Kunskapscentrum för skolutveckling (KUSK) Falun den 3 maj 2005 vid Karlstad universitet och Högskolan Dalarna Gunnar Berg Epost gbe@du.se Mobil 070-313 83 27 Underlag för seminarium om kulturanalys den 24 maj 2005 Skolutveckling en fråga om att upptäcka och erövra frirummet Vad handlar det om? Skolutveckling uppmärksammar skolors vardagsarbete i alla dess delar. Detta utesluter inte att en utvecklingsprocess kan ta sin början i enskilda delar av skolors vardag, t.ex. i anslutning till administrativa rutiner och/eller till enskilda ämnen, men den är över tid inte avgränsad till att enbart handla om enskildheter. Skolutveckling markerar en skolas egen förmåga till och ansvar för att till elevernas bästa planera, genomföra och följa upp sitt vardagsarbete. Skolutveckling kan bedrivas från olika perspektiv. 1 Det perspektiv som här ska behandlas utgår från att skolors utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i den/de kultur/kulturer, d,v.s. den jordmån, som kännetecknar den enskilda skolans vardagsarbete. Skolkulturer är ständigt närvarande i skolors vardagsarbete; i undervisningen, i elevernas aktiviteter på skolgården, i informella samtal i personalrummet, i föräldramöten, konferenser etc. Skolkulturer kan variera mellan olika skolor men också inom en och samma skola. Skolors elever och personal är givna målgrupper för kulturanalys (se faktaruta 1 nedan), men självfallet är även föräldrar, skolpolitiker m.fl. intressanta grupper att kulturanalysera. Resultat av en kulturanalys ger en inblick i en skolas vardagsarbete så som det faktiskt gestaltar sig och kunskaper om detta är en nödvändig beståndsdel för att kunna driva skolutveckling. En annan nödvändig ingrediens är att med nuläget som bas kunna bedöma färdriktning och färdmål. Här kommer skolans många uppdrag så som dessa behandlas i olika auktoritativa dokument in i bilden. För att underlätta en djupare analys av sådana dokument har vi utvecklat en metod dokumentanalys (se faktaruta 2 nedan) som syftar till att tydliggöra/prioritera bland uppdragen så att de kan fungera som just utvecklingsarbetets riktning och mål. När detta skrivs praktiseras denna strategi för skolutveckling i ett 20-tal kommuner och inom dem i ett betydande antal skolor. Vårt samarbete med dessa kommuner/skolor sträcker sig över åtminstone två år. Under utvecklingsarbetets första fas karläggs och dokumenteras förutsättningarna för och innehållet i den kommande genomförandefasen. En väsentlig del av 1 Se vidare i Berg, G. & Scherp, H-Å. (Red.) 2003 Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.. 1
denna analysfas utgörs av att en på den aktuella skolan utsedd utvecklingsgrupp kultur- och dokumentanalyserar sina egna specifika behov av skolutveckling, och att denna grupp därefter arbetar fram ett program för hur man avser att i skolans praktik hantera dessa behov. Nedan beskrivs arbetsgången i denna strategi så som den tillämpas när vi samarbetar med enskilda skolor och därefter behandlas kortfattat "filosofin bakom denna strategi. Så här går det till Utvecklingsarbetet inom en enskild skola inleds med att en utvecklingsgrupp som vanligtvis består av 5-10 personer bildas. Samtliga personalkategorier tjänstgörande på olika nivåer och inom olika skolformer samt även elever och föräldrar kan ingå i en sådan utvecklingsgrupp. Gruppmedlemmarna bör utses på basis av dels att de åtnjuter en hög grad av förtroende inom personal/elev/gruppen i stort, dels att de är åtminstone nyfiket intresserade av att driva skolutvecklingsarbete i någon form. Utvecklingsgruppen är tillfällig och dess mandat sträcker sig över en analysfas och en genomförandefas som omfattar åtminstone en tvåårsperiod. Översiktligt kan utvecklingsgruppens uppgift beskrivas som en hjälp till självhjälp till skolans utvecklingsarbete. Detta innebär att gruppen under analysfasen i samverkan med skolans övriga personal, elever och andra i sammanhanget aktuella aktörer genomför kulturanalyser, d.v.s. med stöd från sin handledare kartlägger gruppen skolans "jordmån" för och behov av skolutveckling. Lämpliga målgrupper för kulturanalys är som nämndes inledningsvis åtminstone den aktuella skolans personal och elever. Faktaruta 1: Kulturanalys en metod för analys av skolor som organisationer. 2 En metod för att genomföra kulturanalyser är brevmetoden. Metoden går ut på att skolans personal och äldre elever skriver brev. Brevet utgår från den allmänt formulerade grundfrågan Hur upplever du vardagsarbetet på din skola?. Yngre elever kan med fördel intervjuas med utgångspunkt i frågan Hur är det att vara elev på denna skola?. Ett framgångsrikt nyttjande av brevmetoden står och faller med att brevskrivarna tar seriöst på sin uppgift. Detta förutsätter att undersökningsgruppen uppvisar en hög grad av engagemang och motivation för att medverka i en kulturanalys av detta slag; ju mer motiverad personalgruppen är att medverka i kulturanalysen, desto mindre torftiga brev får undersökaren. Ett minimikrav för en sådan hög motivation hos målgruppen är att undersökaren före datainsamlingens (brevskrivandets) genomförande för samtal med denna grupp om bakgrunden till och syftet med kulturanalysen. Här diskuteras bl.a. syftet med analysen, vad skolan kan använda resultatet till, etiska frågor (t.ex. vem läser breven och hur används resultaten) och hur och när kulturanalysen ska återkopplas till skolan. I de flesta fall måste samtal av detta slag upprepas ett antal gånger innan själva brevskrivandet kan äga rum. Databearbetningen och analys av såväl personal- som elevbreven (samt eventuella elevintervjuer) sker med utgångspunkt från att utsagor med likartat innehåll inordnas i gemensamma kategorier. Att på detta sätt skapa ordning och struktur i ett från början osorterat material underlättar för undersökaren att utskilja den undersökta skolans olika kulturer. Som antyddes ovan är en ytterligare form av analys som översiktligt beskrivs i faktaruta 2 nedan nödvändig i detta sammanhang, nämligen dokumentanalys. Syftet med denna är att underlätta utvecklingsgruppens egna tolkningar av sådana auktoritativa texter (läroplaner, skolplaner, statliga och kommunala regelverk, avtalstexter, kvalitetsnormer etc) som behandlar skolans alla mer eller mindre divergerande uppdrag. 2 För en utförlig beskrivning av metoden för kulturanalys där såväl elever som personal utgör målgruppen hänvisas till kap 5 i Berg, G 2000. Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling. En bok för skolutvecklare om skolans styrning. Stockholm: Förlagshuset Gothia. 2
Faktaruta 2: Dokumentanalys en metod för analys av dokument med relevans för skolans uppdrag. 3 En väsentlig avsikt med dokumentanalys är att den ska kunna utgöra ett analysinstrument en metod för att kunna ta del av ett officiellt dokument på ett alternativt sätt i jämförelse med att läsa det från pärm till pärm, kunna relatera och jämföra olika delar och avsnitt av ett dokument med varandra och därigenom kunna tydliggöra såväl konsistenser som inkonsistenser mellan och inom dessa delar, kunna inte bara peka på vad som de analyserade dokumenten innehåller utan också vad de inte innehåller, kunna jämföra olika dokument framtagna på såväl samma som på olika hierarkiska nivåer med varandra, och för att kunna tolka in rimliga innebörder i det som inte finns explicit uttryckt (m.a.o. att läsa mellan raderna). Ett praktiskt tillvägagångssätt är att börja med kulturanalysen och ur denna värka fram idéer till utvecklingsområden som av utvecklingsgruppen bedöms ha förutsättningar att falla i god jord. Dessa områden görs i nästa steg till föremål för dokumentanalys som syftar till att klarlägga vad de aktuella styrdokumenten har att säga om de aktuella utvecklingsområdena. Denna arbetsgång innebär att kulturanalysen ger en rimlig avgränsning av dokumentanalysen. Kultur- och dokumentanalysen ger underlag för bedömning av nuläge och färdriktning. Med detta som grund arbetar utvecklingsgruppen fram ett programförslag som uttrycker gruppens idéer om en rimlig utveckling av den aktuella skolan och dess vardagsarbete. I nästa steg blir detta förslag föremål för en omfattande remissbehandling bland dem som medverkat i kulturanalysen, och lämpliga remissinstanser är skolans arbetslag och elevråd. Efter att beaktat remissinstansernas synpunkter arbetar utvecklingsgruppen fram en slutversion till utvecklingsprogram som i lämpliga former presenteras för skolans personal, elever, föräldrar. Denna aktivitet markerar övergången mellan analysfas och genomförandefas. Anledningen till att analysfasen bör dra ut på tiden är att den process som uppstår under denna tidsperiod i sig är ett viktigt inslag i det förankringsarbete som är nödvändig för att programmet ska kunna omsättas i skolans praktik. Under genomförandefasen som tidigast inleds under utvecklingsarbetets andra år genomförs fortfarande med utvecklingsgruppen som katalysatorer programmet gradvis. Tidigast i slutet av det andra året upprepas lämpligen kulturanalysen, och detta sker dels i syfte att utvärdera programmets process- som resultateffekter, dels att lägga en eventuellt reviderad grund för det därefter fortsatta utvecklingsarbetet. Stödinsatser riktade mot utvecklingsgruppen En förutsättning för att det ska vara möjligt för utvecklingsgruppen att planera och driva skolutvecklingsarbete är att gruppen under hela den aktuella tidsperioden har tillgång till ett kontinuerligt stöd i sitt arbete. Konkret tar sig stödet uttryck i att en (eller flera) erfarna handledare kopplas till utvecklingsgruppen, och under minst en tvåårsperiod står till denna grupps förfogande under såväl analys- som genomförandefas. Stödinsatsen inleds med en 3 För en mer utförlig beskrivning av denna metod hänvisas till kap. 6 i Berg, G. 2003. Att förstå skolan. Lund: tudentlitteratur. 3
utbildningsinsats för utvecklingsgruppens medlemmar som handledaren har huvudansvaret för. I denna utbildning behandlas i sammanhanget strategiska områden som dokumentanalys och kulturanalys. Utbildningen bedrivs så att teoriinslag integreras med att deltagarna genomför och redovisar egna studier som utgör praktiska tillämpningar av de mer abstrakta inslagen. Allmänt sett är syftet med denna utbildningsinsats att erbjuda deltagarna möjligheter att utveckla kunskaper och insikter om sådana såväl den egna kulturen som relevanta dokument. Som en integrerad del i utbildningen bör utvecklingsgruppen ägna sig åt att på skolan förankra projektet i allmänhet och den kommande kulturanalysen i synnerhet. Eftersom kulturanalysen metodiskt genomförs med öppna brev (se faktaruta 1) är det nödvändigt att skolans personal känner entusiasm och engagemang till att författa sådana brev. En förutsättning för detta är att personalen upplever att de har någonting att vinna på ett skolutvecklingsarbete av detta slag. Förankring kan ske genom att utvecklingsgruppen inte bara informerar om projektets syfte, hur kulturanalysen ska återkopplas, vad den ska leda till på såväl kort som lång sikt etc, utan också att man för ständiga pedagogiska samtal med sina arbetskamrater om detta. Handledarstödet är alltså riktat mot utvecklingsgruppen under hela den aktuella perioden. Den inleds i anslutning till utbildningen av utvecklingsgruppen, fortsätter under genomförandet av kultur- och dokumentanalysen och under utvecklingsarbetets genomförandefas. Allmänt sett bör handledarens roll gentemot utvecklingsgruppen ligga i linje med utvecklingsgruppens insatser gentemot skolan i stort. Handledningen utgör därmed en lärandeprocess i sig för såväl utvecklingsgrupp som handledare. Handledarna fullgör också vissa insatser riktade mot skolan i stort, t.ex. genom att för all personal leda en kortare version av den utbildning som utvecklingsgruppen genomgår. Därmed läggs en grund för att inom skolan utveckla en gemensam förståelse om utvecklingsarbetes villkor och därmed reduceras risken för att klyftor uppstår mellan utvecklingsgrupp och övrig personal. För att ytterligare förebygga att sådana klyftor uppstår håller gruppen under utvecklingsprocessens gång en nära kontakt med skolans personal, elever m.fl. och informerar om utvecklingsarbetets förlopp Sammanfattning Grafiskt och kronologiskt kan utvecklingsarbetets förlopp sammanfattas så här: År 1: H a n d l e d n i n g Utvecklingsgrupp bildas. Handledare knyts till gruppen. Gruppen utbildas i kulturoch dokume ntanalys. Kulturanalys genomförs. Databearbetning kulturanalys. Genomförand e av dokuemntana lys. Kultur/ dokumenta nalys och förslag till utvecklings progr. dokumenteras. År 1 (forts) H a n d l e d n i n g Programmet remiteras till arbetslag och elevråd. Arbetslag och elevråd inkommer med synpunkter på programmet. 4 Utvecklingsgruppen presenterar slutversion av programmet
År 2 År N: H a n d l e d n i n g Utvecklingspro grammet implementeras. Ny kutur- och dokumentanalys Eventuell revidering av programmet. Figur 1. Skolutveckling genom utvecklingsgrupp. Vilken filosofi på skolutveckling vilar detta på? Detta perspektiv på skolutveckling vilar på den s.k. frirumsmodellen vars nyckelord är yttre och inre gränser samt outnyttjat frirum. De yttre gränserna markerar vad som enligt stat och samhälle är ett sanktionerat vardagsarbete för enskilda skolor, d.v.s. skolans uppdrag i vid bemärkelse. De inre gränserna står för det faktiska vardagsarbete som bedrivs av en enskild skola så som detta arbete gestaltas i förekommande skolkulturer. Frirummet är skillnaden mellan de yttre gränserna och de inre. Mot denna bakgrund kan skolutveckling ses som en process som går ut på att till elevers bästa upptäcka och erövra det outnyttjade frirummet. 4 Var en enskild skola befinner sig i frirummet undersöks med hjälp av kulturanalys. Utfallet av sådana analyser kan visa att olika skolor använder sitt tillängliga frirum på olika sätt. Detta kan t.ex. innebära att i en skola utvecklat en egen praxis för elevers inflytande och medstämmande i skolans vardagsarbete, medan man på en annan inte har något upparbetat system för detta. En genomförd kulturanalys på en skola kan även visa att en och samma skola nyttjar frirummet på olika sätt vilket t.ex. kan ta sig uttryck i att vissa lärare inom en och samma skola samarbetar i arbetslag, med andra lärare undervisar på ett mer traditionellt sätt Slutsatsen av detta är att skolor i sitt vardagsarbete kan ha helt eller delvis olika frirum att förhålla sig till. Det faktiska innehållet i en skolas utvecklingsarbete kan därför bli något helt eller delvis annat än skolutveckling i en annan skola. Slutsatsen av detta är att ett lokalt skolutvecklingsarbete kan definieras som ett arbete som till elevers bästa går ut på att förändra det traditionella arbetet i stort (= de inre gränserna), och som ligger inom ramen för en av stat och samhälle sanktionerad skolverksamhet (= de yttre gränserna) samt syftar till att erövra det tillgängliga frirummet. Ett utvecklingsarbete av detta slag är inte en fråga om att okritisk acceptera vissa yttre och inre gränser som givna, och lydigt agera från dessa utgångspunkter. Tvärtom öppnar strategin för också för en kritisk diskussion av dessa gränsers innehåll en diskussion vars yttersta resultat kan bli att utveckla inte bara de inre utan också de yttre gränserna. Här öppnar sig intressanta möjligheter för konstruktiva dialoger (pedagogiska samtal) även mellan skolans politiska och professionella nivåer. Det ovan sagda kan illustreras så här: 4 Se vidare Berg, 2003 (not 3) för en utförlig beskrivning av den teori som frirumsmodellen bottnar i. 5
Inre gränser; förekommande skolkulturer i en enskild skola som organisation. Undersöks med kulturanalys. Frirum för skolors utveckling. Yttre gränser; statliga och samhälleliga ramar. Undersöks med dokumentanalys. Figur 2. Frirumsmodellen 5 Sammanfattningsvis är alltså yttre och inre gränser nyckelorden i detta sammanhang. Skolutveckling står och faller med att skolors aktörer kan upptäcka sina frirum vilket är liktydigt med att bilda sig uppfattningar om var dessa gränser i praktiken går inom enskilda skolor. Kunskaper om yttre gränser ger färdriktning och framförhållning, vilket i sin tur ger en grund att upptäcka det outnyttjade frirummet. De inre gränserna måste skärskådas för att ge kunskaper om nuläge och utvecklingspotential. Kunskaper om yttre (inhämtade med hjälp av dokumentanalys) och inre (kulturanalys) gränser ger i sin tur kunskaper om möjligt frirum för skolors utveckling. 5 Frirumsmodellen har sin grund i Berg, G. & Wallin, E. 1983. Skolan i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. 6