Det bästa sättet att meddela ett lärostoff är föreläsningen, men till och med den sämsta diskussionen är bättre när det gäller att utveckla

Transkript

1 Det bästa sättet att meddela ett lärostoff är föreläsningen, men till och med den sämsta diskussionen är bättre när det gäller att utveckla förståelsen.

2 Högskolepedagogiska enheten

3 Gemensam kunskapsdelning och kompetensfördjupning med fokus på kritisk granskning av undervisningspraxis som hanterar lärandemål, bedömning och examination.

4 Efter avslutad gemensam dag ska deltagaren kunna: resonera kring didaktiska principer i en bedömning som stödjer lärande, formulera utvärderingsbara lärandemål, skapa betygskriterier som möjliggör differentierad betygssättning samt identifiera den egna betygssättningspraxisen samt dess styrkor och svagheter relativt målstyrd utbildning.

5 Kl Bedömning för lärande 2. Lärandemål 3. Betygssättningspraxis Kl Uppgifter ämnesvis: utvärderingsbara lärandemål och betygskriterier samt betygssättningspraxis i ämnet Kl Presentation från ämnena, slutsatser och fortsatta kompetensfördjupningsbehov

6 Föreställ er, om möjligt, att ni själv är avklädd alla de känslor som den omgivande världen uppväcker hos er, och försök att tänka er denna värld som den är, i sig själv, oberoende av edra gynnsamma eller ogynnsamma, hoppfulla eller oroliga kommentarer. Det ska bli nästan omöjligt för er att tänka ett sådant dött och negativt tillstånd. Ingen enda del av universum skall då ha mer vikt än de andra; hela samlingen av föremål och alla serier av händelser bleve utan betydelse, karaktär, uttrycksfullhet och perspektiv. Allt vad våra resp. världar synas äga av värde, intresse eller mening är således intet annat än gåvor från åskådarens själ. (William James, 1923, s. 177)

7 1. Jag förstår och redogör för målen för undervisningen innan undervisningen tar sin början. 2. När jag planerar min undervisning ingår överväganden om hur bedömningen blir en del av undervisningen. 3. Återkoppling handlar i första hand om att hjälpa de studerande att förstå kvalitet och brister i sitt arbete. 4. Studerande i mina kurser använder regelbundet kamratbedömning som ett redskap för sitt lärande. 5. Jag anser att sambandet mellan bedömning, motivation, framsteg och självkänsla är mycket viktigt för de studerandes lärande. 6. Alla studerande har med rätt stöd och rätta resurser möjlighet att uppnå kursens mål.

8 Ett pedagogiskt förhållningssätt Bedömning som en nödvändig och naturlig del i undervisningen och lärandet Skapa goda förutsättningar för lärande med lärprocessen i centrum Kunskap i handling

9 Tre grundfrågor för undervisningen: 1. Vart? 2. Var? 3. Hur? Synen på den studerande: - Aktiv deltagare - Ansvarstagande - Reflekterande - Samarbetsorienterad

10 Förväntningarna (dvs. mål och kriterier) kommuniceras tydligt till de studerande Utgångspunkten i konstruktionen av uppgifter och bedömningsanvisningar är att de ska kunna ge information om den studerandes position i förhållande till målet Återkoppling ges utifrån den information som framkommer genom bedömningen, så att de studerande kan fortsätta mot målet.

11 Självbedömning Kamratbedömning Sambedömning

12 Från överföring inlärning mottagare lärarfokuserad undervisning reproduktion av kunskap dold kunskap till interaktion meningsskapande deltagare studentfokuserad och lärandefokuserad undervisning produktion av kunskap kunskap i handling Vad ska den studerande kunna? Vad ska den studerande kunna göra?

13 Vad är ett lärandemål? När och hur kan vi avgöra att ett LM är uppnått och med vilken kvalitet? Vilka kvaliteter, krav och innehåll ska ett lärandemål ha? Hur ska lokala lärandemål förstås i relation till nationella examensmål och nationella utvärderingar av utbildningar avseende måluppfyllelse?

14 Spegla examensmålen Helhet, progression och fördjupning inom/mellan kurs, ämne, program Tre kunskapsaspekter som utgångspunkt Kunskap & Förståelse Färdighet & Förmåga Värderingsförmåga & Förhållningssätt Kunna efter genomgången kurs Generiska och ämnesspecifika kunskaper Konkreta och möjliga att examinera

15 Lägre nivå av lärande (enkel) Högre nivå av lärande (Komplex) Faktakunskap Förståelse Tillämpning Analys Syntes Värdering Komma ihåg Förstå med egna ord Använda i den aktuella kontexten Ta isär i komponenter för att förstå strukturen Sammanställa nya mönster och strukturer Bedömning genom kriterier Definiera Beskriva Nämna Välja Identifiera Lista Lokalisera Citera Recitera Upprepa Markera Ange Förklara Försvara Skilja Utveckla Generalisera Ge exempel Förutse Skriva om Sammanfatta Använda Kunna tillämpa Beräkna Bevisa Upptäcka Modifiera Verkställa Förutse Förbereda Producera Relatera Visa Lösa Använda Skissera Identifiera Urskilja Illustrera Peka ut Relatera Välja Separera Indela Sortera Differentiera Skissera Ange Kategorisera Kombinera Ställa samman Utarbeta Skapa Tänka ut Konstruera Förklara Framställa Modifiera Organisera Planera Rekonstruera Relatera Sammanfatta Värdera Jämföra Komma fram till Kontrastera Kritisera Förklara Motivera Bevisa Avgöra Relatera Sammanfatta Stödja Försvara Föreslå Ta ställning Repetera någon annans definition av en princip Förklara principen genom exempel på dess användning inom andra områden Personligen använda principen på procedurer i verkliga situationer Kan separera fakta från antaganden i principen Kombinerar ett antal principer till en ny fungerande strategi Bedöma användningen av den nya strategin

16

17 1. söka och tillägna sig vetenskapliga kunskaper 2. muntligt och skriftligt redovisa vetenskapliga resultat 3. använda ett allmänt ordförråd 4. redogöra för folkhälsans utveckling 5. analysera och diskutera bedömning och betygssättning i relation till målbeskrivningar i högre utbildning 6. redogöra för de socialpsykologiska temaområden/topics som berörs under kursen 7. redogöra övergripande för svensk kultur och svenskt samhällsliv

18 det finns inte några genvägar, utan oavsett om man ska sätta betyg eller inte, måste man göra bra bedömningar. Rimligt är därför att man som lärare arbetar kontinuerligt med lärande bedömning, och att man endast komprimerar informationen till betygsteckningar vid de tillfällen när betyg ska ges (Jönsson 2010, s.142)

19 Argument för betyg: Ökar motivationen ( Morot ) Effektivt selektionsverktyg Argument mot betyg: Har lågt informationsvärde = fattig återkoppling Stimulerar till ett ytinriktat lärande Egoinvolvering istället för uppgiftsinvolvering Leder till val av lättare uppgifter Skapar rädsla för misslyckande Föder ett taktiskt förhållningssätt till lärande Kan ge negativ självbild, ett omdöme om jaget Minskar motivationen

20 Hur gör du när du sätter betyg? Vilka verktyg och principer använder du? Hur gör du betygssättningen tillförlitlig och genomskinlig för dig själv och de studerande? På vilket sätt gynnar din betygssättningspraxis ett fortsatt lärande hos de studerande? Alltså: Hur kan en betygssättningspraxis utformas och som är i harmoni med målstyrd utbildning?

21 Modell 1: kursmål som kriterier Modell 2: poäng som kriterier Modell 3: viktning av betyg som kriterier Modell 4: viktning av generiska kunskaper som kriterier Modell 5: kvalitativa kunskapskrav som kriterier

22 Betygen används för att avgöra måluppfyllelse Målen blir kriterier Exempel: G: godtagbart uppnående av merparten kursmål med grundläggande förståelse för merparten av kursinnehållet samt har utvecklat relevanta färdigheter till en tillfredsställande nivå. VG: Uppnående av alla kursmål med en fullständig och heltäckande förståelse av kursens innehåll, har utvecklat relevanta färdigheter och intellektuella initiativ på en hög nivå.

23 Betyg sätts utifrån det antalet poäng den studerande fått på tentan. Oftast på förhand uppställt poängintervall. Exempel: Betyg Poängintervall VG G U <59

24 Prestation sker med olika kvalitet beroende på innehåll och examinationsform. Från början bestämd viktning av betyg. Exempel: VG: alla kursmål uppnådda och VG på samtliga examinationsmoment G: alla kursmål uppnådda men varierat G/VG på de olika examinationsmomenten

25 Generiska kriterier. Dominerande kvalitativ grad avgör betyget. Exempel: För betyget Godkänd (G) krävs att den studerande: är förtrogen med kursens innehåll och kan redovisa väsentliga delar muntligt, skriftligt och praktiskt, För betyget Väl godkänd (VG) krävs dessutom att den studerande: har en väl utvecklad kommunikativ klarhet i sina framträdanden och redovisningar, oavsett pedagogiskt sammanhang eller redovisningsform,

26 Betygssättning sker i relation till kontext (kursplan, LM, innehåll, lärande). Transparens, kvalitativa kunskapskrav för examinationsuppgifter och slutbetyg Exempel: kommunicera och samverka med elever och personal inom en yrkesutbildning Kriterium för måluppfyllnad lyssnar, bemöter och försöker göra sig förstådd tillsammans med elever och personal inom yrkesutbildningen samt tar ansvar för ett socialt acceptabelt klimat i verksamheten bemöter vissa elever och viss personal inom yrkesutbildningen, försöker göra sig förstådd och anpassar sig till det sociala klimatet i verksamheten söker upp, ställer frågor, lyssnar, återkopplar, bemöter och gör sig förstådd tillsammans med elever och personal verksamma inom yrkesutbildningen samt tar ansvar för ett öppet socialt och demokratiskt klimat i verksamheten Prestation

27 Uppgift 1: Utvärderingsbara lärandemål och betygskriterier Med utgångspunkt i en av ÄF vald kursplan ska kursplanens lärandemål analyseras i relation till dess examinationsmoment. Kursplanen väljs på basis av att den är representativ för ämnet. Uppgift 2: Betygssättningspraxis i ämnet Identifiera ämnets betygssättningspraxis. Ni ska inom ämnet gemensamt identifiera hur och på vilka grunder ni sätter betyg i kurser.

28 1. Ämnesvis: Sammanfatta kort ämnets betygssättningspraxis (max 8 meningar) och formulera tre områden som är i behov av fortsatt didaktisk utveckling för att uppnå en god betygssättningspraxis. 2. Gemensamma kompetensfördjupningsbehov 3. Vad händer nu? 4. Hur går vi vidare i respektive ämne? Hur går vi vidare gemensamt?

29 Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande.. Stockholm: Nordstedts. Orsmond, P; Merry, S & Reiling, K (2002). The Use of Exemplars and Formative Feedback when using Student Derived marking Criteria in Peer and Self-assessment. Assessment & Evaluation in Higher Education, 27(4), Weaver, R M (2006). Do students value feedback? Student perceptions of tutors written responses. Assessment & Evaluation in Higher Education, 31(3), Biggs, J (1996). Enhancing teaching through constructive alignment. Higher Education, 32, Carless, D (2006). Differing perceptions in the feed-back process. Studies in Higher Education, 31(2), Sadler, R D (2005). Interpretations of criteria-based assessment and grading in higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education, 30(2),