Kyrkslätts kommun Protokoll 5/2016 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Tid kl. 18:30 Plats Samhällstekniska kansliets sammanträdesrum Kielo, Ervastvägen 2, Kyrkslätt Närvarande Kettunen Kati ordförande Männikkö Kim viceordförande Hagelberg Harriet ledamot avlägsnade kl under behandlandet av 36 Jäppinen Pekka ledamot Lounamaa Maija ledamot Panula Pertti ledamot Rehn Pekka ledamot avlägsnade kl under behandlandet av 39 Seppänen Tarja ledamot Strandberg Ove ledamot Uimonen Jarmo ledamot Salmela Ville ersättare Övriga närvarande Kaurila Matti kommunstyrelsens representant Tirkkonen Jari sektordirektör, föredragare Häkkinen Raili förvaltningschef, protokollförare Luomajärvi Tero kommunarkitekt avlägsnade kl efter behandlandet av 41 Mäkinen Seppo planearkitekt avlägsnade kl efter behandlandet av 41 Pousi Annika tf. planerarkitekt avlägsnade kl efter behandlandet av 39 Hakamäki Anna planearkitekt avlägsnade kl efter behandlandet av 39 Viljanen Ilmari trafikplaneringsingenjör avlägsnade kl efter behandlandet av 37 Frånvarande Lassila Riitta ledamot Underskrifter Kati Kettunen ordförande Raili Häkkinen protokollförare

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Justering Protokollet är justerat och godkänt Maija Lounamaa protokolljusterare Kim Männikkö protokolljusterare Offentlig framläggning Samhällstekniska kansliet Raili Häkkinen protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Ärenden Rubrik Sid 34 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 35 Val av protokolljusterare 5 36 Detaljplanen för Briggstranden (ritn. nr. 3253), offentlig framläggning av 6 planförslaget enligt MBL 65 och MBF 27 (kst) 37 Kyrkslätts kommuns utlåtande om HRT:s planeringsanvisning för 12 kollektivtrafiken och definition av servicenivån för åren Godkännande av utvecklingsbilden för Masaby och Bobäck 2040 (kst, fge) Detaljplanen för Masabyporten (projekt 33111), godkännande av programmet 17 för deltagande och bedömning i enlighet med MBL 62 och Swegon Oy:s planläggningsinitiativ till ändring av detaljplanen för Munkkulla 20 (kst) 41 Avtal mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen gällande 23 markanvändning, boende och trafik, förhandlingsresultat (kst, fge) 42 Hemsjukvårdens bilplatser i närheten av husbolagens ingångar Samhällstekniska nämndens första delårsöversikt, dispositionsplanens utfall Tjänsteinnehavarbeslut för övervakning och meddelanden, samhällstekniska 30 nämnden 45 Kyrkslätts omfattande välfärdsberättelse och välfärdsplan

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Sammanträdets laglighet och beslutförhet Samhällstekniska nämnden Ordförande: Sammanträdet konstateras vara lagligt sammankallat och beslutfört. Beslut Konstaterades. Som sakkunniga fanns närvarande: - kommunarkitekt Tero Luomajärvi - planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen - planläggningsarkitekt Anna Hakamäki - planläggningsarkitekt Annika Pousi - trafikplaneringsingenjör Ilmari Viljanen - arkitekt Sami Heikkinen, serum arkkitedit Oy, 36

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Val av protokolljusterare Samhällstekniska nämnden Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Nämnden utser två protokolljusterare att elektorniskt justera protokollet från detta sammanträde. Protokollet justeras tisdagen Det justerade protokollet är offentligt framlagt på samhällstekniska kansliet onsdagen Beslut Nämnden valde Maija Lounamaa och Kim Männikkö att justera protokollet från detta sammanträde Protokollet justeras tisdagen Det justerade protokollet är offentligt framlagt på samhällstekniska kansliet onsdagen Besvärsanvisning besvärsförbud

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Detaljplanen för Briggstranden (ritn. nr. 3253), offentlig framläggning av planförslaget enligt MBL 65 och MBF 27 (kst) Samhällstekniska nämnden Bakgrund Briggstrandens område som ska planläggas har i Nylands landskapsplaner anvisats som område för tätortsfunktioner. I Kyrkslätts generalplan 2020 har området anvisats för hamn- och företagsverksamhet, boende och rekreation. Projektet stämmer också överens med utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 och Kommunstrategin I Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 har området anvisats för boende, även om det inte är regionens främsta område för boende. Uppgörandet av detaljplanen i Briggstranden är ett gemensamt projekt mellan Kyrkslätts kommun och Helsingfors stad. Avtalet om inledande av detaljplanläggning godkändes av kommunstyrelsen Målet är att på planeringsområdet genomföra ett bostadsområde med havstema, en attraktiv småbåtshamn samt att i vidare utsträckning utveckla Strömsbyområdet till ett regionalt centrum för båtbranschen. Helsingfors stads mål var ytterligare att placera platser för vinterförvaring av båtar på ett obebyggt område i sin ägo i närheten av stranden i Pickalaviken. Planeringsområdet har avgränsats så att funktionerna som ska planeras placerar sig i den befintliga hamnens omgivning. Detaljplanläggningen inleddes våren Beslutet om planeringen och projektets program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden ( 23). Mängden arbetsplats- och servicebyggande ökades redan i planutkastsskedet i förhållande till de preliminära målen för våningsytor i och med planens utredningsarbete och preciseringen av målen. Utkastet till detaljplan presenterades i samhällstekniska nämnden Under diskussionen som fördes gavs planläggningsenheten följande anvisningar för den fortsatta planeringen: - kontrolleras om parkeringsplatser5na fastställts enligt nämndens tidigare beslut - beaktas att också kommuninvånarna har en sjösättningsplats till förfogande - granskas att det finns en förbindelse via småbåtshamnen till rekreationsområdet - egnahemstomternas storlek övervägs ur tomtförsäljningssynvinkel trygga gång- och cykelleder säkerställs ända till centrum. Förslaget till detaljplan var framlagt Under framläggningstiden ordnades ett invånarmöte utlåtanden och 3 åsikter lämnades om planutkastet. Efter framläggningen lades planprojektet på is ända fram till hösten 2015 på grund av planläggnings- och trafiksystemtjänsternas bristfälliga resurser. Enligt planläggningsprogrammet är målet att godkänna detaljplanen under år 2016 men troligtvis behandlas den för godkännande först under år 2017.

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Planeringsområde Detaljplaneområdet ligger längst inne i Pickalaviken på Strömsbyvikens strand, på var sida om Strömsbyvägen. På området finns en hamn som förvaltas av Helsingfors stad och en cementstation som fungerar i anslutning till den, samt några äldre bostadshus. Planeringsområdet gränsar till Strömsby industriområde. I detaljplanen som uppgörs justeras beteckningen för användningsändamålet gällande KTY-kvarter 4211, som hör till detaljplanen för Strömsby industriområde, eftersom den nuvarande planbestämmelsen inte motsvarar den nuvarande efterfrågan. Kvarteret ligger i närheten av korsningsområdet mellan Strömsbyvägen och Ojangovägen. Planeringsområdet omfattar ca 51 ha markområden, av vilka Helsingfors stad äger ca 28 ha och Kyrkslätts kommun ca 23 ha. Planeringsområdet omfattar dessutom ca 13 ha vattenområde, av vilket Kyrkslätts kommun äger ca 2,5 ha och Helsingfors stad 10,5 ha. Planeringsområdets landskap domineras av Strömsby gårds åkerlandskap, hamnfunktionerna med sina cementsilor och av Finska Sockers fabrik och Kantviks småbåtshamn på stranden mittemot. Terrängen utgörs i huvudsak av bergssluttningar och en lerig dal. Terrängen är utmanande på grund av höjdförhållandena. Utredningar och planer som utarbetats Beredningen av planutkastet inkluderade granskning av omfattande utredningar och alternativ. Under utarbetandet av planutkastet har man gjort upp en arkeologisk inventering, en byggbarhetsutredning, en luftkvalitetsutredning, en flygekorreutredning, en landskapsmässig markanvändningsrekommendation och en undersökning av eventuellt förorenade markområden. Dessutom har preliminära allmänna planer för vattenförsörjningen och gator samt översvämningskartor gjorts upp. I samband med planförslagets utarbetningsskede färdigställdes inventeringen av den byggda kulturmiljön (Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson Oy) samt ett naturutlåtande, en naturutredning och en granskning av de ekologiska förbindelserna (Luontotieto Keiron Oy). Enligt utredningarna och inventeringarna finns det på området en byggnadshistoriskt och kulturhistoriskt betydande byggnad samt en delvis landskapsmässigt, kulturhistoriskt och byggnadshistoriskt värdefull områdeshelhet för kulturmiljön. Dessutom finns det på området livsmiljöfigurer av stor lokal betydelse och av lokal betydelse, en värdefull helhet, flygekorrars revir samt områden som lämpar sig för flygekorre, åkergroda och fladdermus. På området löper också några ekologiska förbindelser, som beaktats i planförslaget. Byggandet av kommunalteknik på området styrs av de allmänna planerna för gator och vattenförsörjning. De har gjorts upp redan under beredningen av planutkastet och planeringen fortsätter också efter att planförslaget lagts fram. Planförslaget och den kommunaltekniska planeringen har samordnats. Dessutom har projektplanen för Briggstrandens hamnområde utarbetats

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden under planens förslagsskede. Briggstrandens närmiljö- och bygganvisning har gjorts upp och den läggs fram tillsammans med planförslaget. Innehållet i detaljplaneförslaget i korthet samt de mest betydande ändringarna i planutkastet Målsättningen med planeringen är att trygga fortsatt hamnverksamhet samt att på området anvisa småbåtshamnsverksamhet och till verksamheten ansluten service och arbetsplatser. Därutöver planeras det havsnära boende med rekreationsområden samt rutter som betjänar Kyrkslättsbor även i större omfattning. I detaljplaneförslaget har ca v-m2 byggrätt anvisats för bostadsbyggande, vilket innebär ca 500 invånare på området. Bostadsbyggrätten har utökats något sedan planutkastet. För arbetsplatsoch servicebyggande har i verksamhetsutrymmet planerats ca v-m2. Boende har i planförslaget anvisats på kvartersområden för fristående småhus (AO), kvartersområde för småhus (AP) samt kvartersområde förbostadsbyggnader (A). Andelen småskaligt flervåningshusbyggande (A) har ökat jämfört med planutkastet. Man har försökt placera flervåningshusen, vars största tillåtna våningstal är fyra, i landskapet så att så många bostäders fönster som möjligt har utsikt mot vattnet. Småhusbetonat bostadsbyggande kommer i kanterna av Strömsby gårds åkerlandskap och backarna i de närliggande skogarna, så att de följer terrängens former. Våningstalet på området är två. Planbeteckningen för kvartersområdet för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL) möjliggör mångsidig användning av tomten i framtiden. Möjliga funktioner utöver boende är till exempel kvartershus, daghem eller kommersiella tjänster i liten skala. Invid Obbnäsvägen i närheten av Strömsbyvägens korsning finns ett kvarter för verksamhetsbyggnader (KTY). Terrängformerna, servituten och läget på en synlig plats innebär utmaningar för genomförandet. På kvartersområdet löper en naturgaslinje och ett transportavlopp. Av byggrätten i kvarteret får högst 2000 v-m2 användas som affärsutrymme för utrymmeskrävande detaljhandel. Byggnaden ifråga ska planeras så arkitekturen blir representativ, eftersom den verkar som visitkort för näringslivsverksamheten gällande båtliv i Strömsby. I Strömsbyviken bildas en småbåtshamn (LV) med kvarter för tillhörande verksamhetsutrymmen som anknyter till båtliv och som inte medför olägenhet för miljön (KTY). De nuvarande hamnfunktionerna (LS) fortsätter på området. I småbåtshamnen är det möjligt att genomföra service som stöder rekreationsbruk, så som restaurang- och caféverksamhet, programtjänster, utrustnings- och båtuthyrning samt förenings- och klubbverksamhet. Kvarteren för tillhörande verksamhetsutrymmen som anknyter till båtliv (KTY) stöder båthamnens verksamhet. Målet är att det på området placeras företag och funktioner som betjänar båtliv, såsom reparations- och båtförvaringstjänster och försäljning av båtutrustning. Placeringen av dessa verksamheter på området är synnerligen viktigt för förverkligandet av en

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden regional båtbranschkoncentration. Den tunga fordonstrafiken och servicetrafiken som hänför sig till kvarteren för tillhörande verksamhetsutrymmen som anknyter till båtliv (KTY) har styrts på områdets inre sida. Verksamheten i betongsilorna på området blir kvar och för dem bildas ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T). Finnsementti Oy planerar bygga två nya silor i anslutning till de befintliga silorna. Vinterförvaringen av båtar (LV-1) är förlagd till området söder om den nuvarande hamnen. De befintliga byggnaderna på vinterförvaringsområdet rivs och områdes utjämnas i enlighet med förvaringsbehoven. Man kan undersöka flyttning av den byggnadshistoriskt och kulturhistoriskt betydande byggnaden som finns på området. Den västra sidan av diket på Strömsby gårds åkerområde verkar som närrekreationsområde (VL) för invånarna och den norra delen som park (VP). Åkerns landskapsrum bevaras öppet. På närrekreationsområdet på den västra sidan av diket och i parken kan placeras odlingslotter (rp) till glädje för närområdets invånare. Gång- och cykelrutterna går genom området ifråga till kommunens rekreationsnätverk. En stor del av grönområdena på detaljplaneområdet har anvisats som närrekreationsområden (VL). Meningen är att områdena i mån av möjlighet ska bevaras i naturligt tillstånd. Förbindelsen på området leds till friluftsstråken, som ansluter sig till det omgivande rekreationsruttnätet. Området öster om diket på Strömsby gårds åkerområde förblir i jordbruksanvändning (MA). Områdets huvudgata är Strömsbyvägen i vars planering man förbereder sig på de utrymmesreserveringar som kollektivtrafiken fordrar. Det långsiktiga målet är dock att genomföra busstrafikens rutt från Kantviks centrum via det ännu obebyggda området Kantviksstranden till Briggstranden. I planens utarbetningsskede har en del av småhuskvarteren ändrats till kvartersområden för bostadsbyggnader (A). Dessutom har bostadsområdets planbestämmelser preciserats genom att stryka ett område för fritidsbostäder (RA) från planområdet, genom att omforma båthamnen och området för dess stödfunktioner och genom att göra mindre preciseringar i bestämmelserna och på områdena. Närmiljö- och bygganvisningar har också utarbetats i samband med uppgörandet av planförslaget. Den totala byggrätten i planförslaget har ökat något jämfört med planutkastet, eftersom man i samband med uppgörandet av planförslaget konstaterat att det inom Helsingforsregionen skett en klar förändring i efterfrågan på bostäder. Efterfrågan på flervåningshus har ökat och det förekommer knappt någon efterfrågan på småhusboende i bolagsform. Med anledning av det har i planförslaget anvisats mer byggande av flervåningshus på Briggstrandens område än i planutkastet. Arkitekt Sami Heikkinen från Serum Arkkitehdit Oy verkar som plankonsult och har kallats till sammanträdet.

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Beredning: planläggningsarkitekt Anna Hakamäki, tfn , Handlingar: - Förslaget till detaljplan för Briggstranden, beskrivning med bilagor (inkl. förminskning av plankarta, ritn. nr 3253 och illustration ritn. nr 3254) - planläggarens bemötanden till de inkomna utlåtandena och åsikterna om planutkastet - Briggstranden, anvisningar för näromgivning och byggnadssätt Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att 1. styrelsen godkänner planläggarens bemötanden till responsen om planutkastet enligt bilagan till detta ärende 2. styrelsen offentligt lägger fram förslaget till detaljplan för Briggstranden (ritn.nr 3253) med tillhörande handlingar i enlighet med MBL 65 och MBF 27 för minst 30 dygn samt begär utlåtanden av följande instanser: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Nylands förbund Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Polisinrättningen i Västra Nyland Helsingforsregionens trafik (HRT) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Museiverket Esboregionens miljö- och hälsoskydd Caruna Espoo Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Abp TeliaSonera Finland Abp DNA Gasum Oy Ab Fingrid Ab Byggnadstillsynen Miljövården Vattenförsörjningsverket Serviceproduktion Vård och omsorg Bildningsväsendet Kulturväsendet Idrottsväsendet Ungdomsväsendet Namnkommittén Näringslivsväsendet Äldrerådet

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Handikapprådet Kyrkslätts miljöförening r.f. Kyrkslätt Natur och Miljö r.f. Kantvik asukasyhdistys r.y. Pro Strömsby r.f /r.y. Kyrkslätts småfastighetsförening Kantvikin Purjehtijat ry 3. innan behandlingen i kommunstyrelsen ska innehållet i bemötandena 3.3, 20.2 och 21.2 korrigeras i närmiljö- och bygganvisningarna. Behandling 4. det innan detaljplanen godkänns ska finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal mellan kommunen och markägaren. Planläggningskonsulten arkitekt Sami Heikkinen från Serum Arkkitehdit Oy presenterade planprojektet för nämnden. Beredare Anna Hakamäki berättade vid sammanträdet om ändringar som gjorts i planläggarens bemötanden efter att föredragningslistan skickats samt om andra smärre tekniska justeringar. Korrigeringarna har gjorts i planhandlingarna. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom kommunstyrelsen för fortsatta åtgärder Besvärsanvisning besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Kyrkslätts kommuns utlåtande om HRT:s planeringsanvisning för kollektivtrafiken och definition av servicenivån för åren Samhällstekniska nämnden Helsingforsregionens trafik - samkommunen HRT begär ett utlåtande av sina medlemskommuner om definition av servicenivån på HRT-området och om planeringsanvisningen för kollektivtrafiken som ligger som grund för den. Planeringsanvisningen för kollektivtrafiken som HRT upprättat har gjorts utgående från servicenivå-, rutt- och tidtabellsplaneringens behov. De mest betydande förändringarna i anvisningen berör planeringsprinciperna samt förändringar i minimivärdena för servicenivåklassernas turutbud. Planeringsprincipen baserar sig på koncentrering av trafiken kring de kollektivtrafikkorridorer med störst efterfrågan. Detta kan betyda långa gångavstånd för dem som bor avsides. Långa gångavstånd kompenseras ändå med tätt utbud som kollektivtrafikkorridoren. Det finns fyra områden med servicenivåklass *** i Kyrkslätt; Kyrkslätts centrum, Tolls, Jorvas och Masaby. Servicenivån vid Tolls stationsomgivning har stigit tack vare förbättringen i tågtrafikens servicenivå. I Kyrkslätt har servicenivån för tre stjärnor utvidgats vid resecentret och i Masabyomgivningen på basis av gångavstånden. Servicenivåmålet för områdena utanför Veikkola tätorts mellersta del och de mest avlägsna delarna på Sundsbergsområdet har sänkts. I de nya anvisningarna har kraven på turintervaller förenhetligats och man har avstått från transportmodellspecifika turintervallkrav. Gällande servicenivåklass *** har den tidigare buss- samt lokaltågsspecifika turintervallet på minuter under rusningstid ersatts med ett allmänt turintervall på 20 minuter. Turintervallet på minuter under dagtid och tidig kväll har ersatts med ett turintervall på 30 minuter. Servicenivåklassen har förbättrats genom förkortande av de målmässiga maximala gångavstånden till stam- och spårtrafikens hållplatser samt till andra busshållplatser till 100 meter. Miniminivån för serviceklass * har för tidpunkten för trafikens inledandes och avslutandes del sänkts med 15 minuter under vadragmorgnar varvid den första turens ankomsttid i Helsingfors centrum vore kl Tidpunkten för trafikens avslutande inom serviceklassen har tidigarelagts med 30 minuter varvid trafiken avslutas tidigast kl på kvällarna. Kyrkslätts kommuns utlåtande Kyrkslätts centrum växer och dess kraftiga utveckling kommer att fortsätta. För att kollektivtrafikens attraktivitet i kommunen ska stiga och fordonstrafikrusningen minska ska servicenivån för kollektivtrafiken i Kyrkslätts centrum utvecklas mot nivån *** "servicenivå som är konkurrenskraftig gentemot personbil". HRT-områdets alla övriga områdescentra uppnår redan denna servicenivå. I planeringsanvisningen formas grunden för kollektivtrafiksystemet av spåroch busstrafikens stamförbindelser med täta intervall samt

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden anslutningstrafikens linjer som matar till dessa. Stamförbindelsernas körtider ska absolut vara attraktiva också på HRT:s randområden, såsom i Kyrkslätt. Det ska finnas ett tillräckligt stort utbud av snabb spår- och busstrafik utan byten inom stamförbindelserna mot Helsingfors som betjänar dem som stiger på i startändan så väl som möjligt. Inom ruttplaneringen ska man eftersträva att också på områden som Kyrkslätt skapa så attraktiva rutter som möjligt och snabba förbindelser med så små kostnader som möjligt. Inom planeringsprinciperna ska man också beakta hur glest bebodda regioner på landsbygden på kostnadseffektivt sätt kan bli en del av kollektivtrafiksystemet. Beredning: trafikplaneringsingenjör Ilmari Viljanen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: Lausuntopyyntö Joukkoliikenteen palvelutaso Joukkoliikenteen suunnitteluohje HSL-liikenteessä Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar godkänna utlåtandet om planeringsanvisningar och definition av servicenivån för kollektivtrafiken. Protokollet justeras för denna paragrafs del vid sammanträdet. Behandling Trafikplaneringsingenjör Ilmari Viljanen närvarade vid sammanträdet för att presentera utlåtandet till HRT för nämnden. Nämnden beslutade enhälligt ersätta ordet "effektivt" med ordet "kostnadseffektivt" i utlåtandet. Denna tekniska korrigering görs i den ovanstående utlåtandedelen. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom Helsingforsregionens trafik - samkommunen HRT Besvärsanvisning rättelseyrkande till samhällstekniska nämnden

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Godkännande av utvecklingsbilden för Masaby och Bobäck 2040 (kst, fge) Samhällstekniska nämnden Avsikten med utvecklingsbilden Utvecklingsbilden för Masaby och Bobäck 2040 har upprättats som grund för delgeneralplanerna som upprättas för området. Masaby delgeneralplan har anhängiggjorts år 2013 och Bobäcks delgeneralplan år I utvecklingsbilden skissas den önskade utvecklingen av markanvändningen upp i allmänna drag och på principnivå. Det är en strategisk plan som innehåller utvecklingsmålen för området. I planen betonas samhällsstrukturfrågor så som funktionalitet, principer för placering av tilläggsbyggande, planering av centrum- och servicenät, trafikarrangemang och utveckling av samhällets grönstruktur. Utvecklingsbilden för markanvändningen har inga rättsverkningar som avses i markanvändnings- och bygglagen. Beteckningarna på kartan över utvecklingsbilden är symboliska och allmänna och ska inte tolkas som exakta områdesreserveringar. I utvecklingsbilden har man tagit ställning till utvecklingen av markanvändningen på ett något mer omfattande område än avgränsningen för Masaby och Bobäcks delgeneralplaner. Utgångspunkter, bakgrundsmaterial och mål Masaby och Bobäck ligger i östra Kyrkslätt på området mellan sjön Vitträsk och området längst inne i Esboviken. Masabyvägen, Kustbanan och Ring III löper genom området i nord-sydlig riktning. Masabyvägen är en del av den historiska Stora Kustvägen mellan Åbo och Viborg, vilken senare också var en del av förbindelsen mellan Stockholm och St. Petersburg. Masaby tätort har byggts i huvudsak längs Masabyvägen, men också längs Smedsbyvägen och Hommasbågen. I Bobäck finns bebyggelsen längs Masabyvägen och därutöver längs Hommasvägen, Gränsnäsvägen och Fasavägen. Andra bostadsområden i Masaby är Nissniku och Skogstorpet samt Herrgårdsstrandens område som genomförts senare. I Masaby har industri- och lagerverksamhet placerats på området mellan Masabyvägen och Ring III. Områdena i Bobäck mellan Masabyvägen, Ring III och järnvägen används i huvudsak av lantbruket. Då utvecklingsbilden upprättats har man utnyttjat bl.a. strategiska planeringshandlingar samt olika utredningar som upprättats för området. I planeringen av markanvändningen bör man ta som utgångspunkt stödjande av byggande av ett hållbart samhälle och genom det harmonisering av samhällsstrukturen. Samordnandet av trafiksystemet och markanvändningen har i det här målet en central roll. I planeringen av nya områden bör man därför sträva efter att minska bilberoendet och planera nya områden som i utgångsläget stöder sig på kollektivtrafik. Med tanke på energieffektivitet är målsättningen att övergå till ett kolfattigt samhälle där man strävar efter att

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden minska klimatkonsekvenserna. Samhällstekniska nämndens måldiskussion Samhällstekniska nämnden förde en måldiskussion om målsättningarna för Masaby och Bobäck delgeneralplaner ( 81). Som anvisningar för uppgörandet av delgeneralplaner för Masaby och Bobäck framförde nämnden följande: - existerande trafikförbindelser bör utvecklas - spårförbindelsen bör utvecklas mot stadsbanan - främjandet av användningen av kollektivtrafik bör beaktas - motionsmöjligheter bör föras närmare människorna - natur- och landskapsutredningar bör inledas i april ett utlåtande bes av Helsingforstraktens ornitologiska förening - uppmärksamhet bör fästas vid grönnätet som innefattar ekologiska korridorer och friluftsrutter - i mån av möjlighet främjas byggande av datakommunikationsnät på det nya vägavsnittets nivå - grannkommunernas planer beaktas och sammanjämkas - verksamhetsförutsättningarna för Bobäcks hållplats bör tryggas och man bör sträva efter att bevara byn sammanhängande och bevara förbindelsen till Ring III - vid behov utreds en bättre plats för stationen - byggandet i banområdet görs tätare, men på andra platser byggs glest och byaktigt. I samband med behandlingen av programmet för deltagande och bedömning gällande delgeneralplanen för Masaby (St ) lades till som mål för planen att Bobäcks hållsplats kommande öde beaktas. Beslutet som gäller indragning av Bobäck tåghållplats har fattats i HRT:s styrelse i slutet av år 2015 och lokaltågen slutade stanna vid hållplatsen Kommunen har föreslagit för HRT att busslinje 911 anvisas ersättande busstrafik som också trafikerar på veckoslut till följd av indragningen av Bobäcks tåghållplats (Kst ). Till följd av ovanstående kan principerna för utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 inte längre till alla delar tas i beaktande vid planeringen av markanvändningen. Innehåll och teman för utvecklingsbilden De centrala målsättningarna för utvecklingsbilden för Masaby och Bobäck beskrivs som fyra teman som har lyfts upp ur en mängd strategiska planer och utgångspunkter som framställts av utgångsdata. Temana är: - en levande stationsomgivning - en livskraftig landsbygd - smidiga sätt att röra sig samt - framtidens arbetsplatser. Alla faktorer som lyfts fram inom temana fungerar redan nu som resurs eller potantial i Masaby eller Bobäck. Genom utvecklingsbilden och den fortsatta planeringen som följer därav kan de möjligheter som dessa erbjuder konkretiseras och förenas till att stödja varandra och till en fungerande

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden helhet. Utöver temana betonas mångformigt boende, fungerande trafikarrangemang samt utveckling och samordning av närservicen och näringslivet. Vad härnäst? Temana som framförts i utvecklingsbilden och riktlinjerna för markanvändningen främjas och specificeras i delgeneralplanen som utarbetas för området samt i detaljplaneprojekten. Riktlinjerna som ingår i utvecklingsbilden främjas också i andra planer och separata projekt för området. Planeringssystemet för markanvändningen preciseras etappvis. Med anledning av detta konkretiseras åtgärderna som är väsentliga för genomförandet av temana noggrannare i det mer detaljerade planläggningen. Samtidigt framförs också nödvändiga medel och bestämmelser för att uppnå målet i fråga. Beredning: planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen, tfn och planläggningsarkitekt Annika Pousi, tfn , fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi Handlingar: - En stad nära naturen - Utvecklingsbild för Masaby och Bobäck 2040 Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner utvecklingsbilden för Masaby och Bobäck och sänder den vidare till kommunfullmäktige för godkännande. Behandling Planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen presenterade utvecklingsbilden för nämnden. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom kommunstyrelsen för fortsatt behandling Besvärsanvisning besvärsförbud eftersom ärendet gäller behandling

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Detaljplanen för Masabyporten (projekt 33111), godkännande av programmet för deltagande och bedömning i enlighet med MBL 62 och 63 Samhällstekniska nämnden Planeringsområdets läge Masabyporten ligger i Masabys tätort, på området mellan kustbanan och Ring III, och omfattar även korsningsområdet mellan Ring III och Sundsbergsvägen. Sundsbergsvägen löper genom planeringsområdet och är Masabys huvudsakliga infart. Områdets tillgänglighet är bra: trafik- och kollektivtrafikförbindelserna fungerar, i synnerhet mot huvudstadsregionen. Man följer med hur korsningsområdet mellan Ring II och Sundsbergsvägen fungerar eftersom Masabyområdets befolkningsantal ökar kraftigt de närmaste åren. Masabys tåghållplats ligger ca 300 meter norr om planeringsområdet. Sundsbergsvägens busshållplatser ligger i omedelbar närhet av planeringsområdet. Bakgrund Detaljplanen för Masabyporten har i det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet föreslagits bli inledd år Detaljplaneprojektet stämmer överens med utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040, eftersom Masaby i utvecklingsbilden märkts ut som tyngdpunktsområde för utveckling av markanvändningen. Dessutom förverkligar den även Kyrkslätts kommunstrategi I Nylands landskapsplaner har Masabyområdet anvisats som område för centrumfunktioner och närmiljön som område som ska göras tätare till ett område för tätortsfunktioner. I Masaby delgeneralplan, som är anhängig, ändras planeringsområdets markanvändning att motsvara målen i projektets program för deltagande och bedömning. I Kyrkslätts generalplan 2020 har för markanvändningen på planeringsområdet reserverats för enskild service, förvaltning och annan företagsverksamhet (PT). På planeringsområdet gäller delar av fyra detaljplaner. Uppgörandet av planen för utrymmesreservering för Stamväg 50 (Ring III) är i sitt slutskede och planen torde föreläggas Trafikverket till behandling för godkännande sommaren Det är viktigt för Kyrkslätts kommun att det i den pågående detaljplanen för Masabyporten anvisas utrymmesbehov för att bygga en planskild korsning mellan Ring III och Sundsbergsvägen. Kommunen verkar aktivt för att få den planskilda anslutningen till förteckningen över trafiksystemplaner, för projektet torde vara för omfattande för KUHA-listan för Helsingforsregionens kostnadseffektiva trafikprojekt. De kommunaltekniska tjänsterna inledde utarbetandet av en allmän plan för Masabyvägen år Man har för avsikt att utöka uppdraget så att det också omfattar planeringsområdet för Sundsbergsvägens del. Dessutom anhängiggjordes år 2016 uppgörandet av kvalitets- och miljöplanen för Masaby. I projektet tar man ställning till bl.a. Sundsbergsvägens gatumiljö.

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden I detaljplanen som görs upp ska ett tillräckligt järnvägsområde reserveras för stadsbanan. Banförvaltningscentralen och Kyrkslätts kommun har i tiden gjort en banteknisk utredning om närtågstrafiken. I planeringen ska man beakta den trafikmässiga och bantekniska utredningen om utvecklingen av närtågstrafiken Esbo-Kyrkslätt (Sito Oy). Västra Nylands räddningsverk har föreslagit att kommunen ska bereda sig på att placera brandverket på Masabyområdet invid de goda trafikförbindelserna. I detaljplanen undersöks möjligheten att placera en eventuell brandstation söder om Sundsbergsvägen. Planeringsutmaningar och utredningar som ska göras Avsikten är att ändra det befintliga arbetsplatsområdet till ett område med seniorboende så att där placeras ett vårdhem och därtillhörande serviceboende. På området kommer också vanligt boende för t.ex. familjemedlemmar som vill bo nära den anhörige i vårdhemmet. Den svåraste planeringsutmaningen för detaljplanen för Masabyporten torde vara bullret från trafiken och bekämpningen av det. Planeringsområdet gränsar till betydande trafikleder. Detaljplanen ska göras så att bullret inte stör områdets kommande invånare. Att detaljplanen genomförs stegvis är en tilläggsutmaning. En utredning om luftkvaliteten ska göras upp och vibrationseffekterna från tågtrafiken ska utredas. Att ordna trafiken samstämt med vägnätet på lång sikt ställer utmaningar för både planeringen och behandlingen av dagvatten i närheten av naturskyddsområdet. Kommunen utreder förutsättningarna för genomförande av en eventuell brandstation. Dessutom utarbetas en preciserande naturutredning för vissa områden och utreds förekomsten av eventuell sulfidlera på området. Planens preliminära tidtabell Målet är att utkastet till detaljplan för Masabyporten behandlas av samhällstekniska nämnden hösten Innan behandlingen av detaljplaneförslaget vore det skäl att ha kännedom om responsen om utkastet till delgeneralplan för Masaby. Förslaget till detaljplan ska behandlas i organen våren Målet är att detaljplanen godkänns i kommunfullmäktige före utgången av år Om responsen om delgeneralplaneprojektet tydligt står i strid med markanvändningen i detaljplanen för Masabyporten, måste man överväga om man blir tvungen att binda tidpunkten för godkännandet av detaljplanen i kommunfullmäktige till beslutet om att delgeneralplanen vunnit laga kraft. Övrigt Kommunstyrelsen godkände avtalet om inledande av planläggning gällande detaljplanen för Masabyporten Myndighetsförhandlingen för detaljplanens inledningsskede har hållits Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Handlingar: - Detaljplanen för Masabyporten, program för deltagande och bedömning Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar godkänna 1. programmet för deltagande och bedömning för detaljplanen för Masabyporten i enlighet med MBL 62 och arkitekt Petri Tuomala som markägarens plankonsult. Behandling Kommunarkitekt Tero Luomajärvi presenterade programmet för deltagande och bedömning för nämnden. Ledamot Pertti Panula föreslog att följande läggs till i planen som en teknisk korrigering (punkten natur, jordmån och rekreation): - Sundets naturskyddsvärde tas ändå i beaktande vid planeringen. Förslaget godkändes enhälligt. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade i enlighet med beslutsförslaget, med beaktande av den tekniska korrigeringen ovan. För kännedom - planläggningsenheten - plankonsult Besvärsanvisning Punkt 1: - beslutet är beredning och går inte att överklagas. Det är dock möjligt att framföra begäran om samråd enligt 64 i markanvändnings- och bygglagen. Punkt 2 - besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Swegon Oy:s planläggningsinitiativ till ändring av detaljplanen för Munkkulla (kst) Samhällstekniska nämnden Bakgrund Till Kyrkslätts kommun har lämnats in ett planläggningsinitiativ (342/ /2016) där man föreslår ändring av markanvändningen på tomt 1 i KTY-kvarteret 203 på så sätt att det är möjligt att där placera detaljhandel. Den som uppgjort planläggningsinitiativet har ansökt om undantagstillstånd för tomten i sin ägo, eftersom en del av fastigheten för närvarande inte är i användning. Kommunstyrelsen har beslutat ( 6) att näringspolitiska eller annars ur kommunens synvinkel viktiga planläggningsinitiativ föreläggs kommunstyrelsen då de inkommit. Detaljplanen för Munkkulla (kvarteren 202 och 203) godkändes i kommunfullmäktige och den vann laga kraft Vid uppgörandet av detaljplanen föreslog markägaren inte placering av en affärslokal i byggnaderna på tomten, fastän kommunen då hörde sig för om saken och markägaren under uppgörandet av planen skulle ha kunnat inverka på markanvändningen på tomten. Detaljplanen för Munkkulla ligger på område för centrumfunktioner i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1, så det är i princip möjligt att placera detaljhandel på området. Visserligen konstateras i planläggningsinitiativet inte vilken omfattning man eftersträvar för affärsutrymmet för detaljhandel. I den anhängiga ansökan om undantag har den som gjort planläggningsinitiativet meddelat att den behövliga byggrätten för detaljhandel i två byggnader är ca 1000 v-m2. Eventuella åtgärder Kommunen tillåter inte placering av en livsmedelsbutik på planinitiativtagarens tomt, eftersom bestämmelsen som gäller detta införs enligt kommunens praxis i detaljplanerna. Markanvändnings- och bygglagen (undantag: ) har ändrats fr.o.m så att kommunen kan göra ett något större undantag från detaljplanen än NTM-centralens tidigare prövningsbaserade undantag. Kommunarkitekten har hört sig för om avvikelsen i fråga om beslutsfattandet i kommunen gällande Swegon Oy:s planläggningsinitiativ hos en affärsexpert vid Nylands NTM-central (alternativ 1 grundar sig på undantag från detaljplanen). Till varje nedan presenterade förfaringssättalternativ som uppgjorts med anledning av planläggningsinitiativet hör en granskning av trafikens funktion i korsningen mellan Västerleden och Åbackavägen där NTM-centralen övervakar funktionen. NTM-centralen fordrar uppgörande av ovan nämnda funktionsgranskning. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har i flera samband framfört att om ovanstående korsnings funktion äventyras i och med ökande trafikmängder, kan den dras in. Med anledning av detta fordrar planläggnings- och trafiksystemtjänsterna att granskningen av trafikens funktion uppgörs innan eventuellt undantag från detaljplanen eller innan uppgörandet av detaljplaneändring. Granskningen utarbetas av en konsult som anställs av markägaren.

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden I alla alternativ fordrar affärsutrymmen för detaljhandel en bilplatsdimensionering på 1 bp/40 v-m2. Alternativ 1; undantag från detaljplanen Kommunarkitekten har frågat Nylands NTM-central hur stort undantag det skulle vara möjligt att göra på tomten som planläggningsinitiativet gäller. Svaret man fick på förfrågan var att av tomtens byggrätt (4380 v-m2) kan med kommunens beslut tillåtas byggande av ett affärsutrymme på ca 400 v-m2. Om 10 % av byggrätten skulle anvisas som affärsutrymme, skulle det innebära ca 425 v-m2 affärsutrymme. Enligt kommunarkitektens bedömning skulle affärsutrymmets byggrätt genom undantaget kunna vara högst 500 v-m2, vilket är under 12 % av byggrätten. Motivering för undantaget är närområdets KTY-tomter, på vilka det är tillåtet att bygga begränsat med affärsutrymme som till exempel i Abrasbackens detaljplan. Alternativ 2; planändring på markägarens tomt Den som uppgjort planläggningsinitiativet kan inleda uppgörandet av detaljplaneändringen på sin tomts område efter att avtalet om inledande av planläggning mellan tomtens markägare och kommunen godkänts i kommunstyrelsen. Markägaren svarar för kostnaderna för uppgörandet av detaljplanen. Innan godkännandet av detaljplanen i kommunfullmäktige har ett markanvändningsavtal ingåtts mellan markägaren och kommunen eller markägaren betalat kommunen en avgift för styrning av planläggningen. Alternativ 3; planändring på båda tomterna i kvarteret Den som gjort planläggningsinitiativet kan inleda uppgörandet av detaljplaneändringen för området i kvarter 203 så att kvartersområdet planeras som en helhet med beaktande av båda tomternas parkerings- och servicearrangemang samt byggnadernas sikt till Västerleden. På kvarterets andra, av kommunen ägda tomt, får man bygga en stor detaljhandelsenhet och en bränsledistributionsstation då återvinningscentralens verksamhet flyttat till Sortti-stationen i Jorvas. I det här alternativet utarbetar markägarens konsult en detaljplan, men kommunen producerar planmaterialet i fråga om sin tomt. Markägaren svarar för kostnaderna för uppgörandet av detaljplanen. Innan godkännandet av detaljplanen i kommunfullmäktige har ett markanvändningsavtal ingåtts mellan markägaren och kommunen eller markägaren betalat kommunen en avgift för styrning av planläggningen. Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: - Ote Munkinmäen asemakaavasta (korttelit 202 ja 203) - Maanomistajan kaavoitusaloite ( ) Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att den ger anvisningar om förfarandet gällande Swegon Oy:s planläggningsinitiativ i kvarter 203 i detaljplanen för Munkkulla. Behandling

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Kommunarkitekt Tero Luomajärvi redogjorde för planläggningsinitiativet för nämnden. Efter diskussionen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag att lyda som följer: Samhällstekniska nämnden beslutar ge kommunstyrelsen anvisningar om Swegon Oy:s planläggningsinitiativ i kvarter 203 i detaljplanen för Munkkulla. Beslut Nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen följande anvisningar: - planläggningsenheten förhandlar med instansen som tagit initiativ till planläggningen om alla alternativ innan ärendet behandlas av kommunstyrelsen. - ifall byggrätten på 500 v-m2 för affärsutrymmet som kan beviljas genom undantag inte räcker till, utan det görs en detaljplaneändring, ska granskningen också omfatta den andra tomten i kvarteret vilken ägs av kommunen. För kännedom Besvärsanvisning kommunstyrelsen för fortsatt behandling besvärsförbud eftersom ärendet gäller beredning

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Avtal mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen gällande markanvändning, boende och trafik, förhandlingsresultat (kst, fge) Samhällstekniska nämnden Allmänt MBT-avtalförhandlingarna mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen framskred till ett avtalsutkastskede. Stadsdirektörerna i Hyvinge och Kervo fungerade som KUUMA-regionens förhandlare. KUUMA-direktionen har behandlat MBT-avtalet vid sitt sammanträde ( 35) och beslutat förordra att förhandlingsresultatet och avtalet godkänns i städernas/kommunernas förtroendeorgan förutsatt att staten för sin del har bekräftat att den förbinder sig till att finansiera Klövskogs omfartsväg. I diskussionen som fördes i direktionen framkom dessutom att representanterna från Nurmijärvi förhandlar med kommunikationsministeriet om kostnadsfördelning för Klövskogs omfartsväg (förhandlingen har hållits). Enligt en preliminär uppskattning kommer minister Berner att underteckna en handling som gäller statens förbindelse under vecka 19. I det fallet skulle både underteckningsprotokollet daterat (se bilaga nr 1a) och det ursprungliga förhandlingsresultatet (se bilaga nr 1b) komma till behandling. Kommunikationsministeriets representant meddelade vid MBT-delegationens och HRT-delegations gemensamma sammanträde att minister Berner inte undertecknar statens förbindelse innan de eventuella justeringarna i kollektivtrafiksystemet som fungerar som ram för Helsingforsregionens trafiksystem har gjorts i förhandlingsresultatet. Skrivelsen i förhandlingsresultatet är följande: Osapuolet pitävät tärkeänä, että Helsingin seudun liikennejärjestelmän runkona toimii edelleen kokonaisvaltaisesti järjestetty joukkoliikennejärjestelmä. (På svenska: Parterna anser att det är viktigt att ett helhetsbetonat kollektivtrafiksystem fortsättningsvis fungerar som stomme för Helsingforsregionens trafiksystem). Betydelsefullt för Kyrkslätt Markanvändning och boende MBT-avtalets förhandlingsresultat siktar mot en betydande ökning i antalet bostäder i Helsingforsregionen. I början av avtalsperioden, år 2016 är målet för bostadsproduktionen bostäder och i slutet, år 2019, Under avtalsperioden förbinder sig regionens kommuner till att under perioden färdigställa totalt 6,2 miljoner (med betaktande av över- och underskottet från föregående period) våningskvadratmeter (i genomsnitt 1,5 milj. v-m2 / år). I enlighet med förhandlingsresultatet sköter kommunerna i huvudstadsregionen vid tomtöverlåtelsen om att ca 20 % av målet för bostadsproduktionen är statsstödd normal 40-årig räntestöds-hyresbostadsproduktion och hyresbostadsproduktion för specialgrupper. Motsvarande tal i KUUMA-kommunerna är 10 %. Objektsområdena för bostadsproduktionen är i första hand områden som gällande samhällsstruktur, kollektivtrafik och service är lätt tillgängliga, såsom t.ex. zoner enligt markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050.

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden Den förpliktande bostadsvåningsytan som ska detaljplaneras i Helsingforsregionens kommuner och målen för bostadsproduktionen har bokförts (se bilaga 1c till ärendet). Ändringarna är kvantitativt betydande; som följd av förhandlingsresultatet stiger boendets bindande årliga krav på byggrätter i alla kommuner i regionen med minst en tredjedel från nivån under senaste avtalsperiod och på motsvarande sätt stiger målet för bostadsproduktionen med 20 %. Enligt förhandlingsresultatet ska Kyrkslätt årligen färdigställa nästan 400 nya bostäder för att målet för ARA-bostadsproduktionen ska förbli på 20 % (79 bostäder/år). Av den statsstödda bostadsproduktionen ska hälften (Kyrkslätt: 39 bostäder/år) vara 40-årig räntestöds-hyresbostadsproduktion. Av tabellen nedan framgår den ovan beskrivna förändringen jämfört med den tidigare avtalsperioden. Årlig bostadsbyggrätt (v-m2) Årlig bostadsproduktion (antal) MBT-intentionsavtal (mål) 330 (mål) MBT-avtal (bindande) 394 (mål) Den nya bostadsbyggrätten som uppkommer av den kommunspecifika årliga detaljplaneringen har i förhandlingsresultatet ändrats till bindande och för att den betydande ökningen kan uppnås i Kyrkslätt förutsätter det förstärkta planläggningsresurser. Många kommuner i regionen blir tvunga att bereda sig på detta kommunerna i huvudstadsregionen har redan förstärkt sina planläggningsresurser då de förberett sig på genomförandet av förhandlingsresultatet. Också i Kyrkslätt finns det skäl att anställa minst två nya planläggningsarkitekter till planläggnings- och trafiksystemtjänsterna. Utvecklingsgruppen för planläggningsprogrammet föreslog i sitt åtgärdsförslag (samhällstekniska nämnden 26 ) att planläggningsresurserna utökas med två nya planläggningsarkitekter, men då kände man inte till MBT-avtalets förhandlingsresultat, där Kyrkslätts krav på bostadsbyggrätt utökades med en tredjedel. Saken bör beaktas i samband med upprättandet av budgeten. I förhandlingsresultatet har man för Kyrkslätts kommun uppställt ett bindande årligt krav på bostadsbyggrätt samt ett mål för bostadsproduktionen. Eftersom siffrorna som skrivits in i förhandlingsresultatet baserar sig på siffrorna i siffrorna för den tidigare avtalsperioden, i vilka man gjort procentjusteringar, vorde det att rekommendera att kommunen uppställer egna mål som är lättare att minnas, vilka beskrivs i tabellen nedan. Siffrorna som presenteras i MBT-avtalets förhandlingsresultat och siffrorna som anvisats i tabellen nedan avviker bara lite från varann. Kyrkslätts kommuns målsättningar Årlig bostadsbyggrät t (v-m2) Årlig bostadsproduktio n (antal) Stödd bostadsproduktio n totalt (antal) Andelen (antal) 40-årig hyresbostadsproduktion Trafik

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 5/ Samhällstekniska nämnden För Kyrkslätt är HRT-medlemskapet viktigt och därför är kommunens mål att stommen för trafiksystemet också i fortsättningen ska vara kollektivtrafik som ordnas på ett helhetsbetonat sät, såsom det också står skrivet i förhandlingsresultatet. Kommunens kollektivtrafikmyndighet med befogenheter är HRT. Också i övrigt är utvecklingsmålen som skrivits in i förhandlingsresultatet förenliga med kommunens viljeläge och värda att understödas. Det av staten anvisade stödet för små kostnadseffektiva trafikprojekt (s.k. MBT-peng) är ett viktigt förhandlingsresultat för KUUMA-kommunerna, där totalt 15 milj. euro i MBT-pengar finns att få under avtalsperioden förutsatt att kommunerna använder motsvarande summa för åtgärdena. Hälften av stödet inriktas på KUUMA-kommuner och hälften på huvudstadsregionen. Utgångspunkten är projektet Små kostnadseffektiva åtgärder (KUHA) och dess olika teman, vilka är gång och cykling (1), kollektivtrafik och infartsperkering (2), förbindelser och service inom logistik (3), stödjande av en förtätad markanvändning (4) samt bullerskydd (5), som beretts i samband med upprättandet av Helsingforsregionens trafiksystemplan 2015 (HLJ 2015). Kyrkslätts kommun eftersträvar att få MBT-pengar för sina projekt. I enlighet med förhandlingsresultatet förbinder sig staten och kommunerna i regionen att under avtalsperioden genomföra investeringar i infartsparkering i enlighet med den kostnadsfördelning som presenteras i avtalsförslaget. Avsikten är att upprätta projektprogrammet som berör ärendet under år 2016 som HLJ-samarbete. I trafiksystemplanen för Helsingforsregionen 2015 (HLJ 2015) i anslutning till MBT-avtalets förhandlingsresultat har man räknat upp de regionalt mest betydande trafikprojekten. Ingen av projekten placeras i Kyrkslätt och bara ett projekt i KUUMA-kommunerna. Av den orsaken förutsätter KUUMA-kommunerna att staten förbinder sig att finansiera Klövskogs omfartsväg. För Kyrkslätts kommun är det mycket viktigt att befrämja genomförandet av stadsbanan till Esbo centrum, för det befrämjar lokaltågstrafikens verksamhet också i Kyrkslätt. Staten anvisar totalt 84 miljoner euro år för genomförande av Spår-Jokern (motsvarar 30 % av projektplanens kostnadsberäkning), vilket torde fördröja inledningen av byggandet av Esbo stdasbana ytterligare. Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: 1a: Valtio ja Helsingin seudun kuntien välinen maankäytön, asumisen ja liikenteen sopimus ( , allekirjoituspöytäkirja) 1 b: Valtio ja Helsingin seudun kuntien välinen maankäytön, asumisen ja liikenteen sopimus ( , neuvottelutulos) 1c: Valtio ja Helsingin seudun kuntien välinen maankäytön, asumisen ja liikenteen sopimus ( , kuntakohtaiset asuntotonttien asemakaavan kerrosala ja asuntotuotantotavoite) Valtio ja Helsingin seudun kuntien välinen maankäytön, asumisen ja liikenteen sopimus ( , HSL:n laatima esittelyaineisto MAL-neuvottelukunnan ja HLJ-toimikunnan yhteiskokouksessa )