Progression och integration i ny lärarutbildning 2010-03-02 1(6) Uppdrag till särskilda arbetsgrupper för didaktisk och vetenskaplig progression samt progression vad gäller internationalisering Att skapa tydlig progression och integration mellan olika moment inom en professionsutbildning som lärarutbildningen är en svår men nödvändig uppgift. Utan en sammanhållande plan och en tydlig styrning faller lätt komplexa utbildningar bestående av ett stort antal lärare och medverkande institutioner sönder i ett myller av kurser utan inbördes samband. Under höstterminen 2007 tog lärarprogrammen i Linköping och Norrköping (från 2009 sammanslagna till ett program) fram en gemensam progressionsplan. Teoretiskt vilade planen på en tanke om successivt utvecklande av professionellt kunnande, lärarkunskap. Som ram och riktningsgivare skapades en progressionskarta indelad i fyra nivåer: grundläggande nivå, fortsättningsnivå, fördjupningsnivå och avancerad nivå (G1, G2, G3 och Av). De tre första nivåerna svarar mot Bolognaprocessens grundnivå och den fjärde mot Bolognaprocessens avancerade nivå. Progressionskartans målformuleringar utgjorde en nedbrytning av de examensmål som finns beskrivna för lärarutbildning (examensordningen), med särskilt fokus på didaktiskt och vetenskapliga kunnande. I progressionskartan pekades en progression inom dessa båda områden ut på G1, G2, G3 respektive avancerad nivå. Progressionskartans målbeskrivningar låg sedan till grund för revideringar av samtliga kursplaner inom lärarprogrammen i Linköping och Norrköping. Även i förberedelserna inför ny lärarutbildning vid LiU har upprättandet av en plan för progression och integration hög prioritet. Såväl produktion av utbildningsplaner som kursplaner är beroende av ett sådant arbete. Om examensrättsansökningar skall kunna färdigställas till 28 juni (enligt Högskoleverkets direktiv) måste arbetet med en progressionsplan i princip vara klart i slutet av mars. Med fördel kan dock den progressionsplan som togs fram i samband med Bolognaanpassningen av lärarutbildningen vid LiU bilda utgångspunkt för detta arbete. Ett antal nya grundförutsättningar behöver dock beaktas i arbetet med att revidera progressionsplanen. Såväl det didaktiska som det vetenskapliga stråket behöver ses över. Vidare bör övervägas om inte också ett internationaliseringsstråk skall läggas till i planen. Didaktisk progression Frågan om didaktik inom lärarutbildningen har fått förnyad aktualitet under de senaste åren. I Högskoleverkets granskningar av lärarutbildning har brister inom det ämnesdidaktiska området identifierats. LiU, tillsammans med en rad andra lärosäten, har uppmanats att stärka och tydliggöra ämnesdidaktiken inom sina lärarutbildningar. Ämnesdidaktiken framställs också som en nyckelfråga i det betänkande ( En hållbar lärarutbildning ) och den proposition ( Bäst i klassen ) som dragit upp riktlinjer för en ny lärarutbildning. Utgångspunkten har varit
2(6) en kvalitetshöjning vad gäller ämnesdidaktisk lärarkompetens och en precisering av det ämnesdidaktiska innehållet i relation till olika verksamhetsområden. Även i LiU:s utvecklingsarbete inför ny lärarutbildning har ämnesdidaktiken stått i fokus. Nedan följer en kort redogörelse för pågående och planerade insatser för att stärka det ämnesdidaktiska området inom lärarutbildningen. Strategiska satsningar för att behålla och vidareutveckla kompetens inom särskilt matematikdidaktik och samhällsämnenas didaktik Inrättande av ett universitetsövergripande ämnesdidaktiskt nätverk Organisering i ämnesdidaktiska kluster (snarare än enskilda ämnen) o Fem kluster: samhällsämnen, naturorienterande ämnen, matematik, svenska, moderna språk o Långsiktig uppbyggnad av forskningsmiljöer kopplade till de fem ämnesdidaktiska klustren o Uppdelning av det ämnesdidaktiska arbetet mot dels förskollärar- och grundlärarexamen, dels ämneslärar- och yrkeslärarexamen Intensifierad fältmedverkan i kursutveckling, kursplanering och kursuppföljning o Särskilda kursmentorer inom såväl ämnesstudierna som de pedagogiska/allmändidaktiska studierna Tydlig beställning vad gäller ämnesdidaktiskt innehåll och kompetens i lärarutbildningens kurser o Lärarkompetens (disputerade lärare med ämnesdidaktisk inriktning, koppling till institutionsövergripande ämnesdidaktiska kluster) o Fastlagt poängutrymme för ämnesdidaktiken inom ämnesstudierna o Tydliga lärandemål för ämnesdidaktiken o Integrering av ämnesdidaktiska moment i ämneskurserna Dessa satsningar bör beaktas i arbetet med att ta fram en plan för didaktisk progression och integration i den nya lärarutbildningen. En revision av progressionskartans didaktiska spår förutsätter också en fastlagd studiegång och en genomtänkt plan för hur de olika kurserna inom kärnan samspelar med varandra samt med ämnesdidaktiska inslag inom ämnesstudierna. UPPDRAG 1 Arbetsgruppen för den utbildningsvetenskapliga kärnan tillsammans med projektledaren får i uppdrag att arbeta fram förslag på övergripande innehåll i de åtta delkurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (utgångspunkten hämtas i betänkandet En hållbar lärarutbildning samt propositionen Bäst i klassen! ) ordningen mellan kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan, kopplat till det förslag till studiegångar som arbetats fram av projektledningen (i samråd med styrgruppen, prefektrådet, ordförandena i arbetsgrupperna samt projektledningens referensgrupp)
3(6) Arbetsgruppen består av Robert Thornberg (IBL, ordförande) Michael Tholander (IBL) Mia Thorell (ISV) Bengt Sandin (Tema) Helena Grönås (IKK) Sabine Gruber (ISV) Lotta Holme (IBL) Andreas Fejes (IBL) Fredrik Alm (IBL) Nina Lykke (Tema) Arbetet måste vara klart i mitten av mars för att kunna ligga till grund för arbetet med programövergripande integration och progression. Arbetsgruppen skickas iväg på ett två dagars internat för att oinskränkt kunna ägna sig åt detta arbete. Gruppen redovisar sitt arbete i en kortfattad skriftlig rapport. UPPDRAG 2 Två arbetsgrupper en med fokus på förskollärar- och grundlärarutbildningen och en med fokus på ämneslärarutbildningen ges i uppdrag att tillsammans med representanter från arbetsgruppen för den utbildningsvetenskapliga kärnan samt projektledaren arbeta fram ett förslag på övergripande lärandemål för de ämnesdidaktiska inslagen inom ämnesstudierna integration mellan kärnankursernas allmändidaktiska inslag och de ämnesdidaktiska inslag som genomförs inom ämnesstudierna revidering av progressionskartans didaktiska spår Förslag på personer till särskilda arbetsgrupper för didaktisk integration och progression: Förskollärar- och grundlärarexamen: Ragnhild Löfgren (ISV) Joakim Samuelsson (IBL) Mats Sjöberg (IBL) Ingrid Karlsson (IBL) Ämneslärarexamen: Anna Johnsson Harrie (IBL) Lars-Erik Björklund (IFM) Jonas Hallström (IBL) Ann-Kari Sundberg (IKK) Representanter från kärnangruppen Robert Thornberg (IBL, ordförande) Lotta Holme (IBL) Mia Thorell (ISV) Representanterna från kärnangruppen deltar i båda grupperna (växelvis).
4(6) Arbetet måste vara klart i slutet av mars för att kunna ligga till grund för färdigställande av utbildningsplaner och beställning av kursplaner från medverkande institutioner. Arbetsgrupperna skickas iväg på ett två dagars internat för att oinskränkt kunna ägna sig åt detta arbete. Grupperna redovisar sitt arbete i en kortfattad skriftlig rapport. Vetenskaplig progression På samma sätt som den didaktiska progressionen behöver den vetenskapliga progressionen i den nya lärarutbildningen ses över som grund för produktion av nya utbildnings- och kursplaner. Utgångspunkten bör vara att utveckla ett yrkesrelaterat vetenskapligt förhållningssätt. Ur ett sådant perspektiv blir inte minst det examensarbete som ingår i utbildningen av central betydelse. I detta arbete smälter på ett särskilt sätt det vetenskapliga kunnandet samman med det yrkesprofessionella kunnandet. Även Högskoleverkets förslag till ny modell för kvalitetsgranskning av högre utbildning riktas blicken mot examensarbetet. Om förslaget blir verklighet kommer examensarbetet att bli en av de viktigaste kvalitetsindikatorerna. Detta innebär en utmaning för hela lärarutbildningen. Ett examensarbete med god vetenskaplig standard och tydlig yrkesrelevans förutsätter en kollektiv kraftsamling och en programövergripande plan för vetenskaplig progression. Eftersom examensarbetet i den nya utbildningen skall skrivas inom ramen för ämnesstudierna (både inom grundlärar- och ämneslärarexamen) bör de olika ämnena/områdena organiseras på ett sätt som stöttar detta arbete. Även kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan måste ta ansvar för studenternas vetenskapliga fostran. En nyckelkurs i detta sammanhang är den teori- och metodkurs som finns i den utbildningsvetenskapliga kärnan. I studiegången bör denna kurs placeras så att den på bästa sätt stöttar de examensarbeten som skrivs inom ämnesstudierna. Även kursens utformning och innehåll bör anpassas till uppgiften att stötta examensarbeten inom en rad olika ämnen/områden. Arbetet med vetenskaplig progression bör beakta det utvecklingsarbete som genomförts inom nuvarande utbildning. Utgångspunkten i detta arbete har varit en modell med två separata kurser för examensarbete, en med fokus på forskningsproduktion och en med fokus på forskningskonsumtion båda kurserna på avancerad nivå. Den studerande läser en av dessa kurser inom ramen för sina ämnesstudier och en inom ramen för Allmänt utbildningsområde. I LU90 ingår båda uppsatstyperna i en samlad 30 hp-modul. Dagens utbildning rymmer alltså exempel på såväl uppdelade som samlade examensarbetskurser, baserade på produktions- och konsumtionsmodellerna.
5(6) UPPDRAG 3 En särskild arbetsgrupp ges i uppdrag att tillsammans med projektledaren ta fram ett förslag om examensarbetets placering och utformning i den nya lärarutbildningen. Arbetsgruppen skall ta ställning till om examensarbetet bör genomföras i två 15 hp-kurser eller i en samlad 30 hp-kurs? ett av examensarbetena bör ligga på grundnivå och ett på avancerad nivå eller om båda bör ligga på avancerad nivå? (om en modell bestående av två separata examensarbeten förespråkas) examensarbetet bör organiseras på samma sätt inom samtliga examina och inriktningar? den nyligen introducerade modellen med produktions- och konsumtionsarbeten bör gälla även i ny lärarutbildning Arbetsgruppen skall också ge förslag på utformning av och lärandemål för den särskilda teori- och metodkursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan revidering av progressionskartans vetenskapliga spår Förslag på personer till särskild arbetsgrupp för vetenskaplig progression: Elisabeth Ahlsstrand (IBL) Eva Reimers (ISV) Magnus Boman (IFM) Robert Thornberg (IBL) Arbetet måste vara klart i slutet av mars för att kunna ligga till grund för färdigställande av utbildningsplaner och beställning av kursplaner från medverkande institutioner. Arbetsgruppen skickas iväg på ett två dagars internat för att oinskränkt kunna ägna sig åt detta arbete. Gruppen redovisar sitt arbete i en kortfattad skriftlig rapport. Internationalisering Jämfört med övriga högskoleutbildningar kännetecknas lärarutbildningen av en låg grad av internationalisering. Endast cirka tre procent av de lärarstuderande som avslutade sina studier 2004/2005 hade genomfört någon del av sina studier utomlands att jämföra med ett snitt på 13 procent inom övriga högskoleutbildningar (SOU 2008:109). Internationalisering behöver dock inte begränsas till en fråga om kortare eller längre perioder av utlandsstudier. I betänkandet En hållbar lärarutbildning betonas också internationalisering som ett perspektiv. I en lärarutbildning präglad av ett sådant perspektiv tar den studerande regelmässigt del av relevant forskning från andra länder, utvecklar sitt språkkunnande genom att läsa litteratur på engelska och konfronteras fortlöpande med utblickar mot andra kulturer och utbildningskontexter. Internationalisering som perspektiv handlar också om se det multikulturella klassrum som studenten själv ofta befinner sig i som en källa till kunskap om internationella relationer.
6(6) I utvecklingen av en ny lärarutbildning vid LiU bör den internationella dimensionen bilda ett centralt stråk. Studiegångar bör underlätta snarare än försvåra möjlighet till utlandsstudier genom att erbjuda tydliga mobilitetsfönster och samtliga utbildningsdelar bör innehålla moment av internationell komparation, litteratur på engelska och vägledas av lärandemål som aktualiserar den internationella dimensionen i lärarstudierna. UPPDRAG 4 En särskild arbetsgrupp ges i uppdrag att i samråd med projektledaren arbeta fram ett förslag till plan för internationalisering i lärarprogrammet. Denna plan skall innehålla förslag om särskilda mobilitetsfönster, det vill säga positioner i studiegångarna som är utformade för att underlätta studier utomlands övergripande lärandemål för internationalisering i lärarprogrammen progression vad gäller det internationella stråket utifrån progressionskartans teoretiska utgångspunkter och nivåindelning (grundnivå, fortsättningsnivå, fördjupningsnivå samt avancerad nivå) Förslag på personer till arbetsgrupp om internationalisering i lärarutbildningen Anders Magnusson (IBL) Anders Grunnesjö (ISV) Per Simfors (IKK) Arbetet måste vara klart i slutet av mars för att kunna ligga till grund för färdigställande av utbildningsplaner och beställning av kursplaner från medverkande institutioner. Arbetsgruppen skickas iväg på ett två dagars internat för att oinskränkt kunna ägna sig åt detta arbete. Arbetet bör stämmas av med koordinator för internationaliseringsfrågor vid Kansliet för utbildningsvetenskap, Lena Örnestrand. Gruppen redovisar sitt arbete i en kortfattad skriftlig rapport. Denna arbetsplan har redovisats för områdesstyrelsen vid sammanträde 2010-03-02 varvid styrelsen ställt sig positiv till planen. I behandlingen av ärendet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande samt ledamöterna Gunnel Colnerud, Catarina Jeppsson, Ragnhild Löfgren, Eva Reimers, Joakim Samuelsson, Thomas Östholm, Åsa Ridne, Richard Weibull, Clara Blidmo och Emil Theologou. Därutöver har närvarit kanslichef Margaretha Grahn, controller Samuel Zethson, fakultetskoordinator Håkan Johanson, facklige företrädaren Gabriel Thott och utbildningsledare Roger Klinth, föredragande. Karin Mårdsjö Blume Roger Klinth