Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Transkript

1 Beslut EPOELY/2245/ Översättning: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Wolffskavägen VASA Hänvisning: Tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning på Karleby Hamn Ab:s Silverstenshamnen, LSSAVI/87/04.08/2013 Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Projekt: Karleby Hamn Ab:s Silverstenshamnen, Karleby Begäran om prövning av MKB-förfarande Projektet Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har i ett brev som inkom till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM-centralen) den 26 maj 2015 begärt att MKB-kontaktmyndigheten ska meddela ett beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning på Karleby Hamn Ab:s Silverstenshamnen i Karleby, lag 468/1994 (MKB-lagen). Ansökan om miljötillstånd jämte bilagor bifogas. Karleby Hamn och NTM-centralen förde förhandlingar om ansökan om miljötillstånd jämte bilagor i Karleby den 24 juni Under förhandlingarna klarlades de med tanke på MKB-behovsprövningen väsentliga projektplanerna som ansökan om miljötillstånd för verksamheten gäller. Projektet gäller Karleby hamn, som är specialiserad på transitotrafik och som på basis av verksamheten består av tre olika hamndelar, Stamhamnen, Silverstenshamnen och Djuphamnen. Hamnbassängen används av fartyg som besöker Djuphamnen och Silverstenshamnen. Fartyg av Panamax-klass besöker hamnen. Utvidgningsprojektet i Silverstenshamnen omfattar utvidgning av hamnplanerna genom att nya markområden tas i bruk och invallade havsområden fylls upp samt byggande av kajkonstruktioner, lager och hamnanläggningar som behövs för hantering och stuvning av gods på det nya hamnområdet. För verksamheten i Stamhamnen och Djuphamnen finns miljötillstånden LSY Y-300 och LSY-2003-Y-394. För Djuphamnen finns tillstånd enligt vattenlagen ESAVI/290/04.08/2010 för byggande av kajen och planen och för muddringar samt miljötillstånden LSU-2006-Y-704 och LSU-2004-Y-258 som gäller placering av förorenade muddringsmassor i Djuphamnens dumpningsbassäng. Miljötillståndet för Djuphamnens verksamhet har omfattat Silverstenshamnen, som har lämnat in en egen ansökan om miljötillstånd för verksamheten. Även ansökningar om översyn av Stamhamnens och Djuphamnens miljötillstånd är inlämnade. NTM-centralen har meddelat ett beslut om MKB-behovsprövning gällande projektet för att fördjupa farle- ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde Alvar Aallon katu 8 PL 156, Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel Alvar Aallon katu 8 PB 156, Seinäjoki Korsholmsesplanaden 44 PB 262, Vasa Torikatu 40 PL 77, Kokkola Torggatan 40 PB 77, Karleby

2 2/11 den till Karleby från 13 meter till 14 meter den 15 maj 2013 (EPOELY/26/07.04/2013). I beslutet förutsattes inte att MKB-förfarande ska tillämpas på projektet. Bakgrund till och allmän beskrivning av projektet i ansökan om miljötillstånd Hörande Karleby Hamn är ett affärsverk som ägs av Karleby stad och som är specialiserat på transitotrafik. Den totala godstrafiken beräknas växa från nuvarande cirka 8 miljoner ton till cirka 16 miljoner ton till 2020, vilket ökar behovet av att utveckla hamnen. År 2011 var den totala trafiken 7,89 miljoner ton, varav trafiken i Djuphamnen och Silverstenshamnen stod för 6,69 miljoner ton (85 %). För utvecklande av Karleby hamn har man utarbetat en generalplan för åren Avsikten är att utvidga hamnens verksamhetsområde med cirka 150 hektar och att bygga nytt kajområde på cirka 850 meter. Utvidgningsplanerna för hamnen omfattar nya kajplatser norr och väster om Silverstenshamnen. Det har ännu inte utarbetats några närmare planer över kajkonstruktionerna. Avsikten är att utarbeta planer för lager- och terminalområdena senare. Projektet för att förbättra havsfarleden till Karleby omfattar fördjupning av den nuvarande djupfarleden från 13 meters till 14,0 meters djupgående samt arbeten på säkerhetsanordningar i anslutning till farleden. Silverstens hamndel omfattar två kajer; Silverstenskajen 1 samt Silverstenskajen 2 som togs i bruk Kajernas sammanlagda längd är 310 meter, det finns sammanlagt 2 fartygsplatser och fartygens djupgående varierar mellan 9,5 och 10,5 meter. Silverstenshamnens nuvarande markareal är 35,9 hektar och verksamhetsarealen är 170 hektar. I Silverstenshamnen hanteras fasta och flytande kemikalier (fingödselmedel, kalium, ammoniak och fosforsyra) och hamnen är planerad för s.k. vitt bulkmaterial, varvid bland annat aluminiumlera och kalksten som nu går via Stamhamnen skulle gå via Silverstenshamnen. Hamnbassängen används av fartyg som besöker Djuphamnen och Silverstenshamnen, så bassängen presenteras i ansökningarna om miljötillstånd för verksamheten för bägge hamndelarna. NTM-centralen erbjöd Affärsverket Karleby Hamn, Karleby stad och Mellersta Österbottens miljöhälsovård möjlighet att bli hörda. Vid NTM-centralen i Södra Österbotten erbjöds ansvarsområdet för trafik och infrastruktur, miljöskyddsenheten, vattenresursgruppen, naturvårdsgruppen, vattentjänstgruppen och områdesanvändningsgruppen möjlighet att komma med kommentarer. Karleby stad, Miljötjänster yttrade följande: Karleby Hamn bedriver hamnverksamhet i tre olika hamnar på Storindustriområdet i Karleby. Alla har gällande miljötillstånd i någon form samt flera tillstånd enligt vattenlagen. Silverstenshamnen är det senaste utvidgningsprojektet. I projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen (268/1999) definieras inte hamnverksamhet, så förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas inte direkt på projektet med stöd av projektförteckningen. Enligt 4 i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) (267/1999) tillämpas bedömningsförfarandet i enskilda fall när ett projekt liksom en väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt enligt förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (268/1999). Som sådana kan betraktas till exempel om-

3 3/11 fattande miljökonsekvenser som inte bedömts på förhand eller bristfällig granskning av olika alternativ, eller att parterna inte har tillräcklig kännedom om projektet. Med beaktande av projektets storlek, läge, de uppskattade miljökonsekvenserna samt de alternativa sätten att genomföra projektet och intressenternas kännedom om projektet anser Karleby stads miljötjänster att det aktuella projektet inte föranleder betydande miljökonsekvenser som kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 mom. i MKB-lagen. Karlebys miljötjänster anser på ovannämnda grunder att det inte är nödvändig att inleda en lagstadgad MKB-process på det sätt som MKB-lagstiftningen förutsätter. Mellersta Österbottens miljöhälsovård konstaterade, att miljökonsekvensbedömning inte är nödvändig för utvidgningsprojektet i Silverstenshamnen. De olägenheter som hamnen orsakar människornas livsmiljö är utsläpp i luften av kväveoxider och partiklar från båtarna samt att kemikalier och andra ämnen hamnar i vattnet på grund av eventuella specialsituationer. Eftersom hamnen finns på storindustriområdet är konsekvenserna för människornas livsmiljö av enbart hamnverksamheten inte de mest skadliga.. Miljökonsekvenser i ansökan om miljötillstånd Hamnverksamhetens miljökonsekvenser orsakas till största delen av lasthanteringen, buller från hanteringen och trafiken samt utsläpp i luften från fartygen, långtradarna, bilarna och tågen, arbetsmaskinerna samt last- och sandningsdamm. Dessutom orsakar fartygen förändringar av strömmarna vid farlederna och i hamnen. Konsekvenser för den allmänna trivseln och människornas hälsa: Projektets konsekvenser för trivseln och människornas hälsa är begränsade till hamnområdet och de anses således inte vara betydande. Konsekvenser för naturen och naturskyddsvärden samt den byggda miljön: Det skyddsområde som ligger närmast hamnen är Natura 2000-området Rummelö Harrbåda (FI ), vilket som närmast ligger på knappt 2 kilometers avstånd. På grund av avstånden anses den nuvarande och i framtiden utvidgade verksamheten på hamnområdet inte ha några skadliga konsekvenser. Hamnen ligger på storindustriområdet i Karleby där det redan bedrivs verksamhet, och de närliggande markområdena och fastigheterna används i första hand av industriföretag. Hamnverksamheten bedöms inte ha några skadliga konsekvenser för industriområdets verksamhet. Konsekvenser för vattendragen och deras användning: Belastningen från hamnplanerna och fartygstrafiken kan öka koncentrationerna av näringsämnen och suspenderade ämnen i vattnet i närheten av hamnen och ämnen kan samlas på hamnbassängens botten. I samband med att hamnområdet byggs blir man tvungen att utföra muddringar. Grumlingen under byggnadstiden är relativt lokal och kortvarig och den fosfor som eventuellt frigörs under muddringen anses inte bidra till någon betydande övergödning av vattenområdet. Skadliga ämnen kan frigöras från muddermassorna och de massor som flyttas, men koncentrationen av skadliga lösta ämnen som organismerna kan få i sig förblir liten. Konsekvenserna för vattendragen av hamnens normala verksamhet efter utvidgningen bedöms som lokala och mycket små. I samband med utvidgningen av hamnområdet förstörs den nuvarande på bottenfaunan på muddringsområdet. Det tar ungefär 2-3 år för bottenfaunan att återvända till området. Även koncentrationerna av skadliga ämnen kan vara större i individer tillhörande fisk-

4 4/11 populationerna vid den tidpunkten. Olägenheten bedöms vara kortvarig och övergående. Den tillfälliga grumling av vattnet som muddringen orsakar kan ha konsekvenser för nät- och rekreationsfisket i området. På grund av grumlingen av vattnet kan fiskstimmen i området försvinna plötsligt. Konsekvenserna är dock i huvudsak begränsade till närheten av muddringsområdet. Under normal verksamhet beror konsekvenserna för organismerna i första hand på skadliga ämnen som sköljs ut från hamnplanerna samt propellerströmmarna från fartygstrafiken, och de är begränsade till närheten av hamnen samt invid farlederna. Konsekvenser för luftkvaliteten: Hamnverksamheten orsakar i huvudsak utsläpp av kväveoxider och partiklar. I och med att hamnområdet utvidgas och godstrafiken ökar växer också hamnverksamheten och fartygstrafiken och även utsläppen till luften bedöms öka jämfört med nuläget, även om åtminstone svavelutsläppen från fartygen minskar jämfört med nuläget i och med svaveldirektivet. Utsläppen från hamnverksamheten bedöms inte öka koncentrationerna kännbart utanför hamnområdet jämfört med nuläget. Konsekvenser för jordmånen och grundvattnet: Hamnens nuvarande verksamhet har inte iakttagits inverka på jordmånen. De nuvarande och utvidgade verksamheterna ligger utanför grundvattenområden. Största delen av byggnadsarbetet utförs till havs eller på fylljord. Konsekvenser i form av buller och vibrationer: Hamnbuller består av trafik, ljud från arbetsmaskiner i rörelse och smällar. Enligt mätningar och modeller når bullret varken dag- eller nattetid de närmaste bostads- och fritidsfastigheterna som kunde störas. Nivåer som närmar sig riktvärdena förekommer endast invid den allmänna vägen till Stamhamnen. Byggandet i anslutning till utvidgningen av hamnen orsakar i någon mån bullerutsläpp. Bullerutsläppskällorna är i första hand begränsade till hamnområdet och det omgivande industriområdet och avviker inte från buller som orsakas av annat normalt arbete på hamnområdet. För att ljudnivån i Yxpila inte ska stiga i fortsättningen när det investeras i nya hamnanläggningar, rekommenderas i mån av möjlighet produkter som enligt bullerutsläppsvärdena är tysta produkter. Avgörande NTM-centralen i Södra Österbotten beslutar att bedömningsförfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 468/1994 inte tillämpas på Karleby hamn Ab:s Silverstenshamnen. Motivering Enligt 4 i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) tillämpas ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i projekt och ändringar av projekt, vilka kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser. Enligt 4 2 momentet i MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i den aktuella lagen. Enligt 6 i MKB-lagen fattar NTM-centralen ett beslut om tillämpning av bedöm-

5 5/11 ningsförfarandet på projekt som avses i 4 2 momentet med beaktande av projektets egenskaper, läge och konsekvensernas natur. Enligt f)-punkten i underpunkt 9) trafik i projektförteckningen i 6 i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006, ändrad 359/2011) 6 tillämpas förfarandet vid miljökonsekvensbedömning på havsfarleder, hamnar, lastnings- och lossningskajer som i huvudsak byggs för handelssjöfart och är avsedda för fartyg på mer än 1350 ton. Projektets egenskaper: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) ska vid prövning av om bedömningsförfarandet ska tillämpas i enskilda fall fästas särskild uppmärksamhet vid projektets egenskaper såsom projektets omfattning, samverkan med andra projekt, utnyttjande av naturresurser, alstrande av avfall, föroreningar och andra störningar samt risken för olyckor. Utvidgningsprojektet i Silverstenshamnen omfattar utvidgning av hamnplanerna genom att nya markområden tas i bruk och invallade havsområden fylls upp samt byggande av kajkonstruktioner, lager och hamnanläggningar som behövs för hantering och stuvning av gods på det nya hamnområdet. De hamnplaner och kajkonstruktioner enligt utvidgningsprojektet som omfattas av detta beslut har avgränsats i bilaga 1. Den projektansvarige preciserade under förhandlingarna den 24 juni 2015 att projektet gäller de befintliga kajerna och inte omfattar förlängning av kaj 2 och att kajerna kommer att användas på ett liknande sätt som nu när nytt miljötillstånd beviljas för verksamheten. Karleby stads miljötjänster ansåg att projektet inte föranleder betydande miljökonsekvenser som kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 mom. i MKB-lagen. NTM-centralens miljöskyddsenhet ansåg att när Karleby hamn utvecklas som en enda helhet bör också miljökonsekvenserna bedömas som en enda helhet. Enligt den projektansvarige (förhandling ) ska kajen förlängas i miljötillståndet för Djuphamnens verksamhet, men det finns redan tillstånd enligt vattenlagen för förlängningen och i ansökan om miljötillstånd för Djuphamnen framkom inga betydande miljökonsekvenser. Den projektansvarige ansåg att hamnarnas miljökonsekvenser inte förändras väsentligt. NTM-centralens naturvårdsgrupp bedömde att hamnprojektets konsekvenser tillsammans med farledsfördjupningsprojektet inte är av så betydande omfattning och varaktighet att det med tanke på naturvården skulle vara nödvändigt att tillämpa ett MKB-förfarande enligt prövning. Kontaktmyndigheten konstaterar att sammantagna konsekvenser kan uppstå även tillsammans med industriverksamheten, men i Mellersta Österbottens miljöhälsovårds yttrande konstaterades att eftersom hamnen ligger på storindustriområdet är enbart hamnens konsekvenser för människornas livsmiljö inte de mest skadliga. Uppkomsten av avfall: Fartygsavfall som insamlas i Karleby hamn är pilsvatten, spillolja, färger och lim, tvätt- och rengöringsmedel, lösningsmedel, fast oljeavfall, batterier och ackumulatorer, lysrör och el- och elektronikskrot samt andra enstaka avfallsfraktioner. Farligt avfall som insamlas i Djuphamnen och Silverstenshamnen består i huvudsak av pilsvatten och spillolja. Mängden farligt avfall har under åren varierat mellan och kg. Avfall som uppkommer vid städning insamlas på hamnens verksamhetsområde och transporteras till en mottagare med tillstånd.

6 6/11 Olycksrisker: Enligt ansökan om miljötillstånd hänför sig miljöriskerna i hamnverksamhet i allmänhet till olyckssituationer i samband med lagring, hantering och transport av kemikalier samt annan trafik, då farliga ämnen kan hamna i havet. En stor olycksrisk är att ett fartyg ska sjunka och dess bränslelast rinna ut i havet, varvid nedsmutsningen av stränderna orsakar stora skador. Ett rörläckage i samband med lossningen av giftiga ämnen kan orsaka en betydande miljörisk. Projektets läge: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) ska vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall granskas projektets lokalisering, såsom nuvarande markanvändning och naturens känslighet, med särskild uppmärksamhet på bl.a. våtmarker, kustområden, naturskyddsområden och landskapsvårdsområden samt områden som är klassificerade eller skyddade med stöd av lag samt områden där riktgivande värden som beskriver miljöns tillstånd vilka fastställts i gemenskapens lagstiftning redan har överskridits. Enligt ansökan om miljötillstånd ligger Karleby hamn cirka 7 km väster / nordväst om Karleby centrum i omedelbar närhet av storindustriområdet i Karleby. Den bosättning som ligger närmast Silverstenshamnen finns på Yxpila bostadsområde på cirka 1,3 kilometers avstånd. De närmaste fritidsbostäderna finns i närheten av Silverstensviken, som närmast på cirka 1,9 kilometers avstånd. Avståndet till fritidsbostäderna på stränderna mittemot Silverstenshamnen är cirka 2 kilometer. Enligt Mellersta Österbottens miljöhälsovård är de olägenheter som hamnen orsakar människornas livsmiljö utsläpp i luften av kväveoxider och partiklar från båtarna samt att kemikalier och andra ämnen hamnar i vattnet på grund av eventuella specialsituationer. Enligt ansökan om miljötillstånd har hamnområdet i etapplandskapsplan I angetts med beteckningarna LS och TT. LS-beteckningen utvisar att området utgör en del av området för Djuphamnen, Stamhamnen och Silverstenshamnen i Yxpila. TTbeteckningen utvisar att storindustriområdet i Karleby är ett område för industriverksamhet med betydande miljökonsekvenser. I den generalplan som Karleby stadsfullmäktige godkänt den 13 januari 1992 (Generalplan 2010) har hamnområdet angetts med beteckningarna LV och T. De områden som angetts med LV-beteckning är reserverade för hamnverksamhet, terminalområden för lager med direkt anknytning till hamnverksamheten samt underhåll och reparationer på båtar. På området får placeras industri som behöver hamnfunktioner. Industri- och lagerområdet T är reserverat för industrier och lager samt affärsverksamhet som betjänar dem. Silverstenshamnen ligger på området för Karleby Kemira detaljplan som godkändes den 12 maj Området för Silverstenshamnen har anvisats som hamnområde med beteckningen Ls/ks. På området får byggas terminal-, lager- samt kontorsbyggnader med anknytning till hamnverksamheten. På området får byggas industribyggnader för sådan industriverksamhet som kräver omedelbar närhet till hamnen. Med beteckningen ks anges att området är reserverat för det kommunala hamnverkets behov. Hamnbassängen ligger till hälften på området för detaljplanen för Kemira och till hälften på området för detaljplanen för Outokumpu. I bägge detaljplanerna har området anvisats som hamnområde med beteckningarna Ls/ks. Silverstenshamnens verksamhetsområde ligger inte på något klassificerat grundvattenområde. Det närmaste grundvattenområdet är Patamäki grundvattenområde ( ) på ungefär en kilometers avstånd och den närmaste vattentäkten finns cirka fyra kilometer bort.

7 7/11 NTM-centralens naturvårdsgrupp yttrade att de närmaste skyddsområdena är Natura 2000-området Rummelö Harrbåda (FI ) cirka 2 kilometer nordost om projektområdet samt Natura 2000-området Karleby skärgård (FI ) på cirka 3 kilometers avstånd. Området Rummelö Harrbåda är skyddat särskilt som ett värdefullt vattenområde för fåglar. Enligt ansökan om miljötillstånd hör ungefär hälften av Karleby skärgård till det riksomfattande strandskyddsprogrammet. I skärgården finns holmar och skär i naturligt tillstånd, både trädbevuxna och trädlösa, som är värdefulla för fågelbeståndet. Ungefär 50 hektar av objektet är fridlysta som naturskyddsområde. NTM-centralens naturvårdsgrupp ansåg att projektet har konsekvenser för det närliggande Natura-området via följande mekanismer: I samband med muddring och byggande löses skadliga ämnen och sediment i vattnet och när bottendjuren tillfälligt förintas påverkar det fiskbeståndet i området och därigenom fåglar som söker föda där. Enligt ansökan om miljötillstånd leder Karleby stads avloppsreningsverk ut avloppsvatten från bosättningen i Silverstensviken medan avloppsvatten från storindustriområdet leds ut i Yxpilaviken. Utsläppen av zink, kvicksilver, kadmium och arsenik till luften är relativt stora och deras betydelse som belastare på havsområdet torde vara betydande. Metallkoncentrationerna har hållit sig under miljökvalitetsnormerna. I Djuphamnens fyllnadsbassäng var i synnerhet kadmium-, kobolt- och zinkkoncentrationerna stora och översteg ofta koncentrationen enligt miljökvalitetsnormen (EQS) eller den oskadliga koncentrationen. Största delen av de koncentrationer av skadliga ämnen som analyserats i sedimentprover som tagits i hamnbassängerna och utanför Silverstenshamnen har överskridit kriterienivå 2 och klassas som odugliga för havsdumpning. Koncentrationerna av skadliga ämnen i prover som tagits från det invallade fyllnadsområdet i Silverstenshamnen har legat under kriterienivåerna och de klassas som dumpningsdugliga. Enligt ansökan om miljötillstånd klassas havsområdet i Yxpilaviken och Kaustarviken som lätt eutrofierat och det övriga havsområdet utanför Karleby är på väg att bli eutrofierat. Enligt bottendjurproverna angav medianerna för vattenförekomsterna utanför Karleby att tillståndet är gott. När det gäller luftkvaliteten har de svaveldioxid- och kväveoxidkoncentrationer som uppmätts i Yxpila underskridit rikt- och gränsvärdena. De största dygnskoncentrationerna av partiklar i inandningsluften har årligen överskridit det dygnsgränsvärde som statsrådet uppställt, men koncentrationerna har underskridit dygnsriktvärdet och årsgränsvärdet. Metallkoncentrationerna i samhällsluften i Karleby underskrider klart gräns- och målvärdena. Granskad enligt luftkvalitetsindex har luftkvaliteten i Yxpila i huvudsak varit av god klass. Konsekvensernas karaktär: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) ska vid prövning av om bedömningsförfarandet i enskilda fall ska tillämpas i synnerhet granskas konsekvensernas karaktär, såsom verkningsområdets omfattning med beaktande av storleken på den befolkning som berörs av konsekvenserna, konsekvensernas omfattning och komplexitet, hur sannolika konsekvenserna är, konsekvensernas varaktighet, upprepning och återhämtningsförmåga. NTM-centralens naturvårdsgrupp ansåg att hamnprojektet tillsammans med farledsfördjupningsprojektet utgör en betydande byggnadshelhet, vars konsekvenser också borde granskas som sammantagna konsekvenser med andra projekt och utsläppskällor och dessutom borde havsnaturens toleransförmåga bedömas. Naturvårdsgruppen bedömde dock att konsekvensernas omfattning och varaktighet inte är så betydande

8 8/11 att det med tanke på naturvården vore nödvändigt att tillämpa ett MKB-förfarande beroende av prövning. NTM-centralen anser också att projektets miljökonsekvenser enligt förhandsbedömning av ansökan om miljötillstånd och samråden för hamnutvidgningsprojektets del riktar sig mot ett begränsat område som i detaljplanen anvisats för hamnverksamhet och som ligger i anslutning till storindustriområdet. Miljökonsekvenserna är sannolikt långvariga (projektets livscykel), men Silverstenshamnens utvidgnings andel i de nuvarande konsekvenserna är liten och fördjupningen av havsfarleden orsakar sannolikt mer betydande konsekvenser. Slutsats Enligt NTM-centralens bedömning är det i projektet fråga om att utveckla hamnen på det sätt som trafiken förutsätter på ett planlagt hamnområde, och enligt förhandsbedömning utifrån ansökan om miljötillstånd samt uppgifter som erhållits under samråden och förhandlingarna orsakar projektet inga sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som borde utredas vid ett förfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Skyldighet att vara konsekvensmedveten Tillämpade rättsnormer Sökande av ändring Kungörelse Trots att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte förutsätts i projektet, gäller för de projektansvariga en skyldighet att vara konsekvensmedveten. Den som ansvarar för något annat projekt än ett sådant som avses i 4 ska, utöver vad som särskilt stadgas, vara tillräckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den omfattning som rimligen kan förutsättas (25 i MKB-lagen). Lag förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006, 1584/2009) 4, 6, 17, 19 och 25 samt statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) och ändringen av förordningen (359/2011) 4, 6, 7 och 8. Den projektansvarige får söka ändring i detta beslut genom besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisningen medföljer beslutet. Besvärsskriften ska tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått beslutet till kännedom. I övrigt får ändring i detta beslut inte sökas genom besvär. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Beslutet är framlagt på Karleby stads (Salutorget 5, Karleby) offentliga anslagstavla under 14 dagar och i elektronisk form på NTM-centralen i Södra Österbottens webbplats på adressen > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonsekvensbedömning > MKB-beslut. Välj i punkten Regional information, välj NTM-central > NTM-centralen i Södra Österbotten.

9 9/11 Direktör Aulis Rantala Överinspektör Päivi Saari Sändlista Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland / mottagningsbevis Karleby Hamn Ab / mottagningbevis Karleby stad / för kungörelse på den offentliga anslagstavlan (kopia) Karleby stad / för kännedom (kopia) Bilaga: Bilaga 1 Generalplan för Karleby hamn Bilaga 2 Besvärsanvisning

10 10/11 Bilaga 1 Generalplan för Karleby hamn, där det område som omfattas av detta MKB-beslut har angetts med blå rektangel (Källa: Affärsverket Karleby hamn, Generalplan , bilaga 9-2).

11 11/11 Bilaga 2. Besvärsanvisning BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvärsskriften, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl Vasa förvaltningsdomstols postadress: PB 204, Vasa besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa telefon: fax: e-postadress: vaasa.hao@oikeus.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 97 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer stadgas skilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.