RESULTAT, ANALYS OCH UPPFÖLJNING AV 2014-2015 ÅRS SYSTEMATISKA KVALITETS- OCH UTVECKLINGSARBETE FÖR ENHETEN SÅNGTRASTEN Dokumentet innehåller redogörelse, tillämning, utvärdering, analys, resultat och uppföljning för de utvecklingsprocesser som vi har valt att granska särskilt i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2014-2015 Ansvarig för utveckling- och kvalitetsarbetet på Sångtrastens förskola är: Förskolechef Hjördis Jansson 1
Sångtrastens redogörelse, tillämning, utvärdering, analys, resultat och uppföljning av det systematiska utvecklings och kvalitetsarbete under läsåret 2014-2015 ARBETSGÅNGEN I Sångtrastens arbetsplan/utbildningsplan finns beskrivet hur förskolan arbetar med läroplanen för förskolan (Lpfö98) och de 30 strävansmålen och uppdraget i sin helhet. Arbetsplanens planer/bilagor såsom likabehandlingsplan, arbetsprocesser m.m. utvärderas och uppdateras vid olika datum under läsåret. I Sångtrastens utvecklingsplan, - planen för det systematiska kvalitéts- och utvecklingsarbetet finns endast de kunskapsområden med som förskolan har valt att utveckla, fokusera på under läsåret 2014 till 2015. Eller från en tid till en annan. Det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet på Sångtrastens förskola beskriver resultat från fyra avdelningars arbete där barnen är i åldern ett till fem år. Syftet Enhetens systematiska kvalitetsarbete är att identifiera de förutsättningar som är nödvändiga för arbetet med läroplanen, att utveckla pedagogiska processer, att bedöma måluppfyllelse och redovisa kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det utgör underlag för kvalitetsutveckling. Målet Med kvalitetsutveckling menar vi, - är att utveckla förskolans kvalitet och lärarnas kompetens att möta barn i deras lärande och öka deras välbefinnande. Enheternas systematiska kvalitetsoch utvecklingsarbete är ett redskap för pedagogerna för att nå måluppfyllelse enligt intentionerna i läroplanen för förskolan (Lpfö:98/10 ). Dessutom bidrar det systematiska kvalitetsarbetet till att ge information om verksamheternas måluppfyllelse och barnens förändrade kunnande. Förskolans läroplan är omfattande och komplex. Därför väljer vi ut olika delar i Lpfö 98/10 som förskolan fokuserar extra på från en tid till en annan. Dessa delar kallar vi för utvecklingsområden. Utifrån förra årets systematiska kvalitetsarbete, omvärldsanalys, skolinspektionens kritik, kund och brukarundersökningar och vad barn behöver i nutid och i en framtid prioriteras utvecklingsområden. I vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete formulerar vi målkriterier för strävansmålen inom våra utvecklingsområden. Vi har därigenom valt att fokusera på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Det innebär att vi utvärderat och granskat särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnående mål. Resultatet är beroende på (i) pedagogernas/arbetslagens kunskap och strategier hur de planerar sin verksamhet, (ii) Hur barnen kommer att utvecklas inom utvecklingsområdena är beroende på om barnen får möta de planerade kriterierna under varje utvecklingsområde. Områden som har stått i fokus/utvecklingsområden i årets systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete är: Språk redovisas även på individnivå inom visst åldersspann 2
Naturvetenskap och teknik Matematik Kommunikation med fokus på utvecklingssamtalet med vårdnadshavare. Förskolechef har följt upp, förarbetat och initierat de aktuella utvecklingsområdena. Arbetet har förankrats i områdets utvecklingsgrupp - sex enheter som samarbetar i en utvecklingsgrupp- som består av två representanter från varje förskola. Representanterna har hjälpt till att realisera utvecklingsområdena ute på förskolorna För att ytterligare inspirera arbetet inom våra utvecklingsområden har vi under läsåret haft Workshops inom de olika fokusområdena. Tio avdelningar har presenterat något arbete från sin verksamhet som hat lett till ett lärande för barnen. Förskolan har getts förutsättningar till arbetet i verksamheten genom att mer tid har planerats in såsom fler hel och halv dagar, där det getts tid för extra uppföljning och planering. Det har känds viktigt och nödvändigt att följa upp arbetsprocesserna inom utvecklingsområdena - var befinner vi oss nu och var är vi på väg? Medarbetarna har på så sätt kunnat stämma av var de befinner sig i förhållande till graden av måluppfyllelsen Arbetet i verksamheten Arbetet i verksamheten på Sångtrastens förskola har utgått från ett tematiskt arbetssätt där barnens lärande har blivit mångsidigt, roligt och sammanhängande. Temat har varit en sagolik resa genom läroplanen för förskolan genom boken Filippa Fants fantastiska fickor av Quentin Blake. Ur helheten har pedagogerna fokuserat på de överenskomna utvecklingsområdena och dokumenterat kunskapsområdenas utveckling och barns lärande från en tid till en annan. SPRÅK För femte året i rad arbetar vi med att utveckla arbetet med språket i förskolans verksamhet. Språket är av central betydelse i barns lärande och viktigt i alla sammanhang för lärandet. Under 2014-2015 har vi fokuserat på den språkliga verksamhetens innehåll, miljön och pedagogernas måluppfyllelse. Vi har också använt referensmaterial för att få ett resultat på hur pedagogerna arbetar med barns språkutveckling. Bakgrund Varför har vi genomfört Utvärderingarna 2013/2014 visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns språkliga förmågor från en tid till en annan. Medarbetarna har visat hur de lutar sig mot vetenskaplig grund när det gäller språkverksamheten. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål i verksamheten finns det arbete att göra. Det finns fortfarande mycket att arbeta med i miljön. Vi behöver skruva lite till i miljön. All forskning visar att miljön har en stor betydelse för barns språkliga verksamhet. Vi måste ta nya steg men samtidigt bibehållandet det man redan har kommit överens om. 3
Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. SPRÅK Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. Lyssna 2. Rim och ramsor 3. Meningar och ord 4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 5. Fonemen 6. Analys och syntes av fonemen 7. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 8. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. Senast den 2014-10-15 ska arbetslaget använda områdets språkliga referensmaterial på sina respektive ansvarsbarn som är födda 2012 och 2009. Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt referensmaterialet för barn födda 2012 och 2009 innan överenskommen tid, 2014-10-15. Senast den 2015-02-15 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga referensmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn för barn födda 2009 och 2012. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, 2015-02-15. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellan. Senast den första oktober 2014 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. Resultat hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen av kunskapsområdet Språk har under läsåret utgått från nio områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse.(se ovan) Språkarbetet har utgått från gemensamma målkriterier och arbetslagens uppnående mål. Arbetsprocessen har diskuterats i personalgrupp, utvecklingsgrupp och med förskolechef. Personalen har arbetet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom litteratur såsom Språkglädje av Ann-Katrin Svensson, språkleker efter Bornholmsmodellen, Ingrid Häggström, Babblarna, språkmaterial för de minsta från hattens förlag, IKT, tecken som stöd och bilder. Medarbetarna har planerat språkverksamheten inom temat genom undervisning, målstyrda processer, språksamlingar, måltider och i rutinsituationer. Språket har en röd tråd genom hela 4
verksamheten. Den språkliga miljön på Sångtrastens förskola har förändrats i förhållande till VAD barn ska lära inom kunskapsområdet SPRÅK. Förskolan använder tecken som stöd, bilder, symboler, namnlappar och texter som förtydligar det talande språket, böcker står väl synligt och på barnens nivå i sagohörnor. En avdelning berättar hur de använder IKT ex. babblarna och Hopphatten för att variera barnens språkinlärning. En annan avdelning med stora barn berättar hur de genom temat fick en hel barngrupp intresserade av bokstäver. För att öka den språkliga förmågan har en avdelning berättat hur de leker med att klappa stavelser och rimma. En annan avdelning berättar hur de har arbetat med att låta barnen beskriva och berätta. Personalen har då varit extra noga med att barnen ska prata i hela meningar. Borholmsmodellen och Babblarna har varit viktig litteratur att vila sin undervisning mot. Borholmsmodellen är en metod hur man ökar barns lärande inom språk. Språklekar efter Bornholmsmodellen passar såväl barnen i förskolan, som barnen i förskoleklass och åk 1. http://www.bornholmsmodellen.nu/ Babblarna är ett färgglatt gäng som tagit Sverige och skandinavien med storm. Men Babblarna är ju så mycket mer än ett gäng skojiga sötnosar! Babblarna är väl genomtänkt språkträning. Inte bara för att de faktiskt hjälper till i språkutvecklingen, utan för att de gör det utan att man tänker på det. I leken med Babblarna, Babblarnas namn och deras speciella sätt att prata, så utvecklas språket. Fantastiskt, eller hur? Den pedagogiska plattformen är Karlstadmodellen och språkträningen riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna älskas av alla och det fina är att varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar om i leken och äventyren i Babblarnas värld. http://www.hattenforlag.se/index.asp?mainid=105&cat1=109&cat2=200&show=200 För att säkerställa undervisningen och varje barns utveckling har förskolan använt referensmaterialet Koltis och Språklig medvetenhet. Pedagogerna har därigenom fått svar på vilken nivå språkträningen bör ligga och även sett barnets resultat på individnivå inom språket. Att undervisa och använda referensmaterial ger pedagogen feedback på sin egen undervisning. När pedagogerna har undervisat har de utgått från de didaktiska frågorna vad, hur, varför, vem detta för att säkerställa lärandet i lärprocesserna och för att få ett resultat på hur barnet lär och var det befinner sig i sin lärprocess och vilka lärstrategier det enskilda barnet använder sig av. Medarbetarna har sett att språkarbetet i verksamhetens olika delar gett barnen ett större intresse för ord, bild och kommunikation. Flera av barnen skriver sina namn, läser och vill prata i stora samlingar. För att mäta graden av medarbetarnas måluppfyllelse i verksamheten gällande språket har vi utgått från nio frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Förutsättningen för att barnen ska kunna utveckla sina kunskaper är att de nio områdena finns med i verksamheten. Pedagogerna har haft fem frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse inom de fastställda områdena för måluppfyllelse. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. 1 Resultat av språk i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall 4 avdelningar Förväntat utfall 4 avdelningar lyssna 4,0 4,0 rim och ramsa 4,0 4,0 5
meningar och ord 4,0 4,0 klappa stavelser och ord 4,0 4,0 fonemen 3,0 2,0 analys och syntes av fonemen 2,0 2,0 tala, lyssna, berätta, argumentera och 4,0 4,0 ställa frågor visa intresse för bokstäver/symboler och 4,0 4,0 viljan att skriva sitt namn. visa intresse för bilder, texter och olika medier, IKT 4,0 4,0 Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2015 Resultat: 103 % Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2014 Resultat: 97 % 2 Resultat av språket på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. Alla i arbetslaget ska Utfall 4 avdelningar Förväntat utfall 4 avdelningar under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga 4 4 verksamhet. Senast den 2014-10-15 ska arbetslaget använda områdets språkliga 4 kartläggningsmaterial på barn födda 2009 och 2012. 4 Senast den 2015-02-15 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga 4 4 kartläggningsmaterial för andra gången på barn födda 2009 och 2012. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad 4 4 erfarenhet. Senast den första oktober 2014 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har 4 4 Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: 2015 100 % Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: 2014, 90 % KOLTIS och SPRÅKLIG MNEDVETENHET Förskolan använder referensmaterialen KOlTIS och prövningsmaterialet Språkligmedvetenhet för att få fram ett resultat av barn födda 2009 och 2012. Kolits ger svar på barnens språkproduktion, språkförståelse och kommunikativ förmåga. Prövningsmaterialet Språkligmedvetenhet ger svar på barnens språkliga medvetenhet när det gäller pedagogernas undervisning inom rim, rytm, syntetisering, segmentering och ordens längd. Pedagogerna använder resultatet för att veta på vilken nivå de ska planera sin undervisning. Resultatet visar genomsnittet i varje förskolegrupp inom varje referensområde. Barnens resultat är beroende av pedagogernas undervisning inom de olika områdena. Resultatet visar hur många barn som kan referensområdet i förhållande till mängden barn i gruppen. 6
3. Utfall jämförelse med förväntat utfall. Tabellen visar graden av kunskap inom varje referensområde. 15 barn födda 2012 3 år 2014 och 18 barn födda 2012 år 2015 har deltagit. Referensområde Koltis Barn födda 2012 Hösten 2014 Barn födda 2012 Våren 2015 v-fråga 15/15 18/18 Kroppsdelar Egna kroppsdelar 14/15 18/15 Prepositioner Under 11/15 17/18 På 10/15 18/18 I 13/15 18/18 Bakom 2/15 5/18 Uppmaning i två led Uppgift 1 13/15 15/18 Uppgift 2 13/15 15/18 v-fråga 13/15 14/18 Förståelse/flertal 12/15 14/18 Vilken färg? 3/15 Inget resultat stor 7/15 12/18 Instruktion 11/15 15/18 Instruktion 10/15 Inget resultat Många 8/15 Inget resultat Lika 3/15 Inget resultat DEL 3 Spontantal, kommunikation och uppmärksamhet 10/15 18/18 3 Utfall jämförelse med förväntat utfall. Tabellen visar graden av kunskap inom varje referensområde av möjliga rätta svar: 12 barn födda 2009 år 2014 och 12 barn födda 2009 år 2015 har Referensområde Språklig medvetenhet Barn födda 2009 Hösten 2014 Barn födda 2009 Våren 2015 Antal barn 12 12 RIM Betydelse/form 5,0/6,0 5,9/12 RYTM Stavelser 4,8/6 4,9/6 SYNTE TESERING ordpussel SEGMEN TERING ordpussel ORD LÄNGD Auditiv Visuellt 3,4/4 4/4 3/4 3,8/4 3,8/6 5,7/6 Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Ett värde på 103 % är mer än förväntat utfall när det gäller att arbeta med de områdesgemensamma kriterierna i verksamheten. Utvärderingen visar att även de avdelningarna med yngre barn har lekt med ljud/fonemen. Pedagogerna har gjort en klar förbättring när det gäller sina egna uppnåendemål. I år är resultat 100 % jämfört med förra årets 90 % och det är en god förbättring. I förra årets utvärdering såg vi att arbetslagen inte nådde fram till ett 100 procentigt uppnående mål och det känns tryggt att arbetslagen har tagit tag i dilemmat och förbättrat sig. Under hösten 2014 hade arbetslagen hjälp med att genomföra prövningsmaterialet på barn födda 2009 och 2012. Under våren gjordes referensmaterialet av pedagogerna själva. Utvärderingen visar att arbetslagen har fokuserat på att få till ett systematiskt arbete med språket i verksamheten. Arbetslagen har arbetat med lärandeobjekt och många uttrycker i sina utvärderingar att lärandeobjekten ger dem en bild av hur barnen tar till sig kunskap och hur de utvecklas. Det blir mer tydligt hur varje barn utvecklas och lär. Resultatet av KOLTIS visar att pedagogerna har arbetat och befäst kunskap hos barn födda 2012 inom kommunikation och verbal förmåga. Tabellen visar att barnens kunskap har utvecklats från en tid till en annan. Genom referensmaterialet får pedagogerna en klar bild av 7
på vilken nivå undervisningen ska ske. Pedagogerna ser också att deras arbete med språket ger resultat. Barnens förmågor förändras. Även resultatet av barns Språkliga medvetenhet har ökat från hösten 2014 till våren 2015. Pedagogernas arbete med språket har gett resultat och avdelningarna kan visa på en progression i barns lärande. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Vi får inte sluta att bli bättre för då slutar vi att vara bra Vi bör fortsätta att: Språket är centralt i barns utveckling och här kan vi skruva lite till. Vid mina besök i arbetslagen ser och upplever jag att alla inte är helt förtrogna med lärandeobjekten/undervisningen. Om vi ska kunna säkerställa varje barns utveckling måste vi använda de didaktiska frågorna och då får det inte finnas frågetecken kring undervisning. Systematisera Bornholmsmodellen och övriga språkmaterial liten stund varje dag, 10 minuter. Använda referensmaterialet två gånger så vi kan se barnets utveckling och få ett (1) resultat till det systematiska utvecklingsarbetet, (2) och att arbetslagen får kunskap om på vilken nivå undervisningen ska vara. Använda lärandeobjekt på språket för att kunna berätta vid utvecklingssamtal vad barnet kan och hur det har lärt sig. Lärstrategier och utvecklingsprocesser. NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Bakgrund Varför har vi genomfört För fjärde året i rad har vi fokusera på naturvetenskap och teknik. Vi ska höja kvalitén. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute, utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Hur kan vi föra in tekniken och naturvetenskapen i miljön i vardagen? Då tänker jag inte på klossar, lego, kappla Precis som förra året är det tydligt i utvärderingarna att individuell dokumentation vid experiment är komplicerat. Att arbeta utifrån ett hypotestänk, - lyssna in barnen, skriva ner, ta kort, diskutera resultat är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Här får vi arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. 8
Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. Ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns tankar runt ett experiment. Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen i naturvetenskap och teknik i verksamheten har under året utgått från sju områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är fyra stycken. Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått. Även i år har några av pedagogerna kompetenshöjt sig genom att vara med på kommunens satsning på naturvetenskap för alla, NTA. Barn är nyfikna på naturvetenskap och teknik, även de minsta som oftast bara tittar och begrundar vad som sker. Att få bubbla med sugrör i olika tjocka vätskor och inse att man måste blåsa med olika kraft är ett fenomen som de minsta har experimenterat med. Arbetslagen ser att NTA-verksamheten har inspirerat barnen till egna experiment. Barnen visar prov på att ställa hypoteser, är intresserade och uppmärksammar olika fenomen. Pedagogerna ser barnens förändrade kunnande från ett experiment till ett annat, barnen tar med sina nya förvärda kunskaper i andra experiment. Ord som hypotes, friktion och reflektion är ord som många barn använder sig av i samtal med andra. Barnen beskriver äppelträdens blomning att - det beror på binas pollinering. I arbetet med vad som flyter och sjunker ser pedagogerna tydligt hur barnens lärprocesser har förändrats över tid. När det skulle byggas båtar visste alla barn vilket material de skulle välja. Barnens engagemang och nyfikenhet kring naturvetenskap och teknik blir bara större och större. Pedagogerna lär, utforskar och experimenterar tillsammans med barnen. 9
För att mäta personalens måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik har vi utgått från sju frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft fyra frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. 1 Resultat av naturvetenskap och teknik i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall antal avdelningar Förväntat utfall 4 avdelningar visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 4 4 visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 4 4 visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4 4 tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 4 4 Ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 4 4 visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 4 4 visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 4 4 Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området Naturvetenskap och teknik 2015 Resultat:100 % Naturvetenskap och teknik 2014 Resultat:100 % Naturvetenskap och teknik 2013 Resultat: 98 % Naturvetenskap och teknik 2012 Resultat: 92 % 2 Resultat av naturvetenskap och teknik på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. Alla i arbetslaget ska Utfall antal avdelningar Förväntat utfall 4 avdelningar Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. 3 4 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. 3 4 Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. 3 4 Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 3 4 Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom Naturvetenskap och teknik: Resultat 2015 75 % Resultat 2014 100 % Resultat 2013 91 % Resultat 2012 75 % Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Utvärderingarna visar att alla avdelningar har uppnått graden av måluppfyllelse till 100 %. Vi ligger alltså kvar på 100 % när det gäller att planera in kriterierna i verksamheten, men det är klart sämre när det gäller arbetslagens uppnåendemål. Här har vi ramlat ner 25 procentenheter. Idag ligger vi på samma resultat som vi gjorde 2012. Jag kan se två förklaringar när jag tar del av pedagogernas utvärderingar. (i) Man har inte engagerat sig i ämnet på arbetslagsnivå, (ii) Man har inte förstått frågorna i utvärderingsmaterialet, d.v.s. man har inte svarat på vad som har efterfrågats. Svårigheten är att hålla ut och hålla i, samtidigt som man måste fokusera på nya händelser. Resultatet är inte tillfredställande och därför får vi anstränga oss extra till nästa läsår. 10
Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Vi fortsätta att: Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön. Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Pedagogernas uppnåendemål ska vara 100 procent. Håll i och håll ut Strukturera/styra undervisningen inom naturvetenskap och teknik ännu mer. Använda utemiljön hitta tillfällen i vardagsarbetet. Utveckla tekniken i vardagen Hur fungerar ett blixtlås, kardborreband, pedalhink Låt barnen ha en hypotes om hur det fungerar, utforska hur det fungerar. MATEMATIK Bakgrund Varför har vi genomfört För några år sedan arbetade vi med matematik i förskolan, nu är det dags igen. Matematik i förskolan var ett kunskapsområde som skolinspektionen hade åsikter om. De ansåg att förskolorna inte arbetade med det området. P.g.a. kritiken kommer vi att arbeta med matematik under 2014-2015. Det handlar om matematik i vardagen på förskolan. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. MATEMATIK Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 2. Sortera och klassificera 3. Förstå lägesbegrepp 4. Förstå tid dagsrytm, månader och år 5. Att känna igen siffror 6. Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 7. Förstå ett till ett förhållande parbildning 8. Se mönster och former 9. Känna igen symboler 10. Använda begreppet längd 11. Se symmetri 12. Förstå det tredimensionella rummet 13. Se logisk rimlighet, problemlösning 14. Förstå att olika saker väger olika, ha olika vikt 15 Förstå betydelsen av pengar som betalningsmedel. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. 11
o 2 Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-12-01 har sett över sin matematiska miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns matematiska förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. 3 Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen i matematik i verksamheten har under året utgått från femton områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är tre stycken. Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått/uppfyllt. Arbetslagen berättar hur de ser att barnens färdigheter har ökat från en tid till en annan. Barnen använder matematiska begrepp i kommunikation med andra. Barnen visar prov på att räkna, urskilja olika geometriska former, antalsuppfattning, mönster, tid, par m.m. Ett barn kommunicerade med pedagogen och sa - ska jag gå in i rummet som ser ut som en rektangel. Att uppfatta antal utan att räkna (subitisering) har varit en populär lek på en av avdelningarna. För att mäta personalens måluppfyllelse inom matematiken har vi utgått från femton frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft tre frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. Resultat av matematik i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall antal avdelningar Förväntat utfall 4 avdelningar Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 4 4 Använda begreppet längd 4 4 Sortera och klassificera 4 4 Förstå lägesbegrepp 4 4 Förstå tid dagsrytm, månader och år 4 4 Att känna igen siffror 4 4 Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 4 4 Förstå ett till ett förhållande parbildning 4 4 Se mönster och former 4 4 Känna igen symboler 4 4 Se symmetri 4 4 Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området matematik: Resultat: 2015 100 % Resultat av matematik på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. Alla i arbetslaget ska Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resultat 2015, 83 % Utfall Förväntat utfall antal avdelningar 4 avdelningar 3 4 4 4 3 4 12
Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Utvärderingarna visar att alla avdelningar har uppnått graden 100 % - av måluppfyllelse när det gäller att planera in kriterierna i verksamheten. När det gäller pedagogernas måluppfyllelse är det sämre. Här har inte alla hållit sig till överenskommelsen. Här behöver vi arbeta mer för att få matematiken mer integrerad i verksamheten. Matematik som utvecklingsområde var nytt för i år och vi får arbeta vidare och utveckla matematiken i verksamheten. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön. Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Pedagogernas uppnåendemål ska vara 100 procent. Håll i och håll ut Strukturera/styra undervisningen inom matematiken. Gör lärande objekt. Använda utemiljön hitta tillfällen i vardagsarbetet. Utveckla matematiken i vardagen. KOMMUNIKATION För tredje året i rad arbetar vi med kommunikation som ett utvecklingsområde på enheten. Bakgrund Varför har vi genomfört Även under detta läsår har vi fokuserat på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Vi är inte dåliga men vi kan alltid bli bättre och arbeta för förtroendefulla relationer. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. KBU:n visar att vi är dåliga på att kommunicera vårt uppdrag. Vad gör ungarna på förskolan hela dagarna? Det är så många föräldrar som har svarat Vet inte Här måste alla lägga fokus vid första föräldramötet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för föräldrarna. Där man berättar om Temat och hur man genom temat får in hela vårt uppdrag/läroplan. I höst kommer alla enheter att arbeta utifrån en ny handlingsplan för utvecklingssamtal/föräldrasamtal. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Därför ska vi använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. 13
Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa den ny handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet. Resultat hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Arbetet med kommunikation mellan hemmet och förskolan har utgått från tre uppnåendemål för pedagogerna. Alla avdelningar beskriver hur de har synliggjort verksamheten genom pedagogisk dokumentation. Pedagogerna berättar också hur de har varit mer aktiva att berätta vad de gör om dagarna. Andra berättar om sina veckobrev med information till vårdnadshavare. De berättar också hur de följer varje barns utveckling genom att använda referensmaterial, didaktiska frågor och observationer. Varje barn äger en portfolio där man kan följa barnets utveckling och lärande. Handlingsplanen för utvecklingssamtalet har använts. Några pedagoger har nämnt hur de har berättat för vårdnadshavare om barnets lärprocesser från en tid till en annan. Alla avdelningar gjorde ett bilsspel inför första föräldramötet för att visa upp sin verksamhet och påvisa vad läroplan och skollag säger. Avdelningarna berättar om den positiva respons de fick av föräldrarna efter avslutat föräldramöte. Många föräldrar påpekade att de fick en tydligare bild av förskolans arbete efter bildspelet. Föräldrar påpekar att de förstår förskolans uppdrag och deras barns utveckling bättre efter utvecklingssamtalet då de har fått tagit del av om hur deras barn har utvecklats från en tid till en annan. För att mäta personalens uppnåendemål inom kommunikation mellan hemmet och förskolan har vi utgått från tre frågeställningar i verksamheten till medarbetarna. Frågeställningarna var kända för alla vid läsårets start. Resultat av kommunikation mellan förskolan och föräldrar på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Alla i arbetslaget ska Utfall antal avdelningar Förväntat utfall 4 avdelningar Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation 4 4 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. 3 4 Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet 4 Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom kommunikation Resultat: 92 % 4 KBU Under våren 2015 har alla vårdnadshavare till barn på förskolan i Karlstad Kommun fått möjlighet att svara på en webbaserad enkät Kund och brukarundersökning, KBU - om vad de tycker om sin förskolas verksamhet. Syftet med undersökningen är att den skulle ge information om kvaliteten inom verksamheten och ett underlag för att göra val av förskola 14
samt visa vilka utvecklingsbehov som finns. Vårdnadshavarna har fått svara utifrån en femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen på Sångtrastens förskola hade ett svars resultat på 74 % 2015 mot 67 % 2014. Svarsfrekvensen i kommunen totalt var 63 %. Några av KBU frågorna har vi kopplat till kommunikation mellan hemmet och förskolan. 15
Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Trots personalens höga ambitioner med att upprätthålla en bra kommunikation mellan föräldrar och förskolan så når de inte ända fram. Det finns en skillnad i vad personalen upplever och vad föräldrar svarar. Huvudsaken är att vi trots detta strävar efter höga resultat. Förskolan måste inför kommande föräldramöten att vara ännu tydligare med informationen om förskolans uppdrag och de nationella målen. Månadsbreven/veckobrev är populära och möjliggjort föräldrarnas insyn i förskolan. Utvecklingssamtalen ska bli mer konkreta och vi sak visa resultat hur deras barn lyckas i sitt livslånga lärande. För att klara det måste alla arbeta med didaktiska frågor och lärandeobjekt. Under hösten kommer vi att ta nya grepp när det gäller höstens utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Informera om barns första skola på första föräldramötet. Förbättra utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet och visa på resultat av barnens lärande och lärstrategier. Arbeta med de didaktiska frågorna. Pedagogernas uppnåendemål ska alltid vara 100 % Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Använda utemiljön hitta tillfällen i vardagsarbetet. Lärobjekt, observationer, beskriva lärprocesser och lärstrategier. Barnens röster ska finnas med i dokumentationen. Först och främst ska arbetslagen synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation i andra hand kan vi marknadsföra vår verksamhet genom fotoramen som är en ögonblicksbild av förskolans verksamhet. Nya tag inför höstens samtal med barn och vårdnadshavare. Det kan vara en organiserad happening där föräldrar tar del av förskolans verksamhet i grupp. Alla har blivit informerade under våren 2015 hur det ska gå till. Det är ett nytt sätt att tänka kring förskolans samtal med vårdnadshavare. Vi provar och utvärderar efter jul. Underlag till Sångtrastens förskolas systematiska utvecklings- och kvalitets arbete är avdelningarnas utvärdering av sin utvecklingsplan i det systematiska utvecklings- och kvalitets arbetet samt kommunens kund och brukar undersökning. Vill man läsa varje avdelnings - Trastens, Lärkans, Svalan eller Holkens - utvärdering på Sångtrastens, så finns de på avdelningarna och på Karlstad.se Ansvarig för det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet Förskolechef på Sångtrastens förskola Hjördis Jansson 16