Klarspråkstestet: rapporter

Relevanta dokument
Att skriva bättre i jobbet

Skriv bättre i jobbet. En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre.

Sovra i materialet. Vad är viktigt? Vad kan tas bort? Korta ner långa texter.

Klarspråkstestet: rapporter Kommentarer och exempel

INNEHÅLL. Version

Klarspråk hos Polisen

Klarspråk i handlingar för politiska beslut

SKRIVHANDLEDNING. Klarspråk på Kronofogden

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Så här skriver vi. för medborgare och politiker. Kommunstyrelseförvaltningen

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Handledning och checklista för klarspråk

Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare. Jennie Lind, SPV Språkexpert

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER

SKRIVGUIDEN GÄLLER FRÅN , REVIDERAD

Barbro Ehrenberg-Sundin Kerstin Lundin Åsa Wedin Margareta Westman. Att skriva bättre. En basbok om brukstexter. Femte upplagan

Kursnamn XX poäng Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Klarspråk i hållbarhetsrapporter En kvalitativ undersökning av kommersiella företags användning av klarspråk i en svensk kontext

Hur gör man? Skrivprocessen. Vilka regler gäller? Skribentens verktygslåda. Att skriva. En beskrivning av studenters skrivprocess

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

Riktlinjer för slutrapporter finansierade av Naturvårdsverkets Miljöforskningsanslag

Lärarguide till textkommentering

Tala klarspråk även i skrift!

Att utveckla läromedel

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skriva för webben. Det här är Helena. Kursmål. Skriva för webben. Språkkonsulterna. 18 november 2013

Skrivreglerna följer Myndigheternas skrivregler (2014), Svenska skrivregler (2008), Svenska Akademiens ordlista (2006) och Svarta listan (2011).

Har du koll på språkgranskningen? 15 februari 2018 Sara Rösare och Anki Mattson

Skrivstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

Skriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation. Ht 2016

LPP, Reflektion och krönika åk 9

Praktiska skrivråd för hassleholm.se

Klarspråk och mottagaranpassning. makrillen älskar bra mat och Östersund

Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors

SPRÅKLIG PROFIL. Råd och riktlinjer för hur du ska uttrycka dig i text

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Instruktion/råd för rapportskrivning

Ramtid, karens och jämställd tid

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Sveriges Domstolars arbete med domskrivning

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

Affärsdokument Teori. Innehåll Inledning... 2 Vad är ett affärsdokument... 2 Standarder... 3 Lite om mått och format... 4

Talar mallarna klarspråk? En undersökning av begripligheten i textmallar på ett miljökontor

Anvisningar. till rapportmall version /Lotta Selander, e-postadress

Förnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Yttrar sig. och icke- icke-strukturerade. samtal. Eleven behöver stöd för att delta i.

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Introduktion till vetenskapligt skrivande

Diginto. Administration av nätverks- och serverutrustning. Gonzalo Rivera

Lathund för skrivuppgifter

Att skriva för webbplatsen. Stöd för webbredaktörer

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik

Dags att skriva uppsats?

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skriva utbildningsbeskrivningar

Ökat förtroende för domstolarna

Dokumentation av rapportmall

Rapportgranskning, Rapport 1

Att skriva klarspråk. Örjan Pettersson, Trafikverket

Följer myndighetstexterna lagen? En klarspråksanalys av tre myndighetstexter

svenska kurskod: sgrsve7 50

Så använder du wordmallarna i VIS

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Myndigheternas skrivregler

Landsorganisationen i Sverige 2017

En liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande

Titel. Äter vargar barn?

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Vårdat, enkelt och begripligt?

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Innehåll vid utredande projekt

Förslag den 25 september Engelska

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Språkgranskad webbplats ett projekt tillsammans med Högskolan i Gävle. Dagens agenda. Det här är Språkkonsulterna

UPPDRAGSGIVARE: Malmö stöd. VÅR REFERENS: Andreas Cederbom DATUM:

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Att utveckla läromedel

Examensmål för gymnasieprogrammen

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Klarspråk i kommunen

Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskydds föreningen är ett ledande

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Våldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning

Varför krånglar makten till språket och vad får det för effekter?

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

2 Tolv steg till en bättre text

Vad är Typografi och Layout

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar

Manual för att publicera på Samarbetsportalen

Ann-Louise Forsström. Skriv som proffsen. din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Lättläst lätt att läsa eller lätt att skriva? Camilla Forsberg

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Studiestrategier för dig som är visuell

Transkript:

Klarspråkstestet: rapporter

Innehåll Starta testet... 3 Namnet på din text... 3 Vilka är dina läsare?... 3 Vad ska läsaren kunna göra efter att ha läst rapporten?... 4 Frågorna... 5 Målgrupp och syfte... 5 Innehållet... 5 Dispositionen... 5 Perspektivet och tonen... 6 Överskådlighet... 7 Tabeller och diagram... 8 Styckeindelningen... 8 Rubrikerna... 9 Sambanden i texten... 9 Meningarna... 10 Orden och fraserna... 10 Rapportens olika delar... 12 Stavfel och språkriktighetsfel... 12 Nu kan du läsa kommentarerna... 12 2

Starta testet Börja testet med att besvara följande frågor. Svaren kommer att följa med dig genom testet som en påminnelse om vem du skriver för och vad du vill uppnå. Namnet på din text Ge en kort beskrivning (max 150 tecken) av din text, t.ex. En kartläggning av invandrares företagande i Sverige, och analyser av företagens ekonomiska utveckling och av hindren för tillväxt." Vilka är dina läsare? Rapporter har ofta många olika läsare med olika intressen. Fundera över vilka som är dina primära läsare, och vilka andra som också ska kunna läsa rapporten. Beskriv dina läsare utifrån några av följande frågor: Hur kunniga är läsarna i ämnet? Vad vill de veta? Hur vana är läsarna att läsa rapporter av detta slag? Hur intresserade är läsarna av ämnet? Vilken inställning har läsarna till innehållet? 3

Vad ska läsaren kunna göra efter att ha läst rapporten? Det kan finnas många olika orsaker till att man skriver en rapport. Fundera över vad det är tänkt att läsaren ska kunna göra efter att ha läst rapporten. Det är viktigt att du alltid har läsarens mål i åtanke när du skriver eller granskar rapporten. Läsarna ska kunna fatta beslut kunna ta ställning till slutsatserna i rapporten, t.ex. förslagen enbart ha fördjupat sina kunskaper i ämnet kunna utföra något, t.ex. tillämpa en viss metod, rätta till fel ha ändrat sin inställning till något kunna jämföra olika alternativ veta att något är gjort eller hur något är gjort kunna bedöma att fakta som lämnas är tillförlitliga Annat: 4

Frågorna Målgrupp och syfte Hela texten måste anpassas till läsarna och syftet. Det betyder att allt från urval av innehåll till val av tonläge och ordval ska göras utifrån vad som är bäst för läsarna. Ha alltid mottagare och syfte i bakhuvudet när du besvarar testets frågor. Det kan också vara bra att det står uttalat i rapporten vilket syftet är, och vilka läsare rapporten primärt vänder sig till. Då kan läsarna direkt avgöra om texten angår dem. 1. Står det i rapporten vem den vänder sig till och vilket syfte den har? Innehållet 2. Är innehållet i rapporten anpassat till läsarna, dvs. är det som står i rapporten valt med tanke på hur läsarna ska använda texten? Dispositionen Det innehåll du vill förmedla måste disponeras, ordnas, enligt någon princip som passar läsarna. Vad börjar du med, vad slutar du med, och hur har du lagt upp det däremellan? 3. Har du valt en disposition som är ändamålsenlig för läsarna? 5

Perspektivet och tonen Allting kan ses ur olika perspektiv. När man skriver är det viktigt att ha läsarnas perspektiv i åtanke. Även tonen måste anpassas till rapportgenren och till läsarna. 4. Är rapporten skriven ur ett för läsarna lämpligt perspektiv? 5. Framgår det tydligt vem som har gjort vad, det vill säga har du befolkat språket? 6. Utnyttjar du möjligheten att tala om avsändaren som vi (jag) när du talar om projektet, utredningen etc.? 6

Överskådlighet En rapport har ofta flera olika läsarkategorier. Alla kanske inte behöver läsa allt. Läsarna ska snabbt och enkelt kunna få överblick över innehållet och hitta den information de behöver. 7. Är huvudbudskapet framhävt i texten? 8. Har rapporten en innehållsförteckning som ger läsaren bra överblick över vad som står i rapporten? 9. Finns det läsanvisningar som presenterar textens uppläggning? 10. Finns det en sammanfattning i början av rapporten? 11. Sammanfattas också viktiga avsnitt i rapporten? 12. Har du använt punktuppställningar, faktarutor etc. där sådana är befogade? 7

Tabeller och diagram Besvara fråga 13 15 om din rapport innehåller tabeller eller diagram. 13. Är tabeller och diagram i rapporten lätta att tolka? 14. Har tabeller och diagram rubriker som tydligt anger vad som visas? 15. Kommenteras eventuella tabeller och diagram i löptexten? Styckeindelningen 16. Är styckeindelningen logiskt genomförd med en tankegång per stycke? 17. Markeras styckena tydligt och på ett enhetligt sätt? 8

Rubrikerna 18. Finns det informativa rubriker och underrubriker i texten? 19. Är rubrikerna symmetriskt utformade? 20. Överensstämmer rubrikerna med innehållet? 21. Har texten lagom många rubriknivåer och är dessa tydliga för läsaren? Sambanden i texten 22. Finns det tydliga samband mellan uttryck som syftar på samma sak? 23. Finns det gott om bindeord, till exempel eftersom, men, därför, dessutom, nämligen, som visar hur stycken och meningar hänger ihop? 24. Är hänvisningarna inom texten tydliga? (Undviker du till exempel Med hänvisning till ovanstående ) 9

Meningarna 25. Varierar meningslängden så att några meningar är korta och andra är längre (upp till ungefär 25 ord)? 26. Är meningarna enkelt byggda utan till exempel långa inskjutna satser och onaturlig ordföljd? 27. Kommer det viktiga tidigt i meningen? Orden och fraserna 28. Använder du aktiva verb så långt det är möjligt? Exempelvis vi föreslår i stället för det passiva det föreslås. 29. Är texten fri från substantiveringar som tynger texten? 30. Är texten fri från ord som har förlängts i onödan? (Skriver du exempelvis fråga i stället för det förlängda frågeställning?) 31. Använder du korta prepositioner i stället för de vaga angående, avseende, beträffande, gällande, rörande? 10

32. Förklarar du fackord som kan vara svåra att förstå för läsarna, men som ändå kan vara nödvändiga att använda? 33. Förklarar du alla förkortningar som inte är allmänt kända? 34. Undviker du modeord, svengelska och främmande ord? 35. Använder du konkreta och tydliga ord, särskilt för att exemplifiera abstrakta resonemang? (Skriver du till exempel träd i stället för vegetationselement; skolan i stället för utbildningsenheten?) 36. Använder du nutida och begripliga ord i stället för ålderdomliga, stela och byråkratiska? (Skriver du till exempel Någon ska /Någon är skyldig att i stället för Det åligger någon att /Det ankommer på någon?) Ja Blandat Nej 11

Rapportens olika delar Följ de rapportmallar som finns på din arbetsplats. I dessa är marginaler, radlängd, satsyta, rubrikgrader och teckensnitt förinställda. Det kan också finnas regler för vilka delar som ska finnas med i rapporten etc. Om din arbetsplats saknar fastställda mallar för rapporter, finns det förslag på mallar i de flesta ordbehandlingsprogram. 37. Är alla delar som ska finnas med i rapporten klara? Stavfel och språkriktighetsfel 38. Har du noga kontrollerat att texten inte innehåller felstavade ord eller andra språkfel? Ja Nej Gå vidare till kommentarerna I webbversionen av testet finns kommentarer i anslutning till varje avsnitt. Ladda ner en pdf med alla kommentarer på www.sprakradet.se/testet. 12