Skrivande och samtal vägar in i läsningen Karin Jönsson, Malmö högskola
Samtal och skrivande kring texter är en viktig del i att bygga förståelse. Det är i social aktion som elevernas läsning och förståelse kan vidgas och fördjupas. De mål som läsningen grundar sig i kommer att påverka både val av litteratur och vad vi gör med den. Samtalet fungerar som en brygga in i de skriftspråkliga världarna och ger eleverna möjlighet att röra sig mellan olika texter.
En viktig fråga att ställa sig är varför vi ska läsa och skriva
Hur man definierar literacy påverkar nästan alla andra beslut som ska fattas. Gordon Wells 1996:51, citerad i Fast 2007:40
Möten med text Jönsson 2015 Läsaren Texten Sammanhang
Att tänka på vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld (Vasquez 2004, utgår från Comber & Kamler 1997).
Bergöö & Jönsson 2012:23
Att lära sig att läsa världen
Läsning och skrivning som social aktivitet
Läsning Att få gå i någon annans skor Att få läsa med och mot texten att läsa med texten att få använda sin förmåga att förstå, analysera och värdera en text i sitt sammanhang att läsa mot texten att förstå texten som ett av många sätt att förstå världen, att kunna tänka sig texten annorlunda med ett annat sätt att se på världen Det innebär att det är viktigt att få ställa frågor till och identifiera problem i texter att få skapa, omskapa och återskapa (i Bergöö & Jönsson 2012:137)
Föreställningsvärldar
Föreställningsvärldar Vara utanför och gå in i en textvärld Vara inne och röra sig inne i textvärlden Ta ett steg tillbaka och reflektera över det man vet Gå ut ur texten och objektivera erfarenheten Langer 2005, Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse
Två sätt att läsa horizon of possibility point of referens estetisk läsning efferent läsning Langer 2005
Alla ämnen
Texter är olika bilder av världen. Viktigt att ställa dem emot varandra. Jönsson & Jennfors 2015
Texter är aldrig neutrala Jönsson & Jennfors 20
Texter är inte på något enkelt sätt fönster genom vilka vi kan betrakta världen, inte heller är de en spegelbild av världen sådan den är (Jennifer O Brien 2001)
Vår plats i världen färgar de glasögon med vilka vi läser världen (Jennifer O Brien)
Texter som platser Bergöö & Jönsson 2012
Det handlar om att tillsammans med barnen undersöka vad texter omkring oss säger om hur saker och ting är och varför och hur de skulle kunna vara Bergöö & Jönsson 2012
Det viktigaste stödet Att läsa och skriva tillsammans och samtala kring det man skriver och läser är sannolikt det allra viktigaste stöd man kan ge för att barns och ungas läsande och skrivande ska utvecklas. (Liberg 2007: 29)
En flicka berättar att hon sett på teve att valarna i St Lawrencefloden är utrotningshotade
Baby Beluga Raffi1992
Baby Beluga Baby Beluga in the deep blue sea [ ], you swim so free [ ], you dive and splash all day Baby Beluga i havets blåa djup[ ], du simmar så fri [ ], du dyker och plaskar dagen lång
Baby Beluga fri lycklig trygg säker har roligt i farten nöjd och belåten plaskar runt och har roligt i fara inte säker behöver hjälp sjuk döende maktlös skadad hungrig rädd
Pollution förgiftning? please save us from this pollution/ snälla, rädda oss från att förgifta you will be saved from this pollution/ ni kommer att bli räddade från förgiftning we will save you from this pollution/ vi ska rädda er från förgiftning. i Bergöö & Jönsson 2012
Barnens version Baby Beluga in the deep blue sea Please help us so we can be The garbage in the water Doesn t let us be free Please save us from this pollution. Baby Beluga, Baby Beluga Is the water safe? Is the water clean For us to live in? [ ] Please save us from this pollution Baby Beluga i havets blåa djup Snälla, hjälp oss så att vi kan leva Avfallet i vattnet Låter oss inte bli fria Rädda oss från att förgiftas. Baby Beluga, Baby Beluga Är vattnet säkert? Är vattnet rent nog För oss att leva i? [ ] Snälla, rädda oss från att förgiftas. (Vasques 2004:116).
ibergöö & Jönsson 2012:57
Janks och Lukes & Freebodys modeller Vad barn/elever/studenter måste få vara med om för att erövra en komplex skriftspråklighet och Vilka praktiker förskollärare och lärare måste skapa för att göra det möjligt för barn/elever/studenter att erövra en komplex skriftspråklighet Bergöö, förel
Janks och Lukes & Freebodys modeller
Språklig kompetens växer medan man läser och skriver (om) världen. Därför är innehållsfrågan, frågan vad man läser och skriver om i undervisningen en central fråga. Jönsson 2014
Innehållet
Sammanhang Kontext
Textens röster vem talar i texten? Vem verkar inte få göra sin röst hörd? Finns det någon person i texten som inte får tala om vad han eller hon tycker? Hur kan du veta det ledtrådar i texten? Skriver författaren så att man ska hålla med om något? Finns det något man ska hålla med om? Vad verkar vara rätt att göra och tänka? Finns det något man inte ska hålla med om? Vad verkar vara fel att göra och tänka? Hur kan du veta det ledtrådar i texten? Jönsson & Jennfors 2015
Vem talar i texten? Vem talar i texten? Vems röst är viktigast i den här texten? Vem är den viktigaste personen? Vem bestämmer vad de andra personerna ska göra eller tycka? Hur vet du det ledtrådar i texten? Vem får inte göra sin röst hörd? Får någon person inte tala om vad han eller hon tycker? Hur vet du det ledtrådar i texten? Jönsson & Jennfors 2015
Vem känner igen sig i texten? Vem kan inte känna igen sig i den här texten? Vem kan inte känna igen sina egna tankar? Vem kan inte känna igen vad hon/han varit med om? Hur kan du veta det ledtrådar i texten? Jönsson & Jennfors 2015
Sociala frågor står i fokus och verksamheten i klassrummen är inriktad på att ge eleverna möjlighet att betrakta det välkända och vardagliga med nya ögon, att få läsa och gå i någon annans skor och, i möjligaste mån, få handla och främja social rättvisa (Lewison, Seely Flint & Van Sluys 2002).
Det viktigaste stödet Att läsa och skriva tillsammans och samtala kring det man skriver och läser är sannolikt det allra viktigaste stöd man kan ge för att barns och ungas läsande och skrivande ska utvecklas. (Liberg 2007: 29)
Referenser Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet Kritiskt textarbete. Läslyftet. (2015). Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth. Vad innebär det att tänka kritiskt i ett språk- och kunskapsarbete. Stockholm: Skolverket. Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos Lewinson, Mitzi, Seely Flint, Amy & Van Sluys, Katie (2002). Taking on Critical Literacy: The Journey of Newcomers and Novices. Language Arts 79:5 Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. O Brien, Jennifer (2001) Children reading critically: A local story. I: Comber, Barbara & Simpson, Anne (red.) (2001) Negotiating critical literacies in classrooms. Mahwah, New Jersey/London: Lawrence Erlbaum Associates Raffi & Wolff, Ashley (1992). Baby Beluga Samtal om texter. Läslyftet. (2014). Karin Jönsson. Samtal och skrivande vägar in i läsningen. Stockholm: Skolverket. Vasquez, Vivian Maria (2004). Negotiating critical literacies with young children. Mahwah, New Jersey/London: Lawrence Erlbaum Associates