1. Minnesanteckningar - Sociala risker och social oro i Uppsala län

1. Minnesanteckningar - Sociala risker och social oro i Uppsala län Datum 130820 Synpunkter från deltagare: Länsstyrelsen bör ta fram en estimerad tidsåtgång för planerade möten framöver, exempelvis inplanerade uppsamlingsträffar. Detta för att underlätta för eventuella pilotkommuner i sin planering. Polisen påpekar att Länsstyrelsen tidigare har varit osynlig i dessa frågor, vilket bara kan bli bättre! Det finns ett behov av kunskap vad gäller RSA och dess utformning och användningsområde. Hur används RSA idag och hur görs bedömningar osv. En mini-utbildning i RSA vore bra för att kunna koppla detta till den sociala sidan. Det måste bli tydligare vad en RSA faktiskt ger och hur den följs upp. Länsstyrelsen måste jobba på att verkligen få med beredskapssamordnarna så att de inte faller bort under arbetets gång (det kan även gälla för den sociala sidan). Här är det viktigt med tydligare målgruppsfokus. Arbetsförmedlingen saknas, och de har ett viktigt ansvar. Skulle vara bra med en lista med konkreta kännetecken för social oro/risker. 2. Gruppdiskussioner Diskussion 1: Ge exempel på faktiska och möjliga sociala risker i din kommun: Västra Götalandsmodellen skiljer på bakomliggande faktorer och oönskade händelser, där bakomliggande faktorer kallas sociala riskfaktorer och oönskade händelser omnämns som sociala risker. Svaren är i efterhand uppdelade utifrån denna kategorisering. Uppdelningen är inte definitiv, utan kan diskuteras. Olika sociala riskfaktorer som kom upp under gruppdiskussionerna: Några sociala riskfaktorer som nästan alla grupper tog upp var utanförskap, arbetslöshet, socioekonomiska faktorer, låg tilltro till myndigheter, alienation, brist på aktiviteter/stimulans och ökad segregation både mellan svenskar och invandrare, mellan de som är en del av samhället och de som står utanför (även svenskar). Även bostadsbrist, försämrad kommunal ekonomi, ensamstående föräldrar är exempel på sociala riskfaktorer. Ensamkommande flyktingbarn som hamnar utanför skolan, bristande språkkunskaper och svårighet att ta till sig information. Social exkludering ungdomar som inte känner sig delaktiga och inte har inflytande. De vet många gånger inte till vem de ska vända sig till eller vilken påverkan de har. Otrygghet hos en del av befolkningen i vissa områden kontra trygghet inom det egna området hos andra delar av befolkningen är också exempel på social riskfaktor. Många unga män som inte går klart skolan, ungdomar med dåliga förebilder, låg utbildningsnivå, skolk, brist på delaktighet och inflytande samt bristande språkkunskaper. Ensamhet, hopplöshet och brist på framtidstro är något som ökar och är ytterligare exempel på sociala riskfaktorer. Sociala medier kan också ses som en riskfaktor där kan ryktesspridning, spridning av nyheter, propaganda äga rum, och ske snabbt. 1

Det kom även fram risk faktorer som skulle kunna ses som organisatoriska riskfaktorer som bristande samarbete och olika aktörer talar olika språk, bristfällig kommunikation mellan myndigheter och vissa grupper och det inom och mellan stora organisationer kan finnas en oklar rollfördelning. Sociala risker: Uppsala län har stad- kontra landsbyggdsproblematik. Alla kommuner har egentligen samma slags problem men på olika skalor. Det är viktigt att små kommunerna börjar rota i problemet och identifiera sociala risker i sin egen kommun och först lyfta vad som är viktigt på hemma plan. Dock tror vi att det är ungefär samma problem i storstaden som i landsbygden men i en annan omfattning. Landsbygden försörjer även storstaden med problem. Det är i storstaden man ansluter sig, men det finns ändå små grupperingar av gäng även på landsbygden. Många unga från landsbygden åker in till storstaden och gör brott där. Fördelen som landsbygden har är att det finns en närhet till varandra och det kan ge en viss trygghet. Man känner igen folk och det blir svårt att göra något utan att någon vet vem det är som har gjort det. En viss social kontroll som kan vara en fördel. Till exempel är landsbygden i en kommun är ett starkt fäste för sverigedemokrater och i landsbygdsskolorna märks detta då föräldrarna inte vill ha invandrare i deras barns klass. Finns en grupp invandrare som gör sattyg på stan och detta blir svårt att hantera eftersom sverigedemokraterna kan använda sig av det i sin politik. Hemmasittande elever som hoppat av skolan är också en risk. Ungdomsbrottslighet, ungdomarna är i sin tur dåliga förebilder för sina småsyskon. Andra sociala risker i Uppsala län: Det finns en hög andel försörjningsstöd, stigmatisering, spräckt bostadsbubbla och fallande fastighetslån, rasism/okunskap om nyanlända, sociala motsättningar som leder till våldsyttringar och organiserad främlingsfientlighet. Exempel på sociala risker kopplat till hälsa är missbruk, psykisk och fysisk ohälsa. Sociala risker kopplat till säkerhet och trygghet som kom upp är bland annat brottslighet, bränder, våld, demonstrationer, stölder, stenkastning mot offentliga myndigheter. Ytterligare exempel är upploppstendenser, utanförskap, näthat, sexism, mobbning och otrygghet. Droger olika nya sorters internet -droger som ej är klassade och svåra att spåra/uppmärksamma. Även bristande kartläggning av grupper som ger upphov till social oro krävs identifiering för att kunna rikta insatserna, för få aktörer involverade på områden som kännetecknas av social oro, dialogen mellan myndigheter och vissa grupper förs av fel personer som saknar legitimitet och ojämn kvalitet på skola/barnomsorg är exempel på sociala risker Några förslag som lyftes: Det saknas verktyg för att hantera sociala risker. Förslag: Ett IT-stöd för att geografiskt samla ihop statistik och ge en bild av arbetslöshet, brott och liknande för att kunna se mönster i samhället. På så sätt kan man följa olika indikatorer och geografiskt koppla dem till problemen som sker. Tex. Klotter, små brott, stenkastning. Man jobbar på detta vis idag, men det skulle kunna utvecklas och användas i större utsträckning, mer systematiskt. Det är viktigt att korsa symptomen med grundorsakerna. Man bör lyfta Trygghetsundersökningen mera. Vuxnas närvaro på internet måste öka mer. 2

Diskussion 2: Vilka förutsättningar för att arbeta med dessa sociala risker har din kommun/organisation: Diskussion 2 genomfördes med hjälp av SWOT-analys Svagheter Generationssegregering, unga och äldre möts inte och det leder till att man inte har kännedom om varandras situationer. Vi och dom -tänk som ger utfall i val, bemötande, förhållande till varandra osv. En kommun har många som är 80+. I värsta fall leder det till att framtidstron tappas, har man ingen tro på framtiden spelar det ingen roll vad man gör idag. De som saknar framtidstro inspirerar de yngre och så skapas negativ utveckling. Viktigt att få politiker att lyssna på ungdomarna och hur de ser på saker och ting, detta har SIU arbetat med. Ideella föreningar är en viktig resurs, men de får inte ta över det jobb som ingår i kommunens verksamhet. De har ofta brist på tid. Kravet på vad civilsamhället ska göra ökar leder till att kommunen lägger över för mycket på den ideella sektorn. Föräldrarnas roll är viktig, svårt att ta sitt föräldraansvar för invandrare, det kan gå snett, de oroar sig för att socialen ska ta deras barn ifrån dem om barnen blir arga på dem. Föräldrarollen bör diskuteras. I skolan har man värdegrundsarbete och pratar om barns rättigheter men skyldigheterna då? Arbetet med uppföljning kan utvecklas. Preventivt och främjande arbete får ofta stryka på foten då det finns lite pengar, vilket skapar en händelsestyrd verksamhet. Polisen kommer ofta in för sent, men det går dock framåt i dagsläget. Brist på långsiktighet i en politiskt styrd organisation som går i fyraårscykler. Dessutom har fritidspolitiker ofta inte samma för-förståelse i frågorna, de behöver en inlärningsperiod. Politiker och högre tjänstemän kan dessutom ha olika agendor i olika nämnder detta försvårar arbetet. Svårt att samarbeta internt och med övriga aktörer. Samarbete/nätverkande saknas. Har varit för lite samverkan mellan olika aktörer. Ingen klar struktur på hur samverkan ska vara. Det behövs därmed tydligare struktur och samverkan. Man kan även ställa sig frågan, vem tar ansvar för en upptäckt av social risk? Ansvarsfördelning av otydlig art kan lamslå arbetet. Dålig kommunikation mellan olika delar av samma organisation och mellan olika organisationer. Svårt att nå mellan centralorganisation och lokalt verkande aktörer/föreningar/föräldrar/boende. Många gör mycket. Olika sektorsansvar försvårar. Det finns för lite tid att lägga på detta arbete. Det är många arbetsuppgifter på få personer. Detta arbete kräver projektledare och tjänstemannatid och att alla delaktiga prioriterar tiden som krävs. Behövs fler naturliga mötesplatser. Det är en ojämn fördelning av civilsamhället i fokusområden. Kommunikation, internt och externt. Utbildning, vad ska man göra med all kunskap. Stor omsättning i Gottsunda, många flyttar medan det är mycket stabilt i Sunnersta/Ulleråker skillnader, segregation. Låg initiativkraft i en organisation är ett problem. Politisk styrning kan även förändra mandatet vart 4:e år. Politisk tröghet/ointresse. Brist på ekonomi. Stor 3

organisation som i sig har en viss tröghet. Politiken kontra tjänstemän. Landstinget: Svag ekonomi innebär att hårda prioriteringar behöver göras. Detta är inte ett kärnuppdrag om man inte noga tolkar detta som kopplat till hälsa eller annat uppdrag. Stor kommun: Bristande samordning, otydlig ansvarsfördelning, långa beslutsvägar. I en stor kommun är det svårt att veta vad andra gör. (springer bredvid varandra. Och man släcker bränder istället för att jobba förebyggande) Liten kommun: Resursbrist. Stor yta men en liten kommun, många små ytor med befolkning. Inte så mycket resurser till att jobba med frågorna och en stor arbetsbelastning för många att jobba med små många olika frågor samtidigt. Beredskapssamordnarna har mycket på sina bord, många andra frågor som måste styra deras arbete och det finns inte utrymme för att även jobba med sociala frågor alla gånger. Det avsätts inte personal för att arbeta med sociala risker. De övriga riskerna tar över. Styrkor Engagerad personal, mycket kunnande och kompetens, har ofta uppdrag att arbeta med frågorna och samarbete med andra aktörer. Har även fungerande nätverk. Lätt att få tag på folk i en mindre kommun, har relativt bra med resurser, kan man motivera en insats finns oftast medel till den. Finns en närhet och personkännedom internt. Det finns redan existerande nätverksgrupper och kontakter (skola, socialtjänst, polis, nattvandrare, kyrkan etc) och goda kontakter inom olika verksamheter. Det finns även ungdomspoliser som är bra. Tvärsektoriellt arbete SSP/F och en vilja att förändra. Landstinget: Finns i alla länets kommuner. Landstinget har en kulturverksamhet som kan engagera barn och ungdomar. De arbetar drogförebyggande arbete. Har kollektivtrafik som erbjuder rörelsefrihet. De har ett nystartat barnrättsprogram som är igång och har en samordnare. Finns redan etablerade nätverk, tvärsektoriella. Det finns bra samverkanorganisation mellan kommun, polis och landstinget. Det finns en närhet mellan tjänstemän och politiken och en vilja och engagemang. Det finns en vilja till samarbete och till samverkan. (God livsmiljö, Länsstyrelsens nätverk etc. Många ideella krafter, invandrarföreningar etc. Närhet till universitet och forskning Kommunala tjänstemän, ideell sektor är i sig en styrka. I vissa om råden finns bra samarbete/samsyn mellan aktörer. Det finns kunskap! Det är föreningstätt i Gottsunda. Stor kompetens inom kommun, polis, socialtjänst, kyrka. Enligt statistik har det blivit tryggare i Gottsunda. I en stor kommun finns det stora möjligheter och stora resurser. I en Relativt stor kommun och relativt stor politisk enighet. Stor inflyttning. Liten kommun: Lokalförankring/kännedom. Finns en närhet och det kan tas snabba beslut. Lång erfarenhet med uppbyggd säkerhetsorganisation. Övningar och scenarier. TIB organisation. Etablerad 4

krisorganisation. Närheten till varandra och ledning i mindre kommuner gör att det är bör vara lättare att samarbeta. Det finns en närhet till den politiska nivån. Samverkansavtal med Polis. Ideellt arbete på gott och ont. Eldsjälar som jobbar hårt men försvinner de eller försvinner resurserna så stannar verksamheten upp. Sårbart att ha en individberoende verksamhet. Landstinget påpekar att de är en viktig aktör då de sköter lokaltrafiken i hela länet och även har kulturverksamhet som riktas till barn och ungdomar. Utnyttja de nätverk som finns idag! Hot Kortsiktighet. Motvillighet till att dela med sig, sakna förmågan att se bortom sin egen horisont. Politiska och ekonomiska begränsningar. Ointresse på grund av kunskapsbrist. Personalomsättning som drabbar arbetet negativt. Ökad byråkratisering. Rädsla att inte våga, gömma sig bakom skrivborden. Finns en risk att en mediabild kan uppstå vid arbetet som är oönskad. Att det blir en otillräcklig satsning och att projektet stannar vid att vara teoretiskt istället för praktiskt och tillämpbart. Att projektet inte fortlöper och är implementerat i kommunerna när projektet är slut. Att det finns en otydlighet mellan politik och verksamhet. Förändringströghet/reaktionsförmåga. Politisk populism. Snabba förändringar i kommunen. Implementering tar tid. Att inte förstå syftet. Ekonomin kan hota utfallet av projektet. En ekonomisk depression. Ansträngd ekonomi, ingen kontinuitet. Ekonomisk kortsiktighet och brister i samverkan. Ekonomiska prioriteringar eller brist på sådana. Svårare att söka bidragsstöd, påverkar de ideella organisationerna. Organiserad brottslighet och rekrytering av svansar. Bilbränder. Det har varit gängbildningar i vissa områden. Om inget görs i framtiden kan det bli stora problem, stor kriminallitet bland ungdomar. Möjligheter Koppling mellan kulturpolitik och risk. Kulturen är ofta en del av lösningen. Kultur i länet borde kunna bli inblandade i detta. De ansvarar för kulturstrateger, folkhögskola och länsbibliotek mm. Kulturfrågorna kan stötta och få människor att mötas. Gäller att mötas på rätt sätt. Det är svårt att nå ut till alla, men deras uppdrag är att nå ut till alla. Och för att lyckas krävs samarbete med andra aktörer. Kulturnätverk- (närvårdsstrategi) Hälsofrämjande arbete är högt prioriterat i landstingets målstruktur. Samverkan finns men kan bli bättre. Utveckla samverkan! Det är på gång i länet. Viktigt att lära av varandra, ge varandra kunskap. Ur det föds möjligheter. Samverkan gällande gemensamma problem kan utvecklas. Skapa samverkansgrupper, arbetsgrupper som arbetar med samma frågor, men utifrån olika perspektiv. Ha gemensamma utbildningsdagar för olika yrkesgrupper i kommunen och i länet. Många organisationer vill vara med. Vilket innebär att det finns en stor potentiell kunskapsbank. 5

Sprida information i olika medier via ideella sektorn. SIU driver radiokanal och kan översätta information på 11 språk. Det är en möjlighet att vi vet om och att vi ser bristerna så att vi kan göra något åt dem. Vi har något att bygga på. Det behövs konsekvensanalyser på olika nivåer för att säkra resurser. Skapa tvärsektoriell arbetsgrupp, gemensamt kunskapsutbyte och gemensam kunskapspåfyllnad. Samarbete med lokala aktiviter, civilsamhället, frivilligresurser. Få ihop alla pusselbitar. Ett strukturerat arbetssätt och som dessutom bygger vidare på det arbete som redan görs. Genom tydliga uppdrag kan nya strukturer göras och bättre och mer organiserat samarbete nås. Morgonmöten är något som kan utvecklas. Har möjlighet att samordna många aktörer. Arbeta med kvalitetsfaktorer inom utbildning och arbetsmarknad. Tidigare insatser ex förskolor. Finns en positiv känsla att göra nytt. Samordning av resurser, myndigheter och föreningar. Rätt tänk och intresse och gott om folk i organisationen. 6