RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET 2016-2017 Avdelning Kristallen
Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskole enhetens Arbetsplan-utbildningsplan. Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar och förordningar som vi har att rätta oss efter. I skollagen kallas denna plan för utbildningsplan. I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra över tid. Vi kallar dessa områden för utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och redovisas maj 2017. Utifrån 2016 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar och genom dialog med medarbetarna prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret 2016 2017. Språk, naturvetenskap/teknik och hälsa. Utvecklingssamtalet ligger med som ett område som utvärderas för att sträva efter kontinuerlig utveckling gällande samarbete. Estetiska lärprocesser och matematik läggs in och redovisas inom ovanstående områden maj 2017. Generellt sett är vi duktiga på att använda oss av estetiska lärprocesser när vi leker in kunskap men vi bör lyfta fram det tydligare. Estetiska lärprocesser redovisas under respektive rubrik i utvärderingen. Ett område som är nytt för i år är att arbetslagen ska utveckla förskolans interkulturella förhållningssätt. Detta område har lyfts på kommunal nivå och kommer att ligga under rubriken språk. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med, och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Förskolan måste anpassa sig och göra ändringar för att omfatta olika kulturer. Det är inte modersmålslärarna som har ansvaret för barnens språkutveckling, det är förskolan och pedagogernas ansvar. Hur kan förskolan skapa en språklig miljö för alla barn oavsett vilket språk barnet pratar? Varje arbetslag styr sin egen verksamhet och planerar för hur genomförandet bör styras upp i just deras grupp. Barngruppernas ålder, sammansättningar och förutsättningar varierar, vilket innebär att det kommer att se olika ut på de olika avdelningarna. Alla delar och kriterier kommer inte att kunna användas på alla avdelningar. Förskolan ska erbjuda barn en stimulerande verksamhet med lärande, utmaningar, utveckling och omsorg. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I det systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen i läroplanen, på det sättet fokuserar vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål genom dokumentation. 2
Kriterierna är kända för medarbetarna vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2017 utvärderar och granskar de utvalda delarna gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Som det ser ut i år, har vi något färre områden, men de är mer omfattande än tidigare. För att minska arbetsbelastningen kan avdelningarna arbeta med pedagogisk dokumentation under olika perioder. Det innebär att vi jobbar med alla utvecklingsområden, men genomför dokumentation inom ämnen i olika perioder. Förskolan jobbar med hela läroplanen, men i det systematiska kvalitetsarbetet lyfter vi ut valda delar som vi fokuserar extra på, dessa områden kallar vi utvecklingsområden. Systematiskt kvalitetsarbete är en cyklisk process B: Alla arbetslag dokumenterar hur de ska nå de bestämda målen inom varje kunskapsområde i verksamheten utifrån de kriterier som är bestämda och kända för alla. C. Följ upp arbetet med jämna mellanrum. 2016 ska varje arbetslag dokumentera hur det har gått. Ni utvärderar kriterier och uppnåendemål. Det är en självärdering av er verksamhet. Här vill vi också att ni berättar hur ni ser att barnens kunnande har förändrats från en tid till en annan. Har ni lyckats med att nå måluppfyllelsen, pågår det en progression åt rätt håll? A: Från helheten har vi valt några områden vi ska utveckla i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2015/2016. De kallar vi för Utvecklingsområden. Det är känt för alla vad som gäller angående kunskapsområdena och kriterierna i verksamheten samt uppnåendemålen för arbetslagen. D. Här dokumenterar ni ex: vad var positivt, negativt, fungerade, inte fungerade, orsak, konsekvens. Utvecklingsbehov/lärdo m vad tar vi med oss till nästa år 3
Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren 2017. SPRÅK Bakgrund Vi har under många år haft språk som prioriterat område och väljer att fortsätta med det då språket är en viktig del i allt lärande. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Vi kommer genomföra referensmaterial på individ nivå och med hjälp av det mäta resultat i språk på gruppnivå även under läsåret 2016-2017. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas undervisning och den språkliga miljön. Vi kommer att använda oss av olika referensmaterial och lärandeobjekt. Vi kommer att fokusera på verksamhetens innehåll, miljön, atmosfären och pedagogernas uppnåendemål. De estetiska lärprocesserna används som ett redskap i verksamheterna för att utveckla språket. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Visar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Visar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Följande kriterier ska barnen möta i verksamheten: Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Lyssna 2. Rim och ramsor 3. Meningar och ord 4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 5. Fonemen 6. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 7. Vad frågor, varför frågor, hur frågor (babblarna) 8. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Beskriv arbetslagets strategier i verksamheten för att utveckla barns förmågor enligt ovanstående målkriterier: Vi kommer även i år att jobba med materialet före Bornholmsmodellen av Görel Sterner och Ingvar Lunderg, för att utveckla barnens förmågor. Materialet innefattar alla målkriterier. För att utvidga språkmaterialet kommer vi att använda delar av materialet Språklust av Carin Rydja. Vi kommer också att vara med i lilla Bokbryggan och jobba med boken Kurrans skatt av Lisa Moroni. 4
Arbete för att utveckla barns förmågor i språk; - I dagliga samlingar före lunch i två grupper, äldre/yngre jobba med språklekar ur främst Bornholmsmaterialet. - Genom temaarbete med bokbryggans bok Kurrans skatt Flera avdelningar i huset är med i bokbryggan, så vi hoppas att ett samarbete kan ske runt boken. I temaarbetet kommer gruppens och individens erfarenheter och kunskaper vidga allas lärande. Vi kommer att använda oss mycket av de estetiska lärprocesserna, sång, drama, skapande m.m. Arbetet med boken kommer att ske i tre smågrupper med en ansvarig pedagog i varje. Grupperna kommer att ha varsin vägg i hallen, där barn och föräldrar kan följa temat. Matematik kommer också att vävas in. - Inskrivna barn på språkplats har riktad språkträning varje dag med ansvarig pedagog eller med logoped. - Den dagliga vilan/sagostunden kommer att delas upp i tre grupper, för att kunna tillgodose alla barns språkutveckling. - Tecken som stöd och bildstöd är verktyg som vi kommer att använda/utöka för att förstärka språket. - Barnens fria lek är också viktig för den språkliga kommunikationens utveckling, att förhandla om lekens innehåll, om regler och att utveckla vänskapsrelationer. - Ipaden används dagligen, nya språkappar har köpts in som vi håller på att introducera för barnen. - I de dagliga vardagssituationerna är det viktigt att vi pedagoger har ett medvetet förhållningssätt, för att utveckla språket, ta vara på situationer som uppstår. - Vi uppmuntrar barnen att skriva sitt namn på ex. teckningar. Alla barn skall ha en namnskylt att titta på i sin låda. - Bokstavslådor utifrån barnens intresse för bokstäver. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet. Beskrivning under respektive uppnåendemål. 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. o Målet är nått när arbetslagen använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkritisera och tydliggöra språkutvecklingen. Lärandeobjekt används idag, men vi kommer att utveckla användandet. Av analysen efter undervisning kan vi på ett lätt och överskådligt sätt följa lärandet, både hos varje enskilt barn, men också den kompetens en grupp barn tillsammans skapar. På våra arbetslagsmöten kommer vi delge varandra vad vi sett, hur långt har vi kommit, arbetsmetoder och lära utav varandra. Vi kommer också att fortsätta med att använda dem i våra utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare, då de blir delaktiga i det egna barnets lärande. De estetiska lärprocesserna kommer vi att använda i vårt temaarbete med boken Kurrans skatt 2. Senast den 2016-10-20 ska det språkliga referensmaterialet genomföras på barn som är födda 2014 och 2011, som minimum. Referensmaterial: koltis eller 5
språkligmedvetenhet. Syftet är att screena av gruppen för att få ett stöd i att undervisningen hamnar på rätt nivå för den specifika gruppen. o Målet är uppnått när referensmaterialet är genomfört för barn födda 2014 och 2011 innan överenskommen tid, 2016-10-20. En pedagog ansvarar för att referensmaterialet Språkligmedvetenhet blir utfört innan 2016-10-20 på gruppens fem barn födda -11. Sammanfattar resultatet, så att vi pedagoger kan anpassa språkundervisningen på rätt nivå. 3. Senast den 2016-03-20 ska det språkliga referensmaterial genomförts för andra gången på barn födda 2011 och 2014. o Målet är uppnått när kartläggningsmaterialet är använt en andra gång innan överenskommen tid, 2016-03-20. Samma pedagog utför materialet Språkmedvetenhet en andra gång på barn födda -11, innan 2016-03-20. En analys görs, har vi lyckats att utveckla språket hos barngruppen med vår undervisning? 4. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellen, vilket bör vara en av de vetenskapliga grunderna ert arbete vilar på. Skriv ner era strategier för att måluppfyllelse: Vi kommer främst att använda språkmaterialet före Bornholmsmodellen och delar av Språklust. Tecken som stöd och utökat bildstöd. 5. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla och i relation till den barngrupp man har, se kriterierna. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Glöm inte bort det interkulturella förhållningssättet. Hur kan vi tydliggöra språket för de som inte har svenska som modersmål eller för de som exempelvis behöver bildstöd för att förstå och utveckla sitt språk. Förändringarna dokumenteras. På Kristallen finns idag ett mycket rikt och lärande språkmaterial. Språkmiljön utvecklas hela tiden utifrån gruppens behov och intressen för att stimulera språket. Vi behöver utöka bildstödet ytterligare, dagsscheman, klädschema, toalettbesök på grund av barn med annat modersmål. Ipaden har uppdaterats med appar för både individuell språkstöttning och grupp. 6
Hur följer vi upp arbetet med att öka barns språkliga förmågor? Fortlöpande diskussioner på vårt Alm, där vi alltid har med vår utvecklingsplan för att stämma utav var vi befinner oss. Genomgång av lärandeobjektens analyser och gör upp strategier för fortsatt undervisning. Handlingsplaner för inskrivna barn på språkplats, följs kontinuerligt upp med vårdnadshavare, logoped och ansvarig pedagog. Avstämning i januari -2017 Utvärdering i maj - 2017 Utvärdering maj 2017 av barns språkliga utveckling Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur har ni planerat och genomfört så att barnen fått möjlighet att möta dessa kriterier? 1. Lyssna: 2. Rim och ramsor: 3. Meningar och ord: 4. Stavelser/ klappa stavelser/ klappa ord: 5. Fonemen 6. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor: 7. Vad frågor, varför frågor, hur frågor, vem frågor (Babblarnas böcker): 8. Visa intresse för bokstäver/ symboler och viljan att skriva sitt namn: 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier, IKT: Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. Målet är nått när arbetslagen använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkretisera och tydliggöra språkutvecklingen. 7
2. Senast den 2016-10-20 ska det språkliga referensmaterialet genomföras på barn som är födda 2014 och 2011, som minimum. Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. Syftet är att screena av gruppen för att få ett stöd i att undervisningen hamnar på rätt nivå för den specifika gruppen. Målet är uppnått när referensmaterialet är genomfört för barn födda 2014 och 2011 innan överenskommen tid, 2016-10-20. 3. Senast den 2016-03-20 ska det språkliga referensmaterialet vara genomfört för andra gången på barn födda 2011 och 2014. Målet är uppnått när referensmaterialet genomförts en andra gång innan överenskommen tid, 2016-03-20. 4. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellen, vilket bör vara en av de vetenskapliga grunderna ert arbete vilar på. 5. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla och i relation till den barngrupp man har, se kriterierna. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Glöm inte bort det interkulturella förhållningssättet. Hur kan vi tydliggöra språket för de som inte har svenska som modersmål eller för de som exempelvis behöver bildstöd för att förstå och utveckla sitt språk. Förändringarna dokumenteras. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor över tid? Beskriv konkreta situationer där man kan se barnens ändrade kunskapsutveckling utifrån ert arbete. Se till alla kriterier och använd er av er dokumentation som ni genomfört och analyserat under året. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov: Analys- Lärdomar- 8
Utvecklingsbehov- NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Bakgrund För femte året i rad kommer vi att fokusera på naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap och teknik är ett samlingsnamn för flera olika kunskapsområden. Dessa områden är exempelvis kemi, fysik, biologi, astronomi och bygg & konstruktion. Detta år kommer vi även lägga in vissa bitar från matematik och även sätta fokus på hälsa. Matematiken ska inkluderas i vardagen och bitar inom matematik kan hamna inom naturvetenskap och teknik, men även inom språk. I begreppet hälsa lägger vi in rörelse, mat och kroppen, som vi bland annat kan koppla till biologi, fysik och kemi. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att hälsorisker för barn och ungdomar inte ensidigt kan hanteras inom hälso- och sjukvården. En utökad samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst, är nödvändig (Socialstyrelsen, Hälsa och barn). Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån de aktiviteter vi planerar att genomföra, exempelvis naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Estetiska lärprocesser används ofta men det är viktigt att vi synliggör dessa i planering och genomförande i teknik och naturvetenskap, precis som i övriga ämnen Pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå används. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang 9
Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 8. Visa intresse för rörelse och motoriska övningar, såväl inne som ute. 9. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 10. Sortera och klassificera, förstå lägesbegrepp 11. Förstå tid dagsrytm, månader och år 12. Att känna igen siffror, att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 13. Förstå parbildning, mönster 14. Se logisk rimlighet, problemlösning Beskriv arbetslagets strategier i verksamheten, för att utveckla barns förmågor i naturvetenskap och teknik, enligt ovanstående kriterier. För att utveckla barn förmågor i naturvetenskap och teknik kommer vi att; - Låta ett barn i veckan ta hand om avdelningens källsortering tillsammans med en pedagog, då samtal förs om betydelsen i ett större perspektiv. - Arbetet med Sopan kommer vi att fortsätta med, barnen får olika uppdrag att utföra. - I temaarbetet Kurrans skatt kommer naturvetenskap/teknik och matematik att vävas in. - De estetiska lärprocesserna kommer att användas för att förtydliga lärandet. - En dag i veckan går vi på utflykt, skogen/lekpark, då vi observerar förändringar/ser årstidsväxlingar i naturen och dokumenterar detta tillsammans med barnen. Skapa i material som vi tar hem från skogen. - NTA lådan Ljus, hoppas vi få under våren. - Rörelse, yoga, massage, avslappning har vi tre eftermiddagar i veckan före mellanmål, en pedagog ansvar för varsin dag. - Rörelsebanor kommer att göras ute på gården tillsammans med Myran och Regnbågen. - Skridskoåkning/pulka till vintern. - Vi kommer att fortsätta med att barnen är delaktiga i växthuset, från frö till planta. - Arbete med siffror/förståelse kommer vi att utöka, eftersom vi i vår utvärdering sett ett stort intresse hos barnen. - Bygg och konstruktionsmaterial skall ses över. 10
Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Lärandeobjekt upprättas! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. o Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkritisera och tydliggöra teknik och naturvetenskap och även matematik. Lärandeobjekt kommer att upprättas, analyseras och följas upp. Här har vi lika arbetssätt som i språket, ta reda på nuläget hos barnet och därefter får en känsla av hur och vad vi skall planera och undervisa. De estetiska lärprocesserna kommer att ingå i undervisningen. 2 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Undervisning sker på våra utflykter till närmiljön skogen/lekparken men även på vår gård, växthuset. En pedagog ansvarar varsin gång för att det planläggs och analyseras. Vi hoppas också kunna använda vår snickarvrå på gården. 3 Senast den första april 2017 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. Före april 2017 kommer varje barn att ha ett dokument i sin pärm, som påvisar barnens tankar, lärandeprocess. Varje pedagog ansvarar för att sina ansvarsbarn får ta del av detta. 4 Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av Matte på burk av Annika Thisner Matematik i förskolan av Förskolans förlag Den magiska mattepåsen av Monika Norström Lymeus Naturvetenskap och matematik av Marie Eriksson NTA lådan ljus av Fenomen magasinet Kropp, rörelse och hälsa i förskolan av Heid Osnes, Hilde Nancy Skaug, Karen Marie Eid Kaarby 11
5 Arbetslaget/enheten ska i sin verksamhet planera in någon form av rörelselek, motorik bana eller annan form av kroppslig aktivitet, varje vecka. Målet är uppnått när arbetslagen har planerat in denna aktivitet i sin verksamhet, i sin veckoplanering. Skriv ner strategier för att nå måluppfyllelse: - Rörelse kommer att ske tre eftermiddagar i veckan före mellanmål. - Utevistelse varje dag i alla väder. - Utflykt i närmiljön varje onsdag. - Rörelsebanor ute på gården, tillsammans med Myran och Regnbågen. 6. Arbetslaget ska i sin planering tydliggöra hur de inkluderar matematik i verksamheten Målet är nått när arbetslaget innan 2016-09-15 redogör för hur detta genomförs i verksamheten. Skriv ner strategier för att nå måluppfyllelse: Vi väver in matematiken i både språket och naturvetenskap/tekniken. Siffror/förståelse kommer vi att jobba extra med under läsåret, eftersom vi ser ett stort intresse hos barnen i våra analyser. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA Fortlöpande diskussioner på vårt Alm, där vi alltid har med vår utvecklingsplan för att stämma utav var vi befinner oss. Genomgång av våra lärandeobjekt, analyser och gör upp strategier för fortsatt undervisning. Avstämning i januari 2017 Utvärdering maj 2017 Utvärdering maj 2016 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur har ni möjliggjort så att barnen fått möta dessa kriterier i verksamheten? 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 8. Visa intresse för rörelse och motoriska övningar, såväl inne som ute. 12
9. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 10. Sortera och klassificera, förstå lägesbegrepp 11. Förstå tid dagsrytm, månader och år 12. Att känna igen siffror, att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 13. Förstå parbildning, mönster 14. Se logisk rimlighet, problemlösning Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Lärandeobjekt upprättas! Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkretisera och tydliggöra teknik och naturvetenskap och även matematik. 2. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. 3. Senast den första april 2017 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. 4. Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. 5. Arbetslaget/enheten ska i sin verksamhet planera in någon form av rörelselek, motorik bana eller annan form av kroppslig aktivitet, varje vecka. Målet är uppnått när arbetslagen har planerat in denna aktivitet i sin verksamhet, i sin veckoplanering. 6. Arbetslaget ska i sin planering tydliggöra hur de inkluderar matematik i verksamheten 13
Målet är nått när arbetslaget innan 2016-09-15 redogör för hur detta genomförs i verksamheten. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor över tid. Beskriv konkreta situationer där man kan se barnens ändrade kunskapsutveckling utifrån ert arbete. Se till alla kriterier och använd er av er dokumentation som ni genomfört och analyserat under året. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- KOMMUNIKATION Bakgrund Även i år kommer vi i att fokusera på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Det är viktigt att hela tiden jobba för förtroendefulla relationer.. Vi måste lägga stort fokus vid första föräldramötet, alternativt grupputvecklingssamtalet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för föräldrarna. Där man berättar om exempelvis temat och hur man genom temat får in hela vårt uppdrag/läroplan. I höst fortsätter alla enheter att arbeta utifrån den handlingsplan för utvecklingssamtal/föräldrasamtal som togs fram för två år sedan. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Av den anledningen ska vi bli bättre på att använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. Medarbetarna gör själva valet om man genomför ett grupputvecklingssamtal i början av höstterminen och enskilda samtal under våren eller om man genomför enskilda samtal både höst och vår. De som under föregående år genomförde grupputvecklingssamtal var positiva till detta. 14
Höstens utvecklingssamtal med föräldrar och barn kan genomföras enligt några alternativ, arbetslaget fattar ett gemensamt beslut. Det kan vara traditionella utvecklingssamtal där man bjuder in enskilda vårdnadshavare och deras barn. Det kan vara att man bjuder in vårdnadshavare och deras barn i mindre grupper, där barnen visar och berättar vad man gör på förskolan. Det kan även vara att man bjuder in vårdnadshavarna och deras barn i mindre grupper, där barnen visar vad man gör på förskolan, för att därefter genomföra föräldramöten i mindre grupp. Denna modell bygger på att en annan pedagog tar hand om barnen under den tid vårdnadshavarna har föräldra- vårdnadshavarmöte. Genomför man höstens utvecklingssamtal på detta sätt kan man släppa det traditionella föräldramötet i helgrupp. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska utvecklas. 1 Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. Vi kommer att synliggöra vår dokumentation, dels genom vår väggdokumentation i hallen, som är kopplad till de nationella målen, där barn och föräldrar kan följa våra projekt. Genom lärandeobjekt som var och en av oss pedagoger skriver och sen tillsammans analyserar på vårt Alm. 2 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Målet är uppnått när arbetslaget har dokumentation där vi kan följa barnets utveckling över tid. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort mm. Lärandeobjekten kommer vi att använda oss utav i våra utvecklingssamtal med vårdnadshavaren och även kort/text från våra projekt på deras barns lärande. Vi brukar ha med ett dokument från vart utav våra prioriterade områden och berätta runt dem. Vi vill att vårdnadshavaren skall se en röd tråd, det vi berättade på föräldramötet, skall man nu kunna se ett resultat utav. 3 Arbetslagen ska sträva efter att utveckla sina utvecklingssamtal dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och 15
språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet som togs fram för en tid sedan. Handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtal kommer vi att gemensamt i arbetslaget titta på vid vårt Alm, för att se om vi ytterligare kan tillföra nått/ utveckla våra möten med vårdnadshavaren. Vi kommer att skriva våra månadsbrev på mail. Vi har en föräldratavla med information ex, matsedel, Tummen och vår veckokalender, där vi synliggör vad dagen innehåller så att föräldrarna kan prata med sina barn om dagen. Vi fortsätter med barnens pärmar. Där vi sätter in arbeten från våra projekt. Våra dagliga möten med föräldrarna är viktiga. Hur följer vi upp arbetet med att öka och förbättra kommunikationen mellan förskola och hem? På vårt Alm Avstämning i januari Utvärdering i maj Utvärdering maj 2017 Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska utvecklas. 1. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. 2. Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Målet är uppnått när arbetslaget har dokumentation där vi kan följa barnets utveckling över tid. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort mm. 3. Arbetslagen ska sträva efter att utveckla sina utvecklingssamtal dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet 16
Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet som togs fram för en tid sedan. Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat personalens kommunikation med föräldrar från en tid till en annan? Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- 17