Kyrkslätts kommun Protokoll 23/2014 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Tid kl. 18:00-20:20 Plats Kommunhuset, Ervastvägen 2, sammanträdesrum Kajanus 5 vån. Närvarande Vahasalo Raija ordförande anlände kl. 18:08 476, ordförande :er Harinen Ari I vice ordf. ordförande :er Sinisalo Pekka M II vice ordf. Adlercreutz Anders ledamot Beck Gun-Maj ledamot Grönberg Ralf ledamot Hedberg Hans ledamot Kaurila Matti ledamot Kilappa Antti ledamot Lehtinen Pirkko ledamot Piironen Marjokaisa ledamot Liimatainen Jukka ersättare avlägsnade sig kl. 18:08 Munther Reijo ersättare Savilahti Marjatta ersättare Övriga närvarande Vanhamäki Veikko fullmäktiges Ivice ordf. anlände kl. 19: Karlsson Tiina fullmäktiges II vice ordf. Aarnio Tarmo kommundirektör, föredragande Masar Christoffer förvaltningsdirektör anlände kl. 18: Arvola Anne ekonomidirektör Tiirinen Marko näringslivschef 476 Tirkkonen Jari direktör för :er , 492 samhällstekniska nämnden Gahmberg Ulla protokollförare Frånvarande Isomäki-Reik Johanna ledamot Sankalahti Katja ledamot Kjerin Ulf fullmäktiges ordförare Underskrifter Raija Vahasalo ordförande :er Ulla Gahmberg protokollförare

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Justering Ari Harinen ordförande :er Protokollet är justerat och godkänt Marjokaisa Piironen protokolljusterare Ralf Grönberg protokolljusterare Offentlig framläggning Kyrkslätts kommunhus, servicekontoret Ervastvägen 2 Ulla Gahmberg protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Ärenden Rubrik Sid 474 Närvaro vid sammanträdet och konstaterande av sammanträdets laglighet och 4 beslutförhet 475 Justering av protokollet och val av protokolljusterare Godkännande av planen för genomförande och programmet för uppföljning av 7 det näringspolitiska programmet åren Befattningsändringar, indragningar och nya befattningar inom 10 bildningsväsendet Kyrkslätts kommuns utlåtanden om utkasten till Helsingforsregionens 14 markanvändningsplan, bostadsstrategi och trafiksystemplan (HLJ 2015) 479 Godkännande av projektplanen för en nybyggnad för Masalan koulus 22 gymnastiksal, matsal och kök (fge) 480 Ombildande av tjänsten som VVS-ingenjör, signum , till en tjänst 26 som byggnads- och bostadsexpert 481 Beslut om att inte nyttja kommunens förköpsrätt vid fastighetsköp Hyresavtal med Stiftelsen för Kyrkslätts servicecentral Kyrkslätts kommuns anslutning till KL-Kuntahankinnat Oy:s och Atea Oy:s 32 ramavtal om återförsäljning av Microsoft-användarlicenser 484 Anslutning till ramavtalet gällande teleoperatörtjänster mellan 34 KL-Kuntahankinnat Oy och Telia Sonera Oy 485 Deltagande i festevenemang på nyårsafton Kyrkslätts kommuns jubileumsårsstipendium 2015 för ansökan Kommunfullmäktiges beslut om planläggningsprogrammet har 40 vunnit laga kraft 488 Beslut som inkommit för förfarande med övertagningsrätt enligt 51 i 41 kommunallagen 489 Protokoll för kännedom Anmälningsärenden Övriga ärenden Bildningsnämndens beslut om läs- och lovtider, ärende som kommunstyrelsen övertagit 47

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Närvaro vid sammanträdet och konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Kommunstyrelsen 474 Ordföranden konstaterar kommunstyrelsens ledamöter och övriga närvarande samt sammanträdets laglighet och beslutförhet. Förslag Kommunstyrelsen beslutar 1 konstatera att sammanträdet är lagligt och beslutfört. 2 att förvaltningsdirektören är närvarande vid sammanträdet för att ge den information som kommunstyrelsen behöver och upprättar förhandsinformation om besluten. 3 att ekonomidirektören är närvarande vid sammanträdet för att ge den information som kommunstyrelsen behöver. Behandling Vid sammanträdet närvarade som kallade sakkunniga i samband med paragraferna nedan följande: 476 Godkännande av planen för genomförande och programmet för uppföljning av det näringspolitiska programmet åren näringslivschef Marko Tiirinen 479 Kyrkslätts kommuns utlåtanden om utkasten till Helsingforsregionens markanvändningsplan, bostadsstrategi och trafiksystemplan (HLJ 2015) direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen 480 Godkännande av projektplanen för en nybyggnad för Masalan koulus gymnastiksal, matsal och kök direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen 481 Ombildande av tjänsten som VVS-ingenjör, signum , till en tjänst som byggnads- och bostadsexpert direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen 492 Övriga ärenden direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 konstatera de närvarande 2

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. _ Besvärsanvisning Besvärsförbud

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Justering av protokollet och val av protokolljusterare Kommunstyrelsen 475 Förslag: Kommundirektören Kommunstyrelsen beslutar välja två protokolljusterare att justera protokollet från detta sammanträde. Tidtabellen för protokolljusteringen är följande: Fredag Protokollet överförs till de förtroendevaldas extranät och till alla styrelseledamöter skickas ett meddelande om att protokollet kan läsas och justeras. Sekreteraren gör de nödvändiga ändringarna och skickar ledamöterna i kommunstyrelsen ett meddelande per e-post om att uppgifterna i protokollet har korrigerats. Måndag Ordföranden och protokolljusterarna skickar per e-post ett meddelande om godkännande. Protokollet är justerat i och med att detta meddelande skickas. Protokollet är framlagt tisdag Den allmänna tiden för rättelseyrkande börjar onsdag Ordföranden och protokolljusterarna kan underteckna protokollet till exempel vid sammanträdet Beslut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade välja ledamöterna Marjokaisa Piironen och Ralf Grönberg till protokolljusterare. Till övriga delar beslutade kommunstyrelsen enligt förslaget. _ Besvärsanvisning Besvärsförbud

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Godkännande av planen för genomförande och programmet för uppföljning av det näringspolitiska programmet åren Kommunstyrelsen 476 Tidigare beslut: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade 1 föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner näringslivsprogrammet för åren 2014 och 2015 i enlighet med bilagan 2 be näringslivschefen att för programmet upprätta en projektplan och en tidtabell, som uppdateras, och ett program för uppföljning av genomförandet. Uppgifterna om projektplanen och uppföljningen föreläggs kommunstyrelsen före utgången av oktober be kommunens sektorer ge sina utlåtanden om näringslivsprogrammet och sin sektors utvecklingsbehov åren senast Näringslivschefen sammanställer utvecklingsbehoven till en del av projektplanen och uppföljningsprogrammet. Utvecklingsbehoven offentliggörs för näringslivet och kommuninvånarna, och näringslivschefen inleder diskussioner med sektorerna och aktörer som erbjuder innovativa lösningar och service som en central del av genomförandet av programmet. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkände näringslivsprogrammet för åren Näringslivschef Marko Tiirinen närvarade vid fullmäktiges sammanträde för att presentera näringslivsprogrammet och för att svara på kommunfullmäktiges frågor. Beredningen av projektplanen och uppföljningsprogrammet Följande instanser gav sitt utlåtande om näringslivsprogrammet: - sektordirektören för samhällstekniska väsendet - vård- och omsorgsväsendet - ungdomsnämnden - finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden - idrottsnämnden - nämnden för serviceproduktion - svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Näringslivschef Marko Tiirinen har gjort upp en genomförandeplan för det näringspolitiska åtgärdsprogrammet för åren och ett uppföljningsprogram för genomförandet.

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Koncernsektionen behandlade vid sitt sammanträde båda förslagen och gav anvisningar för projektplanens innehåll och uppföljningsprogrammets tidtabell. Sektionen godkände också att handlingarna delges kommunstyrelsen efter att anvisningarna beaktats. Kommunstyrelsen beslutar om godkännande av planen för genomförande och programmet för uppföljning. I anvisningarna önskade man att det skulle beaktas att de nuvarande små resurserna begränsar genomförandet av planen och att man skulle beskriva i vilken ordning man framskrider enligt dem. I anvisningarna bad man också att en utredning om eventuella behov av tilläggsresurser och eventuella nya samarbetspartner läggs till i planen. I enlighet med anvisningarna tillade man i genomförandeplanen att lantbruksföretagarna och lantbrukets binäringar ska beaktas. Projektplanen och tidtabellen uppdateras regelbundet och genomförandet av dem följs upp av koncernsektionen och kommunstyrelsen. Beredning: näringslivschef Marko Tiirinen: Förslag Bilagor till föredragningslistan: Elinkeinopoliittisen toimenpideohjelman toteutussuunnitelma vuosille Elinkeinopoliittisen ohjelman toteutuksen seurantaohjelma Kommundirektören: Kommunstyrelsen besluta godkänna genomförandeplanen för det näringspolitiska åtgärdsprogrammet för åren och uppföljningsprogrammet för genomförandet åren enligt bilagorna. Behandling Näringslivschef Marko Tiirinen närvarade vid sammanträdet och presenteradeplanen för genomförande och uppföljningsprogrammet. Ordförande Raija Vahasalo anlände till sammanträdet under behandlingen av denna paragraf kl och fungerade som ordförande fr.o.m. denna paragraf. Ersättare Jukka Liimatainen avlägsnade sig från sammanträdet kl Förvaltningsdirektör Christoffer Masar anlände till sammanträdet under behandlingen av paragrafen kl Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget.

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Bilagor till protokollet: Kst 1 / , Elinkeinopoliittisen toimenpideohjelman toteutussuunnitelma vuosille Kst 2 / , Elinkeinopoliittisen ohjelman toteutuksen seurantaohjelma För kännedom Besvärsanvisning Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Befattningsändringar, indragningar och nya befattningar inom bildningsväsendet 2015 Kommunstyrelsen 477 I den av kommunfullmäktige godkända budgeten för år 2015 ingår för bildningsväsendets del 9 nya befattningar och omorganisering av 15 befintliga tjänster/befattningar. Dessutom indras inom bildningsväsendet 20 befattningar av vilka 9 är befattningar som sagts upp enligt kommunstyrelsens beslut Beredning: personalplanerare Ulla Väyrynen, tfn Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 dra in följande befattningar svensk förskoleverksamhet och utbildning fr.o.m en befattning som kosthållsarbetare, signum fr.o.m en befattning som daghemsbiträde, signum fr.o.m en befattning som daghemsbiträde, signum finsk förskoleverksamhet och utbildning fr.o.m en befattning som kosthållsarbetare, signum fr.o.m befattningar som daghemsbiträde, signum , , , och fr.o.m befattningar som gruppfamiljedagvårdare, signum , och fr.o.m en befattning som ambulerande gruppfamiljedagvårdare, signum fr.o.m befattningar som familjedagvårdare, signum , , , , och inrätta följande befattningar finsk förskoleverksamhet och utbildning fr.o.m tjänst som kurator, signum lönesättningspunkt: utanför lönesättning uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 6 arbetstidsform: 37 h/vecka fr.o.m tjänst som psykolog, signum lönesättningspunkt: utanför lönesättning uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen behörighetskrav: legitimerad psykolog arbetstidsform: 37 h/vecka fr.o.m tjänsterna som lärare, signum , , och fr.o.m tjänst som skolpsykolog, signum lönesättningspunkt: utanför lönesättning uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: legitimerad psykolog arbetstidsform: 37 h/vecka svensk förskoleverksamhet och utbildning fr.o.m en befattning som talterapeut, signum lönesättningspunkt: utanför lönesättning uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: legitimerad talterapeut arbetstidsform: formellt periodarbete fr.o.m tjänst som skolpsykolog, signum lönesättningspunkt: utanför lönesättning uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: legitimerad psykolog arbetstidsform: 37 h/vecka 3 göra följande befattningsarrangemang fr.o.m dra in en tjänst som servicesekreterare, signum och istället bilda fr.o.m en befattning som servicesekreterare, signum lönesättningspunkt: 01TOI uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: lägre högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå arbetstidsform: byråarbetstid fr.o.m dra in en tjänst som barnträdgårdslärare, signum och istället bilda fr.o.m en tjänst som nätverksarbetare inom öppen småbarnsfostran, signum lönesättningspunkt: 05PKO012B 12 uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 272/ arbetstidsform: allmän arbetstid fr.o.m dra in en befattning som dagvårdare/barnskötare, signum och istället bilda fr.o.m en befattning som ledare för öppen verksamhet, signum lönesättningspunkt: 05PKO uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 272/2005 8

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen arbetstidsform: allmän arbetstid fr.o.m dra in en tjänst som daghemsföreståndare, signum och istället bilda fr.o.m en tjänst som servicehandledare inom småbarnsfostran, signum lönesättningspunkt: 05PKO uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 272/ arbetstidsform: allmän arbetstid fr.o.m dra in en tjänst som daghemsföreståndare, signum och istället bilda fr.o.m en tjänst som servicehandledare inom småbarnsfostran, signum lönesättningspunkt: 05PKO uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 272/ arbetstidsform: allmän arbetstid fr.o.m dra in tjänsten som lektor i musik i grundskolan och gymnasiet, signum och istället bilda fr.o.m en tjänst som lektor i musik i gymnasiet, signum fr.o.m dra in en tjänst som timlärare i musik i huvudsyssla och istället bilda fr.o.m en tjänst som lektor i musik i grundskolan, signum fr.o.m dra in en tjänst som timlärare i biologi och geografi i huvudsyssla i gymnasiet och istället bilda fr.o.m en tjänst som lektor i biologi och geografi i gymnasiet, signum fr.o.m dra in tjänsten som lektor i matematiska ämnen i grundskolan och gymnasiet, signum och istället bilda fr.o.m en tjänst som lektor i matematiska ämnen i gymnasiet, signum fr.o.m dra in tjänsten som lektor i matematiska ämnen i grundskolan och gymnasiet, signum och istället bilda fr.o.m en tjänst som lektor i matematiska ämnen i gymnasiet, signum svensk förskoleverksamhet och utbildning fr.o.m dra in en tjänst som gruppfamiljedagvårdare, signum och istället bilda fr.o.m en befattning som gruppassistent, signum lönesättningspunkt: 04PER010 40

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: skolgångsbiträde eller annan motsvarande utbildning arbetstidsform: allmän arbetstid fr.o.m dra in en tjänst som gruppfamiljedagvårdare, signum och istället bilda fr.o.m en befattning som gruppassistent, signum lönesättningspunkt: 04PER uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå behörighetskrav: skolgångsbiträde eller annan motsvarande utbildning arbetstidsform: allmän arbetstid fr.o.m dra in två befattningar som timlärare och istället bilda fr.o.m en tjänst som lektor i musik, signum (korrigeringen gjort i protokollet UG) och fr.o.m en tjänst som lektor i främmande språk, signum Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. _ För kännedom Besvärsanvisning sektordirektör Hannele Kujala, utbildningsdirektör Jukka Pietinen, förvaltningschef Anu Karkinen, direktör för småbarnsfostran Raili Santavuori, chef för dagvård och utbildning Mikael Flemmich, dagvårdschef Margot Flinck, personalförvaltningen rättelseyrkande till kommunstyrelsen

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Kyrkslätts kommuns utlåtanden om utkasten till Helsingforsregionens markanvändningsplan, bostadsstrategi och trafiksystemplan (HLJ 2015) Kommunstyrelsen 478 Samhällstekniska nämnden behandlade utlåtandet och kommunstyrelsen , då styrelsen beslutade remittera ärendet. Beskrivningsdelen som behandlades av samhällstekniska nämnden har vid den nya beredningen justerats enligt följande. Helsingforsregionens samarbetsmöte (HSYK) och styrelsen för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) ber Kyrkslätts kommun ge utlåtanden om Helsingforsregionens markanvändningsplan, bostadsstrategi och trafiksystemplan. Dessutom ombeds kommunen ta ställning till bedömningen av trafiksystemplanens konsekvenser. Kyrkslätts kommuns utlåtande ska inlämnas senast Helsingforsregionens samarbetsmöte (HSYK) har vid sitt sammanträde beslutat godkänna utkastet till Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och Helsingforsregionens bostadsstrategi 2025 för utlåtanden och ställningstaganden. Styrelsen för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) har vid sitt sammanträde beslutat godkänna utkastet till Trafiksystemplanen (HLJ 2015) för utlåtanden och ställningstaganden. Utlåtanden begärs av HRT:s medlemskommuner, KUUMA-kommunerna, KUUMA-regionen, Nylands förbund, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, trafikverket, Nylands närings-, trafik- och miljöcentral, arbetsgruppen för Västra Nylands trafiksystem och av andra intressentgrupper. KUUMA-regionens utlåtande ges av KUUMA-direktionen. HSYK godkänner Markanvändningsplanen 2050 och planerna för Bostadsstrategin 2025 och HRT:s styrelse fattar beslut om trafiksystemplanen i början av år 2015 utgående från utlåtandena som lämnats in. Efter besluten föreslås att staten, Helsingforsregionens kommuner och HRT ingår ett intentionsavtal om genomförandet av planen. Planerna har framförts i koncernsektionen ( ). Begäran om utlåtande innefattar en begäran om att man i utlåtandena särskilt ska ta ställning till följande frågor: Helheten som planerna bildar: - bildar markanvändningsplanen, bostadsstrategin och trafiksystemplanen en fungerande helhet ur ett regionalt perspektiv? - stöder helheten genomförande av MBT-visionen och målen? Markanvändningsplanen: - motsvarar helheten i markanvändningsplanen er uppfattning om regionens framtida samhällsstruktur?

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen är definitionerna av utvecklinszonerna som anknyter till de regionala trafikprojekten i rätt riktning? Bostadsstrategin: - går de bostads- och markpolitiska riktlinjerna i rätt riktning? Är målen och åtgärderna i dem tillräckliga för att åstadkomma den önskade utvecklingen? - främjar de föreslagna åtgärderna i tillräcklig utsträckning placering av bostadsproduktionen på regionens områden som i markanvändningsplanen föreslås att ska utvecklas i första hand? - beaktar planerna tillräckligt utvecklingsbehoven också av de befintliga bostadsområdena? HLJ 2015 och dess konsekvensbedömning (SMB): - har man i HLJ 2015 lyckats sammanställa de strategiskt viktigaste riktlinjerna och åtgärderna gällande regionens trafiksystem? - har man lyckats med samordnandet av kollektivtrafikens servicenivå och det regionala cykelvägsnätet i markanvändningsplanen och bostadsstrategin? - förbinder ni er till kostnadsförslaget gällande infartsparkeringen? - vilka prissättningsalternativ för fordonstrafiken borde utredas? - har planernas konsekvenser bedömts tillräckligt? Allmänt Helsingforsregionens livskraftighet och anknytande internationella konkurrenskraft är en gemensam sak. Regionen borde marknadsföras och utvecklas som en helhet eftersom den stärker regionen internationellt sett genom att bl.a. locka investerare till metropolområdet. Livskraftigheten och konkurrenskraften garanteras av de ekonomiska verksamhetssätten, som de regionplaner som nu ska behandlas baserar sig på. Målet är att utnyttja, komplettera och förtäta de befintliga strukturerna. Då funktionerna centraliseras hålls kostnaderna under kontroll och även näringslivet och kollektivtrafikens lönsamhet får bättre utvecklingsförutsättningar. Öppnandet av nya områdena ska övervägas noggrant. Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050, bostadsstrategin 2025 och trafiksystemplanen (HLJ 2015) har uppgjorts i växelverkan och de har samordnats. Konsekvensbedömningen för HLJ 2015 har gjorts i enlighet med SMB-lagen (lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheternas planer och program). De godkända handlingarna har stor betydelse för Helsingforsregionens och kommunernas utveckling i flera decennier. Markanvändningsplan och bostadsstrategi Utkastet till markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 (senare i texten markanvändningsplanen) baserar sig på intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik för åren som ingåtts mellan kommunerna och staten. Beslutet om beredningen av Helsingforsregionens bostadsstrategi 2025 (senare i texten bostadsstrategin) fattades vid Helsingforsregionens samarbetsmöte Samtidigt pågår i regionen flera generalplaneprocesser, uppgörandet av den fjärde etapplandskapsplanen för Nyland och de aktuella gemensamma planeringsarbetena gällande markanvändning, boende och trafik. Vid

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen uppgörandet av arbetena har fästs särskild uppmärksamhet vid sammanjämkandet av de olika planeringsnivåerna och instrumenten och vid den inbördes dialogen. Markanvändningsplanen har uppgjorts som ett resultat av de för generalplanläggningen ansvariga tjänsteinnehavarna samarbete i Helsingforsregionens 14 kommuner. Nylands förbund har haft en central roll i idégivningen och det praktiska genomförandet. Bostadsstrategin har beretts av kommunernas sakkunniga i bostadsfrågor. Helsingfors stad har ansvarat för det praktiska strategiska arbetet och materialet har producerats av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) och Nylands förbund. HRM har sammanställt en omfattande beskrivning av verksamhetsmiljön som en del av strategin. Helsingforsregionens MBT-delegation har styrt båda arbetena med hjälp av en av delegationen utsedd koordineringsgrupp. I markanvändningsplanen har fastställts de primära regionala utvecklingsområdena, som kräver effektivering och särskild uppmärksamhet. En stig för förverkligandet har också bundits till planens tidsperioder. Dessutom har området som ska utvecklas lokalt definierats, och det har konstaterats att kommunerna kan utveckla områden också utanför zonerna, så länge det inte orsakar regionala investeringsbehov. Definieringen av zonerna baserar sig på kriterier som beretts och godkänts gemensamt. I arbetet har man även sammanställt regionens centra och bedömt deras roll i regionen nu och i framtiden. I bostadsstrategin har sammanställts ett täckande informationspaket om regionens verksamhetsmiljö för bostadsproduktion och boende. Boende- och markpolitiska mål har också fastställts i arbetet, placeringen av bostadsproduktionen i förhållande till markanvändningsplanens markanvändningszoner och analysen av den trafikmässiga nåbarheten (SAVU) har åskådliggjorts och man har bedömt produktionsmålen för bostadsproduktionen och planreserven i förhållande till det gällande intentionsavtalet och MBT-avtalet, som förhandlats i slutet av sommaren. Båda projekten utgör bakgrundsmaterial för remissen för det kommande MBT-intentionsavtalet Trafiksystemplanen (HLJ 2015) Utkastet till Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ 2015 är en långsiktigt strategisk plan som beskriver regionens gemensamma viljetillstånd beträffande framtida trafikarrangemang och utveckling och användning av det. I beredningen av HLJ 2015 har man uppgjort och utnyttjats flera bakgrunds- och delutredningar och parallellt med beredningen också genomfört en konsekvensbedömning. Helsingforsregionens MBT-intentionsavtal har dragit upp riktlinjerna för beredningen av HLJ 2015-planen. Beredningsprocessen programmerades och förverkligades i tätt samarbete med regionens gemensamma plan för markanvändningen och anknytande strategi för boendet. HLJ 2015-planens innehåll baserar sig på Helsingforsregionens första HLJ 2011-plan, som omfattar 14 kommuner. Beredningen av planen har styrts av HLJ-kommittén, som har representanter för kommunerna och staten.

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen HLJ 2015-planen är för trafikens del utgångspunkten för följande MBT-avtal för åren HLJ 2015-planen fungerar som riktlinje för det kommande regeringsprogrammet och trafikpolitiska redogörelse. Målen i planen baserar sig på MBT-målen och betonar regionens nåbarhet och löpande trafik samt social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Innehållet i HLJ 2015-planen indelas i fyra olika riktlinjer och teman och åtgärder i riktlinjerna: - Höjning av hållbara transportformers servicenivå (spår- och busstrafikens stamnät, kompletterande infartstrafik, det regionala huvudcykelvägsnätet, infartsparkeringens ansvarsfördelning och knutpunkter och fotgängarmiljöerna) - Effektivt utnyttjande av informations- och styrningsmetoder (prissättning av fordonstrafiken, störningskontroll och information, regional parkeringspolitik och styrning av färdsel) - Ombesörjande av logistiska behov och vägtrafikens funktionalitet (logistikens förbindelser och riksomfattande huvudleders servicenivå, godstrafikens serviceområden och väg- och gatunätets funktionalitet) - Uppnående av resultat genom effektiva verksamhetssätt, riktlinjen är ett element som förenar hela planen (långsiktig KUHA-finansiering, enhetligt kollektivtrafikområde och resurseffektiva verksamhetsmodeller) Med åtgärder som härleds ur riktlinjerna möter man effektivt utmaningarna i regionens olika delar inom ramarna för finansieringsmöjligheterna. Det är centralt att öka regionens effektivitet och konkurrenskraft genom att utnyttja den nuvarande strukturen till fullo och genom att satsa på kollektivtrafikens stamnät och dess servicenivå. Åtgärderna riktas i första hand så att de stöder en förtätning av samhällsstrukturen. Med åtgärderna förbättras trafiksystemets funktionalitet på ett helhetsmässigt sätt och de stöder utvecklingen av markanvändningen genom att betona byggande i första hand i regionens stora huvudcentrums och i nuvarande och kommande spårkorridorer. Användningen av trafiksystemen styrs i ansvarsfullare riktning genom att effektivt ta ibruk trafikhanteringsmetoder. Ökningen av rörelsen som hänför sig till befolkningsökningen riktas med hjälp av HLJ 2015-planen till hållbara transportformer. Kollektivtrafikens andel av resorna med motorfordon ökar med ca sex procentenheter. Kostnaderna för skötseln av kollektivtrafiken ökar som helhet men systemet blir effektivare och kostnaderna per resa sjunker därmed. Kollektivtrafikens tvärgående stamlinjer förstärker regionens nätverksmässighet och ger upphov till attraktiva knutpunkter för placering av arbetsplatser och tjänster. Rese- och transportkedjornas funktionalitet förbättras då kollektivtrafik, infartsparkering, knutpunkter och biljettsystem planeras som en helhet, och man utnyttjar information och störningskontroll. Helheten som HLJ 2015-planen och markanvändningsplanen bildar stöder samhällsekonomisk effektivitet, regionens nåbarhet och förenhetligandet av samhällsstrukturen. Regionens nåbarhet förbättras som helhet. Före år 2025 förbättras nåbarheten särskilt längs de nuvarande spårkorridorerna. T.o.m. år 2040 förbättras nåbarheten rätt balanserat i hela regionen. Dock har nytt byggande anvisats i huvudstadsregionen och i kranskommunerna på sådana områden där man inte kan erbjuda konkurrenskraftig kollektivtrafik. I fortsättningen borde mer uppmärksamhet fästas vid utnyttjandet av områden med god nåbarhet särskilt vid planeringen av tiden efter år 2025.

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen HLJ 2015-planen innefattar också ett förslag till investeringsprogram för huvudlederna åren och Avtalet mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om stödande av stora infraprojekt och främjande av boende har beaktats i projekten. Den första periodens projekt är i prioritetsordning och projekthelhetens finansieringsnivå är ca 375 miljoner euro i året. Finansieringsnivån förutsätter inkomster från den föreslagna prissättningen av fordonstrafiken eller andra inkomster. Om man inte får tilläggsfinansiering, har investeringsprogrammet en lägre finansieringsnivå och ett snävare innehåll. Under den andra perioden är finansieringsnivån lägre, ca 275 miljoner euro/år, vilket motsvarar den genomsnittliga nuvarande finansieringsnivån. Beredning: direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen, tfn , jari.tirkkonen(at)kirkkonummi.fi, kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn , tero.luomajarvi(at)kirkkonummi.fi och trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström, tfn , ylva.wahlstrom(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: - Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin seudun maankäyttösuunnitelma luonnoksesta, Helsingin seudun asuntostrategia luonnoksesta ja Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelma HLJ luonnoksesta, ehdotus kunnanhallitukselle Tilläggsmaterial: - kunnanhallituksen päätös kokonaisuudessaan Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelma HLJ luonnos - Helsingin seudun asuntostrategia luonnos - Helsingin seudun maankäyttösuunnitelma luonnos Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar godkänna det bifogade utlåtandet till MBT-delegationen och styrelsen för samkommunen HRT. Behandling Direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen närvarade vid sammanträdet för att redogöra för det justerade förslaget till utlåtande. Under diskussionen framfördes följande förslag: Ledamot Matti Kaurila föreslog att följande ändringar görs i HLJ-delen (fr.o.m. s. 7): sista meningen i andra stycket stryks: "Seudun liikennejärjestelmän rahoituspohjaan on tehtävä muutos." Tredje stycket, föreslagen form:

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Kirkkonummi ei HLJ 2015:ssa esitettyjen näkökohtien valossa hyväksy ajoneuvoliikenteen hinnoittelun käyttöönottoa. Kirkkonummen kunta on laaja ja verraten harvaanasuttu. Näin ollen henkilöautoliikenne on suurelta osin välttämätön liikkumismuoto ja suurin osa liikenteestä metropoliin päin pakon sanelemaa työmatkaliikennettä. Kirkkonummen kunta katsoo, että ajoneuvoliikenteen hinnoittelu ei ole ratkaisu seudun liikennejärjestelmän rahoittamiseksi. Sida 8, sista meningen i näst sista stycket stryks: "Kirkkonummen kunta sitoutuu omalta osaltaan esitettyyn liityntäpysäköinnin kustannusjakoehdotukseen." Sida 9, näst sista och tredje sista stycket stryks. II vice ordförande Pekka M. Sinisalo, ledamot Hans Hedberg och ersättare Reijo Munther understödde Kaurilas förslag. Ledamöterna Marjokaisa Piironen, Pirkko Lehtinen och Antti Kilappa understödde utlåtandets utgångsförslag och utredningen av vägtull. Ledamot Marjokaisa Piironen föreslog att följande läggs till på s. 10 i HLJ utlåtandet: "sekä Veikkolan meluntorjunta". "Kirkkonummen kunnan KUHA-hankkeita ovat mm. seudulliseen pääpyöräilyverkkoon sisältyvät kevyen liikenteen väylät, Tolsan ja Jorvaksen rautatieliikennepaikkojen parantamiset ja joukkoliikenteen ja liikenneturvallisuuden pienet hankkeet sekä Veikkolan meluntorjunta." Ledamot Matti Kaurila understödde Piironens förslag. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att de ovan nämnda förslagen hade getts under diskussionen. Alla förslagen hade understötts. Ordföranden föreslog att kommunstyrelsen röstar om utgångsförslaget och Kaurilas ändringar i det så att de som understöder utgångsförslaget röstar ja och de som understöder Kaurilas ändringar i förslaget röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunstyrelsen enligt Kaurilas förslag. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 4 ja-röster (Harinen, Kilappa, Lehtinen, Piironen) 9 nej-röster (Adlercreutz, Beck, Grönberg, Hedberg, Munther, Kaurila, Savilahti, Sinisalo, Vahasalo) Kaurilas förslag fick fler röster.

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkände enhälligt Piironens förslag gällande bullervallen i Veikkola. Fullmäktiges I vice ordförande Veikko Vanhamäki anlände till sammanträdet under behandlingen av denna paragraf kl Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 göra följande ändringar i förslaget till utlåtande som ingår som bilaga till föredragningslistan: 1.1 Trafiksystemplanen HLJ: den sista meningen i det sista stycket stryks: "Seudun liikennejärjestelmän rahoituspohjaan on tehtävä muutos." 1.2 Tredje stycket: Stryks: Kirkkonummi ei HLJ 2015:ssa esitettyjen näkökohtien valossa hyväksy ajoneuvoliikenteen hinnoittelun käyttöönottoa. Kirkkonummi katsoo, että hinnoittelun edellytykset ja toteuttamistavat tulee selvittää, ennen kuin asiasta päätetään edes periaatteellisella tasolla. Päätöksenteko- ja toteuttamismallit teknisine ominaisuuksineen sekä hinnoittelun kohdentuminen ja vaikutukset tulee kuvata ja perustella seikkaperäisesti, jotta seudun kunnille muodostuu selkeä käsitys hinnoittelun kokonaisvaikutuksista. Kirkkonummi kannattaa myös vaihtoehtoisten rahoituslähteiden selvittämistä. Kirkkonummen kunta korostaa kaikissa mahdollisissa ajoneuvoliikenteen hinnoittelumalleissa sitä, että hinnoittelu ei saa vähentää valtion rahoitusta liikennejärjestelmään eikä ratkaisu saa aiheuttaa kunnille lisäkustannuksia. i stället: Kirkkonummi ei HLJ 2015:ssa esitettyjen näkökohtien valossa hyväksy ajoneuvoliikenteen hinnoittelun käyttöönottoa. Kirkkonummen kunta on laaja ja verraten harvaanasuttu. Näin ollen henkilöautoliikenne on suurelta osin välttämätön liikkumismuoto ja suurin osa liikenteestä metropoliin päin pakon sanelemaa työmatkaliikennettä. Kirkkonummen kunta katsoo, että ajoneuvoliikenteen hinnoittelu ei ole ratkaisu seudun liikennejärjestelmän rahoittamiseksi. 1.3 sista meningen i näst sista stycket på sidan 8 stryks: Kirkkonummen kunta sitoutuu omalta osaltaan esitettyyn liityntäpysäköinnin kustannusjakoehdotukseen." 1.4 näst sista och tredje sista stycket på sidan 9 stryks.

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen "HLJ suunnitelma sisältää esityksen pääväylien investointiohjelmaksi vuosille ja Pääväylien investointihankkeet on esitetty hanketaulukoissa, kartoissa ja toimenpide-korteissa. Ensimmäisen kauden ( ) investointihankkeet ovat kiireellisyysjärjestyksessä ja hankekokonaisuuden rahoitustaso on noin 375 M vuodessa. Hankekokonaisuus sisältää 40 M käynnissä olevien hankkeiden rahoitusta. Rahoitus edellyttää ajoneuvoliikenteen hinnoittelusta saatavia tuottoja. Mikäli hinnoittelu ei toteudu, investointiohjelma on rahoitustasoltaan alhaisempi ja sisällöltään suppeampi. Toisella kaudella ( ) rahoitustaso on alhaisempi noin 275 M vuodessa, joka vastaa kes-kimääräistä nykyistä rahoitustasoa. Toisella kaudella on useita maankäytön tiivistämiseen kannalta keskeisiä ja myös maankäytön kehityksestä riippuvaisia hankkeita." 1.5 ett tillägg på sidan 10: "sekä Veikkolan meluntorjunta". "Kirkkonummen kunnan KUHA-hankkeita ovat mm. seudulliseen pääpyöräilyverkkoon sisältyvät kevyen liikenteen väylät, Tolsan ja Jorvaksen rautatieliikennepaikkojen parantamiset ja joukkoliikenteen ja liikenneturvallisuuden pienet hankkeet sekä Veikkolan meluntorjunta." 2 att utlåtandet med ändringarna ovan antecknas som bilaga till protokollet och att det godkänns att delges MBT-delegationen och styrelsen för samkommunen HRT. Bilaga till protokollet: Kst 3 / , Kirkkonummen kunnan lausunto Helsingin seudun maankäyttösuunnitelma luonnoksesta, Helsingin seudun asuntostrategia luonnoksesta ja Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelma HLJ luonnoksesta, kunnanhallituksen päätös För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Godkännande av projektplanen för en nybyggnad för Masalan koulus gymnastiksal, matsal och kök (fge) Kommunstyrelsen 479 Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Nämnden för serviceproduktion 120 Projektets tidigare behandlingsskeden framgår av kommunstyrelsens beslut , som ingår som tilläggsmaterial. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden föreslog kommunstyrelsen att projektgruppen gör upp en behovsutredning för rivning och nybyggnad av Masalan koulus gymnastiksal, kök och matsal. Kommunstyrelsen beslutade godkänna att en behovsutredning görs upp och att projektgruppen bereder behovsutredningen så som projektdirektivet förutsätter. Kommunstyrelsen konstaterade att den behandlar behovsutredningen efter att finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden har godkänt den och nämnden för serviceproduktion gett sitt utlåtande om den. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden har godkänt behovsutredningen. Nämnden för serviceproduktion beslutade meddela som sitt utlåtande till kommunstyrelsen att nämnden inte har något att anmärka mot den bifogade behovsutredningen för en nybyggnad för Masalan koulus gymnastiksal, matsal och kök. Kommunstyrelsen beslutade godkänna behovsutredningen och fatta ett projektbeslut om genomförande av nybyggnad för gymnastiksal, matsal och kök i Masalan koulu (projekt 3429) och att uppgörandet av en projektplan enligt projektdirektiven för husbyggnadsprojekt ska inledas. Projektplanen har blivit klar och den har uppgjorts på basis av ovannämnda behovsutredning. FMC Laskentapalvelut Oy har uppgjort en kostnadsutredning ( ) för projektet på basis av projektplanens utrymmesprogram och bottenplan. På basis av kostnadsutredningen beräknar man att projektets kostnader uppgår till moms 0 %. I kostnadsberäkningen har man inte beaktat behövliga ersättande utrymmen och ersättande lösningar. År 2015 har man i budgetförslaget föreslagit ett anslag på år 2015 och år Beredning: byggherreingenjör Hanne Nylund, tfn , e-post: fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga: SeduN 7 / Masalan koulun liikuntasalin ja ruokailutilan hankesuunnitelma Tilläggsmaterial:

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen kommunstyrelsens beslut Förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut palvelutuotannon lautakunnan päätös Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Övrigt beslutade nämnden för serviceproduktionen godkänna för sin del enligt projektplanen och sända den till kommunstyrelsen för godkännande. Ändrat beslutsförslag Föredraganden ändrade beslutsförslaget att lyda enligt följande: Utrymmen för elevvården bör ännu justeras så att de utrymmen, som elevvården behöver, kan byggas som lugnande utrymmen. Nämnden för serviceproduktion beslutar för sin del i övrigt godkänna projektplanen enligt bilagan och sänder den vidare till kommunstyrelsen för godkännande. Behandling Beslut För kännedom Besvärsanvisning Byggherreingenjör Hanne Nylund presenterade projektet för nämnden. Nämnden för serviceproduktion beslutade enligt det förändrade beslutsförslaget. fortsatt behandling i kommunstyrelsen besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Enligt projektdirektivet för byggnadsprojekt behandlas projektplanen av nämnden för serviceproduktion, nämnden för användarorganet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Tilläggsmaterial: - Masalan koulun liikuntasalin ja ruokailutilan hankesuunnitelma kunnanhallituksen päätös suomenkielisen opetuslautakunnan päätös palvelutuotannon lautakunnan päätös Förslag Direktören för bildningsväsendet: Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslutade godkänna den uppdaterade projektplanen.. Beslut Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden:

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Beslut enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Fortsatt behandling i kommunstyrelsen Besvärsförbud (beredning) Kommunstyrelsen Användarsektorn och nämnden för serviceproduktion har för sin del godkänt förslaget till projektplan. Fullmäktige godkänner projektplanen. Anvisningarna gällande projektplanens innehåll finns i projektdirektivet. Kommunfullmäktige har i behandlingen av budgeten för år godkänt euro för projektet år 2015 och euro år Beredning: kommunsekreterare Ulla Gahmberg, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: - Masalan koulun liikuntasalin ja ruokaislutilan hankesuunnitelma Förslag Tilläggsmaterial - talonrakennushankeohje (länk) Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige beslutar 1 godkänna projektplanen för Masalan koulus gymnastiksal och matsal enligt bilagan 2 konstatera att det praktiska genomförandet av projektet framskrider i enlighet med projektplanen och projektdirektivet. Behandling Direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen närvarade vid behandlingen av paragrafen för att besvara kommunstyrelsens eventuella frågor. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Ombildande av tjänsten som VVS-ingenjör, signum , till en tjänst som byggnadsoch bostadsexpert Kommunstyrelsen 480 Kyrkslätts kommuns sektorer har på basis av beslut och diskussioner i de kommunala organen förutsatts genomföra strukturändringar för att effektivisera verksamheten. I kommunaltekniska enheten inom samhällstekniska väsendet har arrangemang för effektiviserad verksamhet och förbättrad servicenivå redan genomförts. Bl.a. behörighetsvillkor och uppgiftsbeskrivningar för tjänster har ändrats (kommunstyrelsen ). Dessa åtgärder hänför sig till en övergripande utveckling av samhällstekniska väsendet genom vilken man syftar till de strukturändringar som förutsatts. Sektordirektören för samhällstekniska väsendet har under år 2014 bedömt behovet av sakkunnigarbete inom sektorn som helhet. En betydande observation som bedömningen gett upphov till är det stora antalet olika utredningar som sektorn årligen förutsätts producera och de betydande brister som gäller produktionen eller anskaffningen av statistiska uppgifter som behövs i ledningen av kommunen. Ingen inom samhällstekniska väsendet producerar för tillfället de sistnämnda. Det är t.ex. fråga om antingen produktionen av siffror som kommunens externa avtal förpliktar till (t.ex. MBT-intentionsavtalet) eller anskaffning och produktion av statistiker som hänför sig till samhällstekniken och som är centrala med tanke på ledningen av kommunen (t.ex. planeringstal för befolkningsutvecklingen vilket upprättats rätt ur en statistisk synvinkel). Bristen är alltså betydande. Dessutom försvårar skötseln av strategiska och operativa uppgifter som gäller bostadsproduktionen de anställdas uppgifter som för närvarande har hand om dessa uppgifter och stör serviceproduktionen i en sådan utsträckning att frågan ska lösas snabbt genom utveckling av uppgifternas innehåll och sektorns interna arbetsfördelning. Utöver nämnda uppgifter sköter de anställda inom sektorn vid sidan av sitt eget arbete åtskilliga olika fordrande och tidskrävande uppgifter. En fullödig skötsel av dessa uppgifter skulle förutsätta att en anställd som särskilt utsetts till uppgiften skulle ansvara för dem. Samhällstekniska väsendets uppgifter ökar i och med att antalet lagar och andra författningar ökar, till följd av statens åtgärder samt i och med att antalet olika avtal som kommunen ingår ökar. I denna situation är det mycket viktigt att man främjar sektorns experters möjligheter att koncentrera sig på betjäningen av kommunens kunder och på det väsentliga i fråga om deras sakkännedom och uppgiftsområden. VVS-ingenjören som tidigare tjänstgjort inom resultatområdena serviceproduktion och myndighetsverksamhet har under år 2014 övergått till en annan arbetsgivares tjänst. Sektordirektören för samhällstekniska väsendet anser att det med tanke på en övergripande utveckling av sektorn och en rätt inriktning av personresurserna är bättre att ombilda nämnda tjänst som VVS-ingenjör till en tjänst som byggnads- och bostadsexpert i stället för att besätta tjänsten som VVS-ingenjör. Åtgärden har inga kostnadseffekter eller effekterna är ringa. Uppgiftsbeskrivningen för byggnads- och bostadsexperten är avsiktligt mångsidig så att den gör det möjligt att inrikta personresurser på ett flexibelt sätt: Produktion av siffror som kommunens externa avtal (t.ex. MBT-avtalet) förpliktar till och anskaffning och produktion av statistiker som hänför sig till

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen samhällstekniken och som är centrala med tanke på ledningen av kommunen (t.ex. planeringstal för befolkningsutvecklingen, demografiska prognoser och trafikrelaterade statistiker samt olika sammanställningar av statistiker) Olika projektuppdrag som huvudsakligen hänför sig till kommunalteknik, husbyggande, boende och samhällsplanering, såsom styrning och upprättande av utredningar som man beställt av sektorn Operativa och strategiska expertuppgifter inom bostadsbyggande, produktion av information i anslutning till detta och deltagande i överkommunalt samarbete Utvecklingsuppgifter (t.ex. IT-lösningar) Stöduppgifter som bestäms särskilt inom resultatområdena serviceproduktion, markanvändning och myndighetsverksamhet Behörighetskrav för tjänsten är examen inom byggnadsbranschen på institutnivå, YH-nivå eller från högskola eller universitet eller någon annan lämplig examen på motsvarande nivå Den sakkännedom som krävs kan verka omfattande, men utöver grundläggande kännedom om byggande och boende förutsätter skötseln av uppgifterna främst behärskande av projektarbete och beställarkompetens. Den kunskaper som den anställda eventuellt inte förfogar över får han eller hon utbildning i inom sektorn. Beredning: direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen, tfn Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 dra in tjänsten som VVS-ingenjör, signum , inrätta en tjänst som bygggnads- och bostadsexpert, fr.o.m , signum lönesättningspunkt: tekniska sektorns avtal, nivå 2, Uppgiftsrelaterad lön: högst enligt kommunens nuvarande lönenivå Behörighetskrav: examen inom byggnadsbranschen på institutnivå, YH-nivå eller från högskola eller universitet eller någon annan lämplig examen på motsvarande nivå Arbetstidsform: byråarbetstid Befattningen placeras i samhällstekniska väsendets förvaltning 3 att löneanslagen för VVS-ingenjören överförs inom sektorn till samhällstekniska väsendets förvaltning. Behandling Direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen närvarade vid behandlingen av paragrafen för att besvara kommunstyrelsens eventuella frågor.

28 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Beslut Besvärsanvisning Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

29 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Beslut om att inte nyttja kommunens förköpsrätt vid fastighetsköp Kommunstyrelsen 481 Asunto Oy Kirkkonummen Kummihovi / Osuusasunnot Oy har bett kommunen om ett utlåtande om nyttjande av förköpsrätt, om bolaget säljer fastigheterna och genom internt köp i koncernen till köpesumman euro. Tomternas areal är ca 3,3 ha och på tomterna finns två flervåningshus. Kommunen har inget behov av att nyttja sin förköpsrätt vid köpet. Enligt förköpslagen kan kommunen på skriftlig begäran av fastighetsägare på förhand meddela att den inte kommer att nyttja sin förköpsrätt, såframt fastigheten säljs på de uppgivna villkoren inom två år, räknat från kommunens beslut. Beredning: kommungeodet Anna-Kaisa Kauppinen Tilläggsmaterial: - kartbild Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar meddela att kommunen inte nyttjar sin förköpsrätt i fastighetsköpet där Asunto Oy Kirkkonummen Kummihovi säljer fastigheterna och till Asunto Oy Kirkkonummen Kummikallio för köpesumman euro. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, förköpslagen: Har kommun beslutat, att den icke nyttjar sin förköpsrätt, får ändring i beslutet ej sökas medelst besvär.

30 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Hyresavtal med Stiftelsen för Kyrkslätts servicecentral Kommunstyrelsen 482 Förslag Stiftelsen för servicecentralens situation har behandlats senast i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige I samband med behandlingen drog man upp riktlinjer bl.a. för att den nuvarande verksamheten och serviceutbudet i lokalerna fortsätts. Man vill särskilt trygga seniormedborgarnas och deras organisationers användningsmöjligheter. Arrangemanget uppfyller associationslagstiftningens krav. Hyresnivån, ca 13,90 /m2 underskrider klart hyresnivån i det tidigare hyresavtalet på viss tid som undertecknades Den är dock så hög att den enligt servicecentralstiftelsens och kommunens beräkningar borde räcka att trygga stiftelsens verksamhets kontinuitet. Hyran har beaktats i budgeten för år I enlighet med vad man tidigare avtalat delas hyran jämnt mellan vård- och omsorgsväsendet och koncernförvaltningen. Hyrestiden i avtalet har fastställts med anledning av social- och hälsovårdsreformen. Utgångspunkten är alltså att avtalet fortsätter också efter år 2016, men kommunen har vid behov möjlighet att säga upp det fr.o.m med en uppsägningstid på sex månader, varmed hyresavtalet skulle upphöra vid årsskiftet 2016/2017. Lokalerna som hyrs framgår ur det bifogade hyresavtalet. Enligt avtalet får kommunen dessutom användningsrätt till konditionssalen i Servicecentralen till sin personals bruk tre timmar i veckan. På så sätt främjar kommunen sin personals välmående och de anställdas ork i arbetet. Arrangemanget omfattar en revidering av stiftelsens bestämmelser så att kommunens påverkningsmöjligheter förbättras. Stiftelsens styrelse har förbundit sig till detta och åtagit sig att informera om saken. Kommundirektören befullmäktigas att göra smärre justeringar i hyresavtalet vid behov. Det må ännu konstateras att avtalen kan undertecknas först då båda parternas förvaltningsorgan godkänt lösningarna och beslutet för kommunens del vunnit laga kraft. Beredning: förvaltningsdirektör Christoffer Masar, tfn ekonomidirektör Anne Arvola, tfn kommunjurist Leena Eranti, tfn e-post: fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilagor till föredragningslistan: - Ehdotus vuokrasopimukseksi Kommundirektören:

31 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1 ingå ett tillsvidaregällande hyresavtal enligt bilagan beträffande en del av Stiftelsen för servicecentralens utrymmen 2 befullmäktiga kommundirektören att vid behov göra mindre ändringar i avtalet Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. _ Bilaga till protokollet Kst 4 / , Vuokrasopimus, kunnanhallituksen päätös För kännedom Besvärsanvisning rättelseyrkande till kommunstyrelsen

32 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Kyrkslätts kommuns anslutning till KL-Kuntahankinnat Oy:s och Atea Oy:s ramavtal om återförsäljning av Microsoft-användarlicenser Kommunstyrelsen 483 Kyrkslätts kommun anslöt sig till ramavtalet gällande Microsoft-användarlicenser som konkurrensutsatts av Kuntahankinnat Oy. Leverantör var Atea Oy. Avtalsperioden har löpt ut Under avtalsperioden skaffades Microsoft Enterprise Agreement (EA), Microsoft Select och Select Plus samt Microsoft School Agreement användarrättigheter. Microsoft School Agreement-avtalet är ikraft till utgången av år 2014 och Microsoft Enterprise Agreement (EA) är ikraft till utgången av år KL-Kuntahankinnat Oy (Kuntahankinnat) har konkurrensutsatt Microsoft-användarlicenserna våren Anbudstävlingen vanns av Atea Oy, med vilken Kuntahankinnat ingick ramavtalet KLKH82. Avtalet gäller Ramavtalet innehåller följande licenser som används av Kyrkslätts kommun och som säljs genom avtalet: Microsoft Enterprise Agreement (EA) (operativsystem och kontorsverktyg, bl.a. Word, Excel, PowerPoint, Lync och SharePoint, Office 365-licenser) Microsoft Select och Select Plus (möjlighet att skaffa andra Microsoft-produkter) Microsoft School Agreement (skolsidans gamla operativsystem och vektygsprogramsrättighet) Microsoft Enrollment for Education Solutions (EES) (skolsidans nya operativsystem och verktygsprogramsrättighet) och anknytande tjänster: 1. Kund- och beställningstjänster - Kundstöd vid anskaffningar och beställningshantering - Leverans av programmens användarrättigheter, medier, dokumentation och installationsnycklar - stöd vid ibruktagning av SA-förmåner (Software Assurance) och fakturering 2. Informationstjänster 1. Informering av kunder om ändringar eller förnyelser av Microsofts avtalsmodeller, programlicenser eller Microsofts prissättning 2. Elektronisk handelsplats 3. Användarstöd, licensbokföring och -register för licenswebbplatsen 4. Microsofts vardera avtalsmodell 5. Utbildning och konsultering som hänför sig till anskaffningen av licenser 6. Rapportering KL-Kuntahankinnat Oy är kommunernas enhet för gemensam upphandling och ägs av Finlands Kommunförbund. Det är ett ideellt bolag som för sina kommunkunders räkning konkurrensutsätter och förhandlar om ramavtal och upphandlingsavtal samt ansvarar för övervakning av avtalen. Kuntahankinnat fokuserar på konkurrensutsättning där kommunkunden får klara och

33 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Förslag: konstaterade skalfördelar i prisbesparingar och lägre processkostnader och där det i allmänhet inte finns något lokalt utbud. Kuntahankinnat täcker sina utgifter med serviceavgifter som avtalsleverantörerna inkluderar i kundpriserna. Kuntahankinnats serviceavgift i ramavtalet är 0,15 % av det skattefria värdet av objekt och tjänster som ska finansieras. Serviceavgiften ingår i priserna som leverantören tar ut. Värdet på licenserna som skaffas med det nya ramavtalet beräknas uppgå till totalt euro under de följande fyra åren. IT-chefen är avtalets ansvarsperson. Beredning: It-chef Lea Blomberg (tfn ) [email protected] Kommunstyrelsen beslutar att kommunen ansluter sig till KL-Kuntahankinnat Oy:s och Atea Oy:s ramavtal gällande återförsäljning av Microsoft-användarlicenser från och med början av december 2014 tills ramavtalet i fråga löper ut Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning rättelseyrkande till kommunstyrelsen

34 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Anslutning till ramavtalet gällande teleoperatörtjänster mellan KL-Kuntahankinnat Oy och Telia Sonera Oy Kommunstyrelsen 484 Förslag: Kyrkslätts kommun anslöt sig till ramavtalet gällande teleoperatörtjänster som konkurrensutsatts av Kuntahankinnat Oy. Leverantör var Telia Sonera Oy. Avtalsperioden löper ut Avtalet omfattar mobiltelefonanslutningar och -trafik, Sonera Vaihdepalvelut, datatjänster för mobiltelefonanslutningar, Sonera Yrityspääte, Sonera Merex Contact Management samt Sonera Virtual Contact Center. Telia Soneras fakturering (inkl. moms) var 2011: (ett knappt år), 2012: , 2013: och 2014 (för tillfället): KL-Kuntahankinnat Oy (Kuntahankinnat) har konkurrensutsatt teleoperatörstjänsterna sommaren Anbudstävlingen vanns av Telia Sonera Oy, med vilken Kuntahankinnat ingick ett ramavtal. Avtalet är ikraft 10/2014 9/2018. Ramavtalet omfattar tjänsterna: Anslutningar till mobiltelefonnät, trafik och tjänster inklusive mobildata Förmedlings- och och informationssystem Nåbarhetstjänster Lösningar för kundservice t.ex. på hälsovårdscentraler och sjukhus Rapportering Samtalsförmedlingstjänster KL-Kuntahankinnat Oy är kommunernas enhet för gemensam upphandling och ägs av Finlands Kommunförbund. Det är ett ideellt bolag som för sina kommunkunders räkning konkurrensutsätter och förhandlar om ramavtal och upphandlingsavtal samt ansvarar för övervakning av avtalen. Kuntahankinnat fokuserar på konkurrensutsättning där kommunkunden får klara och konstaterade skalfördelar i prisbesparingar och lägre processkostnader och där det i allmänhet inte finns något lokalt utbud. Kuntahankinnat täcker sina utgifter med serviceavgifter som avtalsleverantörerna inkluderar i kundpriserna. Kuntahankinnats serviceavgift i ramavtalet är 0,15 % av det skattefria värdet av objekt och tjänster som ska finansieras. Serviceavgiften ingår i priserna som leverantören tar ut. Man bedömer att priset på teleoperatörtjänsterna som skaffas med det nya ramavtalet sjunker med ca 30 % i året. Kostnadsberäkningen för tjänsterna är ca under de följande fyra åren. IT-chefen är avtalets ansvarsperson. Beredning: It-chef Lea Blomberg (tfn ) [email protected] Kommunstyrelsen beslutar att kommunen ansluter sig till KL-Kuntahankinnat Oy:s och Telia Sonera Oy:s ramavtal gällande teleoperatörtjänster från och med början av januari 2015 tills ramavtalet i fråga löper ut 9/2018.

35 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning rättelseyrkande till kommunstyrelsen

36 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Deltagande i festevenemang på nyårsafton Kommunstyrelsen 485 K. Halonen Oy i samarbete med företagare i Kyrkslätt ordnar ett nyårsevenemang fr.o.m. kl. 18 på parkeringsplatsen i kommuncentrums idrottspark. Med avvikelse från tidigare år har evenemanget utvidgats så att det förutom ett fyrverkeri omfattar även presentation av lokala företags verksamhet och musikuppföranden. De totala kostnaderna för evenemanget uppgår till ca euro. Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar anvisa euro av sina dispositionsmedel till kostnaderna för nyårsevenemanget som beskrivs ovan. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

37 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Kyrkslätts kommuns jubileumsårsstipendium 2015 för ansökan Kommunstyrelsen 486 Kommunfullmäktige beslutade år 1980 i samband med kommunens 650-årsjubileum att grunda en jubileumsfond. Enligt fondens stadga ska kommunstyrelsen vartannat år i december månad kungöra understöden för ansökan på det sätt som beslutats angående offentliggörande av kommunala tillkännagivanden samt på basis av ansökningarna bevilja dem. Stipendierna ur Kyrkslätts kommuns jubileumsfond kungjordes förra gången för ansökan år Ändamålet med fonden är enligt stadgan att stöda forskare, studerande och i arbetslivet redan etablerade personer vilka äger i lagen om befolkningsböcker (nuv. lagen om hemkommun) avsedd hemort i Kyrkslätts kommun, i deras forskningsarbete, lärdomsprov och fortsatta studier och att bevilja stipendier för förutnämnda ändamål samt att stöda personer som haft framgång inom sitt yrkesområde, i enlighet med vad i stadgan bestäms. Berättigade till stipendium är också personer som söker stipendium för lärdomsprov, forskning eller motsvarande objekt som gäller Kyrkslätt eller Kyrkslätts kommuns verksamhet, även om personens hemort inte vore Kyrkslätt på det sätt som avses ovan. Enligt 4 i jubileumsfondens stadga kan kommunstyrelsen innan understöden kungörs fatta beslut om den målgrupp som äger rätt att söka understöd. Kommunstyrelsen kan också besluta att understödet tilldelas endast en person eller en begränsad mottagargrupp. De beviljade stipendierna ska delas ut under följande mars månad. Det sammanlagda beloppet av stipendierna som delas ut är x euro. Om de inkomna ansökningarna kan man vid behov begära utlåtanden av sakkunniga. Enligt förfarandet med stipendier betalas 70 % av stipendiet i samband med beslutet och återstoden, 30 %, i slutet av kalenderåret efter att stipendiemottagaren har tillställt en utredning över projektets framskridande. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunens officiella kungörelser publiceras i Kirkkonummen Sanomat på finska och i Västra Nyland på svenska. Beredning: kulturdirektör Maaret Eloranta, kommunsekreterare Ulla Gahmberg, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: - Stadga för jubileumsfonden

38 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 i enlighet med stadgan kungöra stipendier ur Kyrkslätts jubileumsfond för ansökan i december 2014 på det sätt som beslutats angående offentliggörande av kommunala tillkännagivanden 2 att målgruppen som har rätt att söka stipendium begränsas enligt följande: Berättigade till stipendium är de vars lärdomsprov, objekt för forskning eller annan verksamhet gäller följande teman: - ortnamn i Kyrkslätt eller Kyrkslätts historia - annan forskning eller publikation om Kyrkslätt 3 konstatera att kommunstyrelsen vid behandling av ansökningar kan besluta att understödet tilldelas endast en person eller en begränsad mottagargrupp 4 att ansökningarna ska lämnas in senast före kl till adressen Kyrkslätts kommun, kommunstyrelsen, Jubileumsfonden, PB 20, KYRKSLÄTT Av ansökan ska framgå följande: - sökandens personuppgifter och kontaktuppgifter - storleken på stipendiet som söks - ämnet för lärdomsprovet, forskningsarbetet eller annan verksamhet och planen inklusive tidtabell - sökandens CV och referenser utgående från vilka man kan bedöma sökandens förmåga att framgångsrikt genomföra projektet 5 annonsera om stipendierna på kommunens webbplats samt i tidningarna Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland. Information om stipendiet ges dessutom för att läggas ut på följande forsknings- och läroanstalters samt sammanslutningars webbplatser: - Helsingfors universitet - Institutet för de inhemska språken - Åbo Akademi Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. _ För kännedom

39 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Besvärsanvisning rättelseyrkande till kommunstyrelsen

40 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut om planläggningsprogrammet har vunnit laga kraft Kommunstyrelsen 487 Över kommunfullmäktiges beslut om planläggningsprogrammet anfördes besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolen gav sitt beslut om besvären /0842/5. Det var möjligt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvär har inte anförts, så fullmäktiges beslut har vunnit laga kraft. Tilläggsmaterial: - Helsingin hallinto-oikeuden päätös /0842/5. Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar konstatera att fullmäktiges beslut om planläggningsprogrammet har vunnit laga kraft. Behandling Kommundirektören konstaterade att besvärstiden till högsta förvaltningsdomstolen hade fastställts på basis av ändringssökandens delfående Inom utsatt tid hade anförts besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Kommundirektören drog på dessa grunder bort ärendet från kommunstyrelsens fredragningslista. För kännedom Besvärsanvisning

41 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Beslut som inkommit för förfarande med övertagningsrätt enligt 51 i kommunallagen Kommunstyrelsen 488 Protokollen och tjänsteinnehavarbesluten finns tillgängliga på extra net. Bå de protokollen och tjänsteinnehavarbesluten finns under veder börande för valtningsorgan. Kommunstyrelsen har tillställts följande beslut som faller under kom munstyrelsens övervakning: Protokoll av förtroendeorgan Nämnden för serviceproduktion Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Tjänsteinnehavarbeslut Kommundirektören Nr: 19, Kirkkonummen kunnantalon hallintomallin käyttöönotto Sektordirektören för vård- och omsorgsväsendet Nr: 232, Kielilisän myöntäminen sairaanhoitaja Tiina Westman-Kialle, vakanssinumero Nr: 233, Hoitajatyövoiman vuokraamisen jatkaminen kunnan hoivayksiköihin ja laitoksiin optiokaudelle Nr: 234, Opiskelijaohjauspalkkion maksaminen työkeskuksen työntekijöille Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen antecknar ovannämnda beslut, som delges för utnyttjande av övertagningsrätt enligt 51 i kommunallagen, för kännedom och konstatera att ärendena inte tas till behandling i kommunstyrelsen. Beslut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget.

42 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Besvärsanvisning Besvärsförbud

43 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Protokoll för kännedom Kommunstyrelsen 489 Kommunstyrelsen har tillställts följande protokoll: Samkommunen Helsingforsre gionens trafik stämman styrelsen Nämnden för HUCS sjukvårdsområde Luksia, Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayh tymä styrelsen Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen antecknar protokollen för kännedom. Beslut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Besvärsanvisning Besvärsförbud

44 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Anmälningsärenden Kommunstyrelsen 490 Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen antecknar följande ärenden för kännedom: 1 Kommunförbundets cirkulär nr 15/80/2014, Kopiostos bandinspelningsavtal för år Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande om besvär som anförts över Kyrkslätts kommunstyrelses beslut Kommunstyrelsen beslutade godkänna området enligt bilagan till protokollet som verksamhetsområde för Lappböle vattenandelslag så att verksamhetsområdet träder i kraft genast då beslutet vunnit laga kraft. Ett rättelseyrkande anfördes över beslutet. Kommunstyrelsen förkastade rättelseyrkandet och lät bli att undersöka befrielse från anslutningsskyldighet som avses i 11 i lagen om vattentjänster som ärende som inte hör till beslutet om verksamhetsområde. Förvaltningsdomstolen lämnar ändringssökandens nya besvärsgrunder i sitt genmäle gällande likställd behandling med fastighet 4:170, informationsgången och kartan gällande enkäten om anslutningsvillighet utan prövning. Till övriga delar förkastar förvaltningsdomstolen besvären. Ändringssökande kan överklaga beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen. 3 Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande om besvär som anförts över Kyrkslätts kommunstyrelses beslut Kommunstyrelsen beslutade godkänna området enligt bilagan till protokollet som verksamhetsområde för Lappböle vattenandelslag så att verksamhetsområdet träder i kraft genast då beslutet vunnit laga kraft. Ett rättelseyrkande anfördes över beslutet. Kommunstyrelsen förkastade rättelseyrkandet och lät bli att undersöka befrielse från anslutningsskyldighet som avses i 11 i lagen om vattentjänster som ärende som inte hör till beslutet om verksamhetsområde. Förvaltningsdomstolen förkastar besvären. Ändringssökande kan överklaga beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen. Handlingarna finns vid sammanträdet. Beslut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. _

45 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Besvärsanvisning Besvärsförbud

46 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Övriga ärenden Kommunstyrelsen 491 Vid sammanträdet meddelades följande ärenden: 1 Direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen redogjorde för Kantvikin päiväkotis situation: - inneluftsundersökningar - tidtabell för byggandet (Sepänkangas som ersättande utrymmen och sanering/utvidgning av Kantvik) - informering (intern och extern) - hur agera om t.ex. hälsovårdsmyndigheten sätter lås på dörrarna innan projekten blivit klara (Sepänkangas och Kantvik) 2 Ledamot Matti Kaurila framföre ett önskemål om att plattorna som fallit i Veikkolas bibliotek ska repareras. 3 I vice ordförande Ari Harinen hörde sig för om varför kommunen inte utsett representanter till sammanträdet med vattenandelslaget som ska bildas. 4 II vice ordförande Pekka M. Sinisalo delgav att en skolelev hade blivit påkörd på Lappbölevägen, och frågade om man kunde granska säkerheten på vägavsnittet ifråga.

47 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Bildningsnämndens beslut om läs- och lovtider, ärende som kommunstyrelsen övertagit Kommunstyrelsen 492 Kommunstyrelsens ordförande beslutade utnyttja sin övertagningsrätt enligt 51 i kommunallagen och ta bildningsnämndens beslut Dagvårdens, förskoleverksamhetens, grundundervisningens och gymnasieutbildningens läs- och lovtider under läsåret till behandling som övertaget ärende för beslut av kommunstyrelsen. Bildningsnämnden beslutade 1 fastställa arbets- och lovtider under läsåret enligt följande: Hösttermin (90 dagar) Höstlov (7 dagar) Jullov (17 dagar) Vårtermin (99 dagar) Sportlov (vecka 8) Lovdag Skolan slutar konstatera att arbets- och lovtiderna inom förskoleundervisningen följer grundskolornas läs- och lovtider verksamhetsåret , dock så att den sista arbetsdagen är konstatera att dagvårdens verksamhetsår börjar och slutar att endast bestämda daghem och gruppfamiljedaghem har jour på områdena övriga enheter är stängda under den tiden 5 att behovet av dagvård under de ovannämnda tiderna kartläggs utgående från en förfrågan till föräldrarna 6 dagvårdens och förskoleundervisningens utbildningsdagar kan ordnas på hösten (2 dagar) och på våren (2 dagar). Under dessa dagar ordnas ingen förskoleundervisning. 7 Den dagliga verksamhetstiden inom dagvården är huvudsakligen kl Vård dygnet runt och alla veckodagar ordnas inom den finskspråkiga dagvården i Jolkbyn päiväkoti Kvällsvården koncentreras för båda språkgruppernas del områdesvis till endast ett daghem. Kvällsvård ordnas kl

48 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen Invånarparken är öppen kl Hela bildningsnämndens paragraf ingår som tilläggsmaterial. Motiveringen till utnyttjandet av övertagningsrätten var nämndens beslutspunkt gällande höstlovets längd (7 dagar). Att utnyttja rätt att överta behandlingen av ett ärendet innebär att det ärende som nämnden behandlat i sin helhet överförs till att behandlas i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har vid behandlingen av ärendet samma befogenheter som nämnden haft. Den är förpliktad att fatta ett beslut i ärendet. I ärendet kan ett nytt beslut fattas eller det tidigare beslutet bibehållas oförändrat, upphävas eller ändras. Alternativt kan ärendet återförvisas för ny behandling till myndigheten som fattat beslutet. Beredning: kommunsekreterare Ulla Gahmberg, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: - Bildningsnämnden Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar så som nämnden beslutat i ärendet Behandling Under diskussionen föreslog ordförande Raija Vahasalo att kommunstyrelsen beslutar att höstlovet istället för en vecka är ett förlängt veckoslut och att lovdagarna flyttas för att förlänga sommarlovet. Ledamöterna Gun-Maj Beck, Anders Adlercreutz ja Hans Hedberg understödde ordförandens förslag. I vice ordförande Ari Harinen och ledamot Marjokaisa Piironen understödde utgångsförslaget. II vice ordförande Pekka M. Sinisalo föreslog att ärendet remitteras och att man utför en förfrågan via Helmi för att ta reda på föräldrarnas ståndpunkt i ärendet gällande höstlovets längd. Ledamot Pirkko Lehtinen understödde Sinisalos förslag. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att II vice

49 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Kommunstyrelsen ordförande Pekka M. Sinisalo har föreslagit att ärendet remitteras. Förslaget har fått understöd. Kommunstyrelsen godkände inte enhälligt förslaget, så ordföranden konstaterade att styrelsen ska rösta om fortsatt behandling av ärendet. Ordföranden föreslog att kommunstyrelsen röstar genom namnupprop så att de som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar ja och de som understöder remittering av ärendet röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunstyrelsen remittera ärendet enligt Sinisalos förslag. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 5 ja-röster (Beck, Hedberg, Kaurila, Kilappa, Vahasalo) 8 nej-röster (Adlercreutz, Grönberg, Harinen, Munther, Lehtinen, Piironen, Savilahti, Sinisalo) Kommunstyrelsen beslutade remittera ärendet enligt Sinisalos förslag. Beslut Kommunstyrelsen beslutade remittera ärendet så att man utför en förfrågan via Helmi för att ta reda på föräldrarnas ståndpunkt i ärendet gällande höstlovets längd. Ärendet tas till behandling i kommunstyrelsen i januari. För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

50 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Anvisningar för ändringssökande Besvärsförbud I följande beslut, som gäller endast beredning eller verkställighet, får rättelse inte yrkas enligt 91 i kommunallagen. :er 474, 475, 478, 479, 481, Rättelseyrkande Den som är missnöjd med följande beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande (KomL 89): :er 476, 477, 480, Anvisning för rättelseyrkande till kommunstyrelsen Den som är missnöjd med ovannämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär. Ett rättelseyrkande får framställas av den som beslutet avser eller av den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas Rättelseyrkandet framställs till kommunstyrelsen i Kyrkslätt. Tid för yrkande på rättelse Rättelseyrkandet ska framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Delfående En part anses ha fått del av beslutet, om inte något annat påvisas, sju dagar efter att beslutet avsändes eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som är antecknad i ett särskilt intyg över delfående av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Dagen för delfåendet eller den dag då beslutet lagts fram ska inte medräknas då tiden för yrkande på rättelse beräknas. Rättelseyrkandets innehåll I rättelseyrkandet som ska riktas till kommunstyrelsen ska anges - det beslut i vilket ändring söks - till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Rättelseyrkandet ska undertecknas egenhändigt av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort rättelseyrkandet, ska i rättelseyrkandet även uppges namn och hemkommun för denna person. Inlämnande av rättelseyrkandet Rättelseyrkandet ska lämnas till adressen nedan under tjänstetid, innan tiden för yrkande på rättelse går ut. Rättelseyrkandet ska postas i så god tid att det hinner fram till kommunstyrelsen, koncernförvaltningens registratorskontor, på den sista dagen för tiden för yrkande på rättelse, innan registratorskontorets tjänstetid slutar. Rättelseyrkandet kan före utgången av tiden för yrkande på rättelse lämnas också som telefax eller per e-post på avsändarens eget ansvar. Kontaktuppgifter: Kyrkslätts kommunstyrelse, registratorskontoret Ervastvägen 2 PB Kyrkslätt Tjänstetid: , måndagar tfn växel , fax (09) e-post: [email protected]

51 Kyrkslätts kommun Protokoll 23/ Avgift för behandling av rättelseyrkande Ingen avgift tas ut för behandling av rättelseyrkande. Tilläggsuppgifter ges i första hand av protokollföraren. Den detaljerade besvärsanvisningen bifogas också till protokollsutdraget som begärts för besvären.