Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Relevanta dokument
Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Hållbara transporter framtida möjligheter

Infram ger godset en röst 27 mars 2019

Branschstatistik 2015

Remiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport

Skogsindustriernas utmaningar

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Remissyttrande om kriterier för indragning av allmän väg och kriterier för förändring av enskild väg

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE

VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G

Systemanalys av införande av HCT på väg i Sverige. Henrik Pålsson Docent, Förpackningslogistik Lunds universitet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Näringsdepartementet Remiss nr: N E Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

ELMIA FUTURE TRANSPORT

Skandinaviens största sågverk

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN

Trafikverket, Borlänge

Svensk trämekanisk industris position och utveckling

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Effektiva transporter april. -Trafikverket arbete med BK4 -Analysera möjligheterna att tillåta längre lastbilar på svenska vägnätet

Fakta om transporter 2012

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Er ref: Peter Kalliopuro Karolina Boholm Diarienr: N2014/3453/TE, N2014/3454/TE

Bioekonomi från ord till handling

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

På väg mot bioekonomin - Processer, bioenergi och transporter

Yttrande över Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

PM Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Självkörande fordon Vad kan uppnås? Barriärer att lösa! Mårten Johansson, teknikchef Sveriges Åkeriföretag

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter

Remissyttrande över Koll på anläggningen (SOU 2015:42) ett delbetänkande från Utredningen om järnvägens organisation

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling.

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

BORLÄNGE

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

FÄRDPLAN FÖR FOSSILFRI KONKURRENS KRAFT. Skogsnäringen

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

Remissvar Promemoria om en ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Effektivisera lastbilstransporterna genom att bättre utnyttja fordonens kapacitet. Höj Trafikförordningens bruttoviktsbegränsning till 76 ton.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Bioenergin i EUs 2020-mål

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Hearing 14 juni Ekonomiska aspekter. Björn Olsson, sekreterare. Vägslitageskattekommittén

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

ANALYS AV BK4 UTBYGGNAD

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till ändring av tidigare remitterat förslag av föreskrifter om farledsavgift, dnr

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Regeringens. av åtgärder. Kansliet för Nationella godstransportrådet Åsa Tysklind. Kompl. med bilder

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

LÄNGRE OCH TYNGRE FORDON

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Hearing inriktningsproposition 30 mars

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om "En ny inriktning för beskattning av tunga transporter" (Dnr Fi2018/01103/S2)

SKANE PAVERK AR SVERIGE. hela

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

2030-sekretariatet: Remissvar gällande en ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Transkript:

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt 18 oktober 2016 Logistikdag Norr Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna www.twitter.com/skogstransport

Skogsnäringen har stor regional betydelse Massa- och pappersindustrin Sågverksindustrin

Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi

Återvinning Vidareförädling Skog förnybar råvara Innovation Koldioxid Bioenergi Vad är bioekonomi? Både tillväxt och hållbarhet samtidigt

Bioekonomi och skogsindustrin Skogsindustrin investerar i Sverige!

Bioekonomi och skogsindustrin Investeringar i skogsindustrin år 2015 och 2016 Investeringar miljarder SEK 2015 2016 Sågverk och hyvlerier 1,488 1,448 Massaindustrin 3,566 6,931 Pappers- och pappindustri 5,458 4,539 Industri för trä och varor av trä 0,646 0,982 Industri för pappers- och pappvaror 0,864 0,895 Totalt skogsindustrin 12,022 14,795 I genomsnitt är skogsindustrins investeringar cirka 10 miljarder kr/år I genomsnitt står skogsindustrin för 15 20 procent av Sveriges industriinvesteringar

Skogsindustrin..står för 9 12 procent av svensk sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde..är en av världens främsta exportörer av papper, massa och sågade varor..är starkt exportinriktad ca 80 procent av produktionen går på export..har ett exportvärdet om 127 miljarder kr (2015)..har ett exportvärde som motsvarar 11 procent av svensk varuexport..satsar årligen 1,8 miljarder kr på forskning och utveckling

Fossiloberoende med biobränsle från skogen Biodrivmedel från skogen Effektivt förädlande av bi- och restprodukter från skogen kan ge hållbara drivmedel för framtidens transporter.

Fossiloberoende med biobränsle från skogen Fossilberoendet kan minska med bioenergi från skog Men möjligheterna begränsas av att det kostar för mycket att transportera bioenergiråvaran från våra skogar. Kartan visar relativt köptryck av biobränslesortimentet grot (grenar och toppar) i Sverige år 2030 vid ett business-as-usual scenario. Röd markering indikerar lågt köptryck Grön markering indikerar högt köptryck Källa: Pöyry, Bioenergi från skog och skogsindustri, 2016 http://www.skogsindustrierna.org/press1/nyheter/nyheter-2016_1/ fossilberoendet-kan-minska-med-bioenergi-fran-skog-och-industri

Fossiloberoende med biobränsle från skogen Biodrivmedel från skogen Effektivt förädlande av bi- och restprodukter från skogen kan ge hållbara drivmedel för framtidens transporter. Transportinfrastrukturen påverkare möjligheten att producera biodrivmedel i Sverige.

Transporter i skogsnäringen Skogsindustrin har höga logistikkostnader En av Sveriges största transportköpare Branschen köper transporttjänster för cirka 25 miljarder SEK per år Logistikkostnader ca 20% av varuvärdet Medeltransportavståndet är kort, ca 10 mil Men många transporter ger ett stort transportarbete Uppsamlingsarbetet omfattar hela vägnätet

Transporter i skogsnäringen Svenska sågverk har hög transportkostnadsandel 3% 7% 13% 3% 48% Råvarukostnad Produktionskostnad Timmerlogistik Internlogistik 20-25 procent 26% Externlogistik Övrigt

Transporter i skogsnäringen Svenska sågverks leveranser januari-juli 2016 - fördelning per marknad Övriga 18% Algeriet 3% Kina 4% Sverige 28% Japan 4% Nederländerna 5% Danmark 5% Norge 5% Tyskland 6% Egypten 7% Storbritannien 15%

Transporter i skogsnäringen Transportmedel vid landtransporter i Sverige 2013 (milj. tonkm) Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Källa: Trafikanalys

Transporter i skogsnäringen Transportmedel vid export 2013 Massa och papper Järnväg 14% Sågade trävaror Järnväg 0,2% Lastbil 27% Lastbil 39% Fartyg 59% Fartyg 61% Totalt cirka 13,0 miljoner ton Totalt cirka 6,0 miljoner ton Källa: Trafikanalys och Trafikverket

Transporter i skogsnäringen Prioriterade transportpolitiska frågor 1. Implementering av 74 ton och bärighetssatsningar på väg 2. Ingen vägslitageskatt en straffskatt på landsbygden 3. Järnvägsfrågor (underhåll, tyngre och längre tåg, och flaskhalsar) 4. Anslagsfinansierad isbrytning Konkurrenskraft och transporter alla transportkostnader ökar utan att någon ökad effektivitet erhålls

Transporter i skogsnäringen Skogsråvara och biobränsle är känsligt för transportkostnader Effektivare fordon gynnar tillgången på skogsråvara Skatt på avstånd innebär mer biobränsle och skogsråvara kvar i skogen Underhåll på järnväg i hela landet är en förutsättning samt effektivitet i järnvägen tex längre och tyngre tåg

Vägslitageskatten / kilometerskatten Vägslitageskatten - utredning pågår Vägslitageskatt i regeringsförklaringen 2014 April 2015 tillsattes utredning Slutbetänkande 9 december 2016 kommer antagligen skjutas till cirka 28 februari 2017 Remissbehandling tre månader efter utredningen presenterats Proposition under slutet av 2017? Implementering från 1 januari 2019?

Vägslitageskatten / kilometerskatten Regeringens syfte med skatten minska miljöpåverkan genom att styra mot mer miljöanpassade lastbilar lastbilar ska i högre utsträckning betala för sina samhällskostnader flytta över vissa långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart kontrollera regelefterlevnaden för tunga vägtransporter

Vägslitageskatten / kilometerskatten Preliminärt förslag kan komma att ändras Tidigare presenterat förslag 24 kr/milen för de tyngsta lastbilarna I september anges istället 13 kr/milen för de tyngsta lastbilarna Andra skattenivåer har figurerar, oklart var som gäller Gäller per fordonskilometer, dvs oavsett lastad eller olastad bil Ingen geografisk differentiering (landsbygd-stad) Inga undantag tex för skogsindustrin Enskilda vägar ska inte omfattas Både svenska och utländska lastbilar genom självanmälan Åkaren ansvarar själv för kontrollsystem Omfattande gränskontroller med kameror Utredningen tror på implementering från 1 januari 2019 à Definitivt förslag får vi veta först när utredningen presenteras

Vägslitageskatten / kilometerskatten Argument: Den tunga trafiken ska bära sina kostnader Samhällskostnader att internalisera: Buller Olyckor Trängsel Utsläpp (NOx) Partiklar Vägslitage Dessa samhällskostnader är: Främst tätortsproblem Främst tätortsproblem Främst tätortsproblem Lösta genom att nya lastbilar är Euro 6 Främst tätortsproblem Framförallt glesbygdsproblem pga dåligt byggda vägar, klimat, tjällossning, otillräckliga väganslag/gles befolkning. Beskattas redan genom dieselskatten. Problemen finns i storstäderna. Den tunga trafiken på landsbygden, som skogsindustrins transporter är en del av, bär i hög grad redan sina samhällsekonomiska kostnader. Alla nya lastbilar måste vara Euro 6 då är NOx-utsläppen i princip noll.

Vägslitageskatten / kilometerskatten Argument: Den tunga trafiken ska bära sina kostnader Vägar 42 500 mil Staten har bara en kostnad för slitage på statliga vägar: Statliga Kommunala Enskilda vägar med statsbidrag Statliga vägar 23 % Kommunala vägar 10 % Enskilda vägar 67 % Övriga enskilda skogsbilvägar Järnvägar 1 100 mil Källa: Transportstyrelsen

Vägslitageskatten / kilometerskatten Argument: Flytta över vissa långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart Möjlighet till sjöfart i inlandet är väldigt låg. Statliga Kommunala Vägar 42 500 mil Sjöfarten kan gynnas genom att göra den konkurrenskraftigare. Svaveldirektivet har ökat bränslekostnader med det dubbla. Förslag: Anslagsfinansiera isbrytningen Enskilda vägar med statsbidrag Övriga enskilda skogsbilvägar Järnvägar 1 100 mil Möjlighet till överflyttning till järnväg är inte så stor. 8 % av allt gods går längre än 30 mil Källa: Transportstyrelsen

Argument: Kontrollera regelefterlevnaden för tunga vägtransporter Vägslitageskatten / kilometerskatten Lastbilar i Sverige ska följa svenska regler Det är främst en polisiär fråga att kontrollera Ett kontrollsystem kan implementeras utan en skatt Vägslitageskattekommitténs utredning gör det dyrare för både svenska och utländska lastbilar gynnar inte svenska åkerier

Vägslitageskatten / kilometerskatten Sverige skiljer sig från kontinenten Sverige är glest befolkat Sverige är inget transitland Sverige har lång avstånd inom landet Sverige har långa avstånd till huvudmarknaden på EU:s fastland Sveriges företag har en transportkostnadsnackdel gentemot konkurrenter i EU

Vägslitageskatten / kilometerskatten Våra argument mot vägslitageskatt 1. Landsbygdsskatt en skatt på avstånd 2. Svensk skogsindustri förlorar konkurrenskraft påverkar jobben 3. Klimatomställningen försvåras det blir dyrare att plocka ut biobränsle från skogen 4. Ger inte överflyttning till järnväg järnvägen finns inte överallt och tvärbanor utanför storstäder underhålls inte 5. Ger inte utsläppsminskningar en skatt på utsläpp (bränsle) skulle styra tydligare mot minskad miljöpåverkan 6. Ökade kostnader för både svenska producenter och konsumenter som vill köpa svenska varor 7. Minskar landsbygdens attraktivitet gör det svårare att rekrytera på sikt 8. Utländska åkare ska följa svenska regler främst en polisiär fråga inte en skattemässig

Sammanfattning Skatt på avstånd är en dålig idé för Sverige och Norrland i synnerhet 74 ton ger färre fordon, lägre utsläpp, högre trafiksäkerhet och utnyttjar befintlig infrastruktur bättre mer förutsätter ett vägnät Tyngre och längre tåg frigör kapacitet i befintligt järnvägsnät Befintlig järnväg måste fungera underhåll går före nyinvesteringar Mer gods sjövägen, tex genom att anslagsfinansiera isbrytningen