Livsmedel 200 Totalt exkl energiråvaror r 175 125 Metaller 75 05 06 07 08 09Metaller 10 11 Källa: Swedbank Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 0 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Flera tecken tyder på att den globala konjunkturåterhämtningen håller på att tappa fart, vilket är i linje med vad vi prognostiserade i Swedbank Economic Outlook från april. Det avspeglas bland annat i inköpschefsindex för USA, Europa och Kina som visar att den globala industrikonjunkturen växer i en lägre takt. En fortsatt blygsam sysselsättningstillväxt i USA bidrar att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer och som försvårar en återhämtning på bostadsmarknaden. USA liksom flera EMU-länder brottas även med stora statsfinansiella utmaningar med krav om omfattande budgetsaneringar. Att de långa obligationsräntorna har trendmässigt sjunkit sedan mars i år tyder också på att oron för konjunkturutsikterna är större än för den framtida inflationen. Trycket på att bibehålla/förlänga den expansiva penningpolitiken ökar därmed när den globala tillväxten varvar ned. Sannolikheten för fler kvantitativa lättnader har ökat inte minst från den amerikanska centralbanken, FED. Ytterligare penningpolitiska stimulansåtgärder skulle kunna få synbara effekter på råvarumarknaderna, där en svagare dollar tenderar att driva upp råvarupriserna samtidigt som likviditetsinjektioner från centralbanken kan leda till ett förnyat investeringsintresse för råvaror. De stora statsfinansiella obalanserna på bägge sidor om Atlanten och svagare konjunktursignaler har stärkt priset på guld, som i dollartermer är i stort sett tillbaka till de nivåer som rådde början av maj. Så länge de statsfinansiella obalanserna kvarstår, med risk för betalningsinställelse och negativa effekter på de globala finansmarknaderna, talar för ett fortsatt högt guldpris framöver. Den förnyade statsfinansiella krisen i EMU-länderna och signaler om en svagare omvärldskonjunktur bidrog till att Swedbanks totala råvaruprisindex föll med i genomsnitt 5,6 % i maj jämfört med april räknat i dollar. Det är den största månatliga nedgången i indexet sedan maj förra året (-9 %) i samband med att statsskuldskrisen i EMU-länderna först uppdagades. Prisfallet i år blev omfattande och gällde alltifrån olja, metaller och livsmedel, men blev trots allt mildare än i fjolårets nedgång. Råvarugruppen för energiråvaror olja och kol svarade för det kraftigaste prisfallet mellan april och maj (8,4 %) följt av metaller (4,8 %) och livsmedel (1,8 %). Prisjusteringen sker efter tio månader i rad med stigande priser och en ackumulerad prisuppgång med 50 %. Det är sålunda troligt att vinsthemtagningar har gjorts bland finansiella investerare när konjunkturutsikterna och placeringsstrategierna förändras vilket förstärker prisfallet på råvaror. Råoljepriset föll med närmare 7 % i genomsnitt mellan april och maj räknat i dollar. Det kraftiga prisfallet blev dock kortvarigt. Spotpriset på Brent olja är i skrivande stund 120 dollar per fat och har därmed hämtat tillbaka en stor del av prisfallet som inträffade i början av maj månad då oljepriset hade passerat 127 dollar per fat. Bakgrunden till att priset stiger igen kan delvis bero på den osäkerhet som alltjämt råder om den framtida oljeförsörjningen, vilket fick ytterligare stöd när OPEC-länderna i juni beslutade om att inte höja oljeproduktionskvoterna från 25 miljoner fat per dag. OPEC svarar för en tredjedel av den globala oljeproduktionen. Den faktiska produktionen har dock under 2009-2011 varit högre än de uppsatta målen, drygt 1,3 miljoner fat per dag. Saudiarabien, som har den största produktionspotentialen, svarar för merparten produktionsökningen och är samtidigt benägen att höja produktionsvolymen ytterligare från dagens 9 miljoner fat för att inte äventyra den globala konjunkturåterhämtingen. Länder med begränsad produktionskapacitet en majoritet av OPEC:s 11 medlemsstater - vill däremot inte höja produktionen. Det finns således en betydande splittring inom oljekartellen och som sannolikt inte kommer att minska på kort sikt. Det höga oljepriset och stramare utbudsförhållanden på oljemarknaden kan på sikt leda till negativa effekter på den globala tillväxten och därmed också konsumtionen av olja. Stigande oljelager i USA tyder på att oljebrukningen har dämpats med även OECD:s samlade oljelager bekräftar att oljelagren är alltjämt på relativt höga nivåer. Vi bedömer att nedväxlingen i den globala konjunkturen under andra halvåret och en gradvis lägre oljekonsumtionsökning kommer att pressa tillbaka oljepriset från dagens nivåer. De konjunkturkänsliga metallpriserna sjönk på bred front under maj med i genomsnitt 4,8 % jämfört med månaden innan. Det största prisfallet svarade bly för med en nedgång med 11 % följt av zink (8,4 %), nickel (7,9 %) och koppar (5,5 %). Svagare global industrikonjunktur som bland annat Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 0 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
INDEX Ton (metric) (millions) Ton (metric) inköpschefsindex i flera länder talar för lägre metallpriser de närmaste månaderna. I USA föll PMI i maj till den lägsta nivån (53,5) sedan september 2009 och i EMU-länderna sjönk motsvarande index till nivåer som rådde i höstas. I Kina som svarar för drygt 40 % av den globala metallkonsumtionen visar också på en svagare industriell aktivitet, vilket kan få stora implikationer på råvarumarknaden om konjunkturavmattningen fördjupas. Prisutvecklingen på industrimetaller och guld 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Metallvarulager, miljoner ton 225000 200000 Nickel, h-axel 175000 000 Koppar 125000 Zink 000 75000 50000 25000 0 Bly -25000 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 180 170 Jan 2008= 160 140 Guldpriset 130 120 110 90 80 70 Industrimetaller 60 50 40 jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr 08 09 10 11 Att den globala efterfrågan är inne i en lugnare tillväxtperiod efter fjolårets rekylartade återhämtning, som inte minst drevs av en kraftig lageruppbyggnad i industrin, avspeglas också i växande metallvarulager. Med undantag för nickel bland icke-järnmetallerna fortsätter lagernivåerna att stiga inte minst för zink och aluminium som är på nya rekordnivåer. Att aluminiumpriset trots allt har stigit med drygt 25 % sedan maj förra året och haft den mest stabila prisutvecklingen av metallvarorna hittills i år hänger delvis samband med högre energipriser. Samvariationen med oljepriset är tydlig vilket förklaras av att den höga energianvändning som aluminiumframställningen kräver. Ett stramare utbud på oljemarknaden och modesta räntehöjningar skulle således tala för fortsatt höga priser på aluminium som bland annat används i bil- och flygindustrin. Stora lager, ett lägre oljepris och högre räntor skulle däremot vara prispressande för aluminium. Kopparlagren ökade för sjätte månaden i rad, vilket föranleder om ett fortsatt prisfall. Produktionsstörningar i Chile, som är världens största kopparproducent, och förväntningar om en fortsatt expansiv penningpolitik i USA har dock lyft priset på koppar till strax över 9 000 dollar per ton men befinner sig alltjämt under mars månads toppnivå på 10 000 dollar. I Asien fortsätter stålproduktionen att öka men i en väsentligt långsammare takt än tidigare vilket även gäller i EU och i USA. Under årets första kvartal steg produktionen av stål i världen med mindre än 10% efter att ha vuxit med 26% i fjol. Förutom ekonomisk politiska åtstramningar begränsas stålproduktionen av bristande energikapacitet inte minst i Kina, vilket bidrar till den lägre konsumtionstillväxten av järnmalm. Vi bedömer att priserna på stål och järnmalm kommer att sjunka något under de närmaste kvartalen från dagens höga nivåer. 400000 350000 300000 250000 200000 000 000 50000 Stålproduktionen under första kvartalet för motsvarande tidsperiod 0 Tusentals ton 2009 2010 2011 EU-27 Nordamerika Asien Världen Råvarumarknaden för livsmedel påverkas mer av förändringar i vädret än av svängningar i konjunkturen. Fjolårets ogynsamma väderförhållanden och en ökad konsumtion av livsmedel i världen bidrog till att lagernivåerna sjönk i snabb takt, inte minst på spannmål. Exportrestriktioner från flera betydelsefulla jordbruksproducerande länder och lager-uppbyggnad av livsmedel för att motverka stigande priser förvärrade obalanserna på den globala marknaden för jordbruks- och livsmedelsråvaror. Livsmedelspriserna steg på bred front varför Swedbanks råvaruprisindex för livsmedel nådde rekordhöga nivåer i dollar termer. I maj sjönk dock prisindexet med knappt 2 % i dollar 3 (5)
Index termer jämfört med april, men befinner sig alltjämt på en hög nivå. Sedan maj förra året har priserna på livsmedel ökat med drygt 50 %. 200 190 180 170 160 140 130 120 110 90 2008-12-31= Prisutvecklingen på olika livsmedelsråvaror Livsmedel totalt Spannmå Socker, drycker, tobak 80 jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar 08 Spa 09 10 11 Långvarig torka i Europa och Kina samt översvämningar i USA har dock försämrat utsikterna för livsmedelsproduktionen under det närmaste året. De senaste prognoserna för den globala spannmålsproduktionen i år har reviderats ned från bland annat det amerikanska jordbruksdepartementet. Det faktiska produktionsutfallet under årets andra halvår kommer därför att vara avgörande för hur livsmedelspriserna kommer att utvecklas framöver. Ytterligare ett år med lägre livsmedelsproduktion då lagernivåerna redan kommit ned på relativt låga nivåer samtidigt som köpkraften stärks i tillväxtekonomierna ökar sannolikheten för att priserna på livsmedel kan bli väsentligt högre än vad vi förväntade oss tidigare i år. Det är framför allt i utvecklingsländerna där konsumtionsanvändningen av livsmedel är hög som drabbas hårdast av stigande livsmedelspriser. I Kina steg inflationstakten till 5,5 % i maj, drivet av stigande livsmedelspriser. Jörgen Kennemar 4 (5)
Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD 3.2011 4.2011 5.2011 Totalt inkl energi 365.8 389.4 367.5 1 mån procent 7.2 6.4-5.6 12 mån procent 38.3 35.6 39.6 Totalt exkl energi 314.5 332.9 324.1 1 mån procent -1.4 5.8-2.6 12 mån procent 40.8 30.6 33.6 Industriråvaror 316.4 336.6 326.9 1 mån procent -0.9 6.4-2.9 12 mån procent 39.0 25.2 28.9 varav massa 964.6 992.3 9.4 1 mån procent 1.6 2.9 1.7 12 mån procent 9.9 8.2 6.7 Icke-järnmetaller 296.4 302.0 287.4 1 mån procent -1.3 1.9-4.8 12 mån procent 23.6 19.3 29.2 varav koppar 9530.1 9477.0 8956.8 1 mån procent -3.4-0.6-5.5 12 mån procent 27.7 22.4 30.5 varav aluminium 2552.2 2662.7 2592.2 1 mån procent 1.8 4.3-2.6 12 mån procent 15.7 14.9 26.7 varav bly 2623.3 2729.6 2430.2 1 mån procent 1.4 4.1-11.0 12 mån procent 20.8 20.5 28.4 varav zink 2348.9 2364.1 2166.6 1 mån procent -4.7 0.6-8.4 12 mån procent 3.3-0.1 9.5 varav nickel 26807.4 26340.0 24266.4 1 mån procent -5.1-1.7-7.9 12 mån procent 19.4 1.2 9.5 järnmalm och skrot 662.8 757.6 750.9 1 mån procent 0.4 14.3-0.9 12 mån procent 86.4 33.8 31.5 Energiråvaror 388.6 414.5 386.7 1 mån procent 10.6 6.7-6.7 12 mån procent 37.3 37.4 42.0 varav kol 478.9 471.4 459.1 1 mån procent -0.1-1.6-2.6 12 mån procent 36.0 24.7 21.6 varav råolja 384.5 411.9 383.4 1 mån procent 11.3 7.1-6.9 12 mån procent 37.4 38.2 43.3 Livsmedel 307.9 320.0 314.5 1 mån procent -3.1 3.9-1.7 12 mån procent 48.0 55.0 53.8 varav kaffe 223.6 229.9 227.3 1 mån procent 3.9 2.8-1.1 12 mån procent 78.5 81.2 77.3 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK 3.2011 4.2011 5.2011 Totalt inkl energi 252.1 262.4 249.6 1 mån procent 5.7 4.1-4.9 12 mån procent 22.4 16.9 13.5 Totalt exkl energi 216.7 224.3 220.2 1 mån procent -2.8 3.5-1.8 12 mån procent 24.7 12.6 8.6 Industriråvaror 218.0 226.8 222.1 1 mån procent -2.3 4.0-2.1 12 mån procent 23.0 7.9 4.8 varav massa 664.7 668.7 685.7 1 mån procent 0.2 0.6 2.5 12 mån procent -2.7-6.7-13.3 Icke-järnmetaller 204.3 203.5 195.2 1 mån procent -2.7-0.4-4.1 12 mån procent 9.4 2.9 5.0 varav koppar 6567.5 6386.7 6084.8 1 mån procent -4.8-2.8-4.7 12 mån procent 13.1 5.5 6.1 varav aluminium 1758.8 1794.4 1761.0 1 mån procent 0.3 2.0-1.9 12 mån procent 2.5-0.9 3.0 varav bly 1807.8 1839.5 1651.0 1 mån procent 0.0 1.8-10.3 12 mån procent 7.0 3.9 4.3 varav zink 1618.7 1593.2 1471.9 1 mån procent -6.0-1.6-7.6 12 mån procent -8.6-13.8-11.0 varav nickel 18473.8 17750.9 16485.3 1 mån procent -6.4-3.9-7.1 12 mån procent 5.7-12.7-11.0 järnmalm och skrot 456.8 510.6 510.1 1 mån procent -1.0 11.8-0.1 12 mån procent 65.1 15.4 6.9 Energiråvaror 267.8 279.3 262.7 1 mån procent 9.1 4.3-6.0 12 mån procent 21.6 18.5 15.4 varav kol 330.0 317.7 311.9 1 mån procent -1.5-3.7-1.8 12 mån procent 20.4 7.6-1.1 varav råolja 265.0 277.6 260.5 1 mån procent 9.8 4.8-6.2 12 mån procent 21.7 19.1 16.4 Livsmedel 212.2 215.6 213.7 1 mån procent -4.4 1.6-0.9 12 mån procent 31.0 33.7 25.0 varav kaffe 154.1 154.9 154.4 1 mån procent 2.4 0.5-0.3 12 mån procent 58.0 56.2 44.1 Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Swedbanks Månadsbrev om ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)