Planbesrivning SAMRÅDSHANDLING september 2016 EXEMPEL- Detaljplan för v Niten och Spien Haggården, Mariestad
Planförfattare: Maria Nilsson, planaritet
INNEHÅLL Del 1 - Bagrund 4 Syfte och huvuddrag 4 Handlingar 4 Läge och areal 4 Marägarförhållanden 4 Gällande detaljplaner 4 Historia 4 Del 2 - Befintlig strutur och föreslagen utvecling 5 Bebyggelse 5 Grönstrutur 5 Kommuniationer 6 Klimat 6 Natur 7 Kultur 7 Service 7 Strandsydd 7 Tillgänglighet och trygghet 8 Tenis försörjning 8 Geotenisa förhållanden 9 Del 3 -Riser 9 arligt gods 9 Buller och trafipåveran 9 Klimatförändringar 10 Sred, erosion och underminering 11 Del 4 - Miljöonsevenser 12 Del 5 - Översitliga planer och ritlinjer 13 Planens förhållande till övriga ommunala styrdoument och mål 13 Planens förhållande till regionala och nationella mål och ritlinjer 13 Del 5 - Genomförande 15 Organisatiorisa frågor 15 astighetsrättsliga frågor 16 Eonomisa frågor 16 Tenisa frågor 16 3
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Del 1 - Bagrund Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att utöa varteren Niten och Spien i östlig ritning, mot ån Tidan. Expansionen av industrimaren möjliggör vändning för större transportfordon inom fastigheterna. Atuell mar som föreslås tillfogas vartersmaren sa ej bebyggas och beläggs därför med bebyggelseförbud i planartan. Detaljplanen upprättas med standardförfarande enligt reglerna i PBL 2010:900. Handlingar Planen omfattar denna planbesrivning, planarta med bestämmelser, grundarta och fastighetsförtecning. Till samrådshandlingen hör även följande bilagor: 1. Behovsbedömning 2. Översitlig geotenis utredning BGAB 2008 Läge och areal Planområdet är beläget i östra delen av Haggårdens industriområde som i sin tur är beläget mellan Göteborgsvägen och ån Tidan i södra delen av Mariestads tätort. Planområdet är cira åtta hetar stort. Marägarförhållanden Planområdet omfattar samtliga fastigheter inom varteret Niten och Spien samt en liten del av Horn 2:51 och Lesberg 1:4. Huvuddelen av maren i planområdet ägs av de loaliserade företagen, resterande ägs av Mariestads ommun. Gällande detaljplaner Området är planlagt sedan tidigare. Detaljplan 492 antogs 2014 (Lantmäteriets betecning 1493-P177). Historia År 1967 utvidgades stadsplanen för Mariefors i Mariestad, och området som går under namnet Haggårdens versamhetsområde fic de planbestämmelser som gäller i dag. Motivet var att bereda plats för ytterligare industribebyggelse i utanten av tätorten. rån mitten av 1960-talet präglades planarbetet av raftig separering mellan olia funtioner i samhället. Industrierna flyttades från innerstaden till ofta perifert belägna områden och siljdes från annan bebyggelse av stora trafileder och syddszoner. Idealen var att minimera all form av onfliter mellan olia intressen, vilet syns i Haggården där de flesta tomter har stora tomma ytor runt själva byggnaderna. Den äldre stadsplanen har inneburit en hel del begränsningar för nyetableringar och utbyggnad av Planens läge i staden. Inzomning. 4
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad befintliga versamheter varför ett flertal nya detaljplaner har tagits fram på delområden. I dag är stadsbyggnadsidealen något annorlunda, samt att allt färre företag innefattas av ren prodution. Många versamheter i området inritar sig på försäljning av varor och/ eller tjänster, vilet ocså yttrar sig i en annan form av maranvändning. Området är ursprungligen planlagt endast för industri och ommuniationer, men inhyser numera även en stor del handel. Ofta ser handel, ontor och industri i ombinerad form. När gamla industriområden inte längre utnyttjas till fullo är det vanligt att de på sit övergår till mer renodlade handels- och versamhetsområden. Detta är även fallet i Haggården. Oftast är det då volymhandel som etablerar sig och orsaerna är till största del den billiga hyran, tillgången till stora loaler samt att det är lättillgängligt för biltrafianter. Haggården har den fördelen att området uppfyller alla dessa rav samt att det ligger bra till ur en handelssynpunt. Relativt nära centrum och i anslutning till de mest trafierade stråen, E20 och väg 26. Del 2 - Befintlig strutur och föreslagen utvecling Bebyggelse Byggnader inom planområdet Byggnaderna i området består i huvudsa av industribebyggelse i varierande åldrar och utförande. Byggnaderna har plåt- eller putsfasad med trä- eller glasdetaljer. Taen är antingen platta eller har en flac tavinel. I den västra delen av Haggårdens industrioch versamhetsområde har byggnaderna mer en aratär av volymhandel medan byggnaderna i den östra delen är uppförda i en mindre sala. Angränsande bebyggelse Väster, söder och norr om planområdet ligger övriga Haggårdens versamhetsområde. Vidare väster ut på andra sidan Storegårdsvägen ligger flera storsaliga matvaruedjor, byggedjor, bilhandlarföretag med mera. På andra sidan Tidan finns i dag åermar som på sit är tänt att på sit bli ett nytt industri- och versamhetsområde. Planerad utvecling Detaljplanen innebär en utöning av industrimaren i östlig ritning mot Tidan. I planartan redovisas utöningen av vartersmaren som pricad vartersmar. Mar idag tillhörande Lesberg 4:1 och Horn 2:51 ommer är tänt att på sit tillfogas respetive angränsande fastighet inom varteren Niten och Spien. Underliggande detaljplans användnings- och egensapsbestämmelser medföljer till den nya planartan. Planen medger därmed handel och småindustri, byggnadshöjd på 10 respetive 6 meter samt en exploateringsgrad på 65 procent. Underliggande detaljplans bestämmelse gällande att pareringsytor sa vara uppbrutna av gröna inslag alternativt plantering omformuleras för att bli mer tydlig. Den nya bestämmelsen lyder Minst 1 träd per 10 pareringsplatser sa finnas inom fastigheten. Befintlig byggnad inom planområdet. Dagvattendammar 5
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Haggården sett från luften visar variation i exploateringsgrad samt stor andel hårdgjord yta. lygfoto från 2008. ör byggnader med syltläge ut mot E20 är det vitigt att dessa håller en högre gestaltningsmässig standard. Detta eftersom det är det första många ser när de anländer till Mariestad eller passerar på E20. Att höja upplevelsen av Haggården längs loalgatorna är även vitigt för versamma inom området då det an bidra till fler under. Grönstrutur Den grönstrutur som finns inom området är jordbrusmaren väster om ån Tidan. Jordbrusmaren som tas i ansprå ommer att möjliggöra att transportfordon ommer att unna vända på tomterna. ör övrigt finns ett naturområde insprängd i planområdet där avrinning av dagvatten mot planerade dagvattendammar vid Tidan är möjlig. Kommuniationer Gång- och cyeltrafi I anslutning till planområdet samsas cylister, fotgängare, personbilar och större fordon på samma yta. Den breda gatan sanar i dagsläget separat gång- och cyelväg. Biltrafi Haggårdens industriområde servas av två sammanopplade gator som är dimensionerade för trafi förenat med industriversamhet. I dagsläget är den tillåtna hastigheten 50 m/h. De breda och raa gatorna påbjuder till högre hastigheter. Det an vara en orsa att få osyddade trafianter rör sig i området. Hammarsmedsgatan sträcer sig i ritning syd - nord, parallellt med Göteborgsvägen. örrådsgatan utgör huvudgata inom Haggårdens versamhetsområde. Infart till området ser i söder via den nya rondellen och i norr mot Marieforsleden. Nordväst om planområdet passerar järnvägen Kinneullebanan som är ett utpeat risintresse. Parering Pareringsbehovet täcs idag inom varje ensild fastighet. Då tomterna är förhållandevis högt utnyttjade har flera av versamheterna svårt att rymma längre parerande och vändande fordon inom fastigheterna, vilet har föranlett detta förslag till detaljplan. Transporter Det föreommer dagligen flertalet transporter till- och från versamheterna i området. Som omnämns ovan är huvudsyftet med den nya detaljplanen att underlätta för dessa fordon. Kolletivtrafi Området försörjs inte med olletivtrafi. Närmsta busshållplats är belägen utmed Göteborgsvägen, 400 meter väster om planområdet. Klimatförhållanden Mariestads loallimat påveras av Vänern, vilen jämnar ut temperaturerna och gör vintrarna mildare och somrarna svalare. Årsnederbörden varierar mellan 500-600 millimeter. Den vanligast föreommande vindritningen är sydvästlig. 6
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Naturvärden Strax söder om planområdet finns ett antal värdefulla lindar som tidigare utgjort en större allé. I närheten av lindarna finns även ett antal större ear samt dagvattendammar. Atuell detaljplan ommer ej att ha någon negativ påveran på dessa värden. Länsstyrelsen har tillsammans med Mariestads ommun bedömt att ån Tidan är ett vattendrag med nationell betydelse för fise, naturvård och ulturmiljövård. Ån Tidan har strömsträcor nära Vänern och forssträcor samt inslag av svämlövsog. Många fisar vandrar och leer i Tidan. Läs mer i Länsstyrelsens rapport 2009:17 Tidan - en utredning om naturvärden och vattenraft. På översitsplanenivå samt i den befintliga detaljplanen besrivs tanar om att anlägga en vandringsled eller ett gångstrå utmed Tidan mellan Eudden och Ullervad. Tillsapandet av en naturstig sa bidra till naturupplevelse utmed ån. Kulturvärden Inga misstänta eller ända fornlämningar finns doumenterade i eller i planområdets närhet. Området är till största del uppbyggd av industriloaler från 1970- talet och framåt. Ingen av dessa utmärer sig som ulturhistorist intressanta i dagsläget. Service Närmsta offentlig och ommersiell service finns i de centrala delarna av Mariestad samt 600 meter väster ut på västra sidan om Göteborgsvägen. Strandsydd Öster om planområdet rinner ån Tidan som omfattas av strandsydd om 100 meter. Vid planändring ommer strandsyddet att återinträda i enlighet 7 ap. 18c miljöbalen då befintlig detaljplan (Dp 492) delvis ersätts med ny detaljplan. Inom den del av planområdet där strandsydd inträder föreslås maranvändning för vartersmar (industri). Som underlag för upphävande av strandsydd har handboen, Strandsydd - en vägledning för planering och prövning 2009:4 (utgåva 2, februari 2012) använts. Handboen är framtagen av Naturvårdsveret och Boveret, vägledningen har tagits fram på uppdrag av regeringen med anledning av de förändringar som gäller från 1 juli 2009 och 1 februari 2010 i lagstiftningen. Säl för upphävande av strandsydd ör upphävande av strandsydd i en detaljplan förutsätts att det finns särsilda säl (7 ap. 18c miljöbalen). De särsilda säl som får beatas vid prövning om upphävande av eller dispens från strandsyddet avser områden som: 1. redan tagits i ansprå på ett sätt som gör att det sanar betydelse för strandsyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, versamhet eller annan exploatering är väl avsilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funtion måste ligga vid vattnet och behovet inte an tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående versamhet och utvidgningen inte an genomföras utanför området, 5. behöver tas i ansprå för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte an tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i ansprå för att tillgodose ett annat mycet angeläget intresse. Kommunen anser att det särsilda säl som föreligger för upphävande av strandsydd inom rubricerad detaljplan är att det behöver tas i ansprå för att utvidga en pågående versamhet och utvidgningen inte an genomföras utanför området (7 ap. 18c 4 MB). Versamheterna inom varteret Niten och Spien har ej utrymme att växa åt något annat håll än österut. Sammanslagningar av fastigheter är inte atuellt och Hammarsmedsgatan avgränsar fastigheterna i väst. Versamheternas behov av mer utrymme är så pass begränsat att en flytt av versamheterna sulle innebära orimliga investeringar i förhållande till utvidgning. örutom att en alternativ loalisering av versamheten sulle innebära för stora ostnader så sulle befintliga, redan utbyggda loaler unna omma att stå oanvända om versamheten flyttar. Den utvidgning som exploatörer/fastighetsägare efterfrågar innebär möjlighet att ha en fungerande logisti med vändande lastbilar inom fastigheterna. Detta förutsätter att utvidgningen ser i anslutning till befintliga byggnader och funtionen an således inte placeras på någon annan plats. Allmänhetens och djur/växtlivets tillgänglighet genom fri passage an fortfarande tillgodoses genom bestämmelsen NATUR i den varstående frizonen vars minsta mått idag inte ommer att understigas. Planartan anger en administrativ gräns för strandsyddet och upphävs genom bestämmelse på planartan. 7
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Tillgänglighet och trygghet Att männisor med olia typer av funtionsnedsättning och ålder sa vara fullt delatiga i samhällslivet sa beatas vid nybyggnation. Ytor sa vara tillgängliga, trygga och användbara för alla så långt det är möjligt. Detta gäller både fysis och psyis tillgänglighet, allt från den fatisa framomligheten till val av växter som an orsaa allergi eller sådant som an sapa änsla av otrygghet som dålig belysning eller sötsel. Kvarteret och byggnaderna sa i övrigt utformas så att de an användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Handiappareringsplatser i anslutning till området sa finnas i lämplig omfattning och tillräcligt nära entréer. ör byggnader i fler våningsplan rävs hiss samt att ramper anordnas där entréer inte är placerade i marnivå. Tenis försörjning Vatten och avlopp Där behov finns tillsapas så allade u-områden. U- områden är mar som sa vara tillgänglig för underjordisa ledningar inom vartersmar i planartan. Dagvatten I enlighet med ommunens dagvattenpolicy (Kf 2005) sa dagvattnet, där den geotenisa undersöningen visar att så är möjligt, omhändertas loalt. I andra hand sa dagvattnet fördröjas och avledas trögt till ommunens anläggning. Maxflöde vid förbindelsepunt anges av huvudmannen. Vid behov sa dagvattnet från till exempel pareringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i ommunens anläggning. ör att minsa uppomsten av dagvatten sa eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs I ett område som Haggården an man inte undvia stora hårdgjorda ytor men man an förbättra de befintliga och se till att nya ytor blir bra. Genom att exempelvis plantera träd på större pareringsytor an vatten ledas ner till dem istället för diret ut i ledningsnätet. ör att uppnå en mer hållbar hantering, där dagvattnet nyttjas som en resurs istället för att bli ett problem, sa allt dagvatten som uppommer inom planområdet hanteras enligt ommunens dagvattenpolicy. I detta fall innebär det att allt dagvatten från nya byggnader och pareringsytor sa renas innan det släpps ut i ommunala avloppssystemet. Dagvattensystemet måste även anpassas med hänsyn till höga vattennivåer i Vänern. Idag rinner mycet av Haggårdens dagvatten diret ut i Tidan, för att förhindra detta finns mar avsatt för dammar för fördröjning och rening av dagvatten längs Tidan på det som i dagsläget är åermar. Genom fördröjning av dagvatten på egna fastigheten, an fastighetsägare få reducerad dagvattenavgift. Tas både dagvatten och dräneringsvatten omhand på egna tomten utgår ingen dagvattenavgift. El och värme En energi- och limatplan för Mariestad, Töreboda och Gullspångs ommuner antogs 2009 med tidshorisonten 2020. All byggnation sa eftersträva de reommendationer som anges i denna. Se bilaga 6 Tele- och dataommuniationer I Haggården finns det goda möjligheter att ansluta till fibernätet Stadsnätet och flera fastigheter i planområdet är redan anslutna. Exploatören an ta ontat med respetive leverantör för tele- och dataommuniationer i samband med projetering. Generellt ledningsstrå Alla ledningar sa så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstrå. Avfall Körvägar sa utformas för minst belastningslass 2 och bör vara minst 5,5 meter bred där örning i båda ritningarna föreommer. Om parering tillåts måste vägen vara bredare. Gaturummet sa ha en fri höjd på 4,7 meter. Återvändsgata sa ha vändmöjlighet för hämtningsfordon. Vändplansradien behöver därför vara minst 15, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på 1,5 meter runt. Ett alternativ till detta an vara en vändplats eller en trevägsorsning som möjliggör en så allad T-vändning. Körvägen sa i övrigt ha fri sit och god framomlighet, vara snöröjd och halbeämpad vintertid. Snövallar får inte inräta på vägbredden. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, syltning, sötsel, framomlighet samt att delge nödvändig information. Vägveret, ommunen, privat vägförening eller ensild fastighetsägare an vara väghållare. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens framomlighet sa beatas i samband med projetering. Detta gäller även höjdfordon för brandsläcning i fastigheter som inte an nås på annat sätt, samt behov av brandposter och släcvatten enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Livräddningsredsap sa finnas i anslutning till vatten. 8
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Geotenisa förhållanden Planområdet har undersöts geotenist år 2008 av BGAB, Bygg- och Geoonsult AB. Maren är relativt plan inom större delen av Haggårdens industriområde och sluttar endast svagt ner mot Tidan. I norra delen av området ligger doc ett högre parti där berg i dagen föreommer. Inom huvuddelen av området består jorden av lera med en mätighet uppemot 25 meter. Leran har överst fast torrsorpebildning, delvis med inslag av mo, och är därunder lös till halvfast lera. Lerans odränerade sjuvhållfasthet har utvärderats till 7 Pa (öande mot djupet). Leran bedöms som lös. Definitiva värden får avgöras i varje ensilt fall efter detaljundersöning. Maren tål ingen belastningsöning (utom i de norra delarna). Alla byggnader bör grundläggas med stödpålar eller livärdig teni. Ingen uppfyllnad bör se närmare Tidan än 15-20 m. ör mer information läs bilaga 2; Haggårdens industriområde, Mariestads ommun, Översitlig geotenis undersöning, 6 otober 2008. Områdets geohydrologisa egensaper är inte de bäst lämpade för loalt omhändertagande av dagvatten. Höga grundvattennivåer har uppmäts i hela planområdet. Den fria vattenytan har påträffats på en nivå som ligger mellan +53,1 och 53,9 i RH2000. Det motsvarar 0,6 till 1,2 meter uner befintlig maryta. Utöver den höga grundvattennivån påverar Tidans vattenflöde vattennivån i området. Ån Tidans vattenflöde varierar mellan 5 och 180 m 3 /s. Tidans vattenyta har uppmätts till en nivå på +52,7 i RH2000. Tidan svämmar ibland över och maren mellan Haggården och ån består mest av lera som har en låg dräneringsförmåga. Terrängförhållanden Marnivåerna varierar mellan +54,7 i den norra delen av planområdet till +55,4 i den södra delen. Ris för föroreningar I den översitliga geotenisa undersöningen uppvisade jordproverna inga tecen på att några föroreningar av lättflytiga olväten föreommer. Doc finns området upptaget i miljöontorets inventering av förorenade marområden. På grund av områdets användningsändamål som industri är det inte uteslutet att sådana an påträffas i samband med schatarbeten. I området finns enligt Länsstyrelsens EBH-stöd ett antal objet som finns lassade som potentiellt förorenade områden. Det innebär att det finns en ris att förorenad mar an påträffas vid grävning och exploatering av området. Kompletterande geotenisa undersöningar på misstänta fastigheter bör därför även innefatta marmiljötenis undersöning som larlägger huruvida maren innehåller föroreningar och hur dessa i så fall sa hanteras. astighetsägaren ansvarar för utredning och sanering av atuellt marområde. Krav vid grundläggning Vid varje planerad ny byggnation måste en detaljerad geotenis undersöning tas fram. Se bilaga 2. Del 3 Riser arligt gods Reommenderade transportvägar för farligt gods i Mariestads ommun är E20 och risväg 26 (för sträcan söder om E20). Inom staden sa transport av farligt gods till bland annat Electrolux, Metsä Tissue och DS Smith Pacaging (tidigare SCA) se via Sandbäcsvägen-Marieforsleden samt till Katthavet via Stocholmsvägen. Versamheter som hanterar farligt gods bör förläggas i anslutning till dessa reommenderade vägar. Närmsta väg avsedd för farligt gods (E20) ligger 300 meter sydväst om planområdet. E20 betecnas som en primär transportled för farligt gods. Drygt 400 meter väster om planområdet ligger Göteborgsvägen som betecnas som en seundär transportled för farligt gods. Generella reommendationer från Länsstyrelser i Sverige anger att en rishanteringsanalys sall genomföras när nya detaljplaner upprättas eller ändras inom 150 meter från väg eller järnväg avsedd för farligt gods. Det an föreomma transporter bränsle till närliggande tanstationer. Avståndet hit är doc tillräcligt långt för att området inte sa påveras nämnvärt vid en eventuell olyca, risnivån bedöms därför vara låg. Buller och trafipåveran Inom det befintliga industriområdet i Haggårdens gäller industriändamål samt handelsändamål utan begränsningar i planbestämmelserna med betecning HJ 1 på planartan. Befintliga versamheter har således unnat etableras med de toleranser till omgivningen som är innebörden av de bestämmelserna. Enligt PBL 2 ap. 2, 4 sa den befintliga bebyggelsens versamhet inte påveras av att en ny detaljplan vinner laga raft. Då planändringen avser en utvidgning av vartersmaren utan nya tillommande ver- 9
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad samheter bedömer ommunen att uppsatta ritlinjer för befintlig bebyggelse avseende bullervärden fortfarande är godända. Det är inte förrän fastighetsägaren gör en ändring på befintliga byggnader som räver bygglov som en lämplighetsprövning behöver göras. Klimatförändringar Hantering av risen för öade vattennivåer har blivit allt mer vitigt. Klimatförändringar förutspås orsaa både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilet öar risen för översvämningar som tros omma oftare och bli allt värre. Detta gör det nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Det finns olia typer av översvämningar som an hota området. Det handlar främst om riser för stigande vattennivåer i Tidan med säsongsvis raftigt öade flöden. Tidans vattensystem har endast en liten areal sjöar varför flödena snabbt varierar med nederbörden. Den an även handla om stigande havsnivå på grund av jordens öande medeltemperatur som seundärt påverar insjöar och vattendrag. Andra typer är översvämningar som an drabba planområdet an bero på raftiga syfall som orsaar stora vattenansamlingar på hårdgjorda ytor, vatten som tränger upp ur vatten- och avloppssystem samt höga grundvattennivåer. Kraftiga syfall an man delvis sydda sig mot genom fler planteringsytor, gröna ta på byggnader och högre trottoaranter. I rapporten Översvämningsartering utmed Tidan, framtagen 2015 av Sweco på beställning av MSB (Myndigheten för samhällssydd och beredsap), redovisas artor över Tidan där beränade flöden framgår. Översvämningsartorna har producerats för tre nivåer som motsvarar ett flöde med 100 års återomsttid (100-årsflödet), 200 års återomsttid (200-årsflödet) respetive beränat högsta flöde (återomsttid cira 10 000 år). 100-årsflödet och 200-årsflödet har limatanpassats för den flödessituation som förväntas gälla vid slutet av selet. 200-årsflöde enligt rapporten Översvämningsartering utmed Tidan från 2015. Sannolihet för ett visst flöde uttryct i % under en period av år (Källa MSB). Beränat högsta flöde enligt rapporten Översvämningsartering utmed Tidan från 2015. 10
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad litetsartering 2007 striområde, N litetsartering 2007 striområde, På artor Västra Götalands län på ovanstående sida till höger till redovisas Västra Götalands län Mar-Op2.0 Karta 1a - litetszoner Tidans 200-års flöde och beränat högsta flöde inom Karta 1a - litetszoner litetsartering Sala: 1:5 000 2007 striområde, planområdet N med omgivning. Av artbilden framgår Evidistans: Sala: 1m 1:5 000 Evidistans: Västra Götalands 1m län det att planområdet an omma att översvämmas. Tecenförlaring Karta 1a - litetszoner Sannoliheten för att detta sa se framgår av tabellen litetsartering Tecenförlaring Sala: 1:5 000 2007 striområde, S litetszon 1 (lera >1:10) Evidistans: Västralitetszon Götalandss 1m 1 (lera >1:10) län på samma sida. Att scenariot på den nedre bilden till litetszon 1 (silt/sand >1:n) Anmärning höger sulle inträffa är cira 1% på 100 år. Att det övre Tecenförlaring Karta 1b litetszon - Områdeslassning 1 (silt/sand >1:n) ± omb litetszon 1 (silt/sand på lera >1:10) Mar-Op2.2 Sala: litetszon 1:5 000 1 (silt/sand på lera >1:10) (lera >1:10) scenariot sulle inträffa Mar-Op2.2 är 63% på en 100-årsperiod. Evidistans: litetszon 1m 1 (silt/sand på lera >1:n) litetszon 1 (silt/sand på lera >1:n) litetszon 1 (silt/sand >1:n) Tidans översvämningsris medför att inga nya byggnader tillåts närmare vattendraget Mar-Op2.2 än i dag. 0 50 Att 100sydda litetszon 2 (silt/sand <1:n) Tecenförlaring litetszon 2 (lera <1:10) Områdelitetszon som översitligt 2 inte 1 (lera (silt/sand an lassas <1:10) på som lera tillfredsställande stabilt eller område som är otillräcligt utrett. >1:10) 200 300 400 500 meter Områdelitetszon som översitligt 2 inte 1 (silt/sand an lassas <1:n) påsom lera tillfredsställande stabilt eller område som är otillräcligt utrett. >1:n) litetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) området mot högsta beränade flöde är inte rimligt ur Detaljerad stabilitetsutredning reommenderas. litetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) Mar-Op2.1 Område som översitligt inte an lassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräcligt utrett. samhällseonomis synvinel. Mariefors industriområde, litetszon 2 (lera S<1:10) Mar-Op2.1 litetszon 3 (fastmar) Detaljerad stabilitetsutredning bedöms speciellt angeläget. er vid stabilitetsberäningar nalysmetod omb=1,90 omb=1,76 de, S ningar nmärning 400 500 meter 400 500 meter 400 500 meter 400 500 meter de, S de, S ningar nmärning ningar nmärning Grundläggning vid nybyggnation (underant osyddad grundsula/plint) +54,5 Mar-Op1.0 i RH2000. Undantaget Mar-Op2.1 byggnader av enlare aratär. Sred, erosion och underminering Mar-Op2.0 Under 2008 utförde Mar-Op1.1 Sweco Göteborg en översitlig stabilitetsartering i Mariestads tätort där man främst undersöte sredriser utmed Tidan på uppdrag av Statens Räddningsver (SRV). Syftet med denna var att översitligt artlägga marens stabilitetsförhållanden i bebyggda områden. Karteringen visar var det Mar-Op1.2 Mar-Op1.2 finns behov av att göra detaljerade stabilitetsutredningar eller där man bör göra en översyn av tidigare Mar-Op1.2 utredningar och eventuellt tidigare utförda åtgärder. Mar-Op2.0 Mar-Op2.0 Mar-Ö1.1 Mar-K1.0 Karteringen är uppdelat i två etapper där den första (arta A, överst till höger) omfattar artering av jordartsförhållanden och topografisa förhållanden för att utreda vila områden som är änsliga för sred ± och ras. Den andra etappen (arta B, nedre bilden) omfattar bedömning och lassning av stabiliteten. Som arta A visar så är större delen av utredningsområdet inom zon I (gult strecat område). Detta innebär att det där an finnas ris för initiala, spontana eller provocerade Mar-Op1.0 sred och ras. Området intill ligger inom zon II (gult område). Där finns inga riser för initiala sred eller ras, men zonen an omma att beröras av sred och ras som initieras inom angränsande zon I. Mar-Op1.1 Enligt arta B är det endast strax norr om planområdet som maren översitligt inte lassas som tillfredsställande (orange område). Mar-Ö1.1 Mar-K1.0 Mar-Op1.0 Vid varje planerad ny byggnation måste en detaljerad Mar-Op1.0 geotenis undersöning tas fram för att mer i detalj utreda eventuella sredriser. Mar-Ö1.1 Mar-Ö1.1 Mar-Op1.1 Mar-Op1.1 Mar-K1.0 Mar-K1.0 Copyright Mariestads ommun, 2007. All opiering, såväl analog som digital, av material är förbjuden Copyright Mariestads ommun, 2007. All opiering, såväl analog som digital, av material är förbjuden litetszon 32 (fastmar) (silt/sand <1:n) Område som tidigare lassats som tillfredsställande stabilt eller område där stabiliserande åtgärder har vidtagits men där dagens gällande anvisningar enl Sredommissionen litetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) inte följts. Erosion Översynenligt av tidigare fältbesitning utredningar och åtgärder reommenderas. Erosion enligt fältbesitning Område Erosionssydd där översyn av tidigare (sprängsten, utredningar pålar och åtgärder etc.) bedömslitetszon som speciellt angeläget 3 (fastmar) 19XX Erosionssydd (sprängsten, pålar etc.) Ras eller sredant 19XX Xxx-TX Ras Setion eller från sredant tidigare utförd stab.utredning Ravinant - ativ ravin Erosion enligt fältbesitning Xxx-KX.X Ravinant Kontrollsetion, - ativ överslagsberänad ravin Ravinant (baserad på- passiv fältontroll ravin alt. arivmaterial) Erosionssydd (sprängsten, pålar etc.) Xxx-ÖX.X Ravinant Översitlig setion, - passivöverslagsberänad ravin 19XX yllning (baserad på intilliggande setioner) Ras eller sredant yllning Åtgärd år litetsåtgärd utförd Ravinant Erosion enligt - ativ fältbesitning ravin Åtgärd år litetsåtgärd utförd öreomst av viclera Ravinant Erosionssydd - passiv (sprängsten, ravin pålar etc.) Xxx-OpX.X öreomst av viclera 19XX Observationspunt (fält) med fotoritning Xxx-OpX.X yllning Ras eller sredant Observationspunt (fält) med fotoritning Gräns för utredningsområde Åtgärd år litetsåtgärd Ravinant - ativ ravin utförd Gräns för utredningsområde Ravinant - passiv ravin Beställare öreomst av Konsult viclera Beställare Xxx-OpX.X yllning Konsult Observationspunt (fält) med fotoritning Åtgärd år litetsåtgärd utförd Mar-Op1.1 Gräns för utredningsområde öreomst av viclera ommun DatumMariestads ommun Beställare Xxx-OpX.X Konsult 2008-05-01 Datum Observationspunt (fält) med fotoritning Ritn.nr. 2008-05-01 Gräns för utredningsområde Ritn.nr. Geotenis borrpunt Mar-Op2.1 0 50 100 200 300 400 500 meter Område som översitligt inte an lassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräcligt utrett. Detaljerad stabilitetsutredning bedöms speciellt angeläget. Mar-Op2.2 Mar-Op1.0 Mar-Op1.2 litetsartering 2007 Mariestads Mar-P3a Västra Mar-P3a Götalandss ommunkarta län A - litetszoner längs Tidan. Datum Beställare Konsult 2008-05-01 Ritn.nr. Karta 1b - Områdeslassning Sala: Mariestads Mar-P3a 1:5ommun 000 Datum Evidistans: 2008-05-01 1m Ritn.nr. Tecenförlaring Mar-P4b 2008-05-01 Område där översyn av tidigare utredningar och åtgärder bedöms yllning som speciellt angeläget Xxx-TX Setion från tidigare utförd stab.utredning Åtgärd år litetsåtgärd utförd Xxx-KX.X Xxx-TX Kontrollsetion, överslagsberänad (baserad Setion från på tidigare fältontroll utförd alt. stab.utredning arivmaterial) öreomst av viclera Xxx-ÖX.X Xxx-KX.X Översitlig Kontrollsetion, setion, överslagsberänad Xxx-OpX.X (baserad Observationspunt på intilliggande fältontroll alt. (fält) med setioner) arivmaterial) fotoritning Xxx-ÖX.X Översitlig setion, överslagsberänad (baserad Gräns förpå utredningsområde intilliggande setioner) Erosion enligt fältbesitning Geotenis borrpunt Erosionssydd enligt fältbesitning (sprängsten, pålar etc.) Beställare 19XX Konsult Ras Erosionssydd eller sredant (sprängsten, pålar etc.) 19XX Ravinant Ras eller sredant - ativ ravin Ravinant - passiv ativ ravin ravin Mariestads ommun Datum Område som översitligt inte an lassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräcligt utrett. Område som översitligt inte an lassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräcligt utrett. Detaljerad stabilitetsutredning reommenderas. litetsartering 2007 litetsartering Västra Götalandss2007 län Västra Götalandss län Område som tidigare lassats som tillfredsställande stabilt eller område där stabiliserande åtgärder har vidtagits men där dagens gällande anvisningar enl Sredommissionen inte följts. Översyn av tidigare utredningar och åtgärder reommenderas. Område där översyn 1:5 000 av tidigare utredningar och åtgärder bedöms som speciellt angeläget Karta 1b - Områdeslassning Sala: Karta 1b - Områdeslassning Evidistans: 1m Sala: 1:5 000 Xxx-TX Evidistans: Tecenförlaring Setion 1mfrån tidigare utförd stab.utredning Tecenförlaring Xxx-KX.XOmrådeKontrollsetion, som översitligt inte överslagsberänad an lassas som tillfredsställande (baserad stabilt eller påområde fältontroll som är alt. otillräcligt arivmaterial) utrett. Xxx-ÖX.X OmrådeÖversitlig som översitligt setion, inte an överslagsberänad lassas som tillfredsställande (baserad stabilt eller på område intilliggande som är otillräcligt setioner) utrett. Detaljerad stabilitetsutredning reommenderas. Område som översitligt inte an lassas som tillfredsställandesom stabilt översitligt eller område inte an somlassas är otillräcligt som tillfreds- utrett. Område ställande Detaljerad Erosion stabilt stabilitetsutredning eller enligt område fältbesitning som reommenderas. är otillräcligt utrett. Detaljerad stabilitetsutredning bedöms speciellt angeläget. Område Erosionssydd som översitligt inte (sprängsten, an lassas pålar som tillfredsställandesom stabilt tidigare eller område lassatssom är tillfredsställande otillräcligt utrett. stabilt etc.) Område 19XX eller Detaljerad område stabilitetsutredning där stabiliserandebedöms åtgärder speciellt har vidtagits angeläget. men där dagens Rasgällande eller sredant anvisningar enl Sredommissionen inte Område följts. som Översyn tidigare avlassats tidigare utredningar som tillfredsställande och åtgärder stabilt reommenderas. eller område Ravinant där stabiliserande - ativ ravin åtgärder har vidtagits men där dagens gällande anvisningar enl Sredommissionen Område inte följts. där Översyn översyn av av tidigare tidigare utredningar och och åtgärder bedöms reommenderas. Ravinant som speciellt - passiv angeläget ravin yllning Ravinant - passiv ravin Karta B - Områdeslassning längs Tidan. 11 Beställare Datum Ritn.nr. Mariest Ma litets Västra G Karta 1a - S Sala: Evidistans: Tecenförl 19XX Åtgärd år Beställare Datum Ritn.nr. Xxx-OpX.X Erosi Erosi Ras e Ravin Ravin ylln öre Obse Grän Mariest 20 Ma
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Del 4 - Miljöonsevenser När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras sa ommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande an antas leda till betydande miljöpåveran. Om så är fallet sa en miljöonsevensbesrivning göras. Syftet är att integrera miljöaspeter i planen så att en hållbar utvecling främjas. Bedömningen sa göras enligt de riterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om miljöonsevensbesrivningar). Utöver detta gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en versamhet eller åtgärd som an omma att räva tillstånd enligt 7 ap. 28a miljöbalen (Natura 2000) sa miljöbedömas. 2. Om planen medger versamhet eller åtgärd som avses i 4 ap. 34 PBL, eller som ränas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) sa aratären på versamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Behovsbedömningen sa utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan ommunen tar ställning till om betydande miljöpåveran an antas uppstå så sa länsstyrelse, ommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. Resultat behovsbedömning En behovsbedömning för MKB togs fram av ommunen inför samrådet. Denna har samråtts med Länsstyrelsen och båda parter är överens om att det atuella planförslaget inte medför någon betydande miljöpåveran. Därför har ingen miljöonsevensbesrivning upprättats. Relevanta onsevenser behandlats inom ramen för denna planbesrivning med bilagor. Läcage av växtnäringsämnen till Tidan an vara ett problem. Detta eftersom det tidigare utförts åerbru på sträcan mellan Haggården och Tidan vilet innebär att näringsämnen an finnas var och vid regn tillföras Tidan. Genom att öa växtligheten längs strandanten an detta motvera läcaget av näringsämnen samtidigt som det även syddar Tidan från erosion och dagvatten rinnande diret på maren vid mycet raftiga nedfall. I dag ser utsläpp av dagvatten diret till Tidan. Genom att leda dagvattnet till fördröjningsdammarna. Dagvatten bör omhändertas loalt eller fördröjas och renas inom respetive fastighet före anslutning till ommunens nät. Tidan bedöms idag ha måttlig eologis status. Anledningen är dels föreomst av vandringshinder, dels för höga fosforhalter. Vattenföreomsten har god emis ytvattenstatus. Inom planområdet bedöms ovanstående åtgärder unna bidra till att uppfylla miljövalitetsnormen. Planförslaget bedöms vara förenligt med intentionerna i miljöbalen. Maren bedöms lämpad för de ändamål som föreslås enligt 3 apitlet 1. Planen tar inte i ansprå sådan mar som avses i 3 apitlet 2-6 (stora opåverade områden, eologist änsliga områden, åer och sog av nationell betydelse eller risintressen) respetive 7-9 (områden med värdefulla mineral, områden lämpade för samhällsvitiga anläggningar, till exempel för energiprodution eller har som betydelse för totalförsvaret). Ingen av versamheterna som nämns i bilaga 3 till MKB-förordningen (1998:905) ommer att anläggas i samband med genomförandet av detaljplanen eller innebära någon betydande miljöpåveran. Vid behovsbedömningen har riterier i MKB-förordningen bilaga 4 särsilt beatats och ansetts vara uppfyllda. Kommunens ställningstagande grundar sig på att ett genomförande av planen: Inte bedöms ge upphov till en betydande miljöpåveran på biologis mångfald, landsap, fornlämningar, vatten m.m. Inte ger upphov till betydande riser för männisors hälsa eller för miljön. Inte bidrar till att några miljövalitetsnormer översrids. Inte påtagligt påverar några områden eller natur som har eränd nationell eller internationell syddsstatus, till exempel risintressen eller naturreservat. Byggnader inom planområdet ommer att behöva grundläggas med hjälp av pålar vilet an orsaa höga ljudnivåer under dagtid. Denna åtgärd ommer inom en begränsad tidsperiod medföra vissa olägenheter i form av buller för omgivningen, både bostäder och arbetsplatser. På grund av detta är det särsilt vitigt att dessa åtgärder föregås av någon typ av ontrollprogram som bland annat följer atuella ritvärden för buller vid byggplatser, samt besriver syddsåtgärder och andra försitighetsmått. Naturvårdsveret har tagit fram ritvärden för buller från byggplatser (Allmänna råd om buller från byggplatser, NS 2004:15) vila sa följas. Bullret från en arbetsplats beror främst på vila arbeten som sa utföras och vila masintyper som ommer till användning. Av stor betydelse är ocså hur arbetsplatsen planeras, till exempel hur masinerna ställs upp och särmas av, transportvägar för byggnadsmaterial. 12
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Del 5 - Översitliga planer och ritlinjer Regionala och nationella planer, mål och styrdoument Risintressen Planområdet gränsar i norr till risintresse för rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografist risintresse enligt 4 apitlet 2 miljöbalen). Åtgärder får inte vidtas som påtagligt sadar risintresset. Risintresset utgör inte hinder för utveclingen av centralorten. E20 är en för Sverige vitigt väg och har av trafiveret lassats som risintresse för ommuniationer enligt 3 apitlet 8 miljöbalen. Ny bebyggelse eller versamheter bör inte tillomma i allt för nära anslutning till europavägen då det an äventyra trafisäerheten eller männisors hälsa. Kommunens samhällsplanering får inte försvåra infrastruturens möjligheter att utveclas. Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är atuella för Västra Götaland. Dessa har site på år 2020 och är till för att sapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads ommun har tolat målen och formulerat dem så att de är tillämpbara i det loala miljömålsarbetet. De föreslagna åtgärderna inom planområdet an påvera ett av de nationella miljömålen, levande sjöar och vattendrag. I genomförandet av detaljplanen är det därför vitigt att förhindra att förorenat dagvatten läcer ut i ån Tidan. Miljövalitetsnormer Miljövalitetsnormer är ett juridist bindande styrmedel som är insrivet i miljöbalen 5 apitlet med syfte att omma till rätta med miljöpåveran från diffusa utsläppsällor som till exempel trafi och jordbru. Regeringen har utfärdat en förordning med miljövalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenvalitet. En miljövalitetsnorm an anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mar, eller vatten) men an även besrivas i ord. I den årliga rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenföreomster och buller. Det finns även en miljövalitetsnorm för Vänern Värmlandssjöns vatten med God eologis status 2015. Ån Tidan är ett utpeat värdefullt vatten och fisvårdsområde. Vattensyddsmyndigheten har beslutat att Tidans status sa ha en god eologis status till år 2021. Det har därför stor betydelse att förbättra åns ytvattenvalitet. Den eologisa statusen i ytvattenföreomsten har lassificerats till måttlig och behöver således förbättras. Inga föroreningar får läca ut i ån. Då riserar förslaget att försämra uppsatta miljövalitetsnormer. ör att följa upp miljövalitetsnormer gällande utomhusluft, buller och vattenvalitet genomförs en årlig uppföljningsrapport, Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång. I denna redogör ommunerna för utförliga mätningar och värden gällande utomhusluft, vattenföreomster och buller. Loala planer, mål och styrdoument Översitsplan för Mariestad, 2003 Planområdet ingår i Översitsplan för Mariestads ommun, antagen 2003. Det övergripande syftet med översitsplanen är att styra ommunens önsade utvecling, främst för att fler sa vilja bo och vera i ommunen. Översitsplanen anger fem prioriterade insatsområden, bland annat attrativt boende samt onurrensraftigt näringsliv. Den uppmanar ommunen att ta tillvara och utvecla det som är unit samt framhåller det sjönära läget som en särsild tillgång i arbetet med att utvecla ett attrativt boende. Kommunen sa även unna erbjuda moderna och reativa versamhetsmiljöer som gynnar idéutvecling och innovationsförmåga. Tillommande bebyggelse och närmiljöer sa bidra till ett effetivt nyttjande av tenis försörjning, infrastrutur och bostäder. Versamheter och service bör så som långt möjligt integreras. Boendet sa samtidigt utveclas inom eologist hållbara ramar. Detaljplanen stöder främst insatsområdet som handlar om onurrensraftigt näringsliv. I och med att företagen i Haggårdens industriområde har expanderat behövs större yta för företagens versamheter. Detaljplanen syftar till att främja den fortsatta utveclingen. Om företagens exploatering orsaar inveran på naturmiljön sa detta noga belysas i planarbetet enligt översitsplanen. 13
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad ördjupad översitsplan för Mariestads tätort 2013 togs en fördjupning av översitsplanen för Mariestads tätort fram, ÖP Mariestad. En av de grundläggande principerna i den fördjupade översitsplanen är stråtänande, främst vid Stocholmsvägen och Göteborgsvägen, samt förtäta det förtätade. Staden behöver fler arbetstillfällen och förbättra förutsättningarna för befintliga företag. Eftersom planområdet ligger nära Göteborgsvägen och företagen där behöver utöa sin versamhet stämmer planens intentioner väl överens med den fördjupade översitsplanen. Biosfärsområdet Vänersärgården med Kinneulle Vänersärgården med Kinneulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni 2010. Detta är ett samarbete mellan de tre ommunerna Mariestad, Götene och Lidöping. Biosfärområden sa vara föregångare när det gäller forsning, utvecling och initiativ i syfte att stära långsitig hållbarhet. Biosfärområdet sa vera för att: rämja en långsitig utvecling, baserad på områdets natur- och ulturmiljövaliteter, som an ge nya inomstmöjligheter för areella näringar, besösnäring, loala atörer och många fler. örstära områdets natur-, ultur- och rereationsvärden. Öa tillgången för närboende och besöare till goda natur-, ultur- och rereationsmiljöer både på land och i vatten. rämja hållbar utvecling av areella näringar och näringsliv opplat till nyttjande av biologis mångfald och ulturmiljö. Sapa en större samveran mellan loal unsap, forsning, utbildning och näringsliv. Då planområdet är en del av Biosfärområdet i Mariestads ommun sa man i genomförandet säerställa att naturvärdena inte försämras och att en hållbar utvecling an fortlöpa. Närheten till ån Tidan och hanteringen av dagvattnet sa beatas. Vision Mariestad 2030 I december 2010 antog Mariestad en ny ommunövergripande vision som uttrycer en önsan om hur staden sulle unna se ut år 2030. Visionens sa vara ledande i både stora och små beslut gällande vad ommunen sa lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför vitig i ommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även sa inspirera andra att vara med och sapa framtidens Mariestad, såväl ensilda medborgare som företag, grupper och organisationer. Visionens fem byggstenar är: Den stolta sjöstaden Centrum för trädgårdens hantver Ledande inom hantverets aademi Internationellt modellområde En naturlig mötesplats Pareringsnorm Pareringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare sa ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Pareringsnormen för Mariestad är från 1989 och är baserad på personbilstätheten vid den tidpunten med en prognos 10 år framåt och är därmed förlegad. Målet är att en ny pareringsnorm sa upprättas i samband med framtagandet av en ny trafiplan. När den fördjupade översitsplanen för Sjöstaden antogs reviderades normen inom själva planområdet till nedanstående antal pareringsplatser. Denna norm är mer atuell för detta planförslag än pareringsnormen från 1989, därför tillämpas Sjöstadens pareringsnorm istället. öljande föresrivs: Kontor - 14 pareringar/1000 m². Versamheter/handel - 23 pareringar/1000 m². Avfallsplan En avfallsplan är ommunens styrdoument för avfallshantering. Avfallsplanen besriver målen ommunen har för avfallshanteringen men ocså vila åtgärder som rävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan (2010-2016) ritar sig till ommunens egen versamhet, privatpersoner och företag. I den står det att ommunen eftersträvar gemensam uppsamlingsplats för avfall vid nybyggnation. Dagvattenpolicy Kommunfullmätige antog 2005 en dagvattenpolicy för ommunen. Den visar bland annat på olia lösningar för att ta hand om dagvattnet loalt (LOD), och därigenom bidra till att minsa flöden och ge högre reningseffet. Energi och limatplan Mariestads, Töreboda och Gullspångs ommuner har en gemensam Energi- och limatplan. I planen finns mål gällande transporter, uppvärmning och minsad elanvändning. Områden som berör den fysisa planeringen i energiplanen är framförallt ommunernas mål när det gäller transporter och uppvärmning: 14
PLANBESKRIVNING - Detaljplan för v Niten och Spien, Haggården, Mariestad Externa områden för handel med mera sa ha anslutning med olletivtrafi samt säer gång- och cyeltrafi till år 2020. Ett nätver av sära gång- och cyelvägar inom och mellan tätorterna i ommunerna sa byggas ut till år 2020. Vid överlåtande av ommunal mar för bostadsbyggnation sa lågenergihus stimuleras. Byggnader behöver anpassas efter loala förhållanden för att undvia onödig energiförbruning. Utformning, teni och material behöver väljas bör väljas för att få en så resurseffetiv energiförbruning som möjligt. Planering av befintliga och nytillommande områden behöver göras så att det så långt som möjligt styrs bort från fossilbränslebaserad uppvärmning. Energieffetiviseringsstrategi Strategin för energieffetivisering Ett grönt och sönt MTG omfattar Mariestad Töreboda och Gullspångs ommun, Mariehus, Törebodabostäder, Gullspångsbostäder och Vänerenergi. Strategin innehåller mål som atörerna avser att uppnå gällande byggnader och persontransporter. Utöver målen redovisas en analys av eonomisa besparingsmöjligheter i samband med energieffetiviseringsarbete. Grönprogram I otober 2009 antogs ett grönprogram för ommunen. I denna presenteras besrivningar och utveclingsförslag av ommunens gröna ytor. Mariestad har goda förutsättningar att utvecla ett grönt nät vilet innebär att oppla samman det gröna i staden genom att hitta eller bevara opplingar mellan parer/naturområden, alléer, gång- och cyelvägar m.m. Ett finmasigt nät av grönytor som löper genom bebyggelsen är en förutsättning för alternativ infrastrutur och rereation. Det är därför vitigt att grönstruturen beatas vid exploatering av nya områden genom att i så stor mån som möjligt spara befintlig vegetation, alternativt plantera nytt grönt, för att upprätthålla det gröna i staden. I Mariestads grönprogram från 2009 redovisas en idé om en stadsdelspar i stadens södra delar. Denna par innefattar delar av Haggårdens industriområde. Tanen är att det sa finnas plats för rereation i naturmiljö samt gröna orridorer längs Göteborgsvägen och in genom Haggården till ån Tidan. Ett av målen med att anlägga en stadsdelspar i Haggården är att minsa upplevelsen av störande buller från Göteborgsvägen. Utveclingen i atuellt detaljplaneförslag bedöms ej motvera intentionerna i grönprogrammet. Ljussättningsprogram Hösten 2009 antog ommunen ett ljussättningsprogram vars syfte är att sapa en enhetlig och attrativ ljussättning samt inspirera yresutövare, tjänstemän, politier, företagare och invånare till ett reativt förhållningssätt till ljussättningsfrågor. Ljussättningen an sapa tillgänglighet för alla medborgare, sära trygga miljöer, identitet och estetist tilltalande miljöer. Vid val av armatur bör ljussättningsprogrammet beatas. Del 6 - Genomförande Nedan redovisas organisatorisa, tenisa, eonomisa och fastighetsrättsliga åtgärder som rävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Organisatorisa frågor Planförfarande Planen handläggs enligt plan- och bygglagens (PBL 2014:900) regler för standardförfarande. Dess olia steg redovisas nedan. Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Syftet med är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påveran. Samrådsredogörelse - Efter samrådet sammanställs inomna synpunter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det är relevant. Gransning- Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Innan planen antas sa ommunen ställa ut planförslaget för gransning. Gransningsutlåtande - Efter gransningen sammanställs inomna synpunter i ett gransningsutlåtande. Handlingarna revideras då är relevant. Antagande - Planen antas av Kommunfullmätige och träder i laga raft tre vecor efter att beslutet är anslaget om inga överlagande har inommit. Preliminär tidplan Samråd hösten 2016 Gransning vintern 2016 Beslut om godännande vinter/vår 2017 KS godännande vinter/vår 2017 K antagande vinter/vår 2017 Tiderna ovan är preliminära och an omma att förändras under arbetets gång, bland annat beroende på synpunter under samråd och gransning. 15