Kommunstyrelsen 20 25.01.2016 Kommunens utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan Kommunstyrelsen 25.01.2016 20 Samhällstekniska nämnden Helsingfors nuvarande generalplan (Generalplan 2002) vann laga kraft år 2007. Arbetsprogrammet och målen för generalplanen som nu utarbetas godkändes i slutet av år 2012 då beredningen av generalplanen anhängiggjordes. Generalplanens vision, en utvecklingsbild på lång sikt, blev färdig i slutet av år 2013 som utgångspunkt för generalplanen. Visionen sträcker sig till år 2050. Den nya generalplanen bereds så att beslut om planeringsprojektet kan fattas år 2016. Generalplaneförslaget och dess material kan läsas på internet på webbplatsen www.yleiskaava.fi Det omfattar hela Helsingforsområdet med undantag av Östersundoms område för vilket bereds en för kommunerna gemensam delgeneralplan. Generalplanekartan utgörs av 100 x 100 meter stora rutor och dess syfte är att framhäva överskådligheten i generalplanen. Helsingfors stad ber Kyrkslätts kommun ge ett utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan före 15.2.2016. Kommunens utlåtande om utkastet till generalplan Samhällstekniska nämnden (22.1.2015 7) gav beredarna anvisningar för att utarbeta ett utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan. Kommunstyrelsen beslutade 2.3.2015 ( 90) om utlåtandet. Också KUUMA-direktionen gav sitt utlåtande om planutkastet. I kommunens utlåtande framlyftes betydelsen av bedömningen av stadsboulevardernas regionala konsekvenser och i synnerhet de missförhållanden som förorsakas Västerledens motorväg som föreslås bli ändrad till en stadsboulevard och som bl.a. försvagar smidigheten av Kyrkslättsbornas pendlingstrafik. Dessutom framhävdes att Helsingfors stad i sina planer bättre ska hänsyn till trafikens smidighet från kranskommunerna till Helsingfors. I utlåtandet konstaterades också att tillräckliga möjligheter för invånarna till rekreation i naturen ska bevaras på stadens område. I utlåtandet framlyftes att planhandlingarna inte innehöll ett tydligt svar på de teman som lyfts fram i inledningen till beskrivningen och som var klimatförändringen och stadens förmåga att anpassa sig till den samt energifrågor. Händelser efter generalplaneutkastet År 2015 godkände Helsingforsregionens kommuner markanvändningsplanen (MASU) och trafiksystemplanen HLJ 2015. I planhandlingarna konstateras att förslaget till Helsingfors generalplan är förenligt med båda planerna.
Efter att planutkastet hållits framlagt har staden utarbetat nya utredningar, såsom Stadsboulevardernas regionala konsekvenser (utredning). I trafikutredningen över stadsboulevarden på Tavastehusleden framlyfts de noggrannare resultaten och slutsatserna i fråga om en huvudinfart. En betydande och intressant utredning är Bedömning av ekonomiska konsekvenser där man granskade totalekonomiska konsekvenser (del 1 av bedömningen) och planekonomiska konsekvenser (del 2 av bedömningen). I utredningen behandlas på ett mångsidigt sätt de ekonomiska konsekvenser som genomförandet av generaplanen förorsakar Helsingfors, men inte de övriga kommunerna i regionen. Dessa tre utredningar är de väsentligaste ur Kyrkslätts kommuns perspektiv. Helsingfors stad ordnade en presentation av förslaget till generalplan för KUUMA-planläggargruppen 16.12.2015. De viktiga målen för stadsstrukturen i förslaget är desamma som i planutkastet: en nätverksstad med spårtrafik (1), utvidgning av innerstaden (2), utveckling av lokalcentra (3) och en stad med grönnätverk (4). Stadsboulevardernas regionala konsekvenser I utredningen konstateras att en utgångspunkt för att bygga stadsboulevarder är den prognostiserade ökningen av efterfrågan på urbant boende. I utredningen konstateras också följande: "det eventuella byggandet av stadsboulevarder och byggandet av deras zoner till innerstadsaktiga områden för boende, service och annan företagsverksamhet skulle ha konsekvenser för den regionala bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, företagens etablering och sektormarknaderna samt för handel och service. Konsekvenserna skulle också gälla den regionala samhällsstrukturen, urbana agglomerationsfördelar samt vidare hela Helsingforsregionens dragningsoch konkurrenskraft i förhållande till andra stora stadsområden" (s. 30). I utredningen behandlas dessutom konsekvenser bl.a. för trafiken, dess smidighet och färdsätten i regionen samt för andra faktorer, såsom ekonomin samt social- och hälsokonsekvenser. Enligt utredningen genomför stadsboulevarderna väl de mål som uppställts för Helsingfors generalplan. På sidan 36 konstateras att samhällsstrukturen blir tätare innanför Ring I tack vare stadsboulevarderna. Däremot kan utvecklingen utanför Ring I vara motstridig: samtidigt som dragningskraften hos de starka undercentra vid språktrafikkorridorerna ökar, är det möjligt att Ring I:s hindrande effekt på trafiken kan stärka splittringen utanför spårtrafikzonerna eftersom Helsingforsregionens kommuner reagerar på betydande förändringar i trafiksystemet och markanvändningen från sina egna utgångspunkter. Reaktionerna påverkas väsentligt av kollektivtrafiksystemets funktion utanför spårzonen. Generellt sett är utredningen otillräcklig i fråga om övriga huvudstadsregionen och KUUMA-kommunerna eftersom de regionala konsekvenserna inte analyseras med tillräcklig noggrannhet. Enligt utredningen förlängs de radiella restiderna i morgonrusningen med 5 20 %. Dessutom upptäcktes byggandet av stadsboulevarder ändra människors sätt att färdas i Helsingforsregionen (s. 31). T.ex. antalet interna resor i regionen skulle minska eftersom en stor del av regionens nya invånare skulle bo på Helsingfors område. I sin helhet beräknas
vägtrafikprestationerna minska med knappt tre procent. Tillgängligheten med personbil försvagas särskilt utanför regionens kärnområde (generalplanens beskrivning, s. 107 108). Byggandet av stadsboulevarder har återspeglats på visionen och målen för markanvändning, boende och trafik och målen för Helsingforsregionens trafiksystem. Utredningens slutsatser är både förenliga och oförenliga med målen i handlingarna ovan. Ur Kyrkslätts kommuninvånares perspektiv försvagar stadsboulevarderna bl.a. smidigheten i res- och transportkedjorna samt restidernas förutsägbarhet (s. 52), trafiksäkerheten innanför Ring I (s. 53), den samhällsekonomiska effektiviteten (s. 59) och busstrafiken (s. 63). Trafikutredningen över stadsboulevarden på Tavastehusleden Utredningens slutsatser är: prissättningen av fordonstrafiken har en stor betydelse för val av färdsättet (1), trafiken i gatunätet ökar år 2050 genom samverkan av boulevardiseringen av alla infartsleder (2), infartsvägens funktion förbättras i boulevardalternativen (3), kollektivtrafiken drar nytta av boulevarderna (4) och Tavastehusledens inverkningar på regionens huvudvägar kan hanteras. Trafikutredningen är tekniskt betonad. Hotbilden är att man med slutsatserna i trafikutredningen över en av Helsingfors huvudinfartsled skapar en föreställning som tas i bruk på ett generaliserande sätt som om slutsatserna var valida även för de andra huvudinfarterna. Det bör också konstateras att Kyrkslätts kommun inte har stött prissättningen av fordonstrafiken i sitt utlåtande om trafiksystemplanen HLJ 2015. När HRT:s styrelse godkände planen beslutade den dock inleda en undersökning av prissättningen av fordonstrafiken. Kyrkslätts kommun anser att byggandet av stadsboulevarder är ett regionalt projekt och förutsätter därför att utredningar som den om Tavastehusleden utarbetas över varje huvudinfart innan Helsingfors generalplan godkänns. Det är av högsta vikt för Kyrkslätt att fordonsförbindelserna till Helsingfors kärna förblir fungerande, vilket förutsätter att trafikens smidighet förbättras på Västerleden och Åboleden. Eventuella stadsboulevarder gör färdseln inte smidigare, men styr människor att anlita kollektivtrafik. Om Helsingfors stad ämnar ombygga ovannämnda leders vägmiljöer till boulevarder på stadens område, ska utredningar utarbetas över alla infartsleder och de ska vara mer ingående än trafikutredningen över stadsboulevarden på Tavastehusleden. Om Helsingfors stad enligt generalplaneförslaget beslutar ombygga huvudinfartslederna till centrum till stadsboulevarder, anser Kyrkslätts kommun att staden ska delta i utvecklingen av och kostnaderna för kollektivtrafiken inom HRT-området med en avsevärt större andel än i dag samt delta i kostnaderna för ordnandet av övrig trafik som tjänar regionen. Allmänt om generalplaneförslaget Helsingfors generalplanen som utarbetas är strategisk, översiktlig och dimensionerande. Av den framgår de strategiskt viktigaste utvecklingsriktningarna och centrala tyngdpunkterna med tanke på Helsingfors och regionens stadsstruktur. I beskrivningen konstateras att
generalplanen hänger samman med planeringsprocesserna som genomförts eller under arbete i Helsingforsregionen. I planbeskrivningen redogörs för konsekvenserna. Generalplanen uppgörs som en plan med rättsverkningar. Förutom målen för stadsstrukturen i förslaget till Helsingfors generalplan har även de andra principerna för planeringen förblivit desamma som i planutkastet: Den viktigaste uppgiften för generalplanen är att för stadsborna även i fortsättningen möjliggöra ramar för ett bra stadsliv och en stark grund för företagande med den allt tätare, hållbara, på kollektivtrafiken stödjande stadsstrukturens medel, så att Helsingfors särdrag bevaras. I generalplanen bereder man sig på en situation där Helsingfors år 2050 har 860 000 invånare och 560 000 arbetsplatser. I Helsingforsregionen bor då 600 000 fler invånare än i nuläget (i början av år 2016 nästan 1,5 miljoner invånare). Markanvändningen och trafiken anpassas allt tätare till varandra. Det regionala trafiksystemet och i synnerhet utvidgningen av spårtrafiknätet är av viktig betydelse. Grunden till kollektivtrafiksystemet är ett spårtrafiknät som utvidgas, med snabba stomförbindelser. De tvärgående kollektivtrafikförbindelserna förbättras avsevärt. Grunden till allt är god nåbarhet där nåbarheten till kollektivtrafiken betonas. Gångoch cykeltrafik prioriteras. Man vill att stadsstrukturen blir sådan att de dagliga tjänsterna finns i närheten. Stadsekonomin definierar starkt lösningen i generalplanen kraftigt och planens lösningar är av stor betydelse för en hög stadsproduktivitet i Helsingfors: starka företagsområden och ett tillräckligt bostadsutbud med god nåbarhet säkrar arbetsmarknadens funktion (nya arbetsplatsområden har inte föreslagits i utkastet till generalplan). Stadsstrukturen komprimeras överallt och dessutom utvidgas. Den ökade efterfrågan på stadsaktigt boende besvaras (innerstaden utvidgas radialt, stadsboulevarder byggs, centrumen byggs till stadscentrum och förortscentrumen blir urbana koncentrationer där arbetsplatser och boende blandas, i förortszonen placeras högt byggande (m.a.o. över 16 våningar), utanför centrumen byggs sådana koncentrationer av stora handelsenheter som tillåts i landskapsplanen). Ett av de största nya områden där det byggs, förutom stadsboulevarderna, är Malms flygfältsområde som planeras för ca 25 000 invånare. Klimatförändringen och stadens förmåga att anpassa sig till den samt energifrågor är i central position, tryggande av samhällets försörjningsberedskap för den tekniska infrans del. Helsingfors särskilda konkurrerande faktorer är ett historiskt lågt centrum, närheten till havet samt Centralparken som sträcker sig till centrum. De gröna näten bevaras fungerande, rollen som havsstad förstärks och kulturmiljöernas värden beaktas i utvecklingen av områdena. Kulturmiljöerna identifieras som Helsingfors styrka. Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn 040 846 5657, fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi
Tilläggsmaterial: Förslaget till Helsingfors generalplan med material finns till påseende på webben på adressen www.hel.fi/ksv under punkten Aktuella planer/nu för påseende. Samhälltekniska nämndens anvisningar för beredning av ett utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan (st 22.1.2015 7) Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan (kst 2.3.2015 90) Bilaga: Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin yleiskaavaehdotuksesta Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar 1 föreslå kommunstyrelsen att den ger utlåtandet i bilagan som Kyrkslätts kommuns utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan 2 justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet. Behandling Kommunarkitekt Tero Luomajärvi presenterade utkastet till utlåtandet för nämnden. Under diskussionen framställde ersättare Ville Salmela ett ändringsförslag som ingår som bilaga Yt 2 / 21.1.2016. Han föreslog att texten enligt bilagan tilläggs i slutet av utlåtandet som anvisningar för den fortsatta behandlingen. Salmelas förslag understöddes av ledamot Rehn. Omröstning Eftersom det hade framställts ett förslag som avviker från föredragandens beslutsförslag och som understötts, konstaterade ordföranden att nämnden måste rösta om ärendet. Ordföranden framställde följande omröstningsproposition, som godkändes: de som understöder föredragandens beslutsförslag röstar JA och de som understöder ersättare Salmelas förslag röstar NEJ. Vid omröstningen genom namnupprop gavs 6 ja-röster (Jäppinen, Hagelberg, Lounamaa, Panula, Seppänen, Kettunen), 3 nej-röster (Salmela, Rehn, Uimonen) och 1 blank röst (Männikkö). Med hänvisning till omröstningsresultatet konstaterade ordföranden att föredragandens beslutsförslaget hade vunnit. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom kommunstyrelsen för fortsatta åtgärder
Besvärsanvisning besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning Kommunstyrelsen Bilaga till föredragningslistan: - Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin yleiskaavaehdotuksesta, ehdotus kunnanhallitukselle 25.1.2016 Förslag Kommundirektören Kommunstyrelsen beslutar ge utlåtandet i bilagan som Kyrkslätts kommuns utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan. Behandling Direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen var närvarande vid sammanträdet under behandlingen av denna paragraf för att svara på kommunstyrelsens frågor. Under diskussionen föreslog II vice ordförande Pekka M. Sinisalo att följande punkt fogas till utlåtandet: Suomen kansalaisille tulee taata vapaa liikkuvuus pääkaupunkiin ja sieltä pois. Vapaan liikkuvuuden rajoittaminen on vastoin kansalaisten perusoikeuksia. Pieneen puolen miljoonan ihmisen Helsingin kaupunkiin kaavoituksella tahallaan aiheutetut liikenneruuhkat eivät palvele kenenkään etua. Ilmasto-asiat ovat tärkeitä, mutta päästötön autoilu on jo nyt mahdollista. Tahallaan aiheutetut ruuhkat lisäävät liikenteen päästöjä ja vastaavasti sujuva liikenne pienentää niitä. Keskeytetyt liikennevirrat aiheuttavat ajallisia ja rahallisia tappioita sekä yritysten, kansalaisten ja valtion toimintaedellytysten huonontumista. Tulevaisuuden yleiskaavassa on tärkeää nähdä Helsinki osana muuta Suomea ja edistää suomalaisten liikkuvuutta ja vasta toissijaisesti osana eurooppalaisten suurkaupunkien verkostoa. Liikennemuotoja tulee kehittää rinnakkain, ei vaihtoehtoja rajoittamalla. Ordförande Raija Vahasalo, ledamöterna Matti Kaurila och Michaela Lindholm samt ersättare Reijo Munther understödde Sinisalos förslag. Ersättare Reijo Munther föreslog följande: Kirkkonummen edellyttää, että Helsingin yleiskaava-aineistossa tulee hahmotella liikennemuotojen kehittämistä tätä suunnitelmaa huomattavasti tarkemmin ainakin 40 km etäisyydelle Helsingin keskustasta. Tällöin alueellisen liikenteen kokonaiskuva muodostuu merkittävästi koko työssäkäyntialueen kokonaisvaltaisemmaksi kuin nyt lausunnolla oleva Helsinki-keskeinen suunnitelma.
Ordförande Raija Vahasalo och ledamot Matti Kaurila understödde Munthers förslag. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade de ovan anförda förslagen, som har understötts. Kommunstyrelsen godkände Munthers förslag enhälligt. Kommunstyrelsen godkände inte enhälligt Sinisalos förslag, så ordföranden konstaterade att styrelsen måste rösta om förslagen. Ordföranden föreslog att omröstningen förrättas genom namnupprop så att de som understöder utgångsförslaget röstar ja och de som understöder Sinisalos ändringsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunstyrelsen enligt Sinisalos förslag. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 2 ja-röster (Hakapää, Kilappa) 10 nej-röster (Lindholm, Grönberg, Harinen, Hedberg, Munther, Kaurila, Lehtinen, Wichmann, Sinisalo, Vahasalo) En var borta (Adlercreutz). Sinisalos förslag fick fler röster. Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 göra följande ändringar i utlåtandet som ingår som bilaga till föredragningslistan: 2 följande punkter fogas till utlåtandet: 2.1. Suomen kansalaisille tulee taata vapaa liikkuvuus pääkaupunkiin ja sieltä pois. Vapaan liikkuvuuden rajoittaminen on vastoin kansalaisten perusoikeuksia. Pieneen puolen miljoonan ihmisen Helsingin kaupunkiin
kaavoituksella tahallaan aiheutetut liikenneruuhkat eivät palvele kenenkään etua. Ilmasto-asiat ovat tärkeitä, mutta päästötön autoilu on jo nyt mahdollista. Tahallaan aiheutetut ruuhkat lisäävät liikenteen päästöjä ja vastaavasti sujuva liikenne pienentää niitä. Keskeytetyt liikennevirrat aiheuttavat ajallisia ja rahallisia tappioita sekä yritysten, kansalaisten ja valtion toimintaedellytysten huonontumista. Tulevaisuuden yleiskaavassa on tärkeää nähdä Helsinki osana muuta Suomea ja edistää suomalaisten liikkuvuutta ja vasta toissijaisesti osana eurooppalaisten suurkaupunkien verkostoa. Liikennemuotoja tulee kehittää rinnakkain, ei vaihtoehtoja rajoittamalla. 2.2 Kirkkonummen edellyttää, että Helsingin yleiskaava-aineistossa tulee hahmotella liikennemuotojen kehittämistä tätä suunnitelmaa huomattavasti tarkemmin ainakin 40 km etäisyydelle Helsingin keskustasta. Tällöin alueellisen liikenteen kokonaiskuva muodostuu merkittävästi koko työssäkäyntialueen kokonaisvaltaisemmaksi kuin nyt lausunnolla oleva Helsinki-keskeinen suunnitelma. 3 beteckna bilagan som innehåller de av kommunstyrelsen beslutade ändringarna som bilaga till protokollet och ger den som Kyrkslätts kommuns utlåtande om förslaget till Helsingfors generalplan. Bilaga till protokollet - Bilaga 3 /Kst 25.1.2016 Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin yleiskaavaehdotuksesta, kunnanhallituksen päätös 25.1.2016 Besvärsanvisning Besvärsförbud