Mål, kriterier & bedömningsmatriser. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

Relevanta dokument
Tre lärosäten: Projektledare Delprov C: Frank Bach. Projektledare Delprov B: Mats Lundström. Projektledare Delprov A: Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Redovisning och bedömning

lärande i klassrummet?

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Bedömning för lärande

Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

TORULF PALM 1

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Läroplansträff Välkomna

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Något om konsten att göra välfungerade prov

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

Återkoppling Formativ återkoppling i stora studentgrupper Anders Jönsson

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

BETYG GYMNASIESKOLAN

Att bedöma för lärande

Utvärderingskulturen i matematikundervisningen

Lärande. Planering. Bedömning. Idag. Bedömningen börjar i planeringen. Bedömning vad är det? Ramverk och verktyg för formativ bedömning.

Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Anvisningar till kursdel 1

Bedömning för lärande

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

CENTRUM FÖR SPRÅK- OCH LITTERATURDIDAKTIK. Likvärdig bedömning. (Equity in Assessment)

Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

8B Ma: Procent och bråk

Bedömning Begrepp och benämningar

Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015

Som man frågar får man svar

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Riktlinjer för betygssättning. Al-Salamahskolan

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

FEEDBACKENS BETYDELSE

Det bästa sättet att meddela ett lärostoff är föreläsningen, men till och med den sämsta diskussionen är bättre när det gäller att utveckla

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Träff BFL-piloter 15/11

Elevers perspektiv på bedömning i årskurserna 4 6

Vadå jag är ju jättebra på fotboll, jag ska ha ett A

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet

LPP Energi och elektricitet År 7

3. Nyanserad och framåtriktad respons

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Formativ bedömning i fysikundervisning på gymnasiet

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Bedömning: Bryt ner kunskapskraven i mindre delar - infoga i Itslearning

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Bedömning i matematikklassrummet

för samtalen och diskussionerna framåt

Bedömning summativa bedömningar och lärande? Alli Klapp Skolledarkonferens Tylösand, 26 sep 2013

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Elevers upplevelse av bedömningsmatriser i ämnet bild

Examensarbete. 15 högskolepoäng, grundnivå. Självbedömning. En studie av självbedömning i grundskolans senare år Self-assessment-

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Transkript:

Mål, kriterier & bedömningsmatriser Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

Om mig:

Projekt:

Vad är en bedömningsmatris?

Vad är en bedömningsmatris? K Kriterium r 1: Glad i t e Kriterium r 2: Grå i e r Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kvalitetsnivåer

Vad är en bedömningsmatris?

Varför bedömningsmatriser? Hur BRA är det som eleven presterat? Vad behöver jag titta på för att veta hur BRA elevens prestation är? Hur många RÄTTA SVAR eller POÄNG har eleven?

Varför bedömningsmatriser? Mål Kunna formulera argument i samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll

Varför bedömningsmatriser? Mål Kunna argumentera i samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll Kvaliteter/kriterier Eleven: Ger argument både för och emot Skiljer mellan fakta och värderingar Underbygger sina argument

Behövs bedömningsmatriser? Resultat (spridning i poäng, 0-100) Uppgift 1: 60-97 Uppgift 2: 50-97 Starch & Elliott (1912): Två öppna uppgifter skrivna av elever i high school. Kopior distribuerades till 200 skolor. Lärare ombads bedöma uppgifterna according to the practice and standards of the school (sid. 449).

Behövs bedömningsmatriser? Resultat (spridning i poäng, 0-100) Brimi (2011): Lät 90 lärare (som var speciellt utbildade i att bedöma Writing ) bedöma samma essä. 50-93

Behövs bedömningsmatriser? Eells (1930): Lät 61 lärare rätta om fem uppgifter i historia och geografi 11 veckor efter första rättningen.

Behövs bedömningsmatriser? Resultat (andelen lärare som gjorde samma bedömning andra gången, %): Eells (1930): Lät 61 lärare rätta om fem uppgifter i historia och geografi 11 veckor efter första rättningen. Uppgift 1: 16 Uppgift 2: 90 Uppgift 3: 23 Uppgift 4: 34 Uppgift 5: 28 Ingen av lärarna gjorde samma bedömning på alla fem uppgifterna.

Behövs bedömningsmatriser? Resultat (korrelation): 0,25 0,51 Eells (1930): Lät 61 lärare rätta om fem uppgifter i historia och geografi 11 veckor efter första rättningen. It is unnecessary to state that reliability coefficients as low as these are little better than sheer guesses (sid. 52).

Behövs bedömningsmatriser? Resultat (reliabilitet): Jönsson & Svingby (2007): Forskningsöversikt om bedömning med stöd av bedömningsmatriser. Huvuddelen av studierna rapporterade koefficienter < 0,7.

Hur går bedömning till?

Hur går bedömning till?

Hur går bedömning till?

Hur går bedömning till? Fördelar Mätsäkert Täcker stor bredd Effektivt: Snabbt att rätta Kan genomföras i grupp Nackdelar Kan endast pröva skriftliga kunskaper I första hand begränsat till minneskunskaper Måste dela upp kunskaper i små fragment

Hur går bedömning till?

Hur går bedömning till? Fördelar Snabbt Kan användas för komplexa kunskaper och i funktionella situationer Nackdelar Bedömningen subjektiv och godtycklig Fungerar inte alltid formativt Inkluderar ofta irrelevanta faktorer (som personlighet) Haloeffekt

Vad är alternativet?

Vad är alternativet? Fördelar Kan användas för komplexa kunskaper och i funktionella situationer Goda förutsättningar för formativ bedömning Nackdelar Relativt låg mätsäkerhet Tids- och resurskrävande Bedömning inte godtycklig

Vad är alternativet?

Vad är alternativet? Reliabilitet och validitet Bedömningar av olika lärare blir något mer samstämmiga om de utgår från en bedömningsmatris.

Vad är alternativet? Reliabilitet och validitet Som lärare blir man mer konsekvent i sin bedömning om man utgår från en bedömningsmatris.

Vad är alternativet? Reliabilitet och validitet En bedömningsmatris kan hjälpa lärare att fokusera rätt kunskaper i sin bedömning.

Vad är alternativet? Reliabilitet och validitet Sammantaget: Bedömningsmatriser kan öka reliabilitet och validitet, så att bedömningen blir mer tillförlitlig och riktar sig mot rätt kunskaper

Vad är alternativet? Reliabilitet och validitet Man kan dessutom behöva: Konkretisera nivåerna i matrisen Träna på att använda matrisen Samarbeta med andra lärare.

Välutvecklat bildspråk eftersom Vad är alternativet? Utvecklat bildspråk eftersom Konkretisera nivåerna i matrisen Enkelt bildspråk eftersom

Vad är alternativet? Kriterium 1: Glad Nivå 1 Nivå 2 Kriterium 2: Grå

Min forskning om matriser

Forskning om matriser

0,40 Forskning om återkoppling 0 0,15 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009)

0,40 Forskning om återkoppling 0 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS Återkoppling = 0,73 Baserat på 23 metastudier (totalt 1287 studier) 0,73 Från Hattie (2009)

0,40 Forskning om matriser 0 0,15 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE 0,99 Bedömningsmatris + självbedömning = 0,99 Baserat på < 10 studier Från Andrade, 1999; Jönsson & Svingby, 2007

0,40 Forskning om matriser 0 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS Bedömningsmatris + kamratbedömning = 1,46 Baserat på 1 studie 1,46 Från Balan, 2012

Formativ bedömning

Formativ bedömning Mål Bedömning Uppgifter Återkoppling Utvärdering Kamratrespons Självbedömning

Formativ bedömning Återkoppling Utvärdering Mål Bedömning Kamratrespons Uppgifter Informationen används av Självbedömning läraren studiekamrater studenten själv

Formativ bedömning analysera analysera analysera analysera Använd info Använd info Använd info Ökad förståelse för mål och kriterier Förbättrade prestationer

Formativ bedömning

Formativ bedömning http://jackdurish.com

Formativ bedömning Från Jönsson, 2013

Forskning om matriser Bedömningsmatriser ökar transparensen i bedömningen, vilket i sin tur kan leda till att: Lärare har lättare att ge (och elever lättare att ta emot och förstå) återkoppling Arbete med själv- och kamratbedömning underlättas.

Forskning om matriser Bedömningsmatriser ökar transparensen i bedömningen, vilket i sin tur kan leda till att: Elevers stress/ängslan minskar Elevers medvetenhet om sin egen förmåga förbättras Elever har lättare att ta ansvar för sitt eget lärande.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Kriterium 1: Glad Forskning om matriser Kriterium 2: Grå För ökad transparens och formativ bedömning: - Analytisk - Direkt - Flera nivåer - Processinriktad - Uppgiftsnära

Forskning om matriser

Forskning om matriser Vad ska eleven kunna med sina kunskaper?

Forskning om matriser

Forskning om matriser

Forskning om matriser

Forskning om matriser 1. Bedömningar är inte alltid så komplexa som vi tror. 2. Bättre med viss insyn än ingen insyn alls. Kriterierna kan inte fånga hela komplexiteten i bedömningen (delarna helheten Fokus hamnar på att uppnå kriterierna, istället för på lärandemålen ( criteria compliance )

Forskning om matriser Olika för svag- och högpresterande. Strategiskt orienterade elever har alltid funnits. Bra eller dåligt? Beror på kriterierna! Kriterierna kan inte fånga hela komplexiteten i bedömningen (delarna helheten Fokus hamnar på att uppnå kriterierna, istället för på lärandemålen ( criteria compliance )

om matriser Kan inte användas för att bedöma faktakunskaper.

om matriser Bedömningsmatriser inte bättre än sin användare