Har tuggning någon förbättrande påverkan på minnet? En pilotstudie

Har tuggning någon förbättrande påverkan på minnet? En pilotstudie Caroline Mörck Odontologiska institutionen Karolinska institutet Huddinge Sammanfattning Det finns indikationer på att man skulle prestera bättre på minnestest om man har bra betandning, fast få studier har gjorts på detta ämne. Syftet med denna studie var att testa om minnet påverkas av tuggning. Tester på episodiskt-, arbets- och korttidsminne utfördes två gånger på 30 friska fullt betandade personer mellan 20 och 30 år. Hälften av gruppen började med att göra testerna utan att tugga, för att vid andra tillfället tugga medan andra hälften började med att tugga, för att vid andra tillfället inte tugga. Resultatet blev att det inte fanns någon signifikant skillnad i episodiskt minne om man tuggar, inte heller arbetsminne eller kortttidsminne visade några signifikanta skillnader. Introduktion Enligt Lucy Wilkinson, Andrew Scholey och Keith Wesnes, Chewing gum improves aspects of memory in healthy volunteers (1), skulle tuggning ha en förbättrande effekt på episodiskt minne samt en ökande koncentrationsförmåga. Dock har testet som gjorts utförts av psykologer eller läkare och odontologins roll har därmed förbisetts. Vad skulle anledningen vara att minnet bli bättre av tuggning? En teori är att den ökade pulsen och därmed genomblödningen i huvudregionen skulle förbättra minnet (1). En annan teori är, att det kunna bero på den ökade nervaktiviteten i tänderna i samband med tuggning som skulle verka positivt på minnet. Vad skulle det betyda för odontologin om det visade sig att varje tand är en sensor och därmed en pusselbit i minnesfunktionen och inte bara kan tas bort? I studien, A case control Study of Alzheimer s disease in Japan: significance of life styles av K Kondo, M Niino och K Shindo (2) tas förlust av tänder upp som en av de fem viktigaste parametrarna till att utveckla sjukdomen Alzheimers. Patienterna hade förlorat sina tänder 20-30 år innan demensen debuterat. De konstaterade att risken att utveckla Alzheimers ökade med 1.9 gånger om man förlorat minst hälften av sina tänder. T Kato et. al (3) har gjort en studie där de studerar effekterna på spatiala minnet och acetylcolin frisättningen i parietalcortex på äldre råttor som saknar molarer. Det kolinerga systemet är viktigt för inlärning och minne. Åldrande råttor, utan molarer, jämfördes med åldrande råttor med molarer. Trots daglig träning presterade råttorna utan molarer sämre vid spatiala minnestest än råttorna med molarer. Även lägre nivåer av extracellulärt acetylkolin i parientalcortex uppmättes på råttorna utan molarer. Författarnas slutsats var att tandförlust ger en försämrad funktion på det kolinerga systemet och därmed det spatiala minnet, vilket skulle stödja teorin att större tandförlust skulle vara en riskfaktor att utveckla demenssjukdom. Onozuka (4) har i sin studie studerat effekterna av, att såga bort överkäksmolarerna på SAMPA8 möss, transgena möss som uppvisar ett förtidigt åldrande med en försämring av minne och inlärning, så att de inte kan tugga normalt. Resultatet blev en försämrad inlärning och resultat i spatiella 121

minnestest. Även neurotätheten i det så för inlagring av spatiellt minne viktiga hippocampus minskar (5). Har tänder en annan funktion förutom den idag uppenbara? Minnet är en mycket viktig del av våra liv. Tänk bara vad som krävs av minnet när du skall ringa ett samtal. Veta hur en telefon ser ut, komma ihåg numret, känna igen rösten på personen som svarar. Minnet gör att vi kan uppleva vår identitet, reflektera över oss själva. Redan det antika Grekland fascinerades så av minnet att de tillägnade minnet en gudaposition, Mnemosyne. Hon var ursprunget till allt liv och all kreativitet (6). Det finns olika typer av minnes system. Ett sätt att förklara vad minnets uppbyggnad är enligt bild 1 (7). Korttidsminne Långtidsminne Arbetsminne Medvetet Icke medvetet Episodiskt Semantiskt PRS Procedur Betingning Bild 1: Översikt över minnessystemen I denna studie har jag valt att testa episodiskt minne, arbetsminne och korttidsminne. Detta för att det episodiska minnet är känsligt för stress, sjukdom och ålder. Även arbetsminne kan påverkas av olika yttre faktorer medan korttidsminne är svårpåverkat. Episodiskt minne är minnet vi använder när vi på tentan skall komma ihåg vad som sagts på en viss föreläsning förra månaden. Vi har läst vad föreläsaren skrev på tavlan och skall nu skriva samma sak på tentauppgiften. Sättet man mäter det på heter fri återgivning. När vi i en alternativ fråga skall avgöra vilket alternativ som är rätt använder vi också det episodiska minnet och sättet man mäter det på kallas igenkänning. Arbetsminnet är en typ av korttidsminnet som används för att hålla fakta i minnet medan vi manipulerar fakta i frågan till exempel lösa en räkneuppgift. Korttidsminne använder vi när du får höra ett telefonnummer för att du sedan direkt skall slå det på din telefon. När personen på andra änden har svarat har du förmodligen redan glömt numret. Vi kan hålla mellan 5 och 9 enheter i korttidsminnet, det vill säga en bokstav, ett ord eller siffra eller nummerkombination (7). Jag har i mitt examensarbete utfört minnestester på 30 personer mellan 20 och 30 år när de inte tuggar samt när de tuggar. Vid tuggningstesterna har jag valt att personerna skall tugga på en bit paraffin, samma som används vid odontologiska salivtester. Detta för att ta bort eventuella smakers påverkan på testerna, exempelvis så kan mint kan verka uppiggande (7). Hypotes 1 Man presterar bättre på episodiska och arbetsminnestester om man tuggar jämfört om man inte tuggar, medan korttidsminnet inte påverkas av tuggning. Hypotes 2 Ordningen om man börjar tugga eller inte påverkar prestationen på testerna. Börjar man tugga så blir prestationen bättre på episodiska- och arbetsminnestester om man tuggar jämfört om man inte tuggar, medan korttidsminnet inte påverkas av tuggnings ordningen. 122

Hypotes 3 Testpersonens tidigare tuggummivanor påverkar hur de presterar på minnestesterna. Tuggar man ofta presterar bättre på episodiska- och arbetsminnestester än om man tuggar sällan, medan korttidsminnet inte påverkas av tidigare tuggningsvanor. Frågor: 1. Skillnad på gruppen som tuggar och inte tuggar Episodiskt minne Fri återgivning Igenkänningsminne Arbetsminne Korttidsminne 2. Skillnad i prestation om man tuggat först eller inte/eventuella fördröjningseffekt av tuggningen Episodiskt minne Fri återgivning Arbetsminne Korttidsminne 3. Skillnad i resultat om man tuggar ofta eller inte. Ofta innebär varje dag - varje vecka. Sällan varje månad - aldrig Episodiskt minne Fri återgivning Arbetsminne Korttidsminne Matrial och metoder Testbatteriet bestod av en datorpresentation av ord för att testa episodiska minnet, fri återgivning, ett datorprogram för att testa arbetsminne. Sedan läste testledaren upp sifferkombinationer för att testa korttidsminnet. Avslutningsvis testades episodiska minnet, igenkänning genom att testpersonen fick höra uppläst 40 stycken ord. Deltagare 30 personer ingick i studien. Inklusionskriterierna var att personerna skull vara fullt betandade (undantag visdomständer), inga ortodontiextraktioner, aplasier, implantat eller rotfyllningar. Personerna var mellan 20 och 30 år. Personerna var fullt friska psykiskt då det har visats att depressioner har en negativ påverkan på minnet (8). Exklusionskriterierna var att ingen hade demens i familjen närmare än mor- och farföräldrar. Parafunktioner med knäppningar och krepitationer förekom i båda grupperna men var inte så allvarliga att det påverkade vanlig tuggning. Andra intressanta data för minnesfunktioner är kön. Kvinnor presterar nämligen generellt bättre på episodiska minnestest än män (9). Därför är könsfördelningen lika i gruppen som började med att tugga respektive gruppen som inte började med att tugga. Andra faktorer som påverkar episodiska och arbetsminnet positivt är fler års utbildning (8). Eftersom hypotesen är om tuggning påverkar minnet har testpersoners tuggummivanor noterats. De som tuggar varje dag till en gång i veckan kallas för att de tuggar ofta, sällan de som tuggar en gång i månaden till aldrig. 123

Tabell 1. Fördelning mellan gruppen som inte börjar tugga grupp 1 och gruppen som börjar med att tugga grupp 2 Män [antal] Kvinnor [antal] Medelålder [år] Medel utb. [år] Grupp 1 9 6 23.8 14.6 Grupp 2 9 6 25.3 15.3 Tabell 2. Fördelning mellan gruppen som tuggar ofta eller sällan Män [antal] Kvinnor [antal] Medelålder [år] Medel utb. [år] Ofta 6 11 23.8 14.7 Sällan 12 1 25.5 15.5 Episodiskt minne För att testa det episodiska minnet, fri återgivning fick testpersonen se 20 ord via en Powerpoint-presentation. Varje ord visades i 4 sekunder. Alla ord var substantiv och av ungefär samma längd och typ så att inget av orden skall sticka ut. Exempel på ord som var med är tiger, mygga, fläsk och hiss. När presentationen var slut skulle försökspersonen återge så många av orden som möjligt genom att skriva ner dem på ett papper. Orden behövde inte återges i samma ordning som de presenterades. Testpersonerna fick själva avgöra när de inte kom på fler ord. De uppmanades att ta det lugnt och inte stressa, dock försökte ingen längre än i tio minuter. Det fanns två olika listor med likvärdiga ord, så att när personerna gjorde testet för andra gången fick de inte se samma ord. Vilken av listorna som personerna fick se först alternerades. Antal rätta ord noterades. Ett annat sätt att testa det episodiska minnet är genom igenkänning. Försökspersonen fick höra 40 ord som han/hon skulle avgöra om de varit med på listorna då de gjorde test på friåtergivning. Av de 40 orden var tio stycken från listan då de tuggar, 10 stycken från listan då de inte tuggar och tjugo stycken ord var påhittade. Efter detta räknades antalet hittar och falska alarm. Hittar är ord som personen säger har varit med och som varit med, medan falska alarm är ord personen uppger har varit med men som inte varit det. Fördelningen av hittar för de två listorna räknades ut genom att subtrahera antalet falska alarm från antalet hittar och sedan fördela antalet hittar procentuellt mellan listorna beroende på antalet rätt per lista. Ex: Sjutton hittar och ett falskt alarm, åtta rätta ord från lista ett och nio rätta ord från lista två. 17-1=16 47(hit-FA)/100= lista tugg 53(hit-FA)/100= lista ej tugg Antalet hittar är fördelad med 47% lista tugg och 53% lista ej tugg. Arbetsminne Arbetsminnestestet gick ut på att testpersonen skull göra två saker samtidigt, dels räkna ut en lätt räkneuppgift samtidigt som de skall lägga sista siffran i räkneuppgiften på minnet. Personerna testades med hjälp av ett program där de fick se en räkneuppgift tex 1+4, nedan räkneuppgiften återfinns tre svarsalternativ tex 2, 5 och 6. Personen skulle klicka på rätt svar, klicka till nästa sida för att där återge det sista talet i räkneuppgiften i det här fallet 4. Efter att ha klarat 3 uppgifter läggs en räkneuppgift till det vill säga personen fick se två räkneuppgifter som han skulle svara på innan han kom till sidan där han skull återge de sista siffrorna i uppgiften. Efter att ha klarat tre stycken uppgifter bestående av två uppgifter läggs en tredje uppgift till och så vidare. Om försökspersonen gjorde mer än ett fel per nivå avslutades testet. Det fanns totalt nio nivåer på testet, det vill säga nio räkneuppgifter och nio 124

siffror att hålla reda på. Tyvärr var 2 testpersoners resultat inte kompletta, så att antalet deltagare i arbetsminnes testerna är 28 i stället för 30, som i de övriga testen. Sedan jämfördes hur många nivåer försökspersonerna klarat när de tuggat respektive inte tuggat. Korttidsminne Korttidsminnestestet bestod av att försökspersonen fick höra en sifferkombination för att sedan upprepa samma kombination med samma hastighet. Det börjar med tre siffror och om försökspersonen klara detta får den en ny kombination men med 4 siffror och så vidare till och med en kombination på 9 siffror. De fick göra testet två gånger per testomgång. Sedan räknades ett medelvärde ut för de två testen ut. Alla test, förutom igenkänningstestet, gjordes två gånger, en gång när testpersonerna tuggar och en gång när de inte tuggar. Halva gruppen började med att inte tugga, grupp 1 och andra halvan började med att inte tugga, grupp 2. Tiden mellan testen då personerna tuggar och inte tuggar var cirka fem minuter. Tiden för hela testbatteriet var mellan 30 och 40 minuter. Statistikmetoder som användes var parade T-test eftersom det är en upprepad mätning, tuggade och tuggade inte. Då jag jämförde flera variabler användes ANOVA för upprepad mätning till exempel dem som tuggar ofta mot dem som tuggar sällan. Försökspersonerna valdes ut slumpmässigt randomiserat. Resultat Tabell 3. Jämförelse mellan tuggning och inte tuggning. n= antalet personer, M=max, SD= standardavvikelse, Vv= variationsvidden dvs min och max. Episodiskt fri återgivning Max= 20 Episodiskt igenkänning Max= 10 Arbetsminne Max=9 Korttidsminne Max=9 Tuggar Tuggar inte n 30 n 30 M 10.1 M 9.8 SD 3.8 SD 3.2 Vv 3-19 Vv 4-16 n 30 n 30 M 48.5 M 51.5 SD 4.3 SD 4.3 Vv 38-57 Vv 43-63 n 28 n 28 M 4.9 M 4.6 SD 2.0 SD 1.8 Vv 1-8 Vv 1-8 n 30 n 30 M 4.5 M 4.4 SD 0.8 SD 0.9 Vv 3.5-6.5 Vv 3.0-6.0 Personerna hade ett högre medelvärde när de tuggade jämfört med när de inte tuggade på fri återgivning, arbetsminne och korttidsminne. Ingen av dessa skillnade var statistiskt signifikanta enligt parade T-test; fri återgivning t(29)= -0.44, p=0.66, arbetsminne t(27)= -0.75, p=0.46, korttidsminnet t(29)= -0.84, p=0.41. I igenkänning presterade försökspersonerna t(29)= 1.73, p=0.09 det vill säga på gränsen till att vara signifikant. 125

Tabell 4. Jämförelse mellan ordningen på tugga eller inte tugga Tuggar inte Tuggar Tuggar först Tuggar sist Tuggar först Tuggar sist Fri återgivning M = 10.33 M = 9.33 M = 10-87 M = 9.27 Std = 3.29 Std 3.13 Std 3.72 Std =3.92 Arbetsminne M = 5.21 M = 3.79 M = 4.29 M = 5.36 Std = 1.63 Std 1.81 Std 2.20 Std 1.65 Korttidsminne M = 4.40 M = 4.30 M = 4.40 M = 4.57 Std = 0.83 Std = 0.94 Std = 0.66 Std = 0.88 I tabell 4 visas medelvärdet och standardavvikelse för dem som tuggar respektive inte tuggar. För att testa om skillnad i medelvärden var statistiskt signifikanta så gjordes separata ANOVA med upprepad mätning för varje minnestest. I episodiskt minne fanns inga signifikanta huvudeffekt av tuggar tuggar inte eller av ordningen de gjorde det, vilket egentligen det parade T-testet från föregående sida visar. F(1.28)= 0.19, p= 0.67 F(1.28)= 1.23, p= 0.28 inte heller någon signifikant interaktions effekt F(1.28)= 0.31, p= 0.58. I arbetsminnes minnes fanns inga signifikanta huvudeffekter av tugga eller inte F(1.26)= 0.80, p= 0.38 inte heller någon huvudeffekt av ordningen F(1.26)= 0.09, p= 0.77 ( n= 28 på grund av att två av testresultaten var otillräckliga.) Däremot kan en interaktionseffekt ses, F(1.26) = 12.1, p= 0,002. Effekten illustreras i graf nummer ett. I den kan man se att gruppen som började med att inte tugga presterade bättre när de tuggade men gruppen som började med att tugga presterade bättre när de inte tuggade. Denna interaktionseffekt kan dock förklaras av att det fanns en inlärningseffekt i arbetsminnestesterna. Slutsatsen är att det var inte tuggandet i sig som på verkar resultaten utan om man har gjort testet en gång tidigare. Medelvärdet första gången de gjorde testet var 4.04 och SD 1.99 andra gången 5.29 SD 1.61. I korttidsminne visade varken en signifikant huvudeffekt av tugga inte F(1.28)= 0.70, p= 0.41 eller av huvudeffekten av ordningen F(1.28)= 0.02, p= 0.90. Inte heller någon signifikant interaktionseffekt F(1.28)= 0.70, p=0.41. Graf 1. Interaktionseffekten av tuggningsordningen Arbetsminne 5,5 5 Medelvärde 4,5 4 Grupp 1 Grupp 2 3,5 tuggar inte först tuggar först 126

Tabell 5. Tuggvanetabell: Personer som tuggar ofta* eller sällan** Tuggar inte Tuggar Ofta Sällan Ofta Sällan Fri återgivning M = 9.71 M = 10.00 M = 10.47 M = 9.54 Std = 3.18 Std = 3.34 Std = 4.10 Std = 3.57 Arbetsminne M = 4.47 M = 4.54 M = 4.13 M = 5.62 Std = 1.92 Std = 1.81 Std = 1.00 Std = 1.71 Korttidsminne M= 4.24 M = 4.50 M = 4.41 M = 4.58 Std = 0.90 Std = 0.84 Std = 0.91 Std = 0.57 * Ofta= varje dag till varje vecka ** Sällan= varje månad till aldrig Separata ANOVOR med upprepad mätning gjordes för varje minnestest. I episodisktminne, friåtergivning fanns ingen signifikant huvudeffekt av om man tuggar, tuggar inte ofta eller sällan. F(1.28 )= 0.08, p= 0.78 eller av huvudeffekten tuggar ofta eller sällan F(1.28)= 0.07, p= 0.79. Inte heller någon interaktionseffekt kunde mätas. F(1.28)= 1.34, p= 0,26. I arbetsminne fanns ingen signifikant huvudeffekt tuggar, tuggar inte och inte F(1.26)= 0.81, p= 0.38. Huvudeffekten tuggar ofta eller sällan visade F(1.26)= 2.90, p=0.10, dvs nästan signifikant, men även här kan effekten förklaras med att det uppkommit en träningseffekt. Denna effekt illustreras i graf 2. I grafen kan man även se att de som tuggar sällan presterar alltid bättre än de som tuggar ofta. Interaktionseffekten var F(1.26)=1.83, p= 0.19 det vill säga inte signifikant. Korttidsminne var huvudeffekten av att tugga eller tugga inte signifikant. F(1.28)= 0.61, p=0.44 inte heller huvudeffekten av att tugga ofta eller sällan blev signifikant F(1.28)= 0.093, p= 76. Interaktionseffekten var F(1.28)= 0.69, p= 0.41 det vill säga inte signifikant. Graf 2. Arbetsminne interaktionseffekt 6 5,5 Medelvärde 5 4,5 Ej tugg Tugg 4 Ofta Sällan Diskussion Hypotes ett, att man skulle presterar bättre på episodiska-, arbetsminnestester om man tuggar jämfört om man inte tuggar, visade endast signifikanta värden på episodiskt minne, igenkänning. Det signifikanta värdet på igenkänningstestet visar att testpersonerna kommer ihåg fler ord från listan då de inte tuggat än från listan då de tuggat. Det kan bero på en effekt 127

som kallas Transfer appropriate processing (12). Detta är en effekt som innebär att om du befinner dig i en viss situation när du tar in data så kommer du bättre ihåg den om du hamnar i liknande situation igen. Igenkänningstesterna skulle ha delats in i två grupper precis som de övriga testen, det skulle kunnat förhindra denna effekt. Transfer appropriate processing är en erkänd effekt, och att det förekommer i min studie kan tolkas som positivt eftersom det visar att jag genomfört testet korrekt. Korttidsminnet påverkades inte av tuggning, precis som förväntat. Hypotes två, att ordningen om man börjar tugga eller inte påverkade ingen av prestationen på testerna signifikant. Dock hittades en interaktionssignifikans på arbetsminnestestet. Denna innebar att gruppen som började med att inte tugga presterade bättre när de tuggade medan gruppen som började med att tugga presterade bättre när de inte tuggade. Det var inte tuggningens förtjänst att grupp 1 presterade bättre när de tuggade utan en träningseffekt. Båda grupperna presterar bättre andra gången de gör testet. Korttidsminnet påverkas inte av tuggningsordningen. Hypotes tre, att testpersonens tidigare tuggummivanor påverkar hur de presterar på minnestesterna, visade enbart ett nästan signifikant värde på arbetsminnestestet. Dock är det samma sak med det värdet som på arbetsminnet i hypotes 2, det är en träningseffekt. Tuggar man ofta presterar sämre än om man tuggar sällan. Vid närmare granskning av grupperna ofta och sällan noteras en högre medelålder och utbildningsnivå vilket kan vara svaret på varför vi nästan får ett signifikant värde mellan dessa grupper. Korttidsminnet inte påverkas av tidigare tuggningsvanor Finns det någon långtidseffekt? Detta är svårt att svara på. Det skulle vara bra om testpersonerna inte tuggat på ett par timmar innan testen genomfördes och kanske att det skulle ha varit längre tid mellan de två testomgångarna. Enligt mina resultat skulle det inte spela någon roll. Varför stödjer inte mina resultat mina hypoteser? Tidigare studier har ju fått resultat som stödjer hypotesen att tuggning påverkar minnet (1). Kan det bero på att i deras test har de använt sig av sockerfritt mentol tuggummi. Kan det vara så att jag i min iver att eliminera variabler i själva verket tillsatt en? Parafin som inte har någon smak har i själva verket det. Många tycker att tugga på parafin är som att tugga på ett stearinljus, inte så gott, detta samtidigt som det bildas mycket saliv som testpersonen måste svälja ner. Jämför man storleken på parafinbiten och en bit tuggummi så är parafin biten betydligt större. Kan det vara så att genom att tugga på något som inte smakar gott och är ganska stort som dessutom genererar mycket saliv stör personens koncentration och därmed försämrar prestationsförmåga? En ny testning skulle vara om en grupp tuggade på ett sockerfritt tuggummi medan en kontrollgrupp som fick suga på en godisbit, och sedan jämföra resultaten när gruppen tuggar och inte tuggar. Fast vad säger att jag tillsatt en negativ faktor? Det kan ju lika gärna vara så att de (1) tillsatt en positiv faktor i sitt test genom att låta testpersonerna tugga på ett minttuggummi då man vet att mint har en uppiggande förmåga. De har i sitt test inte heller gett svar på ålders eller könsfördelningar i sina grupper, kan det vara en anledning till att de fått andra resultat? Eftersom jag har testat fullt friska betandade personer så kan effekterna vara så små att jag skull behövt testa fler personer för att få fram signifikanta resultat, eller kan det vara så att de tuggar ändå så ofta att det faktiskt inte finns någon skillnad. Jag har i mitt test tagit hänsyn till fler variabler än i tidigare gjorda test (1), vilket kunde betyda att det faktiskt inte finns någon skillnad på denna grupp. Hur skulle det vara om man gjorde samma testning på äldre personer med god respektive dålig tuggförmåga. Skulle det bli någon skillnad då? Eller kan det vara så att studierna som visar att personer utan tänder har en större risk för att utveckla Altzheimers, visar en effekt av generell ohälsa. Om man inte kan 128

tugga och få i sig föda eller njuta av föda, skulle inte det i sig vara en anledning att bli deprimerad, malnutrierad och därmed prestera sämre på minnestest? Tuggning och minne är ett område där dörren än så länge bara står på glänt och jag tror att det komma mycket spännande studier på detta område inom en nära framtid. Tack till! Sari Jones, psykolog och doktorand på Neurotec KI, som varit till en stor hjälp och stöd i mitt arbete; Mats Trulsson, min handledare och till lika initiativtagare till denna studie och som sått idéer och tankar i mitt huvud. Ett tack till alla testpersoner som ställt upp med sin tid för att göra mina tester, utan er hade det inte blivit något arbete. Referenser 1. Wilkinson L, Scholey A, Wesnes K. Chewing gum selectively improves aspects of memory in healthy volunteers. Appetite 2002;38:235-6. 2. Kondo K, Niino M, Shido K. A case-control study of Alzheimer's disease in Japan-- significance of life-styles. Dementia 1994;5:314-26. 3. Kato T, Usami T, Noda Y, Hasegawa M, Ueda M, Nabeshima T. The effect of the loss of molar teeth on spatial memory and acetylcholine release from the parietal cortex in aged rats. Behav Brain Res 1997;83:239-42. 4. Onozuka M, Watanabe K, Mirbod SM, Ozono S, Nishiyama K, Karasawa N, et al. Reduced mastication stimulates impairment of spatial memory and degeneration of hippocampal neurons in aged SAMP8 mice. Brain Res 1999;826:148-53. 5. Olton DS, Becker JT, Handelmann GE. Hippocampus space and memory. Behav Brain Sci 1979;2:313-65. 6. Schacter DL. Sökandet efter minnet och Hjärnan, psyket och det förflutna. Brain books AB, 1996 7. Derwinger A. Minnetsmöjligheter. Stockholm: Hjalmarsson och Högberg 2003, p 15-21 8. Bäckman, Brent J Small och Åke Wahlin, Aging and memory Cognitive and Biological perspectives. I: Birren JE, Schaie KW, red. Handbook of the psychology of aging 5 th ed London: Academic Press 2001. p 353-354. 9. Herlitz A, Nilsson LG, Bäckman L. Gender differences in episodic memory. Mem Cognit 1997;25:801-11. 10. Shavelson RJ. Statistical reasoning for the behavioral sciences. 3rd ed. Boston: Allyn and Bacon; 1996. p. 115-44, 211-27. 11. Folke Lagerlöf. Kompendium i Forskningsmetodik för tandläkare. 2003 12. Tulving E. Elements of episodic memory. Oxford: Clarendon; 1983. 129

130

Bilaga 1 Tack för att du vill medverka i vår studie! Du kommer att få göra åtta olika prestationstest, alla i form av olika datorprogram. Fyra av testen kommer du få utföra samtidigt som du tuggar på en bit paraffin. Testen beräknas att ta ca 30 minuter av din tid. Resultaten kommer att ligga till grund för ett examensarbete 10p. Din identitet kommer att vara anonym, dock kommer punkterna från sida 2 att redovisas. Du kommer inte att utsättas för några hälsorisker. Etiskprövning har utförts på denna studie. Vid intresse för resultatet av denna studie var snäll och meddela detta vid testtillfället. Som tack för din medverkan kommer du att få en biocheck från SF. Tack! Caroline Mörck tandläkarstuderande Jag har tagit del av ovanstående information namnteckning namnförtydligande 131

Bilaga 2. Frågeformulär Enkät nummer Kön Man Kvinna Ålder år Högst avslutade utbildning: Ännu ej avslutad utbildning: Antal år: Har du tidigare medverkan i forskningsstudie? Ja Nej 1. Känner du dig fullt frisk? Ja Nej 1a. Om Nej, varför: 2. Är du fullt frisk? Ja Nej 2a. Om Nej, vilken: 3. Äter du någon medicin? Ja Nej 3a. Om Ja, vilken: 4. Har du problem med dina käkleder? Ja Nej 4a. Om Ja, vilken: 5. Har du någon form av demenssjukdom i din familj? Ja Nej 5a. Om Ja, vilken och vem: 6. Saknar du några tänder/har implantat/annan protetik/rotfyllda tänder? Ja Nej 6a. Om Ja, vad: 7. Hur mycket röker / snusar du? Aldrig 1-10 gånger/dag Mer än 10 gånger/dag 8. Hur ofta tuggar du tuggummi? Aldrig 1gång/månad 1gång/vecka Varje dag 132