Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten
Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status genetiskt: gemensamt ursprung Mål: Etiketter för att skapa överblick för att kartlägga vilka strukturer som kan finnas i mänskligt språk för att se areala och subareala mönster för användning i uppslagsverk, snabbkod
Språktypologi: vanliga indelningsgrunder Fonologi fonemuppsättning stavelsestruktur Lexikon ordklasser underindelning inom ordklasser semantiska fält, semantiska hierarkier Morfologi förekommer alls ordböjning och ordbildning? vilka funktioner kan uttryckas med böjning? realiseras böjningen enbart i ändelser? Syntax: Ordföljd vilken är ordningen mellan finit verb, subjekt och objekt? vilken är ordningen mellan huvudord och bestämningar i fraser?
Fonologi typologiskt: exempel Vokaler språk verkar ha minimalt 3 vokaler (exempel: klassisk arabiska): /i/, /a/, /o/ vanligast är 5 vokaler: /i/, /e/, /a/, /o/ och /u/ svenskan har ovanligt många vokaler! vokalsystemen i världens språk är generellt uppbyggda så att uttalsskillnaden mellan fonemen blir maximal förekomsten av t.ex. /y/ i ett språk implicerar (förutsätter) förekomst av /i/, /e/, /a/, /o/ och /u/ Konsonanter även här finns en implikationsskala, jfr Andersson s. 21 Stavelsestruktur hur kan vokaler och konsonanter kombineras i början, mitten och slutet av en stavelse? (Återkommer på nästa lektion)
Lexikon typologiskt: exempel Ordklasser Alla språk har verb och substantiv Adjektiven kan vara få eller inte finnas alls Adjektivens funktion fylls då av andra ordklasser som därmed får annan definition Underindelning av ordklasser, exempel substantiv Svenskan har genus (utan relation till betydelse) Swahili har klassifikatorer (beror på om begreppet är levande, abstrakt etc.) Semantisk implikationshierarki Om det finns ett ord för begrepp y finns det också ett ord för begrepp x Exempel: vit, svart < röd < grön, gul < blå < brun < lila, rosa, orange, grå
Morfologi typologiskt Klassisk indelning av språk: Analytiska Har ingen ordböjning, inga ordbildningsmorfem Syntetiska Agglutinerande Böjning sker med hjälp av ändelser som fogas på varandra Varje ändelse har endast en funktion Ordets stam ändras inte Flekterande Böjning kan innebära att ordets stam ändras En ändelse kan ha flera funktioner samtidigt Polysyntetiska Flera funktioner än vanligt kan uttryckas med affix till verb Verb kan bildas av hel nominalfras Resultatet är att hel mening kan uttryckas i ett enda verb
Exempel: Analytiskt språk Vietnamesiska: Tói àn cam Ho cho tôi sách Tôi làm hai tôi Làng tôi jag äta apelsin de ge jag bok jag göra skada jag by jag Hôm qua tói àn cam dag förfluten jag äta apelsin Hôm nay tói àn cam dag nu jag äta apelsin
Exempel: agglutinerande språk Turkiska: ROT NUMERUS POSSESSIV KASUS Köpek -ler -im -den hund PLURAL min ABLATIV ( från ) Anla -di -m förstå PRET 1 SG Anla -s -tir -il -ma -sa -ydi -k förstå RECIPR KAUS PASS NEG KOND PRET 1PL om vi inte hade förmåtts att nå samförstånd
Exempel: Flekterande språk Arabiska (egyptisk): Rot: k-t-b skriv- yíktib han skriver kitáab bok kátab han skrev kútub böcker maktúub skriven máktab kontor káatib kontorist kátaba kontorister
Exempel: polysyntetiska språk Grönländska: neri - artor - nia - ler - punga äta röra sig mot avse börja 1 SG ABS jag ska gå och äta siku - rsuar - siur - pu - gut is stor dra genom IND vi vi seglar genom den stora isen
Diskussionsfråga: Är svenskan analytisk, agglutinerande, flekterande eller polysyntetisk?
Syntax typologiskt Klassisk indelning av språk: SVO / VSO / SOV PREpositioner/POSTpositioner S-ADJ / ADJ-S S-GEN / GEN-S
Exempel ordföljd i satsen The old man saw Ivan s house S V O Persiska: Marde pir Xaneje Ivan ra did S O V Maori: Kua kite te kaumātua i te whare o Ipana V S O
Exempel ordföljd i frasen The old man saw Ivan s house NF BEST adj.attr. h.o. NF gen.attr. h.o. Marde pir Xaneje Ivan ra did NF NF h.o. adj.attr. h.o. gen.attr. ACK Kua kite te kaumātua i te whare o Ipana NF NF BEST h.o. OBJ BEST h.o. _prep.attr. PF prep. rekt.
Ordföljd i frasen, forts. Postpositioner, exempel från finska: talon edessä PF rekt. postp. talon takana PF rekt. postp. talon alla PF rekt. postp. framför huset bakom huset under huset
Uppgift Klassificera språken som exemplifieras hos Andersson s. 11-13 efter ordföljd i sats, nominalfras och prepositionsfras Vilka kombinationsmöjligheter finns?
Syfte med typologi Få överblick över vilka strukturer som är möjliga i mänskligt språk Se areala och subareala mönster Exempel arealt mönster: De flesta nordeuropeiska språk är platshållarspråk, d.v.s. måste alltid sätta ut subjekt och finit verb i en sats även om de är betydelselösa eller givna Det regnar Hon är stark Dansar gör vi ofta Exempel subarealt mönster: De skandinaviska språken har verbet finnas som inte finns (!) i västgermanska eller romanska språk
Ekologisk och genetisk klassifikation Andersson är självinstruerande Gör gruppuppgifter och besvara instuderingsfrågor Diskussion nästa lektion