Friends nätrapport 2013 Om ungas liv på nätet och hur vuxna kan agera för ett schysstare nätklimat I samarbete med:
Innehåll Barns och ungas röster i centrum 3 Undersökningen i korthet 3 Om rapporten 4 Generalsekreteraren har ordet 5 Samma lagar gäller 6 Lagar som gäller på nätet 7 Här är utmaningarna 8 Det här kan du göra 16 Friends fem principer för ett schysst klimat på nätet 20 1. Prata om hur man är schysst på nätet! 20 2. Visa intresse och skaffa kunskap! 20 3. Barn gör som du gör. Var en positiv förebild! 20 4. Var en klok nätguide. Sätt gränser! 21 5. Barn behöver stöd. Lyssna och agera! 21 Friends 22 Norton by Symantec 22
Barns och ungas röster i centrum För barn och unga är nätet en integrerad del av vardagen där relationer, status och välmående skapas och förändras i lika hög utsträckning på nätet som det gör i korridoren, i klassrummet och i omklädningsrummet efter träningen. 98% av barn och unga i Sverige använder regelbundet nätet och 91% engagerar sig i sociala nätverk (Svenskarna och Internet 2012). Siffrorna visar tydligt att nätet inte bör ses som en avskild arena, utan som en integrerad del av barns och ungas liv idag. Därför är det avgörande att vi vuxna, precis som unga, förhåller oss till nätet på just det sättet. Med den här undersökningen vill vi fånga ungas röster om kränkningar via nätet: Hur agerar barn och unga om de blir kränkta? Vad gör att det känns bättre? Hur vill de att vuxna ska agera för att förebygga kränkningar via nätet? Vi hoppas och tror att innehållet i den här rapporten kan hjälpa dig som vuxen att tydligare peka ut riktningen för vad du kan göra för att bidra till ett schysstare klimat på nätet. I din kontakt med barn och unga, ta gärna resultaten som en utgångspunkt för ett ömsesidigt och respektfullt samtal. Under hösten 2012 har Friends och Norton by Symantec i ett gemensamt initiativ velat ta reda på mer om vad som skapar trygghet och otrygghet hos barn och unga när det gäller livet på nätet. Med utgångspunkt i Friends sakkunskap i mobbningsproblematiken och Nortons erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet har vi identifierat de områden där behovet av ytterligare kunskap varit som störst. Vi har saknat beskrivningar av hur barn och unga vill att vuxna ska skapa trygghet på nätet. Vi har saknat beskrivningar av hur vuxna möter upp de önskemålen. Olle Cox Projektledare Schysst på nätet, Stiftelsen Friends Carolina Schattauer Ramnö Kommunikationsansvarig, Norton by Symantec Undersökningen i korthet 45% av barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobilen och 80% vet vem det är som utfört kränkningen vid senaste tillfället. Drygt 90% av både unga och vuxna är överens om att de tror att det är lättare att kränka någon via nätet och att det till största del beror på att man inte ser personen man kränker. Det är bara knappt hälften av unga som själva skulle ta hjälp av en vuxen om de blev utsatta för en kränkning på nätet. 81% av de vuxna menar att de skulle prata med och stötta barnen om de fick veta att barnen var kränkta. Unga tycker att det bästa vuxna kan göra för att skapa ett schysstare klimat på nätet är att prata om hur man är mot andra på nätet, visa vad man kan göra om man blir kränkt och vara goda förebilder. 3
Om rapporten Undersökningen är genomförd på uppdrag av Friends i samarbete med Norton by Symantec under perioden 29 oktober till 12 november 2012 via YouGov Sveriges Internetpanel. Internetpanelen består av cirka 60 000 förrekryterade personer i åldern 15 år och äldre. Undersökningen bland vuxna är genomförd med kvinnor och män i åldern 30-60 år i Sverige. En inbjudan till att delta i undersökningen har skickats ut via e-mail till personer i internetpanelen som uppfyller beskrivningen. Dessa utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Av dessa uppfyllde 505 målgruppskriteriet har barn i ålder 7-17 år som är aktiva på nätet. Undersökningen bland barn är genomförd med personer i åldern 12-16 år och som är barn till panelmedlemmar. En inbjudan till undersökningen har skickats ut via e-mail till föräldrar i panelen med barn 12-16 år. Barnen utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön och ålder. Totalt genomfördes 407 intervjuer bland i målgruppen barn i ålder 12-16 år som är aktiva på nätet. 4
Låt oss ta till oss av ungdomars budskap - Generalsekreteraren har ordet Internet och sociala medier innebär fantastiska möjligheter till möten och kommunikation människor emellan. Vi är många som funnit nya sammanhang och gemenskaper som inte hade varit möjliga utan nätet. Men dessvärre är inte allt som sker på nätet positivt, ibland blir barn och unga kränkta och trakasserade och ofta står vuxna utan tillräckliga verktyg för att stoppa och förebygga kränkningarna. Vi på Friends vill vara vägledande i att förändra detta mot en verklighet där vuxna tar ansvar och vet hur man kan agera också när det gäller barns och ungas liv på nätet. I vårt arbete för att nå dit spelar samarbetet med vår sponsor Norton by Symantec en betydelsefull roll, varför vi vill passa på att rikta ett tack till dem för sitt stöd. Skollagens regler om nolltolerans mot kränkningar gäller även för det som sker på nätet och skolorna har i dag ett ansvar att i det förebyggande arbetet även innefatta sådant som sker på nätet. Självfallet gäller även straffbestämmelserna i brottsbalken, även om det ibland tenderar att glömmas bort i den allmänna diskussionen. Sanningen är att man kan få huvudet nertryckt i toaletten också på nätet. Men just det tycks vuxna ha svårt att förstå. Att det som sker på nätet i allra högsta grad är på riktigt. Låt oss nu ta till oss av ungdomars budskap! De vill att du som vuxen bryr dig, frågar och intresserar dig för vad de gör på nätet. De vill att vi är goda förebilder. Vi måste själva sluta hata, dissa, kränka och vara anonyma fegisar som aldrig i livet skulle rapa upp samma elakheter som vi gör om vi står öga mot öga med någon. Du behöver inte vara proffs på datorer, nätet och mobiler för att stoppa och förebygga mobbning på nätet eller för att stötta någon utsatt. I grund och botten handlar det om sociala relationer och här har du långt mer träning, erfarenhet och kunskap än många barn och unga. På samma sätt som du som vuxen tränar barns och ungas sätt att vara mot andra i skolan, på träningen eller hemma behöver du träna dem i hur man är mot varandra på nätet. Prata om hur man kan vara en bra kompis även där. Det går att göra skillnad. Vi är övertygade om att det går att stoppa mobbning, oavsett om den sker på skolgården, på idrottsträningen eller på nätet. Låt 2013 bli året då vi visar civilkurage och står upp för det som är rätt. Lars Arrhenius, generalsekreterare 5
Samma lagar gäller Med nya sociala rum där människor umgås tillkommer också frågor om vilka regler och lagar som gäller för de rummen. I mötet med skolpersonal, föräldrar och elever möter vi många gånger en osäkerhet inför vilka lagar som gäller för det som händer på nätet. Ibland finns en uppfattning att andra, eller inga, lagar gäller för vad man skriver till människor, vilka bilder man lägger upp eller hur man skriver om andra på nätet. Men det stämmer inte. En enkel tumregel att ha med sig är att samma saker är olagliga på och utanför nätet. Om du till exempel hotar eller förtalar någon spelar det ingen roll om det sker på Facebook, Instagram, Minecraft, i korridoren, på skolgården, på bussen eller på stan. I undersökningen ställde vi en fråga till de vuxna kring vad som är olagligt eller inte. Och resultaten visar att kunskapen om vad som är olagligt på nätet varierar. Är det olagligt att...? 3% 20% 54% 97% 80% 36% Hota andra via nätet Kränka andra via nätet Prata skit om andra offentligt på nätet Lagligt Olagligt n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet. 6
Lagar som gäller på nätet Olaga hot 4 kap. 5 Brottsbalken Ett olaga hot innebär att hota att göra något brottsligt mot någon annan, till exempel ett hot om misshandel eller att döda en person. För att hotet ska vara olagligt måste det vara allvarligt menat och framställt på ett sätt så att det framkallar allvarlig rädsla. Förtal 5 kap. 1 Brottsbalken Förtal innebär att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Förolämpning 5 kap. 3 Brottsbalken Förolämpning innebär att uttala sig nedlåtande om någon genom kränkande ord, anklagelse eller annat kränkande beteende. Ofredande 4 kap. 7 Brottsbalken Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst mot någon annan, till exempel genom att vid uppre- pade tillfällen lägga ut nedsättande kommentarer om någon på nätet. Hets mot folkgrupp 16 kap. 8 Brottsbalken Hets mot folkgrupp innebär att hota eller prata illa om en grupp människor med anspelning på gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexuella läggning Personuppgiftslagen Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Till exempel är det olagligt att avslöja information om människors etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa övertygelse eller medlemskap i fackförening. Skollagen Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera också när det gäller kränkningar på nätet, om kränkningarna påverkar elevernas skoldag. 7
Här är utmaningarna En i vår klass hängde ut en annans klädstil med taskiga ord på Facebook. Hon skrev inte specifikt vem det var, men alla förstod. Och sen kommenterade folk hennes namn. Jag blev så jävla sur. Sånt gör man inte. Nära hälften av de tillfrågade barnen och ungdomarna i vår undersökning har blivit kränkta via nätet eller mobilen. De har fått taskiga kommentarer, ett taskigt sms eller känt sig utanför. Och av de som blivit kränkta svarar fem procent att det hänt flera gånger eller ofta. Fem procent som med andra ord uppger sig vara mobbade via nätet (mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar). Anonymiteten är inte heller så utbredd som många tror. Åtta av tio vet vem som kränkt dem och sex av tio svarar att det är någon i skolan som utfört kränkningen. Detta visar något som vi länge fått berättat för oss i mötet med elever, skolpersonal och föräldrar; Att kränkningar och mobbning på och utanför nätet hänger ihop. Att vänskap, diskussioner, uttryck och konflikter kan börja på nätet, fortsätta på matrasten, eskalera på eftermiddagen via sms och kulminera efter träningen på kvällen. Unga och vuxna i vår undersökning är även rörande överens om att det är lättare att kränka någon via nätet än utanför. Drygt nio av tio i de båda grupperna tycker så. Även när det gäller orsakerna till kränkningen svarar man likadant. Det enda svar som egentligen skiljer grupperna tydligt åt är andelen som svarat att lättheten beror på nätets anonymitet. Hälften av unga anger anonymiteten som en anledning till att det är lättare, medan sju av tio vuxensvar ser samma orsak. Anonymitet gör det bevisligen lättare att unga kränker varandra, men har inte lika stor betydelse som många vuxna tror. Vi ser också att en av sex unga i vår undersökning är orolig eller rädd för att bli utsatt för en kränkning via nätet. Det är förstås ett problem att ta på största allvar; att vara ständigt orolig för en ny kränkning som kan ske när som helst och var som helst innebär för många en enorm påfrestning. Resultaten visar också på vissa skillnader mellan hur tjejer och killar svarar. När det till exempel gäller hur stor andel som kränkts, på vilket sätt kränkningarna skett och oron för framtida kränkningar är tjejerna överrepresenterade. Vad det beror på är inte helt lätt att svara på, men vi vet sedan tidigare att killar i högre utsträckning spelar onlinespel medan tjejer i högre utsträckning skickar sms samt läser och skriver bloggar. Kanske påverkar valet av aktivitet på nätet också graden av kränkningar. Men kanske kan det lika gärna vara så att killar och tjejer tränats i att använda och acceptera olika typer av språk. Kanske ser en kille det mer som en naturlig del av nätet att bli kallad kränkande saker utan att se det som en kränkning just när han fyller i en enkät. Kanske är det så att killar kränks i högre utsträckning än vad vår undersökning visar. Genomgående för många resultat i undersökningen ser vi inga eller små skillnader mellan hur den yngre gruppen i undersökningen (12-14 år) och den äldre gruppen (15-16 år) svarat. Med ett undantag: Ju äldre barn, desto färre ser vuxna som personer som kan öka tryggheten, minska kränkningarna eller skapa ett schysstare klimat på nätet. 8
Vi kan också se att det finns en stor skillnad mellan vad barn och unga är med om och hur vuxna uppfattar detsamma. Två av tre vuxna tror inte att deras barn blivit kränkta via nätet när siffrorna visar att nästan hälften av barnen blivit det. Vi vuxna saknar med andra ord en medvetenhet kring hur vanligt det är med kränkningar via nätet och det är viktigt att vi funderar på varför det är så och vad som behövs för att ändra på det. Att kommunicera med andra via nätet Sociala medier: Att umgås via sociala medier innebär något man gör där en mobiltelefon, surfplatta eller dator används för att ha kontakt med andra på en digital mötesplats och där innehållet styrs av vad du och andra skriver. Blogg: En blogg innehåller inlägg eller dagboksanteckningar som publiceras i kronologisk ordning på en hemsida och som är öppen för alla att läsa. Spel: I många dator-, mobil- och tv-spel har spelarna möjlighet att prata med eller skriva till varandra. I många fall går spelidén ut på att spelarna ska kommunicera och samarbeta för att kunna nå gemensamma mål. 9
Har du blivit utsatt för en kränkning på nätet eller via mobilen? Har du blivit utsatt för en kränkning på nätet eller via mobilen? 51% 49% 39% 61% Ja Nej Ja Nej Samtliga: Ja 45%, Nej 55% Hur många gånger har det hänt? / 44% 44% 37% 37% 6% 6% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Någon enstaka gång Någon Flera enstaka gånger gång Flera gånger Ofta Ofta 10 n=197, n=210.
Vilka av följande kränkningar på nätet eller via mobilen har du varit med om? Någon har skrivit något taskigt på nätet om mig Jag har fått ett taskigt SMS 15% 24% 25% 27% Jag har fått taskiga kommentarer Jag har läst eller sett något som var riktat mot mig och som kändes obehagligt 7% 8% 16% 14% Jag har blivit blockad 7% 11% Jag har känt mig utanför på nätet 6% 9% Någon har laddat upp eller skickat vidare bild eller film på mig mot min vilja Annat 4% 3% 4% 8% 11
Om du tänker tillbaka på sist du blev kränkt via nätet eller mobilen, vet du vem som utsatte dig? Vill ej svara Nej, jag vet inte vem/ vilka som kränkt mig Någon/några som jag vet vem/vilka det är, men som inte går i min skola Vill ej svara 14% 23% 7% Någon/några i klassen 29% 27% Någon/några i klassen 33% 33% 3% 16% 16% Nej, jag vet inte vem/vilka som kränkt mig Någon/några som jag vet vem/vilka det är, men som inte går i min skola Någon/några i min skola men inte i min klass Någon/några i min skola men inte i min klass Tror du det är lättare att kränka någon via nätet än ansikte mot ansikte? / Tror du det är lättare att kränka någon via nätet än ansikte mot ansikte? Vuxna 92% 91% 94% 3% 2% 5% 6% 3% 3% Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Alla n=197, n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet. 12
Varför tror du att det är enklare att kränka någon via nätet? / Man inte ser personen man kränker 75% 82% Eftersom man är anonym 51% 57% Det är svårare att förstå hur den man kränker känner 32% 35% Det känns mer okej eftersom att det är ett hårdare klimat på nätet 15% 14% Annat Vet ej 1% 4% 2% 1% Varför tror du att det är enklare att kränka någon via nätet? Vuxna Man inte ser personen man kränker 88% Eftersom man är anonym 72% Det är svårare att förstå hur den man kränker känner 37% Det känns mer okej eftersom att det är ett hårdare klimat på nätet 15% Annat 4% Alla n=197, n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet. 13
Är du orolig eller rädd för att bli utsatt för en kränkning på nätet? 24% 9% 76% 91% Ja Nej Ja Nej Tror du att ditt barn har blivit utsatt för en kränkning på nätet? Vuxna 18% 15% 66% Ja Nej Vet ej n=197, n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet. 14
Har du själv kränkt någon på nätet, eller sett att någon annan har blivit kränkt på nätet? / 52% 39% 32% 44% 52% 39% 32% 44% ag har sett att någon annan person blivit kränkt på nätet 5% 7% Jag har själv kränkt någon annan på nätet Nej, jag har varken själv kränkt någon eller sett någon annan bli kränkt på nätet 12% 8% Jag har sett att någon annan person Vet blivit ej kränkt på nätet 2% 4% Nej, jag har varken själv kränkt Vill någon ej svara eller sett någon annan bli kränkt på nätet 12% Vet ej 8% 4% 2% Vill ej svara 15
Det här kan du göra Jag pratar alltid med min mamma och pappa hemma. Och om jag vill prata om något som hänt på skolan kan jag prata med min mentor. Siffrorna i undersökningen visar på kompetenta unga som har en tydlig tro på sin egen förmåga att handskas med negativa situationer på nätet, vid en kränkning via nätet har barn och unga en rad konstruktiva försvarsstrategier att ta till. I vår undersökning skulle drygt sex av tio blocka personen som utfört kränkningen (att blocka någon innebär att hindra personen att kontakta mig eller se vad jag skriver på nätet), knappt hälften skulle ta hjälp av en vuxen och var tredje skulle be personen att sluta. Bara två procent skulle inte göra någonting alls. Vår undersökning visar också tydligt att alla vuxna har en tydlig och viktig roll att fylla. Nära sex av tio unga i vår undersökning menar att stöd från en vuxen hemma, i skolan eller av en kompis skulle göra att det kändes bättre efter att ha blivit utsatt för en kränkning. Bara fyra procent av de svarande skulle inte behöva något stöd alls. Nästan fyra av tio menar att en avstängning av personen som utfört kränkningen skulle göra att det kändes bättre. Undersökningen lär oss även att många vuxna är beredda att ta ett aktivt och vuxet ansvar om de fick reda på att unga i ens omgivning blivit kränkta. Åtta av tio skulle prata med och stötta sitt barn, drygt hälften skulle få personen som kränkt avstängd och knappt hälften skulle uppmana sitt barn att undvika sidan där kränkningen skett. Glädjande är förstås att så många vuxna skulle prata med och stötta sitt barn vid en kränkning (även om det också innebär att två av tio inte skulle stötta sitt barn), men att uppmana barnet att undvika sidan där kränkningen skett kan liknas vid att uppmana barnet att undvika skolgården efter en kränkningssituation där. Det är inte en särskilt konstruktiv lösning. Barn och unga umgås på nätet, därför måste vi vuxna hjälpa barnet att handskas med de sociala relationerna där, istället för att undvika dem. Men hur är det med framtiden? Hur ska vuxna göra för att bidra till ett framtida schysst klimat på nätet? Det vanligaste svaret, både bland unga och vuxna, är att vuxna ska prata om hur man är mot andra på nätet. Unga vill med andra ord att du som vuxen kliver in och hjälper till med att sätta upp förhållningssätt på nätet. De tillfrågade unga vill också ha hjälp med fler verktyg att ta till om man blir kränkt. Unga vill dessutom att vuxna agerar som förebilder vilket får medhåll från de vuxna som ser förebildskap som en viktig faktor för att bidra till ett schysstare klimat på nätet. Rent generellt för svaren i denna del av undersökningen är könsskillnaderna små, även om ett par resultat sticker ut: En större andel av tjejerna, jämfört med killarna, skulle ta hjälp av en vuxen eller en kompis om de blivit kränkta och tjejerna skulle också vilja ha hjälp med handlingsalternativ om någon de inte kände skulle försöka ta kontakt. 16
Vad skulle du göra om du blev utsatt för en kränkning på nätet? / Blocka personen som kränker mig Blocka personen som kränker mig Ta hjälp av en vuxen Ta hjälp av en vuxen Be personen att sluta Be personen att sluta Ta hjälp av en kompis Ta hjälp av en kompis Sluta vara på den webbplatsen Sluta vara på den webbplatsen Anmäla det till sidan Anmäla det till sidan Kränka tillbaka Kränka tillbaka Annat Annat Vet ej Vet ej Ingenting Ingenting 6% 6% 2% 2% 3% 3% 3% 2% 3% 2% 2% 1% 2% 1% 17% 17% 23% 23% 22% 22% 23% 23% 19% 19% 21% 21% 14% 14% 30% 30% 32% 32% 43% 43% 62% 62% 69% 69% 57% 57% 17
Vad skulle du främst göra om du fick veta att ditt barn blev utsatt för kränkningar på nätet? Vuxna Prata med och stötta ditt barn 81% Se till att den som kränker blir avstängd från webbsidan Uppmana ditt barn att undvika webbsidan där kränkningen skett Be personen som utfört kränkningen att sluta 46% 42% 52% Föreslå att ditt barn ska ignorera kränkningen Annat 11% 19% Vet ej Kränka tillbaka 1% 1% Om du blev utsatt för en kränkning på nätet, vilket av följande skulle göra att det känns bättre? / Att den som kränkt mig blir avstängd från sidan där kränkningen skett Att få stöd av en vuxen/förälder 36% 35% 34% 32% Att få stöd av en kompis 19% 21% Att skolan (lärare eller rektor) pratar med den som varit taskig Skulle inte behöva något stöd Annat 6% 6% 3% 4% 1% 2% n=197, n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet. 18
Vad tycker du att vuxna ska göra för att skapa ett schysstare klimat på nätet? / Visa vad jag kan göra om jag blir kränkt Prata om hur man är mot andra på nätet Vara goda förebilder 34% 40% 44% 40% 44% 41% Visa vad jag kan göra om någon jag inte känner försöker ta kontakt Förklara varför vissa hemsidor är bra eller dåliga Kolla upp vilka sidor ungdomar är inne på för att se om de är OK 25% 25% 24% 23% 22% 37% Jag tror inte att vuxna kan skapa ett schysstare klimat på nätet Vet ej 6% 10% 11% 11% Annat 1% 0% Vad kan du som vuxen göra för att i framtiden skapa ett schysst klimat på nätet? Vuxna Prata om hur man är mot andra på nätet 63% Visa vad barn/unga kan göra om någon de inte känner försöker ta kontakt Vara en god förebild 53% 52% Visa vad barn/unga kan göra om de blir kränkta Kolla upp vilka sidor som de unga är inne på för att se om de är OK 39% 39% Förklara varför vissa hemsidor är bra eller dåliga 31% Vet ej Annat 2% 2% Alla n=197, n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet. 19
Friends fem principer för ett schysst klimat på nätet För att skapa ett schysst klimat på nätet har Friends tagit fasta på fem principer. Dessa är framtagna med utgångspunkt i forskning kring kränkningar och trygghet på nätet, i Friends och andra barn- och ungdomsorganisationers erfarenhet samt med utgångspunkt i resultat från våra och andras undersökningar. Om alla vuxna agerar utifrån dessa principer skapar vi förutsättningar för ett schysst klimat på nätet. 1. Prata om hur man är schysst på nätet! Genom att prata med barn och unga om det som händer på nätet - både det positiva, negativa och neutrala - skapar du förutsättningar för ett nät fritt från kränkningar. Unga vill att du till exempel pratar om hur man är mot andra på nätet, att du berättar vad man kan göra om man blir kränkt, att du visar vad man kan göra om någon försöker ta kontakt och förklarar vad som gör en sida seriös och oseriös (och för detta behöver du som vuxen skaffa dig kunskap). Kom ihåg: Kränkningar via nätet handlar inte om teknik, de handlar om sociala relationer och hur man ska hantera dem. Och när det gäller sociala relationer är det du som vuxen som är proffs. 2. Visa intresse och skaffa kunskap! När du visar ett genuint intresse för ungas liv på nätet ökar både viljan att lyssna på det du säger och benägenheten att berätta för dig om något väl händer. Att visa intresse är att prata om nätet, och en förutsättning för det är grundläggande kunskaper. Ta reda på vilka typer av social media som finns, vilka spel som spelas och vilka begrepp du behöver kunna. Du har kunskapskällan nära till hands: Be barn och unga ge dig svaren på dina frågor, googla det du vill veta mer om eller fråga andra vuxna. Det tar inte lång tid, du lär dig saker på vägen och det är roligt. Du kan också testa att spela spelen, läsa bloggarna och skaffa dig en profil på forumen. Detta ger dig ännu större kunskap om och förståelse för ungas liv. Det visar även att du är intresserad av vad de gör. Kom ihåg: Delta med respekt för ungas behov av eget utrymme och spionera inte på vad de gör. Om du snokar kan tilliten påverkas och du riskera att inte få reda på när något väl händer. 3. Barn gör som du gör. Var en positiv förebild! Barn och unga gör som vi gör, inte som vi säger, också på nätet. På de stora tidningarnas hemsidor, i statusuppdateringar eller diskussionstrådar är det ofta vuxna människor som kränker varandra. Kränkningar som unga läser och påverkas av. En grundprincip för dig som vuxen är därför att aldrig skriva kränkande, nedlåtande eller destruktiva kommentarer. Vill du kritisera, var konstruktiv. Och ser du en kränkande kommentar, var rösten som står upp för ett schysstare klimat på nätet. Kom ihåg: Barn och unga vill att vuxna ska vara positiva förebilder när det kommer till att skapa ett schysstare klimat på nätet. Det är upp till dig att vara en person som du vill att unga ska ta efter. 20
4. Var en klok nätguide. Sätt gränser! Det finns inte ett svar på vad som är lagom när det gäller tid framför datorn, ålder för första mobilen eller antal timmar man kan spela tv-spel i sträck. Istället behöver du anpassa gränserna efter barnets förutsättningar och behov. Du behöver också prata om gränser för vad som är kränkande på nätet, vad man inte skriver till andra och hur mycket av mitt privata jag som jag vill dela med andra på nätet. Kom ihåg: Vår uppgift som vuxna när det gäller ungas liv på nätet är inte att vara deras väktare, utan deras guider. Sätt gränser i dialog med barn och unga, förbud fungerar sällan. 5. Barn behöver stöd. Lyssna och agera! Om du får reda på att ett barn blivit kränkt på nätet är din uppgift att stötta och avlasta på det sätt som känns bra för barnet. Förklara att kränkningar aldrig är okej, ta reda på vad som har hänt, hur länge det har pågått och vilka som är inblandade. Kom ihåg att också ett barn som kränkt andra behöver stöd och hjälp. Kränkningar på och utanför nätet hänger ofta ihop. Får man taskiga kommentarer på nätet är det vanligt att man även får det i skolan. Därför är det viktigt att skola och föräldrar delar på ansvaret och hittar gemensamma lösningar: Som förälder är det ditt ansvar att hålla en konstruktiv dialog med skolan. Och om det kan göras utan att göra situationen värre, även med andra föräldrar. Med barnens bästa i centrum ska ni agera för att skapa lösningar, både här och nu, likväl som på lång sikt. Som förälder har du också alltid ansvar för vad ditt barn gör på nätet. När skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt måste man reagera. Det gäller även om kränkningen har skett på nätet, oavsett när den inträffat och om den påverkar elevens skoldag. Skolan ska agera på samma sätt som om kränkningen skett på skolgården, i klassrummet eller i matsalen: Ingrip, utred, kontakta föräldrar, skapa åtgärder och utifrån om kränkningarna fortsatt bedöm vad man ska göra härnäst. Kom ihåg; Att bli arg och agera i affekt fungerar oftast inte. Vill du att barnet även i fortsättningen ska komma till dig, tänk på att hålla dig lugn. Barnet behöver ditt stöd, inte din ilska. 21
Om Friends Norton by Symantec Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Vi har arbetat med frågor om kränkningar via nätet sedan 2005. Genom den kunskap och erfarenhet vi samlat under dessa år och med utgångspunkt i aktuell forskning och den lagstiftning som reglerar kränkningar via nätet ser vi att det går att göra något åt nätkränkningar. Norton by Symantecs ambition är att skydda det som betyder allra mest i konsumenternas digitala liv, oavsett vilken typ av enhet de använder för att koppla upp sig på internet. Det handlar om människors identitet, om information såsom bilder, musikfiler, kontakter eller kommunikation med nära och kära - och i förlängningen så handlar det om våra barn. Norton förser konsumenter med en rad säkerhetslösningar för att skydda det digitala livet, däribland lösningar för datorer och mobila enheter, live-supporttjänster och online backup. Genom fyra regionskontor finns Friends representerade i hela landet och har sedan starten 1997 samarbetat med omkring 1500 skolor. Verksamheten finansieras genom insamling från privatpersoner och företag, samt via arvoden från de utbildningar som vi genomför. Friends har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll. Norton gör årligen undersökningar för att förstå internetbrottslighet och olika brottstrender för att kunna vidareutveckla våra säkerhetslösningar och svara upp mot nya och framtida krav som konsumenterna har. Trots detta vet vi att det inte finns några skydd som är 100 procent skyddande. När det gäller barn och vuxna är det därför särskilt viktigt med en god kommunikation för att förebygga brottslighet och kränkningar på nätet. 22
Det krävs också utbildning i både säkerhetsfrågor och teknik för att man ska kunna surfa säkert. Tekniska hjälpmedel tillsammans med vår mångåriga expertis om nätsäkerhet är vad vi önskar bidra med i detta samarbete. Läs gärna mer på Nortons hemsida för familjen: Samtliga citat från barn och unga i denna rapport kommer från Friends kartläggningstjänst som tillhandahålls av Lundin Sveijer Utvärderingar AB. Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper barn och vuxna att tillsammans sätta sina familjeregler för ett hälsosamt och schysst liv på nätet. Tips på vilka frågor du skulle kunna ställa för att hålla dialogen vid liv om vad barnen upplever och gör på nätet. Nortons generella säkerhetstips eller för familjen specifikt. 23
I samarbete med: