BESLUT om behovet av miljökonsekvensbedömning av muddringsprojektet i farleden och hamnen i Jakobstad

BESLUT EPOELY/35/07.04/2010 ETELÄ-POHJANMAA SÖDRA ÖSTERBOTTEN 21.06.2010 Trafikverket Västra Finlands farledsenhet PB 20, Stora långgatan 34 C 65101 VASA Viite/Referens Muddringsprojektet i farleden och hamnen i Jakobstad, behov för MKB BESLUT om behovet av miljökonsekvensbedömning av muddringsprojektet i farleden och hamnen i Jakobstad 1. PROJEKTET Muddring av farleden och hamnen i Jakobstad, deponering av muddringsmassor och ändring av offentlig farled, Jakobstad, Larsmo, Karleby Projektansvarig Trafikverket, Västra Finlands farledsenhet, PB 20, (Stora Långgatan 34 C), 65101 VASA, baserat på ett avtal med Jakobstads hamn. 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Sjöfartsverket och staden Jakobstad ansöker om tillstånd enligt vattenlagen för att fördjupa Jakobstads hamn och den ca 12 kilometer långa farleden till hamnen med två meter, d.v.s. till ett farledsdjup på 11 meter som följer den nuvarande farledens linje. Farleden skulle ha en fil på inre delen i Ådöfjärden, i övrigt skulle den ha två filer. Farledens bredd skulle vara 300 m på den yttre delen medan den inre delen med en fil skulle vara 120 meter bred istället för nuvarande 100 meter. Utöver detta anhåller man om att ändra en offentlig farled och att inleda arbetet innan beslutet vinner laga kraft. Med tanke på miljökonsekvensbedömningen omfattar projekthelheten även deponeringen av muddringsmassorna. Genomförandet av projektet skulle ske under åren 2010-2011 och uppskattas alltså pågå under två säsonger med öppet vatten. De sökande föreslår att muddringen skulle kunna utföras utan tidsbegränsning. Muddringen skulle genomföras antingen genom sugmuddring eller som mekanisk muddring. Att fördjupa farleden förutsätter att ca 960 000 m3ftr muddras och ställvis krävs även brytning. Hamnbassängen fördjupas väster om nuvarande Laukko kaj och det förutsätter att sammanlagt ca 650 000 m3ftr muddras och ställvis krävs även brytning. Ett enhetligt muddringsområde skulle ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde 020 636 0030 www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa Torikatu 16 PL 156, 60101 SEINÄJOKI Koulukatu 19 PL 262, 65101 VAASA NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel 020 636 0030 www.ely-centralen.fi/sodraosterbotten Torikatu 16 PB 156, 60101 SEINÄJOKI Skolhusgatan 19 PB 262, 65101 VAASA Torikatu 40 PL 77, 67101 KOKKOLA Torggatan 40 PB 77, 67101 KOKKOLA

2/13 sträcka sig ända till norra spetsen av Ådö. Dessutom muddras delar nordväst om Mässkär (52 000 m3ftr) och söder om Kallan (49 000 m3ftr). Jordmaterialet som muddras består enligt ansökan i huvudsak av grov sand. Man strävar efter att med vissa randvillkor ta massor som lämpar sig för uppfyllning som fyllnadsmassor till hamnarna i Jakobstad och Karleby samt till deponeringsbassängerna på Granatön utanför Karleby. Deponeringsvolymerna som finns tillgängliga är ca 200 000 m 3, 860 000 m 3 och 1000 000 m 3. Karleby hamn har ett giltigt miljötillstånd för att slutdeponera och återvinna avfall i fältstrukturerna. Det finns ett giltigt miljötillstånd för Alholmens deponeringsområde i Jakobstads hamn. I bassängen får rent jord- och stenmaterial deponeras. Enligt ansökan har man först planerat ett deponeringsområde i vattnet som ligger ca 4 km norrnordväst om Kallan, områdets areal är ca 1 km 3 och vattendjupet på området är ca 30 m. Områdets volym skulle vara ca 5 miljoner m 3. Den projektansvariga har dock vid hörandet uppgett att deponeringsområdet i vattnet kommer att flyttas längre ut mot öppet hav enligt fiskarnas önskemål. Hela åtgärdsområdet för projektet utgör ett område för intensivt fiske. Jakobstads hamn ligger i spetsen av Alholmen norr om staden. Hamnen kopplas till landtrafiknätet genom stamväg 68 som leder in till staden och riksväg 8 som går förbi staden samt i Bennäs i Pedersöre till järnvägen som går längs kusten. År 2008 forslades knappa två miljoner ton produkter via kajerna i Jakobstads hamn. Av detta bestod nästan två tredjedelar av importerade produkter. Det finns över en kilometer kajplatser och 39 000 m 2 täckta förrådsutrymmen. Genom att fördjupa farleden för stora fartyg kan partistorleken utökas och därmed kan betydande inbesparningar uppnås. 3. ÄRENDETS BEHANDLING Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, har berett sitt utlåtande om tillståndsansökan för projektet i enlighet med vattenlagen, men har konstaterat det vara nödvändigt att utreda huruvida det är skäl att tillämpa miljökonsekvensbedömning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006). Miljöskyddsgruppen för samhällen vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, har med sitt interna brev (12.2.2010 EPOELY/ 7/07.00/2010) förhört sig om saken. Likaså har myndigheten för fiskerinäringen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten, fiskerigruppen i sitt utlåtande om tillståndsansökan föreslagit för regionförvaltningsverket att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning behövs med hänsyn till muddringens omfattning, naturskyddsobjekten i området, skadliga ämnen, viktiga yngelproduktionsområden för fiskar, närheten till områden för yrkesfiske och fångstområden samt fritidsbosättningen och övrig rekreationsanvändning av området. Ärendet har registrerats vid närings-, trafik- och miljöcentralen som prövning av behov av förfarande vid miljökonsekvensbedömning 17.2.2010. Före 1.1.2010 fattades besluten av den regionala miljöcentralen, men i samband med regionförvaltningsreformen gjordes tekniska ändringar i lagen och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Den tekniska ändringen innebar att begreppet regional miljöcentral ersattes av begreppet närings-, trafik- och miljöcentral (stadgeändringar 1584/2009, 1812/2009).

3/13 Tillståndsmyndigheten har också enligt MKB-lagen 6 och 13 plikt att förmedla behovet av förfarande vid miljökonsekvensbedömning till granskning, om man anser det vara möjligt att betydande skadliga miljökonsekvenser uppstår och det inte tidigare fattats beslut i frågan. Det är frågan om muddra en farled som används för handelssjöfart. Mängden muddringsmassor är synnerligen stor och farleden går bl.a. genom ett Naturaområde. Farleden breddas och blir delvis tvåfilig och fördjupas. Projektets konsekvenser, bl.a. i form av deponeringsplatser, sträcker sig till tre kommuners område. Projektet har inte ännu ett tillstånd som vunnit laga kraft (MKB-lagen 5 2 mom.). Miljöskyddsgruppen för samhällen vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har meddelat Regionförvaltningsverket i Södra Finland/ansvarsområdet för miljötillstånd att centralen har inlett prövning, anhållit om att behandlingen av tillståndsärendet avbryts under prövning samt reserverat möjlighet att ge utlåtande om tillståndsansökan i ett senare skede. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har meddelat att anhängiggörandet av tillståndsansökan inte har avbrutits, utan verket väntar på närings-, trafik- och miljöcentralens beslut i frågan. Hörande av de projektansvariga Representanterna för de projektansvariga har hörts vid ett sammanträde 15.3.2010 i Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten i Vasa. I sammanträdet deltog representanter för Trafikverket / Västra Finlands farledsenhet (som är projektansvarig genom ett avtal med Jakobstads hamn), representanter för Jakobstads hamn samt sakkunniga vid närings-, trafik- och miljöcentralen. Närings-, trafik- och miljöcentralen har reserverat möjlighet för de projektansvariga, Trafikverket/Västra Finlands farledsenhet och staden Jakobstad/hamnverket att ge ett skriftligt bemötande om prövningen av behovet av MKB-förfarande senast 31.3.2010. De projektansvariga har lämnat in ett gemensamt bemötande 31.3.2010. Innehållet i bemötandet I det detaljerade bemötandet påtalas bl.a. att MKB-prövningen blivit aktuell så sent. Projektets tidtabell har jämkats samman med andra arbeten och den statliga finansieringen har reserverats för åren 2010-2011 i Kommunikationsministeriets budget. MKB-processen skulle fördröja projektet oskäligt mycket och orsaka extra kostnader för anbudstävlan. Det är frågan om en tillståndsansökan enligt vattenlagen. Alla projekt i utvecklingsprogrammet för havs- och sjöfartsleder 2007-2016 som utarbetats av Sjöfartsverket år 2006 räknas som farleder enligt MKB-förordningen. I bemötandet tolkas MKBförordningen så att tillämpningsstadgandet inte gäller andra än nya leder, hamnar eller kanaler och att MKB-lagen inte automatiskt tillämpas när det är frågan om att fördjupa en farled eller utvidga en hamn. När det är frågan om att bedöma huruvida MKB-lagen skall tillämpas och vid ett eventuellt förfarande enligt MKB-lagen, bör man granska både de konsekvenser som uppstår under byggnadstiden och de konsekvenser som uppstår under användningen. Om man granskar en väsentlig ändring av ett projekt som redan genomförts, bör man utreda om respektive ändring är väsentlig och vilka konsekvenserna av ändringen kommer att vara.

4/13 I bemötandet motiveras närmare att de förändringar som sker i samband med projektet inte är väsentliga och att man känner till konsekvenserna av ändringarna, att konsekvenserna kan förutses, de har ett begränsat verkningsområde, är kortvariga och inte betydande. Projektet genomförs med bästa tillgängliga teknik på basis av bästa tillgängliga kunskap för att hindra och minimera de uppskattade miljökonsekvenserna. I bemötandet dryftas även huruvida MKB-förfarandet ger mervärde, att MKB-förfarandet inte tillämpas på projekt för vilka konsekvenserna har utretts inom förfarandet enligt någon annan lag och konstateras att projektet inte ger upphov till sin natur eller omfattning sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som nämns i förordningen. I bemötandet kommenteras utlåtandet från fiskerigruppen vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten punkt för punkt. Bland annat konstateras att vattenkvaliteten år 2002 följdes upp under muddringen av samma farled och hamnområde enligt ett uppföljningsprogram som godkänts av Västra Finlands miljöcentral. På basis av resultaten hade projektet då inga betydande konsekvenser för vattendraget, grumligheten som uppstod som konsekvens var mycket lokal och kortvarig. Motsvarande uppföljningsresultat har enligt bemötandet konstaterats även i samband med muddringsarbetena i djupfarleden till Karleby åren 1995-2001. När det gäller föroreningar i fiskar hänvisas i bemötandet till Eviras undersökning från år 2008 om halter av organiska tennföreningar i inhemsk insjö- och Östersjöfisk ("Orgaanisten tinayhdisteiden pitoisuudet Itämeren kalassa ja kotimaisessa järvikalassa"). Enligt bemötandet uppskattas att inga betydande konsekvenser för möjligheten att använda fisk från området eller att använda området som rekreationsområde skulle uppstå, eftersom det i sedimentet i havsområdet i Jakobstad endast har observerats enskilda förhöjda halter av organiska tennföreningar och eftersom uppföljningsresultaten av byggarbetet med muddring och deponering i hamnen och farleden i Nordsjö inte har haft konsekvenser på halterna organiskt tenn i fiskar. Enligt Naturabedömningen som utarbetats år 2009 skulle projektet inte direkt hota de naturarter som uppgetts i uppgiftsblanketten för Natura 2000-området. Projektet skulle inte ha betydande konsekvenser för rekreationsanvändningen eller fisket. Nätfisket inkluderas i uppföljningsprogrammet. När det gäller muddringsmetoderna presenteras jämförelsematerial och hänvisas till undersökningar, som visar att förekomsten av fasta substanser och grumlighet mer påverkas av hur muddringen genomförs än av vilken muddringsmetod som används. Deponeringsområdet i havet kommer att flyttas, eftersom det intill det föreslagna området finns ett viktigt förökningsområde för sik. Gällande sedimenten konstateras i bemötandet att enligt de projektansvarigas uppfattning kommer det inte att uppstå olägenheter eller fara för miljön eller hälsan då muddermassorna deponeras på de föreslagna sätten. Projektets konsekvenser kommer att följas upp genom uppföljning av vattenkvaliteten och fiskbeståndet och bl.a. i enlighet med uppföljningsprogrammet för fiskerinäringen 2008-2017. De projektansvariga föreslår en mer detaljerad uppföljning i bemötandet.

5/13 Som bilaga finns en förteckning över det material som bemötandet grundar sig på. Hörande av myndigheter Med anledning av ärendet har Österbottens Förbund Pohjanmaan liitto, staden Jakobstad/miljövårdsbyrån och Karleby stad/miljöserviceenheten hörts och begärts om tilläggsutredning via e-post. Handlingar i anslutning till tillståndsansökan och hörandet som utförts i samband med tillståndsansökan finns även tillgängliga för närings-, trafik- och miljöcentralen. Österbottens förbund konstaterar att landskapsplanen inte är ett hinder för att genomföra projektet, utan möjliggör att den existerande fartygsleden underhålls och förbättras. I landskapsplanen har inte anvisats områden för deponering av muddringsmassor. Miljövårdsbyrån vid staden Jakobstad konstaterar att farleden länge varit i bruk och att den muddrats åtminstone åren 1972, 1984 och 2002. För dem som rör sig i området är muddring inte en främmande företeelse. Planerna att bygga en konstgjord ö av muddringsmassor stötte på motstånd och den projektansvariga förkastade det alternativet. MKB-förfarandet skulle inte öka medborgarnas möjligheter att få information och delta i beslutsfattandet. En riskanalys över hur förorenade sediment sprider sig i miljön med beaktande av den planerade muddringstekniken skulle behövas. Likaså bör det närmare utredas hur omfattande grumligheten blir och hur det grumliga vattnet sprider sig. Dessa utredningar kunde läggas till i miljötillståndsansökan som skickats till regionförvaltningsverket. Enligt miljövårdsbyrån skulle MKB-förfarandet knappast ge en bättre uppfattning av miljökonsekvenserna av muddringen eller öka medborgarnas möjligheter att delta. Jakobstads miljö- och byggnadsnämnd har gett sitt utlåtande om tillståndsansökan och konstaterar att de största konsekvenserna på havsområdet riktar sig till andra kommuners områden. Förgrumling och eventuella konsekvenser på fiskbeståndet berör dock även staden Jakobstads områden. Nämnden påpekar att det i tillståndsansökan inte framgår var de muddrade sedimenten, med förhöjda TBT-halter och andra ämnen som är skadliga för miljön, kommer att placeras. Ansökan inkluderar inte heller en egentlig riskanalys av hanteringen av förorenade sediment. I tillståndsbeslutet bör ingå bestämmelser om särskild aktsamhet då förorenade områden muddras. Förorenade muddermassor bör inte placeras i havet utan på områden som är skyddade med invallningar för att föroreningarna inte skall komma ut i havet. Placeringen bör också rapporteras till stadens miljömyndighet. Spridningen av skadliga ämnen från de förorenade sedimenten bör också följas upp i uppföljningsprogrammet. Rapporterna skall även skickas till stadens miljömyndighet. Eftersom muddringsverksamheten förmodligen kommer att ske dygnet runt, bör man även fästa uppmärksamhet vid eventuellt störande buller som kan orsakas av arbetet. Den sökande bör därför sannolikt också göra en anmälan om tillfällig verksamhet som orsakar buller och skakningar enligt miljöskyddslagen 60. Miljöserviceenheten i Karleby anser att prövning av MKB-förfarande inte är aktuell eller nödvändig till de delar som deponeringen/återvinningen av muddermassorna sker på hamnområdet i Karleby. Allt det väsentliga har kommit fram i det övriga materialet. Miljöserviceenheten anser det inte vara nödvändigt med ett MKB-förfarande för detta projekt med beaktande av verksamhetens karaktär, de miljökonsekvenser som kan förutses och tidigare fall med tillämpning av MKB-förfarande, tillgängliga miljöutredningar och informationen till berörda parter om hur projektet framskrider.

6/13 5. PROJEKTETS MILJÖKONSEKVENSER I anslutning till projektet har den projektansvariga låtit göra en utredning för en ansökningsplan enligt vattenlagen och en Naturabedömning. Enligt utredningen kan muddringen orsaka både direkta och indirekta konsekvenser på fisket. Konsekvenserna är enligt utredningen temporära och har att göra med tillfällig grumlighet i vattnet och eventuella mindre bullerolägenheter. Naturabedömningen som den projektansvariga låtit göra har utarbetats år 2009. Enligt bedömningen anses projektet inte ha betydande konsekvenser för de grunder på vilka Naturaområdet har skyddats. Då behovet av miljökonsekvensbedömning enligt speciallagen övervägs med beaktande av projekthelheten, bör även deponeringsområdena granskas. I fem av de 31 sedimentprover som togs i farleden och hamnen kunde konstateras föroreningshalter som översteg nivå 2 i Miljöministeriets Anvisningar för muddring och deponering av muddermassor. Två av dessa kommer från ställen som blir utanför muddringsområdet. I två prover som togs på området som kommer att muddras överskreds gränsvärdet för TBT och i ett prov överskreds gränsvärdet för nickel. Enligt sökandens utredning översteg föroreningshalterna inte i något av proverna riktvärdena för föroreningshalter i statsrådets förordning 214/2007 om markens föroreningsgrad. De tröskelvärden som nämns i förordningen överskreds i de flesta proverna. 6. NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTENS (ansvarsområdet för miljö och naturresurser) BESLUT Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten beslutar på basis av lagen om förfarande vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) 6 att förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte tillämpas på muddringsprojektet för farleden och hamnen i Jakobstad. Detta beslut enligt MKB-lagen ersätter inte utlåtandet enligt naturvårdslagen 65 2 mom. om huruvida Naturabedömningen är tillräcklig. 7. MOTIVERINGAR FÖR BESLUTET Enligt lagen om förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen) 4 bör förfarande enligt MKB-lagen tillämpas på sådana projekt som kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser. Förfarande vid miljökonsekvensbedömning tillämpas enligt MKB-lagen 4 1 mom. och MKBförordningen 6 enligt projektlistan punkt 9f då det gäller havsfarleder som i huvudsak byggs för havssjöfart och är avsedda för fartyg på mer än 1350 ton. Om inte stadgandena i MKB-lagens 3:e kapitel (Gränsöverskridande miljökonsekvenser) föranleder annat, tillämpas inte förfarandet vid miljökonsekvensbedömningn på projekt enligt 4 2 mom. eller ändring av genomförda projekt, om konsekvenserna har utretts i enlighet med förfarandet i någon annan lag på det sätt som förutsätts i denna lag och om alla de, vars omständigheter och fördel projektet kan påverka, samt samfund och stiftelser, vars bransch projektets konsekvenser kan beröra, har hörts. Kontaktmyndigheten bedömer vid behov tillräckligheten av utredningar och höranden enligt andra lagar innan beslut om tillstånd eller

7/13 motsvarande för att genomföra projektet fattas. För det aktuella projektet har tillståndsbehandlingen anhängiggjorts och hörandet har genomförts. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen tillämpas även i enskilda fall på sådana projekt som motsvarar projekt i projektlistan, d.v.s. sådana projekt som sannolikt på grund av sin omfattning och karaktär, och även med beaktande av samverkningarna från olika projekt, kan ge upphov till betydande skadliga miljökonsekvenser, som kan jämföras med konsekvenser av projekt i projektlistan i MKB-förordningen (713/2006). I enskilda fall är det på basis av MKB-lagen 6 den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen som fattar beslut om miljökonsekvensbedömning av projekt. Då betydelsen av konsekvenserna i enskilda fall granskas, beaktas särskilt projektets egenskaper, dess lokalisering och konsekvensernas karaktär (MKB-förordningen 7 ). Projektets egenskaper a) Omfattning Projekthelheten omfattar muddringen av en ca 12 km lång farled och ett hamnområde samt deponering av muddermassor delvis i hamnbassängerna i Jakobstad och Karleby samt i havet. Mängden massor som muddras och deponeras är synnerligen stor, sammanlagt muddras och ställvis bryts ca 960 000 m 3 material. Projekthelheten kan inte beskrivas vara ringa till omfattningen. Det är meningen av farleden fördjupas från nio meter till elva meters djup. Detta möjliggör att större fartyg kan besöka hamnen och leder till ökad fartygstrafik. b) Samverkan med andra projekt Muddringen har åtminstone tillfälligt konsekvenser för vattenkvaliteten i området. Samverkningar med andra projekt kan finnas på fiskbeståndet och fisket. Till exempel finns det många projekt med muddring av privata stränder på landhöjningskusten. Kustområdet är också ett område med nationell betydelse för fåglarna under höst- och vårflytten. I allmänhet har det inte i miljöutredningar för enskilda projekt dryftats hur olika tillfälliga och långvariga projekt på kustområdet tillsammans, särskilt när det gäller stora projekt och de planerade omfattande vindkraftsprojekten, påverkar fisk- och fågelbeståndet, deras betydande populationer och hur de bevaras eller flyttrutterna på kusten. Samverkningarna bör utredas och utvärderas mera omfattande i samband med landskapsplanläggningen. Muddringsprojektet är kortvarigt och har därför sannolikt obetydlig andel i samverkningarna. De enskilda projektens andel i de omfattande miljökonsekvenserna utreds ofta mindre noggrant och det är inte alltid enkelt att utreda dem, men samverkningar bör dock enligt MKB-lagen utredas. Projektets lokalisering a) Nuvarande markanvändning: Landskapsplanen hindrar inte att projektet genomförs. Detaljplanen för Jakobstads hamn justeras. Farleden som muddras finns på samma plats som tidigare, men blir bredare och djupare. Deponeringsområdet i havet är nytt. b) Naturens känslighet särskilt med beaktande av det som nämns i 7 :

8/13 Det är frågan om ett kustområde, där arterna och naturen är småskaliga och förutsätter att omsorgsfulla naturutredningar görs för hela det område som berörs av projekthelheten. Området består av landhöjningskust med bl.a. grunda vikar. På området finns sandrevlar under vattenytan. Farleden som muddras går genom ett Natura 2000-område. Inför tillståndsansökan har man utrett konsekvenserna för skyddsgrunderna, enhetligheten och helheten i Naturaområdet Larsmo skärgård. I utredningen anses att projektplanen inte har betydande konsekvenser som försvagar Naturaområdets skyddsgrunder på basis av de kriterier som finns om områdets enhetlighet. Åtgärdsområdet är ett område för intensivt fiske. Deponeringsområdet i havet kommer dock att flyttas i enlighet med fiskarnas önskemål. Eventuella konsekvenser för fiskbeståndet och fisket är sannolikt främst tillfälliga. Eventuella ersättningar för yrkesfiskare besluts separat. År 2005 har det räknats att det finns 733 fiskare i område, varav 56 är yrkesfiskare eller personer med fisket som biinkomst. De vanligaste fångsterna består av strömming, sik, braxen, abborre, lax och gädda. I hamnområdet och i farleden är det förbjudet att fiska. Konsekvensernas karaktär a) verkningsområdets omfattning med beaktande av storleken på den befolkning som berörs av konsekvenserna Projektets konsekvenser sträcker sig till tre kommuners områden. På konsekvensområdet finns utöver hamnområdena främst fritidsbosättning. Konsekvenserna riktar sig även till bl.a. rekreationsbruket av havsområdet och fisket. b) Det finns inga gränsöverskridande konsekvenser. c) Omfattningen av konsekvenserna är inte betydande, de kan förebyggas. d) Man känner delvis till hur sannolika konsekvenserna är från tidigare motsvarande åtgärder, såsom tillfällig grumlighet i vattnet och hur det påverkar fiskbeståndet och fisket. e) Projektets miljökonsekvenser är i huvudsak tillfälliga. Deponeringsområdena och farleden med större fartyg blir i sig långvariga. Deponeringsområdena i hamnarna har giltigt miljötillstånd. Projektets miljökonsekvenser De mest centrala, sannolika, skadliga, betydande, konkreta miljökonsekvenserna av projektet är att vattnet tillfälligt blir grumligt och att det samt bullret från arbetet eventuellt påverkar fiskbeståndet och fisket samt eventuellt rekreationsanvändningen. Vart de eventuella olägenheterna under muddringstiden riktar sig beror bl.a. på vilken muddringsteknik som används, om muddringen utförs omsorgsfullt och hur verksamheten tidsmässigt ordnas. Det är skäl att behandla närmare bestämmelser i samband med tillståndsbeslutet. I två av de sedimentprover som tagits på området som muddras överskreds gränsvärdet för TBT och i ett överskreds gränsvärdet för nickel. De riktvärden för föroreningshalter som nämns i statsrådets förordning 241/2007 för förorenade marker överskreds inte i något av sedimentproverna. I samma förordning finns tröskelvärden som överskreds i de flesta av proverna. Var sedimentet som innehåller skadliga ämnen skall deponeras framgår inte av tillståndsansökan. De massor som lämpar sig för ändamålet deponeras på land och används för att fylla ut hamnbassängerna.

9/13 Det deponeringsområde i havet som föreslås i tillståndsansökan ligger i närheten av ett område som är viktigt för sikens förökning. Den projektansvariga har meddelat att en ny lämplig deponeringsplats i havet eventuellt kommer att placeras ca tre kilometer nordväst om den föreslagna platsen och kommer att avgränsas så att de deponerade substanserna hålls på deponeringsområdet och olägenheterna minimeras. Deponering i havet har naturligtvis konsekvenser för havsbottnen. De föroreningar som muddermassorna innehåller kan påverka områdets flora och fauna om detta inte förebyggs. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten instämmer i Jakobstads miljöserviceenhets åsikt om att det bör göras noggrannare utredningar över var sediment som innehåller föroreningar placeras, hur föroreningarna hindras från att spridas och hur den muddringsteknik som används påverkar spridningen samt att dessa faktorer skall tas med i uppföljningen innan tillstånd beviljas. Konsekvenser för markanvändning, samhällsstruktur och trafik Farleden har länge funnits på nuvarande plats och den har även tidigare muddrats. Att förbättra farleden stöder utvecklingen av staden Jakobstad och den regionala områdesstrukturen på basis av landskapsplanen. Vart konsekvenserna av trafiken under muddringstiden riktar sig beror på vilka rutter som används för transporterna. Muddringen av farleden möjliggör att större fartyg besöker hamnen. Det i sin tur förbättrar transportlogistiken bl.a. för att mellanlastningar på andra platser sannolikt minskar. Att fartygstrafiken och -storleken ökar kan ge upphov till skadliga miljökonsekvenser på området. Projektet har indirekt lokala, positiva konsekvenser för trafikarrangemangen i hamnområdet i Jakobstad. En detaljplan för området kommer att utarbetas med förbättrade planer för trafikarrangemangen, där man beaktar funktionalitet och säkerhetsaspekter. Konsekvenser för landskapet Deponeringen av massor i hamnområdena används som fyllnadsmaterial enligt planerna och det finns miljötillstånd för verksamheten. Deponeringen i havet har konsekvenser för landskapet under vattenytan. Konsekvenserna för naturens mångfald De huvudsakliga negativa konsekvenserna för djurlivet antas riktas mot gråsälen, fågelbeståndet, fiskbeståndet och bottendjuren. Deponeringen i havet och muddringen har konsekvenser för naturens mångfald under vattenytan och grumligheten påverkar fiskbeståndet. För att lindra olägenheterna bör säkerställas att de deponerade massorna inte sprider ut sig till ett större område. Det är skäl att beakta fiskens lekplatser och -tider då schemat för arbetet planeras. Det närmaste objektet som hör till nätverket Natura 2000 är den yttre skärgården utanför Jakobstad, Larsmo och Karleby, som även hör till strandskyddsprogrammet. Farleden går genom området i fråga. För skyddsområdet har en skötsel- och användningsplan utarbetats. Den projektansvariga har låtit göra en Naturabedömning år 2009. Enligt bedömningen har projektet inte betydande konsekvenser som skulle försvaga skyddsgrunderna för Naturaområdet, bl.a. sandrevlarna under vattenytan, kustens laguner eller de olika ängarna vid havsstranden.

10/13 På ön Kallan kan havsörnens häckning störas. Arbetet i närheten av Kallan bör utföras utanför häckningstiden för att lindra olägenheterna. I utredningen har eventuellt inte ännu använts resultaten från satellituppföljningen, som inletts på grund av vindkraftsplanerna. På basis av de preliminära resultaten ser det ut att havsörnsungarna rör sig synnerligen länge i närheten av boet och utvidgar sitt revir stegvis. Projektet kan också under muddringstiden ha konsekvenser för fågelbeståndet, även flyttfåglarna, på grund av trafiken och bullret. Genom att se över tidtabellen för arbetet torde konsekvenserna kunna förmildras. Konsekvenser för fiskbeståndet och fisket Av deponeringsplatserna har deponeringsområdet i havet verkat vara problematiskt. Fiskarna har framfört en anmärkning med anledning av tillståndsansökan. Den projektansvariga har förhandlat om att flytta deponeringsområdet i havet till en annan plats, men konsekvenserna för detta har inte ännu utretts. Syftet är enligt handlingarna att välja en jämn plats eller ett djup där formen på bottnen fungerar som hjälp för att hålla muddringsmassorna kvar på deponeringsområdet. Vederbörliga utredningar över området bör naturligtvis bifogas till ansökan om miljötillstånd. Det bästa alternativet vore dock att deponera massorna på fastlandet på ett separat avgränsat område som är planerat för ändamålet. Det vore skäl att specificera uppgifterna om konsekvenserna på yngelproduktionen och fiskens vandringsbeteende, lekområden, fångstområden och ryssjeplatser i havsområdet i tillståndsansökan. Konsekvenserna på kulturarvet Enligt Museiverkets förteckning från år 2006 finns det inga havsarkeologiska objekt på konsekvensområdet. På farledsområdet har enligt miljöutredningen inte upptäckts några vrak vid genomgången med sidoseende ekolod år 2008. Detta bör kontrolleras på det eventuella nya deponeringsområdet i havet. Konsekvenser på människors hälsa, livsförhållanden och trivsel Projektet kan under tiden för genomförandet i någon mån ha negativa konsekvenser för rekreationsanvändningen av området och fritidsbosättningen. Bullermängden kommer sannolikt inte att vara betydande, men muddringsarbetet kommer antagligen att pågå dygnet runt och därför bör man fästa uppmärksamhet vid saken i den fortsatta behandlingen. Placeringen av eventuella förorenande ämnen och eventuell spridning av dessa utanför deponeringsområdena har också att göra med hälsokonsekvenserna. Konsekvenser för rekreationsanvändningen Området är populärt som rekreationsområde. I Jakobstad och Larsmo finns sammanlagt närmare 3000 fritidsbostäder, majoriteten av dessa på kusten och i skärgården. Antalet båtförare är stort. Båtförare och de som utövar nätfiske är tvungna att göra en omväg runt det säkerhetsområde som fastslås och avstå från fiske på området. Projektet i förhållande till vissa program och planer som gäller miljön

11/13 För de massor som deponeras på fastlandet har i detta projekt reserverats områden med tillstånd för ändamålet. Det vore bra att i landskapsplanen i framtiden undersöka tilläggsområden som kan användas som avstjälpningsplatser för och/eller återvinning av rena marksubstanser. Det vore bra att beakta förvaltningsplanen för vattenförvaltningsområdet Kumo älv- Skärgårdshavet-Bottenhavet fram till år 2015 som binder myndigheternas verksamhet när det gäller projekt vid kusten, likaså projektets förhållande till översvämningsdirektivet och eventuella anvisningar eller bestämmelser från kommunen när det gäller att ge akt på översvämningar vid kusten. I den ekologiska klassificeringen enligt ramdirektivet för vattenpolitiken har vattnets status i den inre skärgården i Jakobstad öster om Ådö-Hälsingö klassats som otillfredsställande och vattnets status i den yttre skärgården har klassificerats som måttlig. Bedömning av tillräckligheten av utredningar och hörande enligt vattenlagen Kontaktmyndigheten har i samband med prövningen av behovet för förfarande vid miljökonsekvensbedömning bedömt tillräckligheten av de utredningar och hörandet som uppvisats i samband med de handlingar som hittills mottagits i ärendet i enlighet med MKB-lagen 5 2. mom. Hörandet och utredningarna kan i huvudsak anses vara tillräckliga när det gäller bedömningen av konsekvenser, med behov av vissa kompletteringar. Särskilt när det gäller en eventuell ny placering av deponeringsområdet i havet, bör utredningarna granskas på vederbörligt sätt och sakägarna höras. Om det skulle komma fram nya betydande konsekvenser i de utlåtanden som lämnas in om tillståndsansökan, bör projektet granskas på nytt. SAMMANDRAG Som helhet kommer det aktuella projektet sannolikt inte att orsaka skadliga miljökonsekvenser som till sin natur och omfattning är betydande i jämförelse med projekt enligt MKB-lagens 4 2 mom. 4. TILLÄMPADE RÄTTSNORMER Lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006, 1584/2009) 2, 4, 6 och 19 Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006, 1812/2009) 4, 6 och 7 Förvaltningslag 60 5. DELGIVNING AV BESLUT Beslutet sänds mot mottagningsbevis till den projektansvariga. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten informerar om beslutet genom kungörelse på Jakobstad stads, Karleby stads och Larsmo kommuns officiella anslagstavlor. Kungörelsen och beslutet publiceras även elektroniskt på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens webbplats på adressen http://www.ely-centralen.fi/sodraosterbotten.

12/13 Kungörelsen finns under rubriken Aktuellt > Kungörelser och beslutet under Miljöskydd > Miljökonsekvensbedömning MKB och SMB > MKB-beslut. 6. ANSÖKAN OM ÄNDRING Den projektansvariga kan ansöka om ändring av detta beslut genom att besvära sig till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsinlagan bör finnas Vasa förvaltningsdomstol tillhanda inom 30 dagar från att den projektansvariga fått beslutet till kännedom. Besvärsanvisningen finns som bilaga. Ändring till detta beslut får inte i övrigt sökas till detta beslut genom besvär. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Pertti Sevola Miljöråd Riitta Kankaanpää-Waltermann Utvecklingschef BESLUT Trafikverket (före detta Sjöfartsverket), Västra Finlands farledsenhet mot mottagningsbevis, avgiftsfritt KOPIA Jakobstads hamn Staden Jakobstad Staden Jakobstad, miljöchefen Karleby stad Karleby stad, miljöchefen Larsmo kommun Larsmo kommun, miljömyndigheten Finlands miljöcentral Miljöministeriet/MKB/Seija Rantakallio Forststyrelsen, Österbottens naturtjänster Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/Ansvarsområdet för miljö och naturresurser/miljöskyddsgruppen för samhällen/seppälä Matti, Rasila Erkki, Kentala Päivi Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Miljötillståndsenheten, Kontoret i Helsingfors, PB 115, 00231 HELSINGFORS BILAGA Besvärsanvisning

13/13 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring i beslutet genom skriftligt besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall riktas till Vasa förvaltningsdomstol och tillställas Vasa förvaltningsdomstols registratorskontor inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är 30 dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen,första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks, till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas samt - postadress och telefonnummer dit meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besväret, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl. 8.00-16.15. Vasa förvaltningsdomstols besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa postadress: PB 204, 65101 Vasa telefon: 010 3642 611 fax: 010 3642 760 e-postadress: vaasa.hao@om.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 89 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) stadgas separat om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.