LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET

Relevanta dokument
eläsårsplan FÖR SKOLVÄSENDET

LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET

LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET

LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET

LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET

Kvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

SKOLANS LÄSÅRSPLAN

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

LukiMat Informationstjänst

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Församlingen som samarbetspartner

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

SKOLARBETE SOM FRÄMJAR LÄRANDE OCH VÄLBEFINNANDE. 5.1 Gemensamt ansvar för skoldagen

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Öppna i webbläsaren /8

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN FÖRSKOLANS ARBETSTIDER MÅL OCH ARBETSSÄTT FÖR VERKSAMHETEN

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD

Elevvårdens ABC. Maj-Len Engelholm undervisningsråd Helsingfors Åbo Vasa. Enheten för svenskspråkig utbildning

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad Lovisa stad Uppdaterad

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNINGEN / KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄ- KERHET

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Läsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender

Elevvårdsplan för elevvården i Hangöby skola

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Elevvård. Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Jämställdhets- och likabehandlingsplan. Donnerska skolan

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010

Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

SKOLAS ELEVVÅRDSPLAN

Topeliusgymnasiets plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder

-2, BILDN-SV :00

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

EDSEVÖ SKOLA. Elevvårdsplan

SKOLANS LÄSÅRSPLAN

Förskolan har arbetsåret , 6 stycken elever och en förskollärare. I gruppen arbetar även en närvårdre som en extra vuxen.

Elevens rättigheter. Vasa Thomas Sundell. Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet

Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

egrunder - en dynamisk läroplan

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

KALLELSESIDA Utfärdat

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Donnerska skolans elevvårdsplan

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning?

KYRKFJÄRDENS FÖRSKOLA OCH SKOLA

Så ger vi din tonåring bra förutsättningar i gymnasiet

Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors

MÖTESPLATS Åshöjdens grundskola, Sturegatan 6, andra våningen rum 218

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Workshop om elevhälsoplanerna. Helsingfors Vasa

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Val av alternativ till religionsundervisning

Kapellby skolas läroplan 2016

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

SKOLANS LÄSÅRSPLAN

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen

Anvisning om anordnande av undervisning i religion och livsåskådningskunskap samt av religiösa evenemang i gymnasieutbildningen

LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Transkript:

LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET Bildningsväsendets policy Beakta allas initiativ- och ansvarstagande för att uppnå gemensamma ambitioner. Verka för samarbete och dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och förtroendevalda. Arbeta för att säkerställa allas individuella utveckling och arbetslagens gemensamma utveckling. Skapa en positiv image, som kännetecknas av förtroende och professionalitet i allt vi gör. Marknadsföra vår kompetens och vår verksamhet. Skapa en lärande organisation som arbetar med målformulering och uppföljning för att ständigt förbättra verksamheten. Skola: 1. Värdegrund Skolväsendets gemensamma värdegrund (länk till videoclip på Nykarleby stads hemsida).

2. Tidtabell för läsåret (gemensamt för kommunens skolor) Datum Åtgärd Utförd 5.4.2016 Skolskjutsplan Skolans arbetstider (dagens start och slut för den enskilda skjutseleven) 10.6.2016 Timresursens och stödundervisningens fördelning Specialundervisningens fördelning Lärarnas arbetsmängd inkl. särskilda uppgifter Läsordning, lektions- och rasttider Skolgångsbiträdets arbetsschema Budgetäskan 1.9.2016 Skolans utvecklings-/undervisningsmål för läsåret 9.2.2017 Skolinskrivning 19.5.2017 Utvärdering av skolans centrala verksamhet och inriktning; sektionens mål Utvärdering av skolans utvecklingsmål 19.5.2017 Utvärdering av helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden. Vart tredje år (start 2016) Enkät riktad till vårdnadshavarna. Gemensamt för nejdens kommuner. 3. Undervisningsresurser (skolvis) 3.1. Timresursens och stödundervisningens fördelning, bilaga 1 3.2. Specialundervisningens timfördelning, bilaga 2 3.4. Lärarnas arbetsmängd inkl. särskilda uppgifter, bilaga 3 3.5 Skolgångsbiträdets arbetsschema bilaga 4 4. Skolans elevstatistik Årskurs Elevantal 5. Arbetstider 5.1. Läsordning, lektions- och rasttider, bilaga 5 Rastövervakningen sköts enligt ett schema uppgjort av rektor, som tillkännages personalen skriftligen. Eleverna övervakas fr.o.m. att skolskjuts anländer till skolan till skolskjuts avgått. Ett skolgångsbiträde kan vid behov ansvara för elevens säkerhet under hela skoldagen och under skolvägen (endast elever med skolgångsbiträde under skoltransport). Rektor informerar vikarie om skolans övervakningsrutiner innan vikariatet påbörjas. För elever med särskilda svårigheter i specialklass där det krävs speciell uppmärksamhet gällande elevens eller andra elevers trygghet uppgörs särskild övervakningslista. Vid verksamhet utom skolan skall eleverna informeras om vilka regler som gäller och tillräckligt antal lärare skall alltid övervaka eleverna. Vid behov bör rektor granska försäkringarna så att de är giltiga för verksamheten ifråga.

Resor med elever utom landet skall ingå i planen och godkännas av svenska skolsektionen. Elevkårsverksamhet som inte hör till skolverksamhet och inte övervakas skall inte intas i skolans verksamhetsplan. Verksamheten kan bifogas som bilaga till planen i informativt syfte. För gulnäbbsintagning och penkkis m.fl. dylika tillställningar inom skolans område skall finnas i förväg av rektor godkända ordningsregler och tillräckligt antal övervakande lärare. 5.2. Skolskjutsschema, bilaga 6 5.3. Eventuella avvikande arbetsdagar (gemensamt för kommunens skolor) Skoldagar som kan avslutas tidigare, är första skoldagen, avslutningsdagar höst och vår, skärtorsdagen ifall den är skoldag och öppet hus-dag under lördag. Under en kalenderdag kan man hålla endast en skoldag. Ett lokalt skjutsschema uppgörs för avvikande arbetsdagar. 5.3.1 Skolvis specifikation av avvikande skoldagar (idrottsdagar, julfest, gudstjänst o.s.v.) 5.4. Undervisning utanför skolan Skolan kan under läsåret göra exkursioner i närsamhället, d.v.s. besöka lokala företagare och övriga intressanta mål. Verksamhet utom skola skall ge eleverna en inblick i arbetsliv, kultur och samhälle samt vidga deras vyer. Lägerskola kan ordnas under läsåret. Undervisning utanför skolan: - motions- och idrottsevenemang samt tävlingar - simhallsbesök - studiebesök inom och utom landet - speciella temadagar - elev-/studerandeutbyte med andra skolor nationellt och internationellt - naturexkursioner - exkursioner, bio- och teaterbesök, evenemang m.m. kan ske både med och utan övernattning - dagsverksdag - övrig verksamhet utanför skolan Skolan bär ansvar för säkerhetsinformation till eleven innan deltagande i undervisning utanför skolan sker. I all verksamhet som skolan ordnar eller deltar i skall eleverna övervakas. 5.4.1 Skolans komplettering av verksamhet utanför skolan 5.5 Morgonsamling, traditionella högtider och evenemang Skoldagen inleds med en kort morgonsamling antingen i klass eller gemensamt för hela skolan. Skolan kan fortsättningsvis ordna religiösa evenemang såsom gudstjänster och religiösa morgonsamlingar. Dessa betraktas som religionsutövning. Enligt 11 2 mom. i grundlagen kan ingen tvingas att delta i religionsutövning mot sitt samvete. En elev kan därmed inte tvingas delta i gudstjänster, i religiösa morgonsamlingar eller i andra religiösa evenemang. Vårdnadshavaren skall meddela om eleven inte deltar i religionsutövning. Detta kan ske en gång för alla t.ex. i samband med anmälan till skolan, eller i varje enskilt fall. Efter att anmälan har gjorts ser skolan till att eleven inte deltar i evenemang som innebär religionsutövning. Skolans högtider är en del av undervisningen och skolarbetet. Enligt 3 i lagen om grundläggande utbildning skall man i undervisningen samarbeta med hemmen. Skolan skall informera elevernas vårdnadshavare om evenemang som ordnas i skolan och om deras innehåll. Vid behov kan man komma överens med vårdnadshavarna om individuella arrangemang för en elev och om eventuell alternativ verksamhet, ifall att elevens övertygelse hindrar henne eller honom att delta i en högtid, fest eller någon del av dessa. Skolan bär ansvar för säkerheten för en elev även när hon eller han inte deltar i ett religiöst evenemang som skolan ordnar. Skolan skall under tiden ordna någon annan övervakad verksamhet för eleven.

6. Skolans undervisning 6.1. Svenska skolsektionens utvecklingsmål Mål läsåret 2016-17 (fylls i vid budgetering) Skolans utvärdering (fylls i vid bokslutsredovisning) 6.2. Kommunalt tyngdpunktsområde (intensifierad undervisning, t.ex. finska i åk 1-2) 6.3. Skolans utvecklingsmål Mål läsåret 2016-17 Skolans utvärdering (fylls i vid läsårsslut) 6.4. Helhetsskapande undervisning Helhetsskapande undervisning hjälper eleverna att uppfatta helheter och att se samband mellan innehållet i olika läroämnen och med olika företeelser i livet. Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt grepp, där man funderar på hur mål, innehåll och arbetssätt hänger ihop och kompletterar varandra, så att eleverna har möjlighet att uppleva både innehållet i undervisningen och den egna lärprocessen som en meningsfull helhet. De sju delområdena av mångsidig kompetens inklusive målen som fastställs i grunderna för läroplanen ger riktlinjer och underlag för en helhetsskapande undervisning. Verksamhetskulturen i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska bidra till att uppnå målen för mångsidig kompetens. Frågor att fundera över är till exempel: Hur ska vi tillsammans fundera över betydelsen av mångsidig kompetens och hur den påverkar undervisningen och lärandet; hur förändrar den vardagen i skolan? Hur ska mångsidig kompetens struktureras och betonas ur lokal synvinkel? Hur säkrar vi kontinuiteten i fråga om mångsidig kompetens från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och eventuellt till påbyggnadsundervisningen?

Hur ska vi nå målen för mångsidig kompetens i förskoleundervisningen och i läroämnena i den grundläggande utbildningen? Hur ska en helhetsskapande undervisning se ut och vilka spelregler gäller för planeringen och förverkligandet av lärområdena i förskoleundervisningen och de mångvetenskapliga lärområdena i den grundläggande utbildningen? Beskrivning hur helhetsskapande undervisning förvekligas på vår skola. Hur ska eleverna delta i planeringen så att deras upplevelser (intresse, samband mellan innehåll, meningsfulla studier etc.) blir centrala både i planeringen och i utvärderingen av resultatet? Hur och vem ska vi samarbeta med, i synnerhet när det gäller planeringen och förverkligandet av lärområdena? 6.4.1 Mångvetenskapliga lärområden Lärområde (fenomen) Mål Utvärdering 6.5. Valfria ämnen (gemensamt för kommunens skolor) 6.5.1 Valfria tillvalsämnen (mål och innehållsbeskrivning som bilaga) (åk 7-9) 6.5.2 Valfria konst- och färdighetsämen (mål och innehållsbeskrivning som bilaga) (gemensamt för kommunens skolor) 6.6. Elevhandledning (gemensamt för kommunens skolor, bilaga elevhandledningsplan) 6.7. Sammansatta klasser (beskrivning av vilka klasser är sammansatta, växelkurs o.s.v.)

6.8. Undervisning på två språk (språkbad) 6.9. Integrering dagvården morris/eftis - förskolan skolan (beskrivning av samarbetet och gemensamma mål) 6.10. Integrering av elever med främmande språk (skolvis beskrivning om speciella arrangemang) 6.11. Samarbete mellan skolor och med andra läroanstalter och instanser (t.ex. bibliotek, församlingar, idrottsföreningar - beskrivning av arrangemang och mål) 6.12. Självständiga studier (gymnasiet) 6.13. Klubbverksamhet (skolvis beskrivning av klubbarrangemang) 7. Skolans säkerhets-/kvalitetsplanering Hänv.: Checklista för introduktion av personal i arbetet. För att skolan skall vara trygg för eleverna skall varje skolas personal ombesörja att både den psykiska och fysiska miljön är säker samt att utrustningen är säker och följer arbetarskyddets ställda krav. För att kunna garantera en så säker fysisk och psykisk miljö som möjligt säkerhetsgranskas skolorna årligen vid inledande av läsåret. Rektor ansvarar för granskningen i samråd med personalen. Varje anställd har dock skyldigheten att ansvara för egenkontroll av verksamheten och rapportera till närmaste förman för åtgärdande. Sakkunnighjälp kan fås av behörig myndighet och arbetarskyddet. Vid upptäckt av säkerhetsrisker i den fysiska miljön skall rektor genast meddela detta till tekniska verket eller annan ansvarig myndighet för åtgärdande. Vid upptäckt av brister i den psykiska miljön (mobbning, trakasserier m.m.) skall godkänd plan mot detta verkställas och vid behov inkallas kurator, psykolog m.fl. Säkerhetsinformation, utrymningsövningar och ordningsregler skall alltid genomgås med eleverna och personalen vid skolstarten för att förebygga faror i skolarbetet. Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och nödvändig information om den ska ges till elever och anställda i byggnaden samt till andra som är skyldiga att delta i verkställigheten av räddningsplanen. Utrymningsövning skall hållas minst 1 ggr per läsår med elever och personal. När övningstillfället har hållits skall detta rapporteras till räddningsverkets kontaktperson för bokföring.

8. Elevvård (skolans elevvårdsgrupp och verksamhet), bilaga 7 Den pedagogiska elevvården i skolan är en uppgift som hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Skolans personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i skolgemenskapen. Skolans elevvårdsgrupp ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av skolans pedagogiska elevvård. Gruppen leds av rektor och medlemmarna väljs av kollegiet. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnande och säkerhet i skolan och att genomföra och utveckla övrig gemensam elevvård. Den skolspecifika elev-/studerandevårdsplanen bifogas som bilaga. 8.1 Läsårets huvudmål för elevvården (minst tre stycken) 9. Eleverna och deras vårdnadshavare underrättade om de centrala frågorna Rektor och lärare underrättar på förhand eleverna och deras vårdnadshavare om de centrala frågor som berör det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, undervisning utanför skolan samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen. Eleven och hans vårdnadshavare får av läraren tillräckligt ofta uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Läraren håller vårdnadshavaren uppdaterad om klassens verksamhet och ärenden tillhörande undervisningen. Eleven och hans vårdnadshavare har rätt att få uppgifter av läraren om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på bedömningen av eleven. Skolan har en Hem & Skola-förening vars uppgift är att fungera som hemmets och skolans samarbetsorgan. 10. Ordningsstadga (gemensamt för kommunens skolor kan kompletteras med respektive skolas trivselregler som bilaga) I avsikt att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolan finns en för alla skolor gemensam godkänd ordningsstadga som skall tillämpas i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas. Den enskilda skolan kan komplettera ordningsstadgan om behov föreligger. Ordningsstadgan innehåller sådana regler om praktiska arrangemang och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i skolan samt närmare bestämmelser om de föremål och ämnen som avses i 29 2 mom. Lag om grundläggande utbildning och om deras användning och förvaring. De rättigheter och skyldigheter som anges gäller under den tid som eleven deltar i undervisning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 11. Allmänt Läsårsplanen för respektive skolas verksamhet bör verkställas inom ramen för beviljade budgetanslag. Avvikelser bör meddelas och godkännas av skolsektion, alt. bildningsnämnd. I planen får inte ingå arvoden och ersättningar. Om dessa avtalas separat i behörigt organ. Beslut fattade gällande denna plan baserad på läroplanen är i kraft tills ny plan godkänns.