UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB

RAPPORT Helsingborg Stad UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB SLUTRAPPORT STOCKHOLM 2011-08-30 Sweco Eurofutures AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1 INLEDNING 4 1.1 SWECO EUROFUTURES UPPDRAG 4 1.2 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE 5 1.3 DISPOSITION 6 1.4 PROJEKTET HISO JOBB 6 1.4.1 UTGÅNGSPUNKT FÖR PROJEKTET 6 1.4.2 PROJEKTETS ORGANISATION 6 1.5 PROJEKTETS MÅL 8 2 PROJEKTETS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE 9 2.1 RESULTAT UNDER GENOMFÖRANDET 9 2.2 DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNING OM PROJEKTET 10 2.2.1 PROJEKTET RELATERAT TILL FÖRVÄNTNINGAR OCH MÅL 10 2.2.2 OM AKTIVITET OCH ORGANSAITION FÖR GENOMFÖRANDET 11 2.2.3 ORGANISATION, SAMVERKAN OCH IMPLEMENTERING 12 2.2.4 SWOT-ANALYS 13 2.3 DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE 14 2.3.1 BAKGRUND OCH TIDIGARE UTBILDNING 14 2.3.2 DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH INNEHÅLL 14 3 ANALYS AV SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER 17 3.1.1 SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV HISO JOBB 17 3.1.2 PROJEKTETS KLASSIFICERING 18 3.1.3 AVGRÄNSNINGAR 18 3.1.4 EKONOMISK ANALYS 19 3.1.5 SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD 19 3.1.6 INTÄKTER OCH KOSTNADER 22 3.1.7 RESULTAT OCH LÖNSAMHET 23 3.1.8 KÄNSLIGHETSANALYS 25 3.1.9 JÄMFÖRANDE ANALYS 26 3.1.10 SAMMANFATTNING AV DEN EKONOMISKA ANALYSEN 27 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER 28 4.1 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE UTIFRÅN PROGRAMLOGIKEN 28 4.2 PROJEKTETS BETYDELSE FÖR DELTAGARNAS MOTIVATION OCH SJÄLVKÄNSLA 29 4.3 PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH AKTIVITETER 30 4.4 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV PROJEKT HISO JOBB 31 VAD ÄR NYTTOSAM? 32 2

FÖRORD Under hösten 2009 fick Sweco Eurofutures i uppdrag av Utvecklingsförvaltningen i Helsingborgs stad att genomföra en s.k. följeforskning av projektet HISO Jobb. HISO Jobb är ett arbetsmarknadsprojekt som finansieras med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet genomförs i samverkan mellan Helsingborgs stad, Helsingborgsidrottens samorganisation (HISO) och Arbetsförmedlingen i Helsingborg. Projektet startade i september 2009 och pågår till och med augusti 2011. I den tidigare avrapporteringen från utvärderingen av projekt HISO Jobb låg fokus på att stödja processen. Fokus låg på organisatoriska förutsättningar och genomförandet av aktiviteter. Dessutom presenterades en modell för en samhällsekonomisk utvärdering av projektet vilken används som analysverktyg i denna slututvärdering. I slututvärderingen görs även en bedömning av projektet måluppfyllelse och resultat som helhet. Charlotte Sävås Nicolaisen har varit uppdragsledare och ansvarig för utvärderingsuppdraget hos Sweco Eurofutures. Sweco Eurofutures vill härmed tacka personer som har bidragit med uppgifter till utvärderingen. Ett särskilt tack till personalen i projektet som har underlättat datainsamlingen inför slututvärderingen. Stockholm i juli 2011 Charlotte Sävås Nicolaisen Uppdragsledare, Sweco Eurofutures AB 3

1 INLEDNING Genom de Europeiska Socialfonderna satsas i Sverige under programperioden 2007 2013 över 12 miljarder kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra möjligheterna till ett arbete. Socialfonden har som syfte att ge bättre förutsättningar för Europas arbetskraft och företag och att nå dess övergripande mål om ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbetskraftsutbud. Detta görs bl.a. genom bidrag för kompetensutveckling och därmed stärkta förutsättningarna för unionens arbetskraft och för företag att bli bättre rustade i mötet med nya globala utmaningar. Socialfonden är uppdelad i två områden. Det ena har fokus på personer som redan är i sysselsättning, det andra fokuserar på personer som antingen inte har kommit in på arbetsmarknaden eller som har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid. I Sverige satsas för programperiod 2007 2013 över 12 miljarder kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra möjligheterna till ett arbete. Helsingborgs stad har beviljats medel från Socialfonden för att genomföra projektet HISO Jobb. Projektet är ett led i en strävan att arbeta förebyggande i syfte att förbättra möjligheterna för personer som står utanför arbetsmarknaden att på sikt få ett arbete. Projektet bedrivs i samverkan mellan utvecklingsnämnden i Helsingborg, Helsingborgsidrottens samorganisation (HISO) och Arbetsförmedlingen i Helsingborg. Projektet har sin grund i en enkätstudie som genomfördes av HISO. I studien framkom att stadens idrottsföreningar ser ett behov de närmaste åren av nyanställning av personal. Enkätstudiens resultat låg till grund för den ansökan som sedan gjordes till ESFrådet. Utvecklingsnämnden i Helsingborgs stad är projektägare för HISO Jobb. Projektet pågår under perioden 2009-09-01 till 2011-08-31. 1.1 SWECO EUROFUTURES UPPDRAG Sweco Eurofutures har fått i uppdrag från Helsingborgs stad att genomföra en utvärdering av projektet HISO Jobb. Uppdraget gäller följeforskning där utvärderingen ska utgöra ett stöd i genomförandet av projektet såväl vad gäller projektets innehåll och form. 1 Enligt uppdraget skall utvärderingen ha en processtödjande inriktning som främjar måluppfyllelse. Den ska också omfatta en bedömning av projektets resultat, måluppfyllelse och effekter. Ett ytterligare syfte med utvärderingen är att den ska bidra till ett lärande om framgångsrika metoder som underlättar möjligheter till arbete och egenförsörjning för projektets målgrupp d.v.s. personer som står utanför arbetsmarknaden. Ett särskilt 1 Denna processinriktade metod är förankrad i det som även kommit att kallas följeforskning och som är den modell som EU-kommissionen, den svenska regeringen och Tillväxtverket pekat ut som den gällande för utvärderingsarbetet avseende ett annat verktyg än den Europeiska flyktingfonden, nämligen de regionala strukturfonderna vilka fokuserar ökad regional konkurrenskraft och sysselsättning. 4

fokus i slututvärderingen ligger på en analys av de samhällsekonomiska effekterna av projektet. 1.2 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Metodmässigt har Sweco Eurofutures delat in genomförandet av utvärderingen i olika delmoment. 1. En bakgrunds- och målanalys där projektets programlogik och målstruktur fastställs (aktivitet-resultat-effekt) 2. Ett inre perspektiv med fokus på aktörer och organisationen. Detta moment belyser t.ex. förväntningar, roll- och ansvarsfördelning, samverkan mellan olika aktörer 3. Ett verksamhetsperspektiv som belyser genomförandet av projektet. I detta moment ställs frågor om projektets effektivitet och förutsättningar relaterat till de mål som efterstävas. Frågor ställs också om vad som fungerar bra respektive dåligt i projektet och var det är angeläget med förbättringar under genomförandet. Kort sagt ligger fokus på frågan om man gör rätt saker på rätt sätt. 4. Ett resultat- och lärandeperspektiv. Detta moment omfattar en löpande dialog och återkoppling av resultat med uppdragsgivaren, samt med projektets styroch projektgrupp. Skriftlig återrapportering ska ske under projektets genomförande som stöd för den pågående processen och i samband med att projektet avslutas. I den senare rapporten skall resultat från utvärderingen redovisas utifrån projektets mål. Slutrapporten skall även visa på effekter av projektet och ge en framåtblick med fokus på implementering och fortsatt lärande efter det att projektet avslutas. I figur 1 ges en översiktlig beskrivning av de olika moment som utvärderingsuppdraget omfattar som helhet. Figur 1. Beskrivning av utvärderingsuppdraget. Resultat som framkommit under genomförandet har redovisats i återkommande rapportering såväl skriftligt som muntligt i samband med styrgruppsmöten. I denna slutrapport ligger fokus på att belysa resultat samt kortsiktiga och långsiktiga effekter av projektet. 5

1.3 DISPOSITION Inledningsvis i kapitel 1 i denna slutrapportering från utvärderingen av projektet HISO Jobb ges en kort beskrivning av projektet. Här redovisas bland annat uppgifter om projektets innehåll, organisation och målsättningar. Dessutom redovisas en analys av projektets programlogik. I kapitel 2 redovisas en sammanfattning av resultat från processutvärderingen med tonvikt på kritiska faktorer samt åtgärder som under hand vidtagits av projektets medarbetare och styrgrupp i syfte att uppfylla projektets målsättningar. Här redovisas också resultat som framkommit i intervjuer och enkäter vid slututvärderingen kopplat framförallt till projektets måluppfyllelse och effekter. I kapitel 3 redovisas en analys av den samhällsekonomiska nyttan av projektet i ett kortare och längre tidsperspektiv för deltagarna, staden, olika myndigheter samt för samhället som helhet. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys av projektets måluppfyllelse och effekter inom de delar som utvärderingen omfattat, kapitel 4. 1.4 PROJEKTET HISO JOBB 1.4.1 UTGÅNGSPUNKT FÖR PROJEKTET Helsingborgs stad har haft som målsättning att agera proaktivt när det gäller att hitta lösningar för människor som är i eller riskerar att hamna i ett utanförskap som en följd av lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. Den väg HISO Jobb valt är att nyttja föreningslivet som en resurs. Det har visat sig att föreningslivet är en stark resurs inom den sociala ekonomin som inte utnyttjas till fullo, trots ett stort socialt kapital. Föreningslivets ofta inkluderande värdegrund, där alla oavsett ras, kön, ålder etc. kan delta är en viktig grund för socialt engagemang. För att kunna utveckla föreningars verksamhet har det framkommit ett behov av att anställa personal inom föreningslivet, men det är ofta svårt för föreningarna att anställa på heltid. Helsingborgs stad har tillsammans med HISO planerat för att utveckla olika metoder i samverkan där personer som befinner sig i arbetslöshet ges dels möjlighet till praktik, dels möjligheter till kontakter med företag genom olika nätverk. Det har även inledningsvis funnits en målsättning att utveckla en Jobbpool inom HISO som en möjlig lösning på detta. 1.4.2 PROJEKTETS ORGANISATION Helsingborg Stad är projektägare för samverkansprojektet HISO Jobb. Representanter från projektets samverkanspartners utgör projektets styrgrupp. Projektets styrgrupp består av representanter från Helsingborgs stad (Utredningscentrum och Arbetsmarknad), Helsingborgsidrottens samorganisation (HISO), Arbetsförmedlingen och Coompanion. En projektgrupp har ansvaret för det operativa arbetet i projektet. Projektgruppen 6

omfattar utöver projektledaren tre medarbetare som har till uppgift att vägleda deltagarna. Två av projektmedarbetarna har sina anställningar på HISO. Projektets primära målgrupp utgörs av personer 18-24 år som befinner sig mellan studier och yrkesliv, samt långtidsarbetslösa 25-64 år och som varit arbetssökande under en period om minst 6 månader. Innehållet i projektet omfattar en motivationshöjande gemensam utbildning under fyra veckor på Kompetenscentrum. Under denna tid får deltagarna ta del av coachning, utbildning, matchning mot förening, friskvård, rekryteringsträffar, gästföreläsare m.m. Därefter följer 20 veckors praktik som sker antingen på förening eller i företag. En målsättning är att deltagarna ska etablera kontakt med personer i olika nätverk som kan leda till arbete. När projektet avslutas finns målsättningen att deltagarna antingen får jobb eller att de går vidare i reguljär utbildning. Metoden som tillämpats inom HISO Jobb kan sammanfattas ha följande innehåll. Figur 2. Arbetsmetoden som tillämpas i projekt HISO Jobb. 7

1.5 PROJEKTETS MÅL Aktiviteter som planerar att anordnas i projektet HISO Jobb utgår från olika kvalitativa och kvantitativa mål. Projektmålen presenteras i projektansökan enligt följande: Tabell 1. Projektets målsättningar Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Minst 204 personer ska omfattas av projektet som pågår i upp till 4 månader. 34 årsplatser x 3 perioder x 2 år. HISO utvecklar arbetssätt som främjar nätverkande med målgrupper som står långt från arbetsmarknaden Projektet skall utveckla en övergripande metod för att deltagare skall etablera sig på arbetsmarknaden. Aktiviteter: Föreningsaktiviteter Utbildning målgruppens problematik (t ex droger) Handledning Kartläggning Urvalsprocess Fyrpartsamtal Arbetsförmågebedömning och yrkesbedömning CV och Jobbsökaraktiviteter i samverkan med Jobbtorget Individuellt stöd Coachning Mentorsverksamhet Individuell vägledning/gruppvägledning Utbildning/praktik Utbildning inriktad mot arbetsmarknad och föreningsliv Föreningsförlagd utbildning (praktik) Prova-på platser Föreläsningar (aktuella områden inför praktik) Återkopplingsträffar Jobbpool Bygga upp en Jobbpool med databas över deltagare från vilken föreningarna kan anlita den kompetens de behöver Projektet har bidragit till att deltagare etablerat nätverk som stöd för att söka arbetet Projektet skall öka deltagarnas självkänsla, motivation och personliga utveckling Jobbpool inom HISO Andel deltagare i olika aktiviteter efter projektet Mål/Indikatorer: 50 % av deltagarna ska få en anställning via nätverket eller föreningarna 20 % förväntas gå vidare till ytterligare studier 20 % kommer att behöva ytterligare åtgärder 10 % kommer av individrelaterade skäl befinna sig utanför aktiviteter 8

2 PROJEKTETS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I detta kapitel redovisas resultat från intervjuer med projektpersonal, projektledning och styrgruppens representanter. Frågor har ställts om genomförandet av projektet och projektets måluppfyllelse. I kapitlet redovisas också uppgifter som framkommit i intervjuer med deltagare i projektet. Inledningsvis i kapitlet redovisas resultat som framkommit i projektet under genomförandet och som redovisats i tidigare rapport från Sweco Eurofutures. 2.1 RESULTAT UNDER GENOMFÖRANDET I den inledande utvärderingen av HISO Jobb konstaterades att det rådde en samsyn om att projektets planerade innehåll är rätt. Det fanns också stor enighet om att det är samhällsekonomiskt viktigt att olika aktörer gemensamt verkar för att hitta möjligheter för personer som står utanför arbetsmarknaden att finna vägar dit. Något som framhölls var att kopplingen till föreningslivet är en intressant väg särskilt för personer som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete. Föreningslivet har traditionellt sett stor erfarenhet av att hantera människor med olika typer av problematik och kan många gånger även erbjuda arbetsuppgifter som passar väl för dessa målgrupper. Tidigt i utvärderingen visade det sig att projektet inte var möjligt att genomföra som planerat. Deltagargruppen hade betydligt mer behov av stöd än vad man hade trott. Många var också äldre än väntat vilket föranledde ett behov av delvis andra aktiviteter än de planerade. Det framkom brister i den interna informationen om projektet vilket bidrog till att projektet inte anvisades deltagare i den utsträckning som var tänkt. Framförallt visade sig föreningslivet sakna det behov av arbetskraft som förstudien visat skulle finnas. Denna bild bekräftades också i intervjuer som genomfördes med föreningsrepresentanter. Det var betydligt svårare att hitta praktikplatser inom föreningslivet än väntat då de oftast inte har anställd personal och därmed möjlighet att ge handledning till projektdeltagarna. Som en följd av de svårigheter som fanns tog projektgruppen tidigt initiativ till förändringar i projektet, vilket godkändes av styrgruppen. Ett exempel är att den gemensamma utbildningen i projektet förlängdes från två till fyra veckor. Denna förändring gjordes då deltagarna visade sig ha behov av mer motiverande och individstärkande aktiviteter än det som var planerat. Projektet utvecklade som ett led i detta en aktivitetshandbok som stöd för deltagarna där de kunde samla sina erfarenheter från projektet, ett slags portföljmetodik, vilka inkluderade individuella handlingsplaner. Vid en mer fördjupad analys av projektet relaterat de målsättningar som formulerats framkom ett antal kritiska punkter i Sweco Eurofutures tidiga analyser. Anställningar specifikt inom föreningslivet skulle knappast vara möjligt att uppnå. Däremot gjordes bedömningen att det är rimligt att tro att projektet som helhet skulle kunna uppnå att 50 procent av deltagarna får en anställning, men där detta är möjligt som en följd av att projektpersonalen börjat söka kontakter utanför föreningslivet. Bedömning grundade sig på att projektpersonalen genom väl fungerande matchning hade lyckats få till fungeran- 9

de placeringar av deltagare. Det framkom även tidigt i projektet att deltagarna upplevde sig få en ökad självkänsla och motivation genom sin medverkan och att det på så sätt bidrog till en personlig utveckling vilket sannolikt ökar deras möjligheter till ett arbete. Målet om att utveckla en Jobbpool i HISO:s regi bedömdes som helt orealistiskt. Att utveckla kontakter i nätverk som stöd för deltagarnas arbetssökande var ett annat mål som bedömdes bli svårt att uppnå. Att föreningarna inte har det behov av arbetskraft som redovisades i förstudien har varit det huvudsakliga problemet när det gäller projektets måluppfyllelse. Den tidigare utvärderingen av projektet gjorde istället bedömningen att en sådan verksamhet antingen skulle kunna hanteras i kommunens regi alternativt att man i stället för en Jobbpool verkar för att utveckla en organisation för att hantera praktikplatser. 2.2 DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNING OM PROJEKTET Individuella intervjuer har genomförts med representanter i projektets styr- respektive projektgrupp. Tonvikten i frågeställningar i de avslutande intervjuerna har legat på hur olika aktörer ser på projektets måluppfyllelse och resultat utifrån de förväntningar man haft. I intervjuerna ställdes även frågor relaterat till projektets organisation och aktiviteter kopplat till fortsatt utvecklingsarbete och implementering av resultat från projektet. Totalt har nio personer intervjuats varav fem är representanter i styrgruppen och övriga fyra personer ingår i projektets ledning och projektgrupp. 2.2.1 PROJEKTET RELATERAT TILL FÖRVÄNTNINGAR OCH MÅL Vid en fråga om hur väl projektet svarat upp mot de egna förväntningarna framkommer att projektet i varierande utsträckning blivit som aktörerna i styr- respektive projektgrupp hade tänkt sig. Styrgruppens representanter uttrycker att de hade stora förväntningar och att det var intressant med samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och föreningslivet. Idén med en Jobbpool kändes också intressant, men visade sig tidigt vara orealistisk. Styrgruppens representanter uttrycker trots detta att projektet blivit bra till sist som följd av projektledarens och projektpersonalens entusiasm och vilja att prestera ett bra resultat. Utan denna förutsättning hade projektet sannolikt inte kunnat fullföljas. Även projektpersonalen tycker att projektet blivit bra mot bakgrund av de initiala svårigheterna som fanns. Att konjunkturen vänt under projektet har därutöver, enligt de intervjuade, varit en stark bidragande orsak till möjligheten att uppnå ett positivt resultat när det gäller deltagarnas möjligheter att komma ut i arbete. Projektmedarbetarna uppger att de delvis hade andra förväntningar än vad som varit fallet när det gäller samverkan med föreningslivet, men också kring målgruppens behov. Genom de svårigheter som funnits har projektet dock varit extra lärorikt. De planerade aktiviteterna har inte fungerat fullt ut varför det successivt gjorts olika förändringar. Styrgruppen har i detta sammanhang upplevts som stödjande och tillåtande vid olika förslag som projektgruppen lämnat. Medarbetarna i projektgruppen framför också att 10

deras medverkan i projektet har gett dem goda erfarenheter om hur det är att arbeta i projekt. Vid frågor som ställts om projektets mål framhåller alla tillfrågade att måluppfyllelsen är god utifrån de förutsättningar som i realiteten fanns när projektet påbörjades. Andelen deltagare som fått ett arbete ligger nära den uppsatta nivån om 50 procent. Däremot är det endast ett fåtal personer som fått ett arbete i en förening. Målet om 20 procent till studier efter projektet har inte uppnåtts. Detta beror framförallt på att deltagarna generellt sett varit betydligt äldre, över 50 år, än vad som planerades. De har inte haft motivation eller ekonomiska förutsättningar för studier. Trots att de kvantitativa målen inte har uppfyllts fullt ut är styrgruppens representanter eniga om att man knappast hade nått ett så pass bra resultat om det inte hade varit en så hög aktivitet hos projektpersonalen. De har hela tiden varit öppna för och drivande när det gäller förändringar i syfte att så långt möjligt uppnå projektets mål. Målet om att utveckla en Jobbpool inom HISO var enligt samtliga inblandade fel tänkt från början. Förstudien var inte rättvisande. En gemensam uppfattning är att det aldrig har funnits möjligheter för föreningarna att anställa egen personal även om det egentligen finns ett sådant behov. Styrgruppens och projektgruppens representanter ser dock möjligheter att ta till vara erfarenheter från projektet, men att i stället för en Jobbpool utveckla en praktikpool med placering antingen externt, inom Arbetsförmedlingen eller inom ramen för stadens Jobbtorgsverksamhet. Detta upplevs som betydligt mer realistiskt och skulle samtidigt ge möjligheter till fortsatt samverkan med föreningslivet, vilket är önskvärt. Föreningarna upplevs som en god arena för projektets målgrupp och har stor vana att även hantera personer med olika typer av funktionsnedsättningar eller andra svårigheter. Detta är något som borde tas till vara mer än vad som görs. När det gäller aktivitets- och resultatmålen uttrycker alla i projektgruppen och styrgruppen att projektet i hög grad bidragit med aktiviteter som stärkt deltagarnas motivation och självkänsla. Framförallt har projektet lagt stor vikt vid coachningsdelen och individuellt stöd för deltagarna i projektet. Ett område där mer hade kunnat göras är den del som rör nätverkandet med föreningslivet. Här har dock förutsättningarna i föreningsverksamheten inte varit som det förväntade. Utbildningsverksamhet har framförallt förekommit i den senare delen av projektet. Det har handlat om exempelvis körkortsutbildning för buss eller taxi. När det gäller utbildningsdelen påtalas att projektet hade kunnat utnyttja mer medel, då alla tillgängliga resurser inte har utnyttjats. Inom denna del av projektet har det snarare varit projektpersonalens tid än ekonomin som avgjort hur mycket projektet åstadkommit. De utbildningssatsningar som genomförts har dock fallit mycket väl ut och lett till arbetsmöjligheter för flertalet deltagare. 2.2.2 OM AKTIVITET OCH ORGANSAITION FÖR GENOMFÖRANDET Projektet har successivt utvecklat olika aktiviteter efter det behov och de förutsättningar som funnits för genomförandet. I och med att den förstudie som gjordes innan projektet formulerades inte stämde med de verkliga förhållandena och att målgruppens samman- 11

sättning inte motsvarat de inledande förväntningarna, deltagarna har varit betydligt äldre, har det krävts ett stort mått av förändringsvilja och flexibilitet under genomförandet. Detta har varit en framgångsrik väg enligt såväl styrgruppsrepresentanterna som projektgruppen. En förändring som genomfördes efter den första deltagargruppen var att perioden i projektet för gemensamma aktiviteter förlängdes från två till fyra veckor. Övrig tid för individuell utbildning och praktik förlängdes från 10 till 24 veckor. En annan förändring var att den praktik som initialt planerades äga rum hos föreningarna vidgades till att även omfatta privata företag och offentlig verksamhet. Mot slutet av projektet har betoningen utöver den individuella coachningen alltmer kommit att handla om utbildningssatsningar i samverkan med olika företag t.ex. bussförarutbildning och taxikörkortsutbildning. Samtliga tillfrågade i utvärderingen uppger att coachningsverksamheten har fungerat mycket väl i projektet. Det har också funnits goda kontakter mellan projektpersonalen och företagen kring praktikplatser och för de utbildningar som anordnats i samverkan med företag. Några i projektpersonalen uppger att projektet kunde ha omfattat mer friskvårdsaktiviteter. Även studie och yrkesvägledningen kunde ha varit tydligare i projektet. När det gäller de mer sociala aktiviteterna i projektet framhålls att dessa uppfattas ha varit mycket uppskattade bland deltagarna. Det kunde dock gärna ha funnits mer ekonomiska resurser till förfogande t.ex. till gemensamt fika i deltagargrupperna samt bidrag till arbetskläder i samband med praktik. 2.2.3 ORGANISATION, SAMVERKAN OCH IMPLEMENTERING Organisatoriskt anser representanterna i styrgrupp och projektgrupp att projektet totalt sätt omfattat rätt aktörer. Det kunde eventuellt ha varit bra om styrgruppen hade kompletterats med en representant från näringslivet. Även föreningslivet kunde ha involverats mer, framförallt kring den del av projektet som rör nätverkande. Ett par av de intervjuade i styrgruppen nämner också att de hade förväntat sig en mer konkret medverkan från Arbetsförmedlingen. Projektgruppen har under större delen av projektet varit underbemannad. Den ena representanten från HISO, som också var den som drog igång projektet, slutade tidigt i projektet och har därefter aldrig ersatts. Den andra representanten från HISO hade gärna medverkat mer, men detta har inte varit möjligt som en följd av personen även haft ansvar för andra arbetsuppgifter inom HISO. Projektets studie- och yrkesvägledare upplever att mycket tid gått åt till samverkan med ordinarie verksamhet inom Jobbtorget på utvecklingscentrum vilket i viss mån påverkat förutsättningarna för att arbeta mer aktivt med deltagare i projektet. Mycket av arbetet i projektet relaterat deltagarkontakter, praktik, coachning och utbildning har av dessa skäl styrts av projektets projektledare tillsammans med ytterligare en av coacherna i projektet. Detta arbete har fungerat mycket bra och har varit väldigt uppskattat både bland deltagare och hos representanter i projektets styrgrupp. 12

Uppfattningen om styrgruppens engagemang är att de har styrt upp i frågor där det behövts, t.ex. kring rekrytering av deltagare. På så sätt har det funnits ett konstruktivt engagemang i projektet. Projektgruppen upplevs av styrgruppens representanter ha signalerat brister på ett bra sätt under genomförandet vilket gett förutsättningar till de förändringar som krävts. Samverkan mellan styrgruppen och projektgruppen upplevs dock inte ha varit helt tydligt bland alla medverkande i projektet. Ett exempel som nämns är att protokoll och minnesanteckningar från möten som hållits inte varit tillgängliga för alla medverkande. På frågor som ställts om vad i projektet som kommer att implementeras i ordinarie arbete nämns särskilt den metodhandbok, aktivitetshandboken, som tagits fram i projektet. Denna har redan innan projektet är avslutat fått genomslag inom Jobbtorget och används där som ett användbart verktyg för att dokumentera deltagarnas utveckling och erfarenheter. En annan del av projektet som framhålls som särskilt intressant att implementera i ordinarie verksamhet är det som går den utbildningssatsning som gjorts i samverkan med företag och som går under benämningen jobbprojektet. Detta har till stor del handlar om matchning mellan kompetens och arbetskraftsbehov. 2.2.4 SWOT-ANALYS Avslutningsvis i intervjuerna fick styrgruppens och projektgruppens representanter ange styrkor och svagheter i projektets slutfas, samt hinder och möjligheter för den fortsatta implementeringen av resultat från projektet. Följande synpunkter framkom: STYRKOR Förändringsbenägenheten flexibilitet Budget för utbildning Kontinuiteten att följa deltagarna hela vägen Matchning utifrån behov företag/deltagare Projektpersonalens engagemang, drivet Metodutvecklingsarbetet Jobbprojekten Täta personalmöten (individorienterade) HINDER Avsaknad av drivande representanter Problematik kring hur implementering kan ske i ordinarie verksamhet Resurser i ordinarie verksamhet LOU tar tid att fatta beslut Budgetbeslut Brist på engagemang från cheferna SVAGHETER Uppstarten - Målgruppen inte helt rätt svårt få deltagare Säsongsberoendet Missvisande resultat inledande inventering - dålig koll på föreningslivets arbetskraftsbehov HISO:S roll oklar Personalsyrkan underbemanning AF regelverk Schemats sårbarhet vid ex. sjukdom MÖJLIGHETER Bra metoder utvecklats arbetssättet implementeras Tydlig strategi mot arbete Om vi kan hålla kvar personalen/metoderna Utveckling av en praktikplats pool Chefernas inställning positiv Att projektansökan beviljas 13

2.3 DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE I samband med telefonintervjuer som genomförts för att inhämta uppgifter till den samhällsekonomiska analysen som redovisas i följande kapitel 3 ställdes några frågor om hur deltagarna bedömer att projektet svarat upp mot de mål som legat till grund för genomförandet. Frågorna ställdes i några fall på ett strukturerat sätt enligt en femgradig svarsskala. Ett par frågor gav även utrymme till öppna svar. 2.3.1 BAKGRUND OCH TIDIGARE UTBILDNING Bland de 30 personer som intervjuades var 22 män och åtta kvinnor. Tolv personer uppgav att de hade ett eller flera barn som bodde hemma. 18 svarande uppgav att de vara samboende. Elva uppgav att de var ensamboende och en bodde hos sina föräldrar. På en fråga om de svarandes högsta utbildning uppgav åtta att de hade en eftergymnasial utbildning. 15 personer hade en gymnasial utbildning som högsta utbildning. Bland dessa hade åtta en yrkesinriktad utbildning och övriga sju en studieförberedande utbildning. En uppgav att denna hade gått på folkhögskola och sex hade en utbildning från grundskola eller motsvarande. 2.3.2 DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH INNEHÅLL I enkäten ställdes tre frågor där de svarande ficka ange hur väl de anser att projektet har uppfyllt de olika kvalitativa målsättningar som formulerats som önskvärda att uppnå i projektet. De tillfrågades svar redovisas i diagram 1. Diagram 1. Deltagarnas uppfattning om måluppfyllelse. (n=30) Av diagrammet framgår att deltagarna framförallt uppfattat att projektet varit meningsfullt att delta i utifrån de egna behoven. Hälften av deltagarna uppfattar att projektet ökat deras möjligheter att få ett arbete. Drygt var tredje deltagare av dem som haft möj- 14

lighet att besvara frågorna uppger att projektet gett dem användbar kunskap om möjliga framtida sysselsättningar i form av yrken eller utbildningar. I intervjuerna fick deltagarna ange sådant som de uppfattat som positivt och negativt i projekt HISO Jobb. Bland positiva svar är det absolut vanligaste svaret att handläggarna i projektet varit mycket uppskattade. Deltagarna upplever att de fått ett bra stöd och coachning och att de känt att personalen bryr sig. Ungefär hälften av deltagarna har dessutom fått ett arbete som en följd av deltagandet vilket i dessa fall förstärker den positiva bilden. På motsvarande sätt präglas de negativa svaren av att deltagare inte fått något arbete, men även av att nätverkandet inte gett de företagskontakter de hade förhoppningar om. I några fall uppges att introduktionen var för kort i projektet innan deltagare erbjöds praktik. Detta är dock något som ganska tidigt förändrades i projektet vilket medfört att deltagare som börjat senare inte har samma kritik riktad till projektet. Exempel på svar som deltagarna lämnat redovisas i tabell 2. Tabell 2. Bra och dåligt i projekt HISO Jobb enligt deltagarna. Bra Att man fått göra nytta och ta ansvar Att vara på praktik och få kontakter Kontaktnätet och kontakten med potentiella arbetsgivare Mycket bra bemötande från personalen Matchning av deltagare till rätt praktik Projektet är rätt tänkt innehållsmässigt. Mycket bra och trevliga handläggare Bra och tydlig information. Bra personliga samtal och bra bemötande av personalen. Den sociala biten och personalen Möjlighet att aktiveras och träffa andra i samma situation. Faktakunskap om jobb och kurser Aktiviteterna Nya vänner Matchningen Föreläsningarna och kursledarna mycket bra God hjälp att hitta jobb Handledaren på praktiken var mycket bra, lyssnade och tog kontakt Bra information om utbildningar Nyttiga föreläsningar om självkänsla etc. Dåligt Projektets begränsning till idrottsföreningar. För kort introduktion innan utplacering på praktik Fick kanske inte den där nära kontakten med arbetsgivare som jag hade velat. Tre veckors introduktion var för kort. Inte så mycket nytt under praktiken relaterat tidigare arbetserfarenhet. Negativa människor i gruppen. Inte bra att samla arbetslösa i gruppen. Projektet borde ha varit bredare än till föreningslivet för att öka möjligheten till jobb. Inte så många ungdomar. Det hade gett mer utbytte med mer likartade erfarenheter. Deltagande i projektet hindrar möjlighet till jobbsökande. Tvånget att gå till projektet Förvaring leder inte till jobb. Hade ingen praktikplats. Avsaknad av koppling till näringslivet Nätverksbiten mycket svag Avsaknad av studiebesök Ville lära mer om data men undervisningen blev nedlagd. Gav inget, varken jobb eller annat 15

Fantastiskt bra coachning. Väldigt bra projekt! Trevligt ur social synvinkel Seminarier och kurser som anordnats Träffat folk Taxiförarutbildningen Personalen jättebra stöd under hela projekttiden Personalen lyssnade och matchade utifrån önskemål om sysselsättning Kontakt med andra arbetslösa Bra att få söka jobb Datatimmarna Praktiktiden gav inget arbete Deltagare fick extrakostnader i samband med praktiken (t.ex. buss, arbetskläder) Företagen ingen möjlighet att anställa efter praktik. Gav ingett jobb Ibland onödiga förskoleaktigt Lite larvigt i början För mycket data Blev lite försökskaniner, kort tid inledningsvis 16

3 ANALYS AV SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER I samband med projektets slututvärdering har telefonintervjuer genomförts med personer som deltagit i projektet i syfte att inhämta underlag för en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av projektet. Intervjuerna ställde dessutom frågor om hur deltagarna uppfattat projektet och hur deras medverkan har påverkat deras motivation för fortsatt utbildning eller arbete. (Detta redovisades i avsnitt 2.3). Projektet har själva inhämtat uppgifter om planerade aktivitet för de personer som avslutat projektet under hösten 2010. Då denna uppföljning gjorts sent i projektet samtidigt som de inte alltid hunnit påbörja nya aktiviteter har Sweco Eurofutures gjort bedömningen att det inte varit angeläget med ytterligare intervjuer med målgruppen som helhet. 3.1.1 SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV HISO JOBB Sweco Eurofutures har samverkat med konsultföretaget Payoff för att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projektet HISO Jobb. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och deras användande av samhällets resurser. Information från deltagarna har inhämtats via telefonintervjuer. Totalt har 30 personer intervjuats om sin situation under perioden ett år före projektet, till 6 månader och upp till 12 månader efter det att de avslutat projektet. Utvärderingen syftar således till att analysera hur deltagarnas situation förändrats som en följd av projektet. Målet med den samhällsekonomiska analysen är att visa på den ekonomiska nyttan av projektet och synliggöra vilka ekonomiska effekter projektet haft för samhället, myndigheter och staden samt för deltagarna. Genom att kostnaderna för projektet jämförts med vilka intäkter projektet lett till för berörda kan projektet bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av ett analysverktyg benämnt NyttoSam. Representativiteten hos de som ingår i urvalet för analysen i förhållande till målgruppen som helhet är en faktor som är viktig att uppmärksamma vid den ekonomiska jämförelsen. Optimalt hade varit att utvärderingen utgjort en integrerad del av projektet redan från början och omfattat samtliga deltagare. Detta hade också underlättat datainsamlandet och tolkningen av resultatet. Slutsatserna för denna rapport avser istället de deltagare som ingått i urvalet. Urvalet har tagits fram genom att utvärderarna slumpmässigt ringt upp deltagare utifrån en fullständig förteckning över deltagare som avslutat HISO senast vid halvårsskiftet juni/juli 2010. I bilaga 1 redovisas en beskrivning av företaget Payoff och det verktyg som används som stöd för den samhällsekonomiska analysen. Rapporteringen av de samhällsekonomiska effekterna av projekt HISO Jobb är upplagd enligt följande. Först redovisas en klassificering av projektet utifrån olika faktorer i den analysmodell som tillämpas. Därefter redovisas en ekonomisk analys där projektets samhällsekonomiska potential beskrivs. Här redovisas också intäkter som skapats utifrån 17

deltagarnas medverkan i projektet. Därefter redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektet haft för deltagarna. Slutligen redovisas lönsamheten i form av återbetalningstid (payoff-tid) samt genom en kostnads-/intäktskalkyl på kort sikt (1 år) och på medellång sikt (5 år). 3.1.2 PROJEKTETS KLASSIFICERING Payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att: skapa krav på tydligare målsättning för projektet/projektet möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga projekt (hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter?) underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder på kommande projekt/verksamheter Enligt det system för klassificering som Payoff tagit fram tillhör projekt HISO Jobb klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg Projektet är utvärderat med Payoffs standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts av projektet. Projektets syfte är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Projektet har en potential per deltagare i föreläget på 582 000 kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Resurserna i projektet är stora. Projektet har kostat 100 000 kr per deltagare. 3.1.3 AVGRÄNSNINGAR För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för Payoffs beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. 18

Eventuella inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. 3.1.4 EKONOMISK ANALYS Den ekonomiska analysen är uppdelad i olika delområden som redovisas i ett antal olika diagram i den följande redovisningen: 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalys 6. Jämförelser med likartade projekt/verksamheter 3.1.5 SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD Projekt HISO Jobbs samhällsekonomiska potential redovisas i tabell 3. Med denna potential avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås kopplat till de individer som ingår i utvärderingen, dvs. de totalt 30 personer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets genomförande. 19

Tabell 3. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt 17 454 265 kr 16 896 727 kr 557 538 kr Faktisk produktion i föreläge 3 % Faktisk produktion i efterläge 23 % Utnyttjad potential Verkningsgrad Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge varav produktion vård, omsorg och handläggning varav produktion vård, omsorg och handläggning 3 631 555 kr 3 513 514 kr 118 042 kr 21 % 21 % 21 % 4 812 kr 13 822 710 kr Med tillgänglig potential i föreläge vilket redovisas i tabellen avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka 550 000 kr på ett år. Om alla deltagare har ett produktivt arbete på heltid och inte någon är i behov av stödresurser är potentialen noll. Högsta potential på individnivå i projekt HISO Jobb var ca 647 000 kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av vissa vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var 296 000 kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde ca 17,5 milj. kr vid projektets start, motsvarande 582 000 kr per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att den minskade potentialen ska tolkas som att projektet har gåt ti rätt riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential )med 3,6 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 21 procent 3. 2 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag. 3 3,6 milj/17,5 milj. Kr=21 % 20

Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar projektet under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för den sannolika potentialen på lång sikt är 135 milj. kr. Den teoretiska potentialen uppgår till 340 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 11 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap. En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i diagram 2 beskriver tillgänglig potential i föreläge och kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential frigjorts främst genom att flera av deltagarna kommit in i arbete i efterläge jämfört med föreläget. Diagram 2. Projektets potential i före- respektive efterläge. Projektets potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på fem procent. Den produktion som förekom i föreläget var 588 000 kr, motsvarande cirka 19 600 kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar tre procent av den totala produktionspotentialen 4 i föreläget medan den ökat till 23 procent i efterläget. Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med tio 4 Vad som maximalt kan produceras om alla deltagare är i arbete och arbetar heltid. 21

procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i diagrammet ovan. I kronor motsvaras det av 3,6 milj. kr, fördelat på 3,5 milj. kr på ökad produktion och 100 000 kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger. 3.1.6 INTÄKTER OCH KOSTNADER I tabell 4 redovisas en sammanställning över de intäkter projekt HISO Jobb genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på stad, region och stat. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; stad, region och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 4. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet 3 631 555 kr 430 656 kr -192 776 kr 18 157 776 kr Staden 1 017 463 kr 185 965 kr -17 501 kr 5 087 313 kr Regionen 57 671 kr 21 159 kr -85 936 kr 288 353 kr Staten 1 524 434 kr 253 251 kr -86 949 kr 7 622 171 kr Som framgår av tabell 4 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 30 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 3,6 milj.kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 18,2 milj. kr. Intäkt per deltagare på kort sikt är ca 120 000 kr. Görs en uppdelning i kön uppvisar kvinnorna lägre intäkt än männen på kort sikt; 91 000 kr respektive 202 000 kr per deltagare inom respektive grupp. En uppdelning i yngre och äldre deltagare där gränsen går vid 50 år uppvisar de äldre en lägre intäkt per deltagare på kort sikt med 112 000 kr i jämförelse med 130 000 kr i genomsnitt för den yngre gruppen. 22

I tabell 5 följer en motsvarande redovisning, som i föregående tabell, för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. Tabell 5. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde på individnivå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen 269 298 kr 174 844 kr -187 448 kr 1 346 492 kr Försäkringskassan 222 028 kr 182 018 kr -185 594 kr 1 110 138 kr Övrig stat 1 033 108 kr 143 499 kr -77 625 kr 5 165 541 kr Individerna/hushållen 698 988 kr 144 544 kr -78 719 kr 3 494 939 kr Försäkringsgivarna 333 000 kr 32 850 kr -7 500 kr 1 665 000 kr Åtgärdskostnaden för de 30 personer som ingår i utvärderingen har varit 3 003 463 kr inklusive indirekta skatter 5. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på 100 115 kr inklusive indirekta skatter. Av den totala kostnaden står staden för 20 procent och Arbetsförmedlingen för 60 procent. Övriga 20 procent finansieras av övrig stat. Sammanställningen finns redovisad i tabell 6. Tabell 6. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet 3 003 463 kr 100 115 kr Stad 615 521 kr 20 517 kr Region 0 kr 0 kr Arbetsförmedlingen 1 787 249 kr 59 575 kr Försäkringskassan 0 kr 0 kr Övrig stat 600 693 kr 20023 kr 3.1.7 RESULTAT OCH LÖNSAMHET I tabell 7 redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för staden, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ur ett medellångt per- 5 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 23

spektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 6, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Tabell 7. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet 628 093 kr 330 541 kr -292 892 kr 15 154 313 kr 20 936 kr 10 Staden 401 942 kr 165 448 kr -38 019 kr 4 471 792 kr 13 398 kr 8 Regionen 57 671 kr 21 159 kr -85 936 kr 288 353 kr 1 922 kr 0 Staten totalt, varav -863 507 kr 173 653 kr -166 547 kr 5 234 230 kr -28 784 kr 80 Arbetsförmedlingen -1 517 951 kr 115 269 kr -247 023 kr -440 757 kr -50 598 kr 0 Försäkringskassan 222 028 kr 182 018 kr -185 594 kr 1 110 138 kr 7 401 kr 19 Övrig stat 432 416 kr 123 476 kr -97 648 kr 4 564 848 kr 14 414 kr Individerna/hushållen 698 988 kr 3 494 939 kr 23 300 kr Försäkringsgivarna 333 000 kr 1 665 000 kr 11 100 kr Av tabellen framgår att lönsamheten är betydligt lägre på kort sikt (628 093 kr)än för femårsperioden (15,2 milj. kr). Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är lägre jämfört med den relativt höga lönsamheten på medellång sikt är framför allt att projektkostnaden enbart belastar det första året. HISO Jobb återbetalningstid är 10 månader. Den positiva lönsamheten på lite längre sikt beror på att några av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Staden uppvisar intäkter på kort sikt om ca 400 000 kr. På fem års sikt är intäkten 4,5 milj. kr, vilket motsvarar 150 000 kr per deltagare. Intäkterna kommer huvudsakligen från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Dessutom har skatteintäkterna ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna och i viss mån minskade kostnader för omsorg och handläggning. Återbetalningstiden är 8 månader. Eftersom projektet även finansierats av Helsingborgs Stad påverkar detta lönsamheten negativt det första året. Lönsamheten på lite längre sikt är dock god. Detta förutsätter att deltagarnas situation inte förändras relativt efter att de avslutat projektet. 6 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 24