UTVÄRDERING AV PROJEKTET UNGA TILL ARBETE

Transkript

1 RAPPORT Arbetsförmedlingen Gävle UTVÄRDERING AV PROJEKTET UNGA TILL ARBETE SLUTRAPPORT STOCKHOLM Sweco Eurofutures AB

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1 INLEDNING SWECO EUROFUTURES UPPDRAG UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE DISPOSITION PROJEKTET UNGA TILL ARBETE PROJEKTETS ORGANISATION RESULTAT FRÅN PROCESSUTVRÄDERINGEN STÖD FÖR GENOMFÖRANDET 8 2 RESULTAT SLUTUTVÄRDERINGEN AV UNGA TILL ARBETE DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNING OM PROJEKTET PROJEKTET KOPPLAT TILL FÖRVÄNTNINGAR OCH ROLLER OM AKTIVITETER OCH INNOVATIVITET OM PROJEKTETS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE OM JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET OM IMPLEMENTERING OCH LÄRANDE DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH INNEHÅLL ARBETSGIVARNA ARBETSGIVARNA S BILD AV HUR DET HAR FUNGERAT PÅ ARBETSPLATSEN 19 3 ANALYS AV SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV UNGA TILL ARBETE PROJEKTETS KLASSIFICERING AVGRÄNSNINGAR EKONOMISK ANALYS SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD INTÄKTER OCH KOSTNADER RESULTAT OCH LÖNSAMHET KÄNSLIGHETSANALYS JÄMFÖRANDE ANALYS SAMMANFATTNING AV DEN EKONOMISKA ANALYSEN 31 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER PROJEKTETS GENOMFÖRANDE UTIFRÅN PROGRAMLOGIKEN PROJEKTETS BETYDELSE FÖR DELTAGARNAS MOTIVATION OCH SJÄLVKÄNSLA DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV PROJEKT UNGA TILL ARBETE 35 VAD ÄR NYTTOSAM? 37 2

3 FÖRORD År 2009 fick Sweco Eurofutures i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Gävle att genomföra en s.k. följeforskning av projektet Unga till arbete. Unga till arbete är ett arbetsmarknadsprojekt som finansierats med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet har genomförts i samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Gävle, Gävle kommun, Försäkringskassan och Landstinget i Gävleborg. Projektet startade i augusti 2009 och avslutas i juni I den tidigare avrapporteringen från utvärderingen av projekt Unga till arbete har fokus legat på att stödja processen. Utvärderingen har lagt tyngdpunkt vid organisatoriska förutsättningar för att främja genomförandet. Den har även belyst hur projektet erbjudit olika aktiviteter för att underlätta möjligheter till arbete och utbildning för den aktuella målgruppen, dvs. unga 18 till 29 år med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I tidigare delrapport har även en modell för en samhällsekonomisk utvärdering av projektet presenterats. Denna har använts som analysverktyg för att mäta effekter i slututvärderingen. Dessutom omfattar slututvärderingen en bedömning av projektets måluppfyllelse och resultat som helhet. Charlotte Sävås Nicolaisen har varit uppdragsledare och ansvarig för utvärderingsuppdraget hos Sweco Eurofutures. Sweco Eurofutures vill härmed tacka personer som har bidragit med uppgifter till utvärderingen. Ett särskilt tack till projektledare och personal i projektets arbetsgrupp som har underlättat datainsamlingen under genomförandet av utvärderingen. Stockholm i juni 2012 Charlotte Sävås Nicolaisen Uppdragsledare, Sweco Eurofutures AB 3

4 1 INLEDNING Syftet med Socialfonden är att ge bättre förutsättningar för Europas arbetskraft och företag och att nå dess övergripande mål om ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbetskraftsutbud. Detta görs bl.a. genom bidrag för kompetensutveckling och därmed stärkta förutsättningar för unionens arbetskraft och för företag att bli bättre rustade i mötet med nya globala utmaningar. Genom den Europeiska Socialfonden satsas i Sverige under programperioden över 12 miljarder kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra möjligheterna till ett arbete. Socialfonden är uppdelad i två områden. Det ena har fokus på personer som redan är i sysselsättning, det andra fokuserar på personer som antingen inte har kommit in på arbetsmarknaden eller som har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid. Arbetsförmedlingen i Gävle har beviljats medel från Socialfonden för att genomföra projektet Unga till arbete. Projektet är ett led i en strävan att arbeta förebyggande i syfte att förbättra möjligheterna för personer som står utanför arbetsmarknaden att på sikt få ett arbete. Projektet bedrivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Gävle, Gävle kommun, Försäkringskassan och Landstinget. Arbetsförmedlingen i Gävle är projektägare för projekt Unga till arbete. Projektet har genomförts under perioden till SWECO EUROFUTURES UPPDRAG Sweco Eurofutures har haft i uppdrag från Arbetsförmedlingen att genomföra en utvärdering av projektet Unga till arbete. Uppdraget gäller följeforskning där utvärderingen stödjer genomförandet av projektet såväl vad gäller projektets innehåll och form. 1 Enligt uppdraget har utvärderingen således haft en processtödjande inriktning för att successivt främja måluppfyllelse. Utvärderingen har också haft till uppgift att bedöma projektets resultat, måluppfyllelse och effekter. Ett särskilt fokus i slututvärderingen ligger på en analys av de samhällsekonomiska effekterna av projektet. Ett ytterligare syfte med utvärderingen har varit att den ska bidra till ett lärande om framgångsrika metoder som underlättar möjligheter till arbete och egenförsörjning för projektets målgrupp. Målgruppen består av unga mellan 18 och 29 år med psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionshinder som står utanför arbetsmarknaden. 1 Denna processinriktade metod är förankrad i det som även kommit att kallas följeforskning och som är den modell som EU-kommissionen, den svenska regeringen och Tillväxtverket pekat ut som den gällande för utvärderingsarbetet avseende ett annat verktyg än den Europeiska flyktingfonden, nämligen de regionala strukturfonderna vilka fokuserar på ökad regional konkurrenskraft och sysselsättning. 4

5 1.2 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Metodmässigt har Sweco Eurofutures delat in genomförandet av utvärderingen i olika delmoment som redovisats vid olika tillfällen. I ett första moment gjordes en bakgrunds- och målanalys där projektets programlogik och målstruktur studerades. I ett andra moment låg fokus på projektets inre perspektiv med fokus på de samverkande aktörerna och projektets organisation. I detta moment belystes t.ex. förväntningar, roll- och ansvarsfördelning, samt samverkan mellan olika aktörer som stöd för genomförandet och måluppfyllelse. Även olika kritiska faktorer för genomförandet identifierades. I ett tredje moment låg fokus på ett verksamhetsperspektiv där genomförandet av projektet belystes. I detta moment ställdes frågor om projektets effektivitet och förutsättningar relaterat till de mål som projektet eftersträvar. Frågor ställdes om vad som fungerar bra respektive dåligt i projektet och var det bedömdes angeläget med förbättringar under genomförandet. Kort sagt låg fokus här på att bedöma om projektet gör rätt saker på rätt sätt. Ett fjärde moment i utvärderingen har legat på ett resultat- och lärandeperspektiv. Detta moment har omfattat en löpande dialog och återkoppling av resultat till uppdragsgivaren, samt till projektets styr- och projektgrupp. Skriftlig återrapportering, i presentationer och delrapport har gjorts under projektets genomförande som stöd för den pågående processen. Dessutom omfattar detta moment en slutlig rapportering som dels gjorts muntligt och i en PP- presentation i samband med projektets slutkonferens i juni 2012, dels i denna slutrapport. I följeforskningens slutrapport redovisas resultat och effekter relaterat projektets målsättningar. Fokus ligger också på att visa på resultat kopplat till fortsatt implementering och lärande efter det att projektet avslutas. I figur 1 ges en översiktlig beskrivning av de olika moment som utvärderingsuppdraget omfattat som helhet. Figur 1. Beskrivning av utvärderingsuppdraget. 5

6 1.3 DISPOSITION Inledningsvis i kapitel 1 i denna slutrapport från utvärderingen av projektet Unga till arbete ges en kort beskrivning av projektet. Här redovisas bland annat uppgifter om projektets innehåll, organisation och målsättningar. Dessutom redovisas en analys av projektets programlogik. I kapitel 2 redovisas en sammanfattning av resultat från processutvärderingen med tonvikt på kritiska faktorer samt åtgärder som under hand vidtagits av projektets medarbetare och styrgrupp i syfte att uppfylla projektets målsättningar. Här redovisas också resultat som framkommit i intervjuer och enkäter vid slututvärderingen kopplat framförallt till projektets måluppfyllelse och effekter. I kapitel 3 redovisas en analys av den samhällsekonomiska nyttan av projektet i ett kortare och längre tidsperspektiv för deltagarna, staden, olika myndigheter samt för samhället som helhet. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys av projektets måluppfyllelse och effekter inom de delar som utvärderingen omfattat, kapitel PROJEKTET UNGA TILL ARBETE Projektet Unga till arbete har arbetat utifrån en målmodell som tidigt arbetades fram i samverkan med ett externt konsultstöd. En förenklad bild av projektets aktiviteter relaterat de effektmål som projektet strävar efter redovisas i figur 3. Figur 2. Målmodell för projektet Unga till arbete. (Källa: Projekt Unga till arbete) Anpassningar/utredningar via arbetsterapeut/arbetspsykolog samt stöd från vårdteam SNABBSPÅRET Hög motivation till arbete direkt SIUS Reguljär Arbets- Utbildning Marknads utbildning Arbets- Platsförlagd utbildning Ackvirerad plats Arbetsträning Fixa egen plats Arbete Beredningsgrupp med behovsbedömning Utbildning LÅNGSAMSPÅRET Behov av längre förberedelse fas Treklövern Förberedande Arbetsträning Utredning via arbetsterapeut/ arbetspsykolog Psykiatri insatser NPU Sysselsättning Team Vågen Vuxen habiliteringen EDV 6

7 Projektets målsättningar handlar om att i samverkan mellan olika aktörer skapa en gemensam arena där alla samverkansaktörer gemensamt kan erbjuda stöd till målgruppen, samt utveckla metoder som kan användas av alla aktörer som arbetar med målgruppen samt för det gemensamma arbetet. Syftet är att deltagare i projektet ska etablera sig på arbetsmarknaden, alternativt komma vidare i fortsatt utbildning eller annan sysselsättning utifrån sina varierande förutsättningar. Projektet har formulerat följande kvantitativa målsättningar. Sex månader efter avslut förväntas: 30 % i arbete med eller utan stöd 50 % i kvalificerad arbetsträning (arbete på sikt) 20 % med stöd i daglig verksamhet (arbete svårt) 70 % av samtliga deltagare skall uppleva att de står närmare arbetsmarknaden efter avslutat projekt även om inte alla har ett arbete Av dem som inte fått arbete inkl. de som bedöms ha så stora svårigheter att alls komma in på arbetsmarknaden att de istället beretts stöd daglig verksamhet skall 80 % uppleva att de fått bättre struktur i tillvaron och har lättare att finna meningsfulla aktiviteter i vardagen PROJEKTETS ORGANISATION Arbetsförmedlingen i Gävle är projektägare för Unga till arbete. Projektet genomförs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten i Gävle kommun samt vuxenpsykiatrin inom Landstinget i Gävleborg. Projektet har en styrgrupp med representanter från samverkande parter, totalt elva personer. Arbetsgruppen består av totalt 15 personer utöver projektledare med olika kompetenser såsom psykolog, arbetsterapeut, socialkonsulent, SIUS-konsulenter och arbetsförmedlare. Merparten av projektmedarbetarna är samlokaliserade i gemensamma lokaler. Projektets primära målgrupp utgörs av unga mellan 18 och 35 år. Totalt har projektet omfattat 200 deltagare. En förutsättning för att delta är att de unga har någon typ av psykisk och/eller kognitiv svårighet och som på grund av sjukdom eller arbetslöshet varit borta från arbetsmarknaden sedan minst 3 månader (under 25 år) eller 6 månader (över 25 år). Deltagarna ska enligt projektansökan erbjudas aktivitet i projektet upp till 15 månader utifrån sina individuella behov. En del har tagit del av aktiviteter på Treklövern. Andra har deltagit i aktiviteter som erbjudits inom Iris Hadar. I en del fall har ungdomar erbjudits praktikplats, ibland med stöd av SIUS. Där det varit angeläget har ungdomar kunnat få stöd från arbetspsykolog inom arbetsförmedlingen eller psykologstöd i Landstingets regi. I vissa fall har deltagare även erbjudits möjlighet till att genomgå arbetspsykologisk utredning (APU). Utöver detta har ungdomarna i projektet mer eller mindre regelbundet haft kontakt med handläggare vid arbetsförmedlingen som exempelvis erbjudit coachning och andra vägledande och stödjande insatser. 7

8 1.5 RESULTAT FRÅN PROCESSUTVRÄDERINGEN STÖD FÖR GENOMFÖRANDET Den inledande analysen av projektet Unga till arbete ställde frågor om projektet relaterat till den programlogik som ligger till grund för genomförandet och de målsättningar som formulerats. Vid intervjuer med representanter i arbetsgruppen och styrgruppen framkom att den grundläggande ansatsen i programlogiken ansågs vara rätt tänkt. Framförallt var enigheten stor om att en utvecklad samverkan mellan aktörer som verkar kring projektets målgrupp är en nödvändig förutsättning för att kunna erbjuda ett adekvat stöd till dessa ungdomar. Att samordna insatser ses som en möjlighet att underlätta de ungas möjligheter till fortsatt yrkesverksamhet eller utbildning efter projektet. En svaghet i projektet var att det fanns en otydlighet kring aktiviteter i projektet, framförallt för de unga som inte hade behov av särskilt riktade insatser i form av exempelvis stöd från SIUS eller placering på Treklövern. Styrgruppens representanter uttryckte att projektet var angeläget, men visade inte något uttalat eget ansvar varför bedömningen var att mycket av resultatet låg i händerna på arbetsgruppen. Av detta skäl menade Sweco Eurofutures konsulter att det var angeläget för styrgruppen att se över sin egen styrande roll i projektet dels för att säkerställa att projektet verkar mot de mål som formulerats, dels för att stärka implementering av goda erfarenheter i ordinarie strukturer. Den inledande analysen av projektet Unga till arbete visade på behov av att särskilt uppmärksamma några områden i det fortsatta genomförandet av projektet, s.k. kritiska faktorer: Ökat fokus på implementering - att skapa strukturer och verksamheter som lever vidare efter projekttidens slut Tydliggöra oklarheter kring giltighet av fattade beslut och beslutsgångar Att hitta lösningar där olika myndigheters regelverk försvårar arbetet Psykiatrin alltför frånvarande i projektet mer konkret stöd behövs Fler arbetsgivare behövs för erbjudande av praktik och arbetsträning Projektet har "behov" av många deltagare som en följd av låg aktivitetsgrad vilket ger en pressad arbetssituation. Detta i sin tur försvårar möjligheter för tid till metodutveckling En del deltagare saknar sysselsättning det finns ett behov av ett breddat utbud av insatser Utöver detta har synpunkter återkommande lämnats kring Landstingets medverkan i projektet. Landstinget uppfattas som en viktig aktör gentemot projektets målgrupp och det vore önskvärt med en tydligare roll för denna aktör i projektet. 8

9 Resultat i den inledande analysen visade att många aktörer såg det som positivt där man har kunnat erbjuda ungdomar olika typer av regelbundna aktiviteter (t.ex. Treklövern, Iris Hadar). Detta var också något som påtalades av ungdomarna själva i projektet. Att ungdomar efter kartläggningssamtalen inte alltid hade så mycket kontakter med projektet uppfattades som en brist i projektet. En slutsats av detta var att det bedömdes vara angeläget att utveckla aktiviteter riktat till ungdomar som endast har enstaka kontakter med aktörer i projektet, t.ex. i någon form av träffpunktverksamhet. En fråga i sammanhanget var också vilket ansvar för ungdomarna som bör ligga på de olika samverkande aktörerna. Önskvärt vore att projektet kunde etablera kontakter med fler arbetsgivare som kan erbjuda praktik och arbetsträning. Detta bedömde Sweco Eurofutures vara ett viktigt utvecklingsområde i det fortsatta arbetet i projektets strävan att nå uppställda mål kring dessa att 30 procent av deltagarna ska få ett arbete med eller utan stöd, samt att 50 procent ska erbjudas kvalificerad arbetsträning för att på sikt ges möjligheter till arbete. Projektet ska enligt projektansökan ha ett särskilt fokus på perspektiven jämställdhet och tillgänglighet. Sweco Eurofutures konstaterade under genomförandet av projektet att projektets målgrupp består av ungdomar med olika typer av psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trots detta hade man inte fokuserat så mycket på tillgänglighetsperspektivet vilket därför borde stärkas. Samma sak gällde perspektiven jämställdhet och mångfald. Inte heller dessa tvärsektoriella perspektiv hade fokuserats på ett systematiskt sätt som en integrerad del av projektet. På frågor som ställdes om hur olika aktörer verkat för att förankra resultat och lärdomar framkom att många såg detta som en svårighet. Bedömningen var därför att det krävs många olika insatser riktat till personer i ledande befattning hos de samverkande aktörerna för att främja förankringsarbete och implementering. Det skulle exempelvis kunna handla om att bjuda in till fortsatt dialog i olika forum för att stärka kunskapen om hur en utvecklad samverkan kring målgruppen kan bli en styrka för de samverkande aktörerna. 9

10 2 RESULTAT SLUTUTVÄRDERINGEN AV UNGA TILL ARBETE 2.1 DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNING OM PROJEKTET Individuella intervjuer har genomförts med representanter i projektets styr- respektive arbetsgrupp som ett led i slututvärderingen av projekt Unga till arbete. Tonvikten i frågeställningar i de avslutande intervjuerna har legat på hur olika aktörer ser på projektets måluppfyllelse och resultat. I intervjuerna ställdes även frågor relaterat till organisatoriska förutsättningar och aktiviteter kopplat till fortsatt utvecklingsarbete och implementering av resultat från projektet. Totalt har 18 personer med professionell anknytning till projektet intervjuats i samband med slututvärderingen. Sju av dessa är representanter i styrgruppen och elva (inklusive projektledaren) deltar i projektets arbetsgrupp. Två personer i styrgruppen valde att avstå från att bli intervjuade då de inte ansåg sig ha haft en så pass central roll i projektet att deras synpunkter var relevanta. Aktörerna representerar samtliga samverkande aktörer och omfattar såväl representation på chefsnivå som på handläggarnivå PROJEKTET KOPPLAT TILL FÖRVÄNTNINGAR OCH ROLLER Det råder stor enighet i projektet om att det har varit berikande att det funnits så pass många kompetenser som har samverkat i projektet. Detta har successivt minskat det stuprörstänkande som ofta varit ett hinder i arbetet med målgruppen samtidigt som det haft en stärkande inverkan på samverkan. Enligt representanterna i arbetsgruppen har roller och ansvar i projektet blivit alltmer tydliga ju längre projektet pågått. Att projektet kunna möjliggöra ett nära samarbete där det funnits tillgång till olika resurser upplever alla som mycket positivt. Samarbetet inte minst mellan olika funktioner inom Arbetsförmedlingen men även mellan de olika samverkande aktörerna har bidragit till att de unga inte på samma sätt som tidigare riskerat att hamna mellan stolarna. Man upplever i flera fall att de samverkande aktörerna inte har hållit så hårt i sina traditionella roller, även om det också nämns att arbetsförmedlingen är alltför regelstyrt vilket påverkat projektets frihetsgrad. Flera nämner i detta sammanhang att detta blivit alltmer tydligt mot slutet när man börjat närma sig ordinarie verksamhet. Kunskapsutbytet mellan aktörerna har ökat kunskaperna om varandra och vilka olika insatser som är möjliga att erbjuda, samt var begränsningarna finns utifrån myndigheternas olika uppdrag. Att man i viss mån varit samlokaliserade upplevs ha varit en tillgång för genomförandet. Om även personal från Landstinget och Försäkringskassan funnits på plats upplevs detta av vissa ha varit väldigt bra. Något som i några fall efterfrågats av arbetsgruppens representanter är sociala coacher. Dessa kunde ha funnits med som ett första steg innan SIUS och arbetsprövning eller aktivitet vid Treklövern. Det har dock inte funnits resurser för detta som kommunen har kunnat bidra med som ett komplement till SIUS och det stöd Arbetsförmedlingen har erbjudit i projektet. En annan aktör som man i vissa fall upplever ha saknats är samverkan med primärvården. Detta kunde ha utvecklats mer än vad som varit fallet. Några i arbetsgrup- 10

11 pen nämner att det blev ett glapp i projektet när NPU enheten lades ned och ansvaret lades över på primärvården. Detta har dock förbättrats underhand. Kanske kunde man även ha använt sig mer av resurser inom Daglig verksamhet. Ytterligare en aktör som nämns kunde ha varit bra att samverka mer med är vuxenhabilitering. Med dessa hade man inledningsvis intressanta möten. Något som senare mer eller mindre upphört. Att man haft tillgång till psykolog och arbetspsykolog upplevs däremot ha varit mycket positivt och ungdomar har i vissa fall fått betydligt snabbare hjälp än vad som hade varit möjligt utanför projektet. Deltagarnas problembild har varit försvårande faktor då det till viss del upplevs ha omfattat en svårare målgrupp än vad man inledningsvis förväntade. Detta har även inneburit att det funnits stora behov av utredning och kartläggning av deltagare som underlag för att kunna erbjuda anpassade utvecklingsinsatser. Det varierar till viss del hur den egna rollen påverkats av deltagandet i projektet. Exempelvis Treklövern upplever att man arbetat på ungefär som vanligt. Man har där stor vana vid målgruppen då ett krav för deltagande är att deltagare har någon form av psykisk ohälsa. De flesta som kommer dit har varit i kontakt med vuxenpsykiatrin. Många kommer direkt via skolan. Insatsen är inte aktuell vid missbruk och inte heller där ungdomens ohälsa är alltför påtaglig. Försäkringskassans representanter anser att projektet har blivit mer verkstad än vad som förväntades. Det har erbjudits mycket konkreta och praktiska saker gentemot deltagarna. Individuella lösningar och samarbetet mellan aktörerna har fungerat väldigt väl. Inom Arbetsförmedlingen framhålls att SIUS funktionen har blivit alltmer tydlig. SIUS konsulenterna själva påtalar att om deras roll hade varit tydligare från början hade det antagligen gått snabbare att komma igång på ett bra sätt. Otydligheten ledde till att det tog onödigt lång tid att komma igång på önskvärt sätt. Även styrgruppens representanter upplever att det varit positivt att så pass många aktörer och professioner har samverkat i projektet. Det råder enighet om att projektet Unga till arbete har inneburit ett allt större intresse för att samverka kring målgruppen. Det upplevs dessutom som att intresset hos olika aktörer ökat underhand. Flera i styrgruppen påtalade att de samverkande aktörerna formulerat ett samarbetsavtal för en fortsättning av samverkan kring projektets målgrupp som skall fortgå efter projekttiden, vilket upplevs som både viktigt och som en framgångsfaktor. Alla parter är överens om att fortsätta och att avsätta resurser för det. Även psykiatrin är med på detta. Flera nämner att det har varit en bra struktur i projektet och att informationen successivt varit bra i projektet vilket underlättat för styrgruppen att följa det pågående arbetet. Några av representanterna i styrgruppen påtalar att projektet under en tid förlorade tempo i samband med att projektet fick en ny projektledare. Vad förändringen har inneburit för projektets genomförande är dock inte möjligt att bedöma. Båda projektledarna uppfattas ha varit drivande. Representanter i styrgruppen uppfattar att Arbetsförmedlingen har varit pådrivande utifrån perspektivet att få ut unga i målgruppen i arbete/sysselsättning. Försäkringskassans representanter som jobbade mycket med att få projektet till stånd har haft ett sär- 11

12 skilt fokus på att ta till vara erfarenheter från projektet dvs. hur implementera så att erfarenheter tas tillvara. Landstinget har bytt representant i styrgruppen vid flera tillfällen. Detta har bidragit till bristande kontinuitet men även försvagat engagemang hos de ansvariga, även om samtliga representanter tycker att projektet är intressant. Oavsett hur intresset varit från Landstingets är enigheten stor inom styrgruppen om att det hade varit önskvärt med ett tydligare engagemang och en konkret medverkan från landstingets sida. Landstingets representant anser att det är rätt med Landstingets medverkan inte minst med tanke på att % av målgruppen har varit aktuella inom psykiatrin. Den styrgruppsutbildning som ESF-rådet erbjudit genom SPeL upplevs ha haft en positiv inverkan på så sätt att den tydliggjorde kraven på styrgruppen samtidigt som den till viss del ändrade kvaliteten på diskussionerna i gruppen. Att cheferna visar intresse för medarbetares arbete är annat som är viktigt för att arbetsgruppens arbete ska fungera. Detta är något som nämns ha varit gällande hos merparten av de chefer som funnits kopplade till projektet. Ett par av styrgrupps-representanterna nämner att en del av de unga skulle behöva mer av supported employment, vilket innebär att stöd till de unga ges även tiden utanför de insatser som erbjuds. Detta har dock inte varit möjligt att erbjuda inom ramen för projektet. På samma sätt som arbetsgruppen nämner flera i styrgruppen att primärvården har saknats. Man nämner t.ex. samarbete med arbetsterapeuterna och psykologer. Psykiatrin tog för visso över utredningsbiten när NPU enheten upplöstes, men det har inte varit tillräckligt då många av ungdomarna har behov av sådant stöd. Kanske kunde man som ett komplement till detta ha kunnat samverka på annat sätt med sociala coacher i kommunens regi. Att ge dessa coacher någon form av utbildning utifrån målgruppens behov kunde ha varit positivt OM AKTIVITETER OCH INNOVATIVITET Representanterna i Arbetsgruppen upplever att projektet inte fullt ut lyckats erbjuda aktiviteter i den mån man hade förväntat. Det framhålls på vissa håll att det finns en besvikelse över att man inte lyckats erbjuda särskilt mycket nytt. Det finns en generell uppfattning att det behövs en större bredd i utbudet. Samtidigt framhålls att det är svårt att finna aktiviteter till denna svåra målgrupp. Någon påtalar att det ofta är något lättare att hitta aktiviteter för killar än för tjejer. Det framkommer också en synpunkt om att det verkar som om arbetsgivarna ofta är mer osäkra över hur de ska hantera kvinnor med problem än när det gäller män. Enigheten är således stort om att behovet av stödinsatser är enormt stort. Man nämner t.ex., att det behövs fler SIUS, samt externa aktörer såsom Iris Hadar och familjeverkstäder liksom mer livskunskapsaktiviteter. En sak som många nämner är att de känner en besvikelse över att projektet inte lyckades hitta en gemensam lokal där ungdomarna i projektet kunde ha träffats och erbjudits olika aktiviteter. Det kunde exempelvis ha handlat om att läsa för körkort eller matlagning. Om det hade kunnat erbjudas flera steg i arbetsträningen med svagare stegring av krav hade det varit önskvärt. I många fall är det alltför tufft att möta arbetslivet exempelvis direkt efter aktivitet vid Treklövern. Det 12

13 behövs sannolikt permanenta skyddade anställningar för några. Andra behöver kunna erbjudas sysselsättning i hemmet med anpassade arbetsuppgifter. De insatser projektet har upphandlat av Iris Hadar uppges ha fungerat för vissa, medan det för andra varit alltför flummigt. De själv coaching program som köptes in fungerade ganska bra, men det framkom brister i den uppföljning som gjorts. Treklövern upplevs av många i arbetsgruppen ha fungerat väldigt bra, men det passar inte alla. Många av de praktiskt inriktade aktiviteter som erbjuds, t.ex. matlagning, sömnad passar bättre för tjejer än för killar vilket flera påtalar skulle kunna förbättras. En styrka med Treklövern ligger inte minst i att personalen har stor förståelse för ungdomarnas problematik vilket ger tillit och trivsel och som ger goda resultat. En sak som flera nämner som positiv är det hjälpmedel som erbjudits där deltagare haft särskilda appar i sina mobiler som stöd för vardagen vilket hjälpt dem att upprätthålla struktur i tillvaron. Enligt arbetsgruppens representanter är helhetssynen som inneburit att alla har överskridit traditionella organisations- och rollgränser för att kunna samverka på ett bra sätt det som framförallt utmärker projektet och visar på ett nytänkande. Samarbetsklimatet upplevs ha fungerat utmärkt, vilket inte var givet inledningsvis. Projektet har lett till att man tagit kontakt med chefer även på nationell nivå för att ändra på sätt att arbeta etc. Målgruppen har sålts in på olika sätt vilket kan förväntas få bestående effekter. Att man använt sig av SIUS på det sätt som projektet möjliggjort, i samband med arbetsträning, upplevs i sig var ett nytänkande. Även det kognitiva hjälpmedel som erbjudits kring appar i mobilen COMAI har varit mycket bra för projektets målgrupp i de fall detta tillämpats (i ett tjugotal fall). Projektet har även med stöd av den arbetspsykolog som medverkat i projektet utvecklat en webbtidning som upplevs ha varit ett intressant grepp (se Representanterna i Styrgruppen uppger generellt att de är nöjda med de aktiviteter som erbjudits i projektet, inte minst med tanke på projektets resultat i förhållande till de målsättningar som legat till grund för genomförandet. Samtidigt påtalas att det inte funnits tillräcklig mängd av aktiviteter. Flera nämner att den gemensamma lokal som varit aktuell i diskussioner hade varit bra. Många deltagare hade haft detta behov. Det föll dock som en följd av upphandlingsregler. Den lokal som hade varit lämplig gick inte att nyttja. Styrgruppens representanter återkommer gång på gång till att Treklövern haft en avgörande betydelse för ungdomarna i projektet som verkstad där de kunna sysselsättas med olika aktiviteter. Några nämner att det även funnits andra arbetsträningsplatser som har fungerat bra. Många gånger är det ungdomarnas sjukdomsbild som avgjort utfallet vid arbetsträning. I ett senare skede startade projektet med stöd av SIUS upp olika gruppaktiviteter, i totalt tre grupper. En av grupperna vände sig särskilt till tjejer. Dessa grupper har varit en frivillig insats. Gruppaktiviteterna innehöll moment kring livskunskap, hälsa, fritid, walking talk och annat som stöd och påverkan av motivation och självkänsla hos ungdomarna. I början fanns ett större fokus på arbetsmarknadsfrågor. Grupperna fick styra alltmer 13

14 själva mot slutet vilket delvis gav dem en annan inriktning än vad som initialt var planerat. Utgångspunkten hämtades i deltagarnas behov. För att rädda projektets ekonomi startade projektet även upp likande program med aktiviteter som de egeninitierade men inom Iris Hadar. Styrgruppens representanter framhåller att projektet präglats av ett nytänkande genom att de samverkande aktörerna har kunnat jobba med flera insatser samtidigt gentemot en person istället för att göra en insats i taget under utsträckt tid. Alla har förstått att de behöver samverka och samarbeta. Det har inneburit en stor vinst när det gäller metodutveckling att jobba ihop över gränser. Annat som upplevs som nytänkande är att projektet har arbetat för att utveckla användandet av mobilbaserade hjälpmedel vilket kan betraktas som en teknisk innovation i sig. Detta är något som bör kunna utvecklas även för andra målgrupper t.ex. för dyslektiker OM PROJEKTETS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Enligt representanterna i Arbetsgruppen har projektet i stort uppnått sina målsättningar. Man upplever att de kvantitativa målen i stort har varit realistiska att uppnå. En tveksamhet råder dock kring hur man kan mäta att 80 procent av deltagarna upplever att de kommit närmare arbetsmarknaden. Framförallt har man åstadkommit en god samverkan mellan relevanta aktörer i projektet. Hur man ska kunna fortsätta arbetet på ett bra sätt råder det dock tveksamhet kring. Framförallt framför flera att de känner en osäkerhet kring hur arbetsförmedlingen utifrån sitt uppdrag kommer att kunna agera framöver utifrån de resultat man uppnått. Bara man får resurser tycker man sig dock se att det finns en vilja att fortsätta arbeta i linje med projektets intentioner. En allmän uppfattning är att ett viktigt resultat i projektet är att det har bidragit till att samverkande aktörer i projektet arbetar tillsammans på ett bättre sätt gentemot målgruppen än tidigare. Detta antagligen beroende på att det funnits mycket tid i projektet än i ordinarie verksamhet men också som en följd av att samarbetsklimatet mellan berörda har fungerat väl. Arbetsgruppens representanter betonar att cheferna har ett stort ansvar för att ge tillåtelse att fortsätta arbetet i det ordinarie arbetet. En önskan som flera uttrycker är att det vore önskvärt att de samverkande aktörerna fick möjlighet att arbeta under samma tak och att de ekonomiska bistånden skulle vara detsamma oavsett var en stödbehövande person hör hemma. Som det är i dagsläget så prioriterar myndigheterna olika och vad som just nu är på agendan styr i alltför hög grad om man ska kunna arbeta på ett långsiktigt bra sätt. Även Styrgruppen konstaterar att projektet i hög grad har uppnått sina målsättningar. 61 av de totalt 200 deltagarna har påbörjat någon form av arbete. Ca 150 av de 200 deltagarna har erbjudits någon form av förberedande arbetsträning eller arbetsträning. Samtidigt konstateras att finansieringen varit ett problem i och med att aktiveringsgraden har varit ganska låg för en hel del av deltagarna vilket gett svårigheter med medfinansieringen vilket i sin tur påverkar genomförandet i och med det tryck som varit på 14

15 projektet. På det stora hela upplevs dock resultatet som bra i förhållande till de målsättningarna man hade från början. Flera menar till och med att resultatet har överträffat de förväntningar man haft. Några uppger att de inledningsvis inte alls trodde att detta skulle vara möjligt. Samtidigt framförs synpunkter att man sannolikt kunde ha gjort ett ännu bättre resultat om man hade lyckats vara mer innovativa. Någon menar att det vore bra med en ingång till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialtjänsten i det fortsatta arbetet. Även styrgruppens representanter framhåller i hög grad att den allra viktigaste vinsten med projektet är att det förbättrat samverkan mellan olika aktörer. Vägarna för samverkan har varit betydligt snabbare än normalt och förståelsen mellan olika aktörers förutsättningar och begränsningar har synliggjorts. Detta gäller både på handläggarnivå och bland cheferna. Personkännedomen gör det mycket enklare att hitta lösningar. Någon framför att Arbetsförmedlingen fått en tydligare roll mot skolan i och med projektet vilket är en viktig aktör i arbetet med unga i utanförskap. I projektet upplever man att ungdomarna trots motverkande regelverk hos aktörerna inte på samma sätt som tidigare har fallit mellan stolarna. I projektet har man löst olika situationer som uppkommit direkt. Att man på styrgruppsnivå har beslutat om ett fortsatt samarbetsavtal och att en koordinator har utsetts för en fortsatt samverkan där regelbundna träffar planerar att hållas på handläggarnivå en gång per vecka är ett tydligt resultat av projektet. Detta är något som alla är överens om som ett positivt resultat vilka kan ge stora effekter om arbetet tillåts fortsätta över tid OM JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET I intervjuerna ställdes också en fråga om hur perspektiven jämställdhet och tillgänglighet har präglat genomförandet och de resultat som uppnåtts i projektet. Vid denna fråga är enigheten stor mellan arbetsgruppen och styrgruppens representanter. Man har uppmärksammat problematiken kring jämställdhet men har inte i någon egentlig mening lyckats påverka så mycket i dessa frågor. Projektet har anordnat en konferens om jämställdhet och har haft kontakter med processtöden både för Jämställdhet och Tillgänglighet. Det senare upplevs inte ha varit anpassat efter den målgrupp som projektet omfattar och det har därför inte känts särskilt meningsfullt att fortsätta samarbetet. I intervjuerna nämner några av representanterna i styrgrupp respektive arbetsgrupp att man lätt glömmer bort de utrikesfödda. Någon nämner därför att man istället för jämställdhet och tillgänglighet borde tala om Likabehandling. Det är känt att det finns en snedfördelning mellan resurser som ges till män respektive kvinnor. Det är generellt lättare att få ut manliga deltagare än kvinnliga deltagare på praktik eller arbetsträning. Ett återkommande exempel är annars Treklövern som på motsatt sätt har mer aktiviteter som är inriktade efter kvinnors behov än för männens. Projektet har fört statistik på hur resurser i projektet har fördelats utifrån kön. 15

16 När det gäller tillgänglighet har man arbetat en del i projektet när det gäller att få information tillgänglig på projektet webbsida. Man har även diskuterat tillgängligheten i Arbetsförmedlingens lokaler och konstaterar att det blev bättre då man flyttade från Arbetsförmedlingens centrala kontor till lokaler på Ruddammsgatan. Det hade dock behövts ytor för mer allmänna möten mellan deltagare. Man har även diskuterat aktuella frågor. T.ex. Hur gör vi det lättare för personer med panikångest att komma till arbetsförmedlingen? En enkät om fysisk och psykisk tillgänglighet har genomförts med deltagare inom ramen för projektet. Information har ofta gått ut till deltagare både skriftligt och muntligt och i arbetsgruppen har man gjort en 4R analys OM IMPLEMENTERING OCH LÄRANDE Avslutningsvis i intervjuerna fick arbetsgruppens och styrgruppens representanter ange vad de ser som de största lärdomarna av projektet positivt såsom negativt samt vad de anser är intressant att implementera i det fortsatta arbetet. I tabell 1 anges de svar som lämnades på frågan om lärdomar. Tabell 1. Arbetsgrupp och styrgrupp om vilka de viktigaste lärdomarna från projektet Unga till arbete. Arbetsgruppen Ökad kunskap om målgruppens problematik. Blivit tydligare hur behoven ser ut och vilka insatser som krävs. Viktigt att inse att det tar tid för att det ska bli effektiva lösningar med kvalitet Intressant med den socioekonomiska mätningen. Att Arbetsförmedlingens regelverk styr dem väldigt hårt. Är inflexibelt och slår hårt mot målgruppen. Oroväckande för alla att AF omorganiserar. Fått bekräftat individanpassning ger resultat. Ökad kunskap om myndigheternas möjligheter att agera.. Mobila hjälpmedel en framgångsfaktor. Förtroende och kundfokus har blivit tydligt. Vikten av att högsta ledningen är intresserade Styrgruppen Att samverkan helt avgörande för framgång. Tydliggjort att det ofta finns andra problem och drivkrafter än de som framstår vid en ytlig betraktelse av deltagarna. Glappet mellan skola och arbetsliv där individer ramlar mellan stolarna har blivit tydligt. Verkligt lärorikt att så många faktiskt kommit ut i arbete och sysselsättning. Insikt om att samverkan är nödvändig - var och en kan inte lösa själva utan vi måste agera tillsammans Lärt att ensam är inte stark. Tillsammans i prestigelöshet kan man göra mycket. Chefernas betydelse. Viktigt att vi får lära oss att samarbeta och lära av varandra. T.ex. om olika aktörers förutsättningar. Om vi har bra instrument att fånga ungdomar tidigt för massiva insatser så slipper vi stora problem. 16

17 Representanterna i projektet arbetsgrupp och styrgrupp framhåller olika saker som de anser är önskvärda att implementera i ordinarie verksamhet och/eller som man anser att man kommer att ha användning för fortsättningsvis i den egna verksamheten. Framförallt framhåller representanterna att de ser det som mycket positivt att de lyckats teckna ett samverkansavtal som säkerställer att projektet fortlever efter projekttidens avslutning. Annat som framhålls är de tekniska mobilbaserade hjälpmedel man använt sig av i projektet (COMAI). Att socialförvaltningen och arbetsförmedlingen fortsätter satsa på de som står längre ifrån arbetsmarknaden och att man fortsätter med förberedande arbetsträning där det finns mycket stöd är annat som anges som önskvärt. Någon nämner att det gäller att flexibelt för att hitta närmaste vägen till arbete och jobba långsiktigt hållbart. Framgången ligger i de som har träffats runt ärendet. En annan betonar arbetssätten att gemensamt planera handlingsplaner för den enskilde klienten. Att sätta sig ner gemensamt för att hitta lösningar. Annat som framhålls är tillgängligheten på bemötandebiten, tillgängliga lokaler, blanketter, hemsida och med ansvariga aktörer. Ytterligare en kommentar från en av representanterna är att det är nödvändigt att få med politiken om det här ska bli bestående. Landstinget är nog överens med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på högre chefsnivå, men på verksamhetsnivå brister det i vissa fall. Detta behöver uppmärksammas så att förutsättningar för en fortsatt utveckling säkerställs. 2.2 DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE I samband med telefonintervjuer som genomförts för att inhämta uppgifter till den samhällsekonomiska analysen (som redovisas i följande kapitel 3) ställdes några frågor om hur deltagarna bedömer att projektet svarat upp mot de mål som legat till grund för genomförandet DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH INNEHÅLL I intervjuerna med ungdomarna i projektet ställdes en fråga om de anser att deltagandet i projektet har ökat deras möjligheter till att få ett arbete. Svaren som lämnas kan karaktäriseras som både och. Några nämner att de har haft en del kontakter med olika företagare vilket inte skulle ha skett utan projektet. Någon nämner att den fått möjlighet till praktik och var glad över att ha klarat av detta. En annan menar att den fick praktik men att denne var överkvalificerad för arbetsuppgifterna som erbjöds. De unga framhåller att projektet framförallt har gett dem möjligheter att träffa andra människor. Detta har i sin tur haft en stärkande inverkan samtidigt som det gett en förståelse för den egna problematiken. På en fråga om projektet har ökat de ungas möjligheter att fortsätta med studier svarar samtliga intervjuade nej. De framhåller samtidigt att detta inte varit ett aktuellt alter- 17

18 nativ för dem. Däremot upplever de att projektet har gett dem användbar kunskap om framtida sysselsättningar. De upplever generellt att de har fått ny kunskap och inte minst kännedom om de egna begränsningarna genom arbetsträning och praktik. Att hjälpa de unga att få struktur på vardagen är ett av de mål som eftersträvats i projektet. Deltagarna uppger att projektet gett en viss struktur även om det ibland varit svårt för dem. Att deltagande medfört att man tvingats vara på ett visst ställe på en viss tid har medfört att det varit nödvändigt att stiga upp på morgonen på ett annat sätt än tidigare vilket bidragit till att man i en del fall har förändrat dygnsrytmen och fått en annan struktur utifrån olika rutiner. Personalen i projektet har varit ett bra stöd för många genom att de i en del fall även arbetat uppsökande. Projektet upplevs totalt sett som meningsfullt att ha deltagit i och deltagarna uttalar: Jag kunde inte ta emot det stöd de erbjöd att någon skulle komma hem till mig, jag kan inte släppa in någon i mitt hem. Hade sån tur med de jag fick kontakt med de har varit helt suveräna! Det var en chock att få reda på att det var tidsbegränsat och att jag måste tillbaks till vanliga AF. Det var inte roligt. I projektet utgick de från personen Synd att det var projekt, jag ville vara kvar längre. Verkligen! Praktiken var min räddning En fråga ställdes också om deltagarna hade märkt av att det genomförts i samverkan mellan olika aktörer. Vid denna fråga uppger deltagare ofta att de hade märkt av att det genomfördes i samverkan. I något fall hade deltagaren mest haft kontakt med projektpersonalen i samband med tidredovisning och finansiella frågor och därför hade svårt att svara. I andra fall nämndes att: Jag fick hjälp, det fanns möjligheter och jag slussades vidare. Det märktes att de olika handläggarna hade kontakt. Det är inte så mycket personlig kontakt med handläggare längre, det var bättre i projektet. Jag har varit sjuk och så har det blivit lite luckor och snurrigt att alla inte har fått information hos AF och FK. Inga möten med alla parter. Jag har märkt av AF och FKsamarbete, men vi har gått om varandra lite. Deltagarna fick i intervjuerna även möjlighet att ange sådant som de upplevde som bra och dåligt i projektet. svaren redovisas i tabell 2. 18

19 Tabell 2. Bra och dåligt i projekt Unga till arbete enligt deltagarna. Bra Det var bra aktiviteter t.ex. byggnadsvårdsprojektet. Bra att få kontakter med arbetsgivare Fixade jobb, men jag har inte körkort så jag fick tacka nej. Samarbetet mellan handläggarna Att olika aktiviteter utgick ifrån individuella förutsättningar Vi klickade, handläggaren och jag Handläggarna har tagit hänsyn till mina nedsättningar väldigt bra. De har kunskap om mina begränsningar och risken att jag går in i väggen. Samarbetet mellan förmedlare på AF och Varva. Dåligt Praktik som inte var i nivå med kompetensen Det som var dåligt var att det inte fortsatte När det blir press att måste ta en praktik Jag fick gå ut för snabbt på praktik 2.3 ARBETSGIVARNA I samband med slututvärderingen har arbetsgivare som haft kontakt med deltagare i samband med praktik eller arbetsträning. I intervjuer ställdes frågor om arbetsgivarnas motiv för att ta emot deltagare, kontakter de haft med projektet och hur de ser på ungdomarnas förutsättningar att komma vidare i arbete. Vid frågan till arbetsgivarna om företagens och organisationernas motiv för att ta emot deltagare från projektet för praktik eller arbetsträning framkom att de flesta arbetsgivarna hade ett behov av extra arbetskraft samtidigt som de visade på en känsla för socialt ansvarstagande ARBETSGIVARNA S BILD AV HUR DET HAR FUNGERAT PÅ ARBETSPLATSEN Samtliga arbetsgivare uppgav att deltagarna haft en särskild handledare vid arbetsplatsen. De flesta deltagare har jobbat heltid, några på deltid (ca 75%) Alla deltagare har fått en handledare vid arbetsplatsen. Deltagarna har arbetat med företagens/organisationernas huvudsakliga arbetsuppgifter. De har således inte enbart hänvisats till enkla och mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Samtliga arbetsgivare tycker att individer har fungerat väl på arbetsplatsen, även om det inneburit en del arbete med att hjälpa individen. En fråga ställdes om arbetsgivarnas generella bedömning av projektets insatser kopplat till deras egen medverkan. Det framkom vid denna fråga att arbetsgivarna inte ser något 19

20 behov av att få välja och vraka bland potentiella deltagare. Möjligheten att tacka ja eller nej till anses vara tillräcklig. De allra flesta är positiva till Af:s insatser i projektet ( tillmötesgående, gott stöd, kontinuerlig dialog och täta besök ). Någon lyfter fram att coacherna kunde ha varit mer aktiva för den projektdeltagare som de tog emot. Nästan alla arbetsgivare anser att uppföljningen varit bra och tillräcklig I intervjuerna med arbetsgivarna ställdes en fråga om praktiken hade resulterat i någon form av fortsatt arbete för deltagaren. Det framkom att enstaka deltagare hade anställts vid företaget/organisationen. Det framfördes av någon att en förutsättning som projektet inte kan påverka är att företaget/organisationen har tillräckliga resurser/marknadsunderlag för att anställa. Det finns även andra saker som påverkar såsom att deltagare i vissa fall saknar en specifik förutsättning för anställning, t.ex. körkort. I en avslutande fråga fick arbetsgivarna lämna synpunkter om vilka förutsättningar som är centrala vid praktiken för att den ska fungera bra. Följande synpunkter lämnades: Information om individens förutsättningar är central. De flesta men inte alla anser att de har fått tillräcklig information om individens förutsättningar och problembakgrund. Oavsett hur man anser att det har fungerat anser arbetsgivarna att detta är en central förutsättning för att det ska fungera väl. Kontinuerlig och tät uppföljning. De allra flesta anser att uppföljningen har varit kontinuerlig och tät. Någon framhäver att den minskat mot slutet av projekttiden, vilket upplevs som negativt. Samverkan mellan aktörer. Vissa arbetsgivare framhäver samverkan mellan aktörer som en framgångsfaktor för projektet. Möjligheten att få tillgång till en arbetsterapeut ses som en stor fördel av vissa arbetsgivare. Behov av handledarträff/handledarutbildning. Hälften av arbetsgivarna ser ett behov av någon form av handledarutbildning för att få mer förhandsinformation av vad som kommer krävas av dem. 20

21 3 ANALYS AV SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER I samband med projektets slututvärdering har telefonintervjuer genomförts med personer som deltagit i projektet i syfte att inhämta underlag för en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av projektet. Intervjuerna ställde dessutom frågor om hur deltagarna uppfattat projektet och hur deras medverkan har påverkat deras motivation för fortsatt utbildning eller arbete. (Detta redovisades i avsnitt 2.2). Totalt har 23 personer intervjuats om sin situation under perioden ett år före projektet, till 6 månader och upp till 12 månader efter det att de avslutat projektet. Detta är något färre än Sweco Eurofutures eftersträvade, men omfattar trots detta samtliga personer där vi fått tillgång till kontaktuppgifter. I några enstaka fall har vi efter upprepade försök inte lyckats få kontakt med deltagare. 3.1 SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV UNGA TILL ARBETE Sweco Eurofutures har samverkat med konsultföretaget Payoff för att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projektet Unga till arbete. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och deras användande av samhällets resurser. Information från deltagarna har inhämtats via telefonintervjuer. Kontaktuppgifter har inhämtats från projektet. Målet med den samhällsekonomiska analysen är att visa på den ekonomiska nyttan av projektet och synliggöra vilka ekonomiska effekter projektet haft för samhället, myndigheter och staden samt för deltagarna. Genom att kostnaderna för projektet jämförts med vilka intäkter projektet lett till för berörda kan projektet bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av ett analysverktyg benämnt NyttoSam. I bilaga 1 redovisas en beskrivning av företaget Payoff och det verktyg som används som stöd för den samhällsekonomiska analysen. Representativiteten hos de som ingår i urvalet för analysen i förhållande till målgruppen som helhet är en faktor som är viktig att uppmärksamma vid den ekonomiska jämförelsen. Optimalt hade varit att utvärderingen utgjort en integrerad del av projektet redan från början och omfattat samtliga deltagare. Detta hade också underlättat datainsamlandet och tolkningen av resultatet. Slutsatserna för denna rapport avser istället de deltagare som ingått i urvalet. När resultatet av andelen som kommit i arbete av de som ingått i målgruppen för den samhällsekonomiska analysen jämförs med Unga till arbetes egen uppföljning av andelen som kommit i arbete framkommer att målgruppen sannolikt inte är representativ för målgruppen som helhet. Detta som en följd av att färre är i sysselsättning efter projektet band de personer som aktualiserats i den samhällsekonomiska utvärderingen än för samtliga deltagare. Detta är något som Sweco Eurofutures vill betona som viktig information då man tolkar resultatet. 21

22 Rapporteringen av de samhällsekonomiska effekterna av projekt Unga till arbete är upplagd enligt följande. Först redovisas en klassificering av projektet utifrån olika faktorer i den analysmodell som tillämpas. Därefter redovisas en ekonomisk analys där projektets samhällsekonomiska potential beskrivs. Här redovisas också intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i projektet. Därefter redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektet haft för deltagarna. Slutligen redovisas lönsamheten i form av återbetalningstid (payoff-tid) samt genom en kostnads-/intäktskalkyl på kort sikt (1 år) och på medellång sikt (5 år) PROJEKTETS KLASSIFICERING Payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att: skapa krav på tydligare målsättning för projektet/projektet möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga projekt (hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter?) underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder på kommande projekt/verksamheter Enligt det system för klassificering som Payoff tagit fram tillhör projekt Unga till arbete klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T8 är följande: Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är medelstora. Verksamheten har kostat kr per deltagare. 22

23 3.1.2 AVGRÄNSNINGAR För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för Payoffs beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Eventuella inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet EKONOMISK ANALYS Den ekonomiska analysen är uppdelad i olika delområden som redovisas i ett antal olika diagram i den följande redovisningen: 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalys 6. Jämförelser med likartade projekt/verksamheter 23

24 3.1.4 SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD Projekt Unga till arbetes samhällsekonomiska potential redovisas i tabell 3. Med denna potential avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås kopplat till de individer som ingår i utvärderingen, dvs. de totalt 23 personer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets genomförande. Tabell 2. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 6 % Faktisk produktion i efterläge 5 % Utnyttjad potential varav produktion vård, omsorg och handläggning Verkningsgrad varav produktion vård, omsorg och handläggning Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr kr 6 % 0 % 73 % kr kr Med tillgänglig potential i föreläge vilket redovisas i tabellen avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare har ett produktivt arbete på heltid och inte någon är i behov av stödresurser är potentialen noll. Högsta potential på individnivå i Unga i Arbete var ca 1,1 milj. kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av omfattande vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 13,5 milj. kr vid projektets start, motsvarande kr per deltagare. 2 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag. 24

25 Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på drygt sex procent. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 327 milj. kr och 601 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare närmare 26,1 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap. En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i diagram 2 beskriver tillgänglig potential i föreläge och kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential frigjorts främst genom att flera av deltagarna kommit in i arbete i efterläge jämfört med föreläget. Diagram 1. Projektets potential i före- respektive efterläge. Projektets potential i före- respektive efterläge. Den minskade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på drygt 6 procent. 25

26 Den produktion som förekom i föreläget var kr, motsvarande cirka kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar sex procent av den totala produktionspotentialen 3 i föreläget medan den minskat till fem procent i efterläget. Genom såväl minskad produktion som minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med sex procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av kr, fördelat på kr på minskad produktion och kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger INTÄKTER OCH KOSTNADER I tabell 4 redovisas en sammanställning över de intäkter projekt Unga till arbete genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på stad, region och stat. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; stad, region och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Staden kr kr kr kr Regionen kr kr kr kr Staten kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 23 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara ca kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 4,3 kr. 3 Vad som maximalt kan produceras om alla deltagare är i arbete och arbetar heltid. 26

27 I tabell 3 följer en motsvarande redovisning, som i föregående tabell, för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr kr Åtgärdskostnaden för de 23 personer som ingår i utvärderingen har varit ca 1,3 milj kr inklusive indirekta skatter 4. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på ca kr inklusive indirekta skatter. Av den totala kostnaden står staden för ca 14 procent, Arbetsförmedlingen för ca 22 procent och Försäkringskassan för 14 procent. Övriga ca 50 procent finansieras av övrig stat. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Kommun kr kr Region kr 510 kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Staten/EU kr kr Övrig stat kr kr Staten totalt kr kr 4 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 27

28 3.1.6 RESULTAT OCH LÖNSAMHET I tabell 5 redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för staden, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ur ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 5, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr kr kr 21 Staden kr kr kr kr kr 7 Regionen kr kr kr kr kr 1 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 370 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr i.v. Försäkringskassan kr kr kr kr kr 16 Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/ hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr 208 kr Av tabellen framgår att projekt Unga till arbetes återbetalningstid beräknat för samhället som helhet är 21 månader. Det varierar dock kraftigt hur detta påverkar kommunen och olika myndigheters kostnader. Staden uppvisar intäkter på kort sikt om ca kr. På fem års sikt är intäkten 1,65 milj. Kr. Intäkterna kommer huvudsakligen från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Dessutom har skatteintäkterna ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna och i viss mån minskade kostnader för omsorg och handläggning. Återbetalningstiden är sju månader. 5 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 28

29 Regionen uppvisar positiva intäkter på såväl kort som medellång sikt, ca kr respektive 3,15 milj kr. Deltagarna i Unga till arbete har innan projektet haft ett relativt stort vårdbehov varför lönsamheten är relativt hög jämfört med övriga aktörer. Återbetalningstiden är en månad. Arbetsförmedlingen visar på en negativ lönsamhet både på kort och på lång tid. Det negativa resultatet kvarstår i relativt hög grad även efter fem år. Arbetsförmedlingen uppvisar detta resultat p.g.a. ökade kostnader för handläggning, lönesubventioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta utanförskapet. Detta är ett ganska vanligt resultat i Payoffs utvärderingar och tyder på att Arbetsförmedlingens resurser krävts för att nå målen för deltagarna. Försäkringskassan uppvisar fortfarande kostnader på kort sikt om ca kr. På fem års sikt är intäkten ca kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Återbetalningstiden för genomförandet av projektet uppgår till 16 månader. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten visar negativ lönsamhet om kr. Efter fem år har lönsamheten vänt och uppgår till ca 5,2 milj. kr. Staten har intäkter efter projektet men genom att staten via EU och ESF finansierat en del av projektet och har höga kostnader via Arbetsförmedlingen är det lönsamt först i ett senare skede. Återbetalningstiden är som en följd av detta förhållandevis lång, 80 månader. Deltagarna har tillsammans fått cirka kr i minskade disponibla inkomster på kort sikt. Det försämrade resultatet beror på att färre hade inkomster från arbete året efter projektet än året före projektet. Fem mot tidigare sex personer. Det är här viktigt att notera att urvalet till den samhällsekonomiska utvärderingen sannolikt inte är representativa för gruppen som helhet KÄNSLIGHETSANALYS Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande cirka sex st.) nått sin förbättrade status även utan medverkan i Unga i Arbete, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till kr medan kostnaden alltjämt är 1,5 milj.kr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med sju månader till 28 månader. 29

30 Känslighetsanalys 2 En andra känslighetsanalys kan genomföras genom att kostnaden för Unga i Arbetet avskrivs på exempelvis tio år. Kostnaden per år blir då 1,5/10 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka kr. På fem års sikt är lönsamheten cirka 3,5 milj.kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskrivning är kr och 2,8 milj. kr JÄMFÖRANDE ANALYS En jämförelse har gjorts av projekt Unga till arbetes resultat med andra projekt eller verksamheter som Payoff utvärderat och som klassificerats ha likande förutsättningar som Unga till arbete och som enligt klassificeringsindelningen tillhör klass T8. Genomsnittsvärden för de jämförelseprojekt som Payoff analyserat de senaste tre åren anges i parenteser under varje punkt. I nedanstående punkter presenteras resultatet av de jämförelser som gjorts med Payoffs tidigare genomförda analyser: Återbetalningstid, 21 månader (9 månader). Detta innebär en kortare återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare kort sikt, kr ( kr). Detta innebär samma lönsamhet på kort sikt som genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, kr ( kr). Detta innebär en lägre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr). Detta innebär en något lägre potential än genomsnittet inom klassen. Verkningsgrad sex procent (14 procent). Detta innebär en något lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än genomsnittet inom klassen. Åtgärdskostnad per deltagare, kr ( kr). Detta innebär en lägre kostnad per deltagare än genomsnittet inom klassen. Kostnad per verkningsgrad, kr (4 700 kr). Detta innebär en något lägre kostnad per verkningsgrad (högre effektivitet) än genomsnittet inom klassen. Av den jämförande analysen framgår att projektet Unga till arbete ur ett samhällsekonomiskt perspektiv totalt sett visar en lägre effekt än övriga inom klass T8. Men det skall inte förglömmas de kvalitativa effekter som deltagarna i projektet dessutom uttryckt vid den uppföljning som gjorts i form av ökad motivation och framtidstro. 30

31 3.1.9 SAMMANFATTNING AV DEN EKONOMISKA ANALYSEN I figur 3 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 23 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 4,3 milj. kr kr 1,5 milj. kr Figur 3. Illustration av projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. Alla värden avser de 23 deltagare som ingått i analysen. 1,5 milj. kr 31

32 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER I detta avslutande kapitel från utvärderingen av socialfondsprojektet Unga till arbete görs en analys av hur de målsättningar som funnits i projektet har gett avsedda effekter. Samt hur den programlogik som låg till grund för projektet varit rätt tänk. Särskilt uppmärksammas de samhällsekonomiska effekterna av projektet. En diskussion förs också om vad som är angeläget att fortsätta utveckla utifrån de erfarenheter som projektet gett både för enskilda aktörer och i samverkan mellan dessa i syfte att främja förutsättningarna till inträde på arbetsmarknaden för den målgrupp som projektet vänt sig till. 4.1 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE UTIFRÅN PROGRAMLOGIKEN I tidigare analyser av projektet Unga till arbete har Sweco Eurofutures belyst hur den programlogik som legat till grund för projektet kan relateras till projektets mål och de förutsättningar som funnits för genomförandet. I denna analys har brister i genomförandet identifierats men även hur problem som uppstått i projektet har påverkats av andra grundläggande förutsättningar. Det visar sig ofta i den här typen av projekt att programlogiken inte alltid är realistisk t.ex. som en följd av att projektet omfattas av logiska brister i den tänkta kedjan av strategier/arbetsmetoder i genomförandet, att målsättningar inte är relevanta i förhållande till bakomliggande problem eller realistiska att uppnå inom ramen för projektet. Det är också vanligt att de organisatoriska förutsättningarna i form av tid, personella och ekonomiska resurser är otillräckliga inom ramen för projekttiden. Det kan därmed finnas brister i programlogiken som gör att projekt av olika anledningar trots ett kanske effektivt genomförande inte har förutsättningar att uppnå sina mål. Hur programlogiken hänger ihop illustreras i figur Vision och målstruktur 4. Effekter 2. Aktiviteter 3. Resultat Figur 4. Programlogik eller förändringsteori I analysen av projektet Unga till arbete kopplat till programlogiken har det framkommit att det totalt sett funnits en samsyn kring projektets målsättningar bland de medverkande aktörerna på så sätt att målgruppens problematik måste uppmärksammas mer och att detta bör ske i samverkan om det ska vara möjligt att lyckas. Det framträder också en enhetlig bild från olika aktörer om att projektets aktiviteter är rätt tänkta relaterat de mål som man velat uppnå. I samband med slututvärderingen har det framkom- 32

33 mit att det varit ett påtagligt problem för genomförandet att deltagare varit så pass långt från arbetsmarknaden. Som en följd av detta har det varit svårt att hitta lämpliga aktiviteter vilket i sin tur bidragit till att aktivitetsnivån hos deltagare i en del fall varit alltför låga. Detta i sin tur har försvårat finansieringen av projektet. Det har även bidragit till att det uppstått svårigheter när man inom projektet försökt att erbjuda aktiviteter som varit anpassade till individernas olika individuella behov. I detta sammanhang nämns även att upphandlingsreglerna i vissa fall varit en försvårande faktor. Aktiviteter som skulle kunna passa individer har inte varit möjliga att erbjuda som en följd av dessa regler. I flera fall påtalas att projektet kunde ha varit mer innovativt för att hitta mer individanpassade aktiviteter. Egentligen har det inte varit så mycket nytt. Sweco Eurofutures bedömning är att projektet varit väl förankrat hos berörda aktörer och programlogiken har visat på en tydlig logik. En brist är att det varit svårt att individanpassa aktiviteter och att projektet agerat ganska sent i de fall ungdomar inte passat in i ursprungligt planerade aktiviteter. Här kunde det ha varit önskvärt att tidigare ha arbetat mer innovativt för att hitta lösningar. Under genomförandet har ungdomar i vissa fall påtalat att de inte märkt av att de deltar i ett projekt och de har även saknat kontakter med såväl deltagare som kontakter med professionella aktörer. Då många ungdomar har en så pass svår problematik är det olyckligt att man inte lyckades få till den gemensamma arena en mötesplats vilket många av de intervjuade aktörerna åter kommer till att de hade behövt. Detta är också något som ungdomarna tidigt efterfrågade i projektet. Utifrån detta konstaterande bedömer Sweco Eurofutures att man här kan se ett prioriterat utvecklingsområde när det gäller aktiviteter riktade till den aktuella målgruppen. Många av ungdomarna har behov av att få kontakter med andra, att få struktur i tillvaron och att känna trygghet. Detta är därför något som är angeläget att se över möjligheter för i den fortsatta samverkan som planeras. Eventuellt skulle en gemensam mötesplats kunna samlokaliseras med annan projektverksamhet t.ex. det projekt som är under uppstart i Gävle, Unga In, ett projekt som särskilt vänder sig till unga deltagare med liknande problembild som deltagarnas i projektet Unga till arbete. 4.2 PROJEKTETS BETYDELSE FÖR DELTAGARNAS MOTIVATION OCH SJÄLVKÄNSLA I studier som gjorts kring utanförskap framkommer att långa perioder av arbetslöshet bidrar till att individers självkänsla och självförtroende under hand alltmer försvagas. Detta gäller såväl den egna förmågan att söka arbete som att via kortvariga och intensiva yrkesinriktade arbetsmarknadsprojekt komma vidare i sin utveckling. Samtidigt krävs såväl en stark självkänsla och självförtroende som motivation för att dessa individer ska kunna hävda sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att vid en situation där personer befinner sig utanför arbetsmarknaden bryta denna isolering för att på sikt komma tillrätta med segregationsmekanismen. I omfattande studier som gjordes kring personer som står utanför arbetsmarknaden i utsatta områden under storstadssatsningen på 90-talet och början av 2000-talet, visar resultat att projekt som omfattar olika sociokulturella aktiviteter ofta varit framgångsrika bland resurssvaga när det gällde att bryta isolering för dessa individer. 33

34 Problematiken finns dock inte enbart i egenskaperna hos de personer som av olika skäl befinner sig i någon form av utanförskap. Studier som gjorts visar dessutom att arbetsgivares vilja att anställa personer som är sjukskrivna och långtidsarbetslösa är särskilt låg. Intervjuer med 1800 personalchefer på svenska arbetsplatser visade att målgruppen sjukskrivna var den grupp som var minst intressant (TCO 2009) I projekt Unga till arbete har tonvikt legat på att stärka deltagarnas förutsättningar och ge dem möjlighet till professionellt stöd från exempelvis SIUS och arbetspsykolog, samt i en del fall arbetspsykologiska utredningar. Projektet har i detta sammanhang erbjudit uppskattade och angelägna aktiviteter även om det också kan konstateras att det hade behövts ännu mer för att svara upp mot ungdomarnas behov. Detta gäller både olika individstärkande aktiviteter enskilt eller i grupp, stöd från specialistfunktioner, samt i ännu högre grad än vad som varit möjligt praktik och arbetsträningsplatser. Samtidigt framhåller de intervjuade att tidiga insatser från SIUS och arbetspsykolog varit ett framgångskoncept. Även Treklöverns verksamhet liksom delar av de insatser som erbjudits inom exempelvis Iris Hadar har fungerat väl i projektet. Utöver att projektet kunnat erbjuda insatser från AF specialister betydligt tidigare än i ordinarie verksamhet har projektet såsom, Sweco Eurofutures noterat, även haft vissa andra innovativa inslag. Det handlar inte minst om de mobila digitala hjälpmedel som erbjudits en del av deltagarna och som underlättat deltagarnas vardag men även varit ett konkret stöd för dem att komma i tid till möten och andra aktiviteter. Deltagarna som har intervjuats uppger i hög grad att de upplever att projektet stärkt deras motivation och självkänsla, samtidigt som det också uttrycks en tydlig tveksamhet till om projektet verkligen ökat deras möjligheter till fortsatt yrkesverksamhet eller ut- 34