STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT

MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET 7 1910 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Sid. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år 1909. Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1909. I. Skogsafdeningen (Forstiche Abteiung)... II. Botaniska afdeningen (Botanische Abteiung)...,..... 3 GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten 1909...:... 5 Die Samenernte der Wadbäume von Schweden im Herbst 1909 (I-II) HENRIK HESSELMAN: Studier öfver de norrändska tahedarnas föryngringsvikor I............................................... 25 Studien itber die Verjitngungsbedingungen der norrändischen Kiefernheiden I (III-VIII) GUNNAR SCHOTTE: Om fargning af skogsfrö i syfte att utmärka utändsk vara....................................................... 69, Uber die Färbung des Forstsamens zur Unterscheidung ausändischer Ware (IX-XII) HENRIK HESSELMAN: Om vattnets syrehat och dess inverkan på skogsmarkens försumpning och skogens växtighet...... 91 Uber den Sauerstoffgehat des Bodenwassers und dessen Einwirkung auf die Versumpfung des Bodens und das Wachstum des Wades (XIII-XVI) TORSTEN LAGERBERG: Om gråbarrsjukan hos taen, dess orsak och verkningar I, II... 127 Die Hypodermea- Krankheit der Kiefer und ihre Bedeutung (XVII-XXII) NILS SYL VEN: Materia för studiet af skogsträdens raser..... Materia zur Erforschung der Rassen der schwedischen \Vadbäume I o. Några svenska taformer.................................................... I 7 4 10. Einige schwedische Kiefernformen (XXIII-XXVI) GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten 1910... 195 Die Samenernte der Wadbäume von Schweden im Herbst 1910 (XXVII-XXVIII) NILS SYL VEN: Om poineringsförsök med ta och gran............ 2 I 9 Uber Sebstbestäubungsversuche mit Kiefer und Fichte (XXIX-XXX) GUNNAR SCHOTTE: Om betydesen af fröets hemort och moderträdets åder vid takutur... 229 Uber die Bedeutung der Samenprovenienz und des Atersdes Mutterbaumes bei. Kiefernkutur (XXXI-XXXII) Pagineringen inom parentes hänvisar ti motsvarande sidor i Skogsvårdsföreningens Tidskrift rg. 1910. Stjärna vid paginasiffran utmärker, att uppsatsen varit intagen i tidskriftens fackuppaga.

MEDDELANDEN FRÅN.STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om poineringsförsök med ta och gran. Af NILS SYLVEN. I den botaniska itteraturen möta här och där kortfattade uppgifter angående föjderna af sjäfpoinering hos barrträden. I det under utgifning varande arbetet KIRCHNER, LOEW, ScHRÖTER:»Lebensgeschichte der Bhi.tenpfanzen Mitteeuropas» omnämnes, hurusom hos granen sjäfpoination»visserigen kan inträda, men att den synes ha ti resutat en mycket ringa fruktbarhet». Såsom stöd härför åberopas en iakttagese af BoRGGREVE,»att en gran i isoeradt äge astrade så godt som endast söa frön». BORGGREVE tyder detta såsom en föjd af stark»metandri» hos granen, d. v. s. såsom en föjd däraf att honbommorna hos granen bi tidigare könsmogna än hanbommorna. 1 Om ännu ett barrträds förhåande vid inträdd sjäfpoinering ämna KIRCHNER, LOEW och SCHRÖTER uppgift i deras ofvan citerade arbete, nämigen om den österrikiska svarttaens (Pinus nigra ARNOLD var. austriaca Höss). Å sid. 237-238 omtaas, hurusom DELPINO iakttagit, att isoerade träd af denna taart atid v oro steria;»kottarna och fröskaen utbidades visserigen normat, men fröna innehöo inga embryoner». Orsaken härti antages vara, att poinering med frömjö från samma individ här ej medför någon befruktning. Ett fuständigt motsatt resutat af sjäfpoination anför sutigen NEGER för omorikagranen (Picea Omorica/. Ett i akademiska skogsbotaniska trädgården i Tharandt växande träd af denna gran, det enda könsmogna exemparet i trädgården, bommade för första gången år r go6 och ämnade mycket vä grobara frön. Våren r go8 påbörjade jag i egenskap af assistent vid den botaniska afdeningen af Statens skogsförsöksanstat försök med att framstäa frön af ta genom att efter isoering poinera honbommor med poen från samma träd. Våren rgog utsträckte jag mina försök att omfatta äfven granen, som denna sommar bef det egentiga föremået 1 Se härom närmare KIRCHNER, LOEW, SCHRÖTER, anf. ar b., sid. I 52 äfvensom BORGGREVEs egna uttaanden i Forstiche Bätter, N. F. Bd. 4, 1875, sid I5I och Bd.!7, I88o, sid. 258. 2 F. W. NEGER: Beobachtungen und Erfahrungen iiber Krankheiten einiger Gehözsamen. Thar. forst!. Jahrbuch. Bd. 6o. 1909, sid. 234. Medde. fr. statens skogsförsöksanstat I9IO. 23

220 NILS SYLVEN. för mina isoeringsförsök. Ändamået med de anstäda försöken var att utröna, huruvida våra viktigaste skogsträd voro sjäffertia eer icke, och främst att, om de visade sig sjäffertia, få ett ti sitt ursprung kändt frömateria för ingående ärftighetsundersökningar. Då de igångsatta försöken krönts med framgång och åtminstone för granen ämnat goda, positiva resutat, har jag redan nu veat ämna en redogörese för försökens anordnande och för de-hittis erhåna resutaten. H vad först sjäfva utförandet af försöken beträffar, har jag förfarit på föjande sätt. Å för ändamået särskidt utvada träd ha vanigen Ur Statens skogsförsöksanstats samingar. Fot. af förf. Fig. I. Parapyformad ta med isoeringspåsar. Västergötand, Hasse, kronoparken Sundsmarken. 19 29 / 6 og. Regenschirmförmige Kiefer mit Isoierditen. i kronornas meersta ti öfre dear grenar med å samma gren nära hvarandra utbidade hon- och hanbomanag öfverbundits med särskidt härför iordninggjorda påsar af kakerväf eer i enstaka fa pergamentpapper. För att de öfverbundna bommornas isoering måtte bi så fuständig som möjigt, ha i hvarje fa dubba påsar användts och jämvä atid dubba ombindningar (å hvarje gren ombindning på två oika stäen, skida från hvarandra af åtminstone några cm:s afstånd). Öfverbindningen har atid skett i god tid, åtminstone några dagar innan en första begynnande bomning förmärkts å de ifrågavarande träden i trakten. Aa öfverbindningar har jag sjäf verkstät. - Tvenne med isoeringspåsar försedda träd äro afbidade i figurerna r (ta) och 2 (gran).

OM POLLINERINGSFÖRSÖK MED TALL OCH GRAN, zzr Våren rgo8 påbörjades, som nämndt, poineringsförsöken. Afsikten hade varit, att redan då igångsätta försök i såvä gran som ta. Då Försöksanstatens förut igångsatta granundersökningar i hufvudsak föragts ti Västergötand, kommo jämvä poineringsförsöken att föräggas dit. Då år I go8 utmärktes af ovanigt tidig vår och utearbetena vid den botaniska afdeningen af Försökanstaten ej kunde påbörjas förrän de sista dagarna i maj, kunde försök med gran detta år ej upptagas, då granen vid nämnda tid amänt inträdt i bomning. Några första isoeringsförsök medhuunos dock denna vår å ta, innan taen ännu började bomma de första dagarna 1 JUni. Då tiden ej medgaf något mera ingående va af försöksträd, utsågos trenne af oika bomfärg skida taar inom det för granundersökning förut utsedda bandbeståndet af gran och ta vid Fåeberg i Hasse s:n i norra Västergödami 1 Af de tre taarna hade tvenne gua, den tredje röda hanbommor; taen med röda hanbommor, försökstaen C, tihörde var. erythranthera SANIO. De me.d gua hanbommor försedda taarna afveko från hvarandra genom oika färg å honbommorna, hvika hos den ena, försökstaen B, syntes bifva normat färgade, purpurröda, hos den andra, försökstaen A, åter gugröna. Sedan de med isoeringspåsar öfverbundna grenarna tvenne gånger, en och två veckor efter ombindningen, skakats i och för underättande U r Statens skogsförsöksanstats sam. Fot. af H. Hesseman och N. Syven. Fig. 2. Försöksgranen n:o 1 med af frömjöets öfverförande ti honbommorna, isoeringspåsar. Västergötand, borttogos påsarna en af de första dagarna i Hasse, kronoparken Sundsmarken 19 jui månad, då ingen som hest fara för korspoinering föreåg. Inom aa utom en af 10 / 6 09. (Die Versuchsfichte Nr. I mit Isoierditen.) påsarna syntes de nu omböjda, något ansväda kotteanagen tyda på kommande positivt resutat af inträdd sjäf- 1 Om beståndet i fråga, se närmare i»studier öfver granens formrikedom, särskidt dess förgreningstyper och deras skogiga värde", Meddeanden från Statens Skogsförsöks. anstat 1909, sid. 57-58, Skogsvårdsföreningens tidskr. 1909, fackupp. sid. 201-202. Medde. fr. statens skogsförsöksanst I9IO. 22

222 NILS SYLVEN. (4o6*) poination. I oktober månad besöktes träden åter och öfverbundos då de förut isoerade, med zinkbeck utmärkta grenspetsarna med fint järntrådnät i och för kotteanagens skyddande under utbidningen. Denna öfverbindning med järntrådnät borttogs dock nästföjande års höst, då det tyvärr visade sig, att grenspetsarnas utvecking något hämmats i sin utvecking ti föjd af öfverbindningen. Äfven kotteanagen voro jämföresevis svagt utbidade, sannoikt en föjd af skottens i amänhet svaga utbidning. I januari I9IO skördades de skäigen svagt utveckade kottarna. Å taen A sog skörden fuständigt fe, i det aa de här förut under utvecking observerade 3 kotteanagen förstörts eer affait. Å taen B skördades inaes 9 kottar; I 5 isoerade kotteanag hade här visat ansatser ti utvecking efter sjäfpoineringen. Å taen C sutigen skördades 3 kottar; af de efter isoeringen vidare utveckade 9 kotteanagen hade 6 förstörts eer affait. Vid kängningsförsök öppnade sig ingen af de förut isoerade kottarna och de frampreparerade fröna visade sig aa ofuständigt utbidade och söa. Ännu ett poineringsförsök har utförts å ta. Den I 2 juni I 909 företogs öfverbindning å fyra grenar å en af parapyformad kronbidning och synnerigen rikig kotteastring utmärkt ta å kronoparken Sundsmarken, Hasse socken, Västergötand. Den i fig. 2 meddeade biden torde gifva förestäning om försökets anordnande. Efter tvenne oika gånger företagen skakning af de öfverbundna grenarna borttogos påsarna i' början af jui månad; inom hvarje påse syntes nu ett ganska stort kotteanag komma att utvecka sig vidare. Vid besök i kronoparken i januari månad I 9 I o visade det sig emeertid, att de festa förut isoerade kotteanagen affait, så att nu bott 5 stycken återstodo, 4 st. å en och I st. å en annan af försöksgrenarna. Under innevarande vinter komma de, såsom jag hoppas, nu ti kottar utveckade kotteanagen att skördas; någon vidare öfverbindning. ti skydd för kotteanagen under deras utvecking har här ej skett. Våren I909 kom jag främst att ägna mig åt isoeringspoineringsförsök med gran. Året I 909 utmärktes af ovanigt sen vår, och j ag kunde hea sista veckan af maj månad arbeta ostörd af ännu begynnande bomning. Först i början af juni månad syntes nämigen de första hanbommorna börja sprida sitt frömjö i Sundmarksskogarna, dit försöken nu föragts. Och redan den 29 maj voro isoeringsförsöken å gran afsutade. Å de öfverbundna grangrenarna hade nu hanbommorna i amänhet sprängt sina knoppska, så dock i rege ej ännu honbommorna. I amänhet syntes också här hanbomningen å granarna inträda någon dag tidigare än honbomningen. Fem stycken oika granar utvades ti försöksträd. I ansutning ti

mina föregående granundersökningar( se NILS SYL VEN: Studier öfver granens formrikedom etc. i MeddeL fr. Stat. Skogsförsöksanst. I gag) sökte jag utväja så typiska representanter som möjigt för de.. viktigare af de af mig urskida oika förgreningstyperna af granen. Efter rätt mycket sökande hade jag den 29 maj, när dessa arbeten afsutades, isoerat ämpiga grenar af en oregebunden kamgran, försöksgranen n:o I, två bandgranar, försöksgranarna n:o 2 och 4, en ren kamgran, försöksgranen n:o 3, och en borstgran, för söksgranen n:o 5 1 Å samtiga dessa granar funnas han- och honbommor i närheten af hvarandra. En närmare beskrifning af de för poineringsförsöken utvada granarna må här meddeas. OM POLLINERINGSFÖRSÖK MED TALL OCH G{AN. 223 I. Oregebunden kamgran (se fig. I och 3: r) i tämigen fristädt äge nära gärdesg.rden ti den s. k.»f.ebergs-kien» (N. därom). Stamhöjd c. I 2 m.; stam Om de oika förgreningsformerna af granen, se mitt ofvan citerade arbete, sid. 65-70. Fig. 3 Grenar fr.n meersta deen af kronan.af försöksgranarna n:o I-5 i kronoparken Sundsmarken. (Åste von dem mittieren Tei der Krone der V ersuchsfichten in der Staatsforst Sundsmarken.)

224 NILS SYL VEN. (4o8*) Tabe B c; "'J o: ;;\ :r ""... "' &- (> ::> " (> o: 0 I 2 ö 3 4 s I C3 ej o (> i < " ("). (") '" :-;-" (> p. +O"',,.. td o :: :-;-" p. '" +O,.. b: o er (>! _::,... 3 6 2 t;; ej < r; ("),. e:: (> "' p. +O"' ::r o c: ::> (t ;?:: e... I2 ro 3 4 2 C3 " o (> "'. < c; p. "' +O ::r g c: ;?:: ii" E-... 3 c: <. (") :-T p. '" -1;0,.. to o (t ";?:: _::,... 14 4 2 3 Isoerade grenar 4 s 6 C3 o t;; C3 o t;; -a ej ej (> (> (> o <. " " < " " " < < f <. g- (1) (") (") r; (") (") :-;-" " e:: e:: "'" "'" e:: "' '" '" (> p. (> p. (t "' p. "' p. (> +O"' +O"' " p. +Ot:r ' ::>" IJj o +0::>" g g: ::> g ;?:: er' (> " _::, ::>" +O,.. o b: o J g.! e... (> ::r E-... (> _::, ::r - II - 1S - 8 t;; ej g- " < (") e:: ii" "' p. +O"' ::>" IJj o i:r: t:j er! I7 mens diameter vid brösthöjd c. 26 cm. Borrprof vid brösthöjd friskt visande synnerigen god tiväxt under de sista åren; för de sista 20 åren uppmättes en radietiväxt om c. 92 mm. Trädets åder omkr. so år. Barr af norma typ. Honbommor röda. Kottar c. 8-Io cm. ånga med i spetsen sargade kottefjä af acumz"nata-typ. 2. Bandgran (se fig. 3: 2) i en mindre grupp af något ägre granar c. ro m. NO om föregående. Stamhöjd c. 13 m.; stamdiameter vid brösthöjd c. 2I cm. Borrprof friskt; radietiväxten under de sista 20 åren c. 5 I mm. Åder omkr. 6o år. Barr af norrma typ. Honbommor röda. Kottar saknades; sommaren 1909 kom mo inga kottar ti utbidning. 3 Ren kamgran med vackert nedhängande kamgrenar (se fig. 3: 3) i skogskanten ut mot (S. om) den ti skogsmark igenagda vägen V. om vägen Furunästorp - Ö. Ekenäs; granen frän S-VN starkt tryckt af invidstående granar och taar. Stamhöjd c. I 2 m.; Mamdiameter vid brösthöjd c. 30 cm. Borrprof friskt; radietiväxten under de sista 20 åren c. 3 9 mm. Åder omkr. I 20 år. Barr af norma typ. Honbommor röda. Kottar c. 8-9 cm. ånga med framti sargade kottefjä af euroja?a-typ. 4. Bandgran (se fig. 3: 4) ini skogen tämigen nära föregående, tryckt från V.-N. af närstående granar; granen reativt starkt afbekädd. Stamhöjd c. 15m.; stamdiameter vid brösthöjd c. 36 cm. Borrprof starkt rötskadad!; radietiväxten under de sista 20 åren c. I 7 mm. Barr af mera krokbarrig typ. Honbommor röda. Kottar c. 8-9 cm. ånga med i spetsen tvåkufna kottefjä af acuminata-artad typ. S Borstgran (se fig. 3: s) invid vägen Furunäs - Ö. Ekenäs nära första aftagsvägen ti Ekenäs; granen tämigen fristäd vid vägkanten. Stamhöjd c. II m.; stamdiameter vid brösthöjd c. 26 cm. Borrprof friskt; radietiväxten under de sista zo åren c. II4 mm. Åder omkr. 35 år. Barr af norma typ. Honbommor röda. Kottar c. 8-9 cm. ånga med i spetsen sargade ti tvåkufna kottefjä af europa?a-typ. C3 o <> < " (") :-;-" p. '" (> -;Ot:r IJj o g; (> _::,... -- Å försöksgranen n:o I isoerades I I grenar (se fig. r), å granen n:o 2 bott 2 (de enda grenarna: med hon- och hanbommor på samma gren), 6 å granen n:o 3, 3 å granen n:o 4 och 3 å granen n:o 5 I amänhet förekomma inom hvarje isoeringspåse ett ferta såvä hansom äfven honbommor. I och för frömjöets kringförande inom på sarna skakades ce isoerade grenarna tvenne gånger, den 7 och 8 juni.

OM POLLINERINGSFÖRSÖK MED TALL OCH GRAN, 225, (I s o i e r t e Ä s t e) 7 8 9 10 I I ----------,-----1-----,--------------c------1 Summa utveckade honbommor (Summe ent\vicketer C;>-Biiten) 2 II - 6 6 93 Den 29 juni aftogos isoeringspåsarna och utmärktes de isoerade grenarna med zinkbeck, där förut påsarna varit påbundna. Inom snart sagdt aa isoeringspåsarna hade nu kraftiga och ofta fere kottar börjat utbidas. Bott å granen n:o 2 och inom en påse å granen n:o 5 hade försöken missyckats, i det de ombundna grenarna vid påsarnas aftagande visade sig bräckta och mer eer mindre torra; grenarna hade sannoikt bifvit något bräckta redan vid sjäfva ombindningen af isoeringspåsarna. Å de fyra granar, å hvika poineringsförsöken syntes yckade, hade inaes I 62 stycken vackra och väbidade kottanag kommit ti utbidning. Af dessa komma 93 st. på granen n:o 1, 54 st. på granen n:o 3, 9 st. på granen n:o 4 och 6 st. på granen n:o s. Antaet utveckade och outveckade honbommor inom hvarje särskid isaeringspåse framgår af tabe I. Såsom af tabeen framgår, hade å granarna 3 och 5 enstaka honbommor inom isoeringspåsarna ej kommit ti utvecking. Antaet outveckade honbommor inom isoeringspåsarna var emeertid försvinnande itet gentemot antaet dyika å de icke isoerade grenarna. Å de rikast honbombärande icke isoerade grenarna syntes nämigen ofta ett ferta, så godt som atid några. honbommor af någon anedning intorkade; ej säan syntes ti och med aa grenens honbommor torra. Orsaken härti har jag trott mig böra söka i de första bomningsdagarnas ogynnsamma väderek. Särskidt dygnen 3-5 juni voro synnedi gen regnrika och af regnet måste resutatet af den just under de första dagarna af juni inträdande poineringen å de icke isoerade grangre- 54 9 6

Tabe 2. Vikt, grodda frön och öfvervintrade pantor per roo frön. (Gewicht, gekeimte Samen und iiberwinternde Pfanzen pro IOO Samen.) Försöksgranen n:o I (Die Versuchsfichte Nr. r) Försöksgranen n:o 3 (Die Versuchsfichte Nr. 3) Försöksgranen n:o 4 (Die Versuchsfichte Nr. 4) Försöksgranen n:o 5 (Die V ersuchsfichte N r. s) N N Q\ Summa (Summe) Medeta (Mitte) Frön från isoerade kottar (Samen aus isoierten Zapfen) e:,o,-. g" o0 " Q 8 - :1. g_ n ro ::s P'!'""t" P..:::: Ö UJ CD 0.. s 3: C1 ro ::::1 "d 2,. mgr 1 --g j 255 6 2 7U 5 2 5 I 5 250 3 Frön från icke isoerade kottar (Samen aus nicht isoierten Zapfen) o ",. "" m gr Q0 [[ s p. ""' w ä; s i:! e:, o CD :1.' g p B CD [ 1-d('D "'CC - N "' i: " Frön från isoerade kottar (Samen am. iso Jierten Zapfen) M- "--J E.. g m gr 0,...,. & p. ""' U> o' "i: E. -a o :J :::> ::r P. :: " "P. "d" i:o'o N i: "' " --g Frön från icke isoerade kottar (Samen aus nicht isoherten Zapfen) -,. "" m gr 0,..., 8. p. " " r E. -ao'-- ".., a ::r I -<: Frön från isoerade kottar (Samen aus iso Iierten Zapfen) 0,.,., 8. P. [ - " -d ("'D Mi:OJ'O - rn..., ",., 3 o' N i: " E. ""' " E- g 11mgr -a o ".., <: f,., "' P. :: " p. "d" i:oj'o - N i: " " o.., Frön från icke isoerade kottar (Samen aus nicht isoherten Zapfen) Q " P" "" m gr Q0 ",., [ & s p. r; " W ; s i:! -a o o-<' " ",.,.< "' q- P. ":: p. "O" ::;>O - N " i: " o,., Frön från iso-frön från icke erade kottar isoerade kottar (Samen aus isoierten Z::pfen) 0,.,.,,-..o :?<:[ ::.ro P' g....,. (j) ::r 0 s o:...2- mgr " "' -a o g- "1 a $. ö (Samen aus nicht isoherten Zapfen Q g: ; "" ".., P. ":: " p. ::t' "d" "'>O - N " i: " o m gr,., e;,o Q CJ 8!. 8 s ::L g: & C p.:> D p.:> P. :: /'I s o' "d ro CD :::::3 ::::/'d " 2--Si 303 I5 14 283 3 3 253 2 2 256 3 3 z8o 9 8 303 2 2 316 6 6 263 3 3 289 o 271 6 5 253 4 4 297 13 13 309 o 318 41 2 3 z96,s ro ro 359 13 O 289 6 6 253 3 2 341!8 14 - -i 2 264 8 7 294 6 s z6r 4 4 246 4 3 264 5 273 7 3 287 I3 I3 285 o 313 7 7 276,s 8 4 284 6 4 288 6 6 251 289 6 6 252 2 z73 3 : 246 4 3 =i ::; : : = = j : j : i I] = [ ] J = -148 1 1 2411-1491471 11 1-1451341 -138133 III/ _ 141 121-451 40 /III -1 31 2 /_1 IOI 8 260,5 4 % 2,2% 282,7 9,8.% 9,4% 295,4 4,5% 3,4% 271,8 3,8.%1 3,3% 2$2\3,5%/J,o% 1295,51 I I,3%[ro,o% 306 r,s%ii,o% JI 715% 4,o% z t=: U> U> <: t<j, >-< o -...:!!"

(41 1*} OM POLLINERINGSFÖRSÖK MED TALL OCH GRAN. 227 narna starkt ha påverkats. De inom isoeringspåsaroa innesutna bommorna voro ju däremot fuständigt oberörda af regnet. De ur isoeringspåsarna fritagna kotteanagen öfverämnades nu att fritt utvecka sig vidare. Först i midten af september månad öfverbands ungefår hafva antaet förut isoerade grenar å hvarje försöksgran med mässingsväf ti skydd mot skadegörese utifrån. I midten af januari månad innevarande år (rgro) skördades kottarna. För jämföreses sku och för kommande kuturändamå insamades nu jämvä icke isoerade kottar å försöksgranarna. Under vårens opp fingo kottarna under noggrann tisyn sokänga inne å skogsförsöksanstatens okaer. De utkängda fröna visade sig hos såvä isoerade som jämvä icke isoerade kottar ti ganska högt procentta vara söa och detta oftast en synbar föjd af insektangrepp, Den skadegörande insekten visade sig vara en fröga mygga, sannoikt den af professor LAMPA i Entomoogisk tidskrift 1907 omtaade, som af honom i arfstadium påträffats i granfrö från Värmand och Västergötand. Med största sannoikhet torde kunna antagas, att vi här ha att göra med den af M. SEITNER i Centrab. fi.ir das gesamte Forstwesen rgo8 beskrifna granfrögamyggan Pemeiea abeitina. En mängd myggor, men framförat på myggarverna parasiterande stekar utkäcktes å Fprsöksanstaten under vårens opp. Det visade sig dock redan nu, att såvä icke isoerade som isoerade kottar innehöo äfven vä matade frön. De kängda och för hand harpade fröna af de isoerade kottarna fördeades i portioner om roo st. hvardera, hvika före sådden vägdes å precisionsvåg å Försöksanstaten. I ika portioner fördeade frön af icke isoerade kottar vägdes ikaså. I början af juni månad skedde sådden af såvä de»isoerade» som»icke isoerade» fröna. De i portioner om 100 st. utpockade fröna såddes i pantskoejord i bomkrukor (c. 10 cm. höga och 20 cm. i diam.), hvika utsattes i pantskoeafdeningen i K. skogsinstitutets park, där de fortfarande bfinna sig. Under sommaren öfverämnades såddkrukorna åt vaktmästare O. NORINS vid K. skogsinstitutet vård. Och från vaktjästare NORIN erhö jag sutet af jui månad den gädjande underrättesen, att groning inträdt af frön af aa fyra de oika försöksgranarna. I närstående tabe 2 meddeas siffror visande Ioo-kornsvikt och anta grodda frön (.%) m. m. för de oika OO-komsportionerna af såvä»isoerade» SOm»icke isoerade» frön. Hos försöksgranarna 1, 4 och 5 visa fröna från de isoerade kottarna afsevärdt ägre groningsprocent än fröna från de icke isoerade. Medetaen för 100-kornsvikterna af de»isoerade» fröna äro ju också hos dessa granar mindre än motsvarande medeta för»icke isoerade»

228 NILS SYL VEN. (4 r z*) frön. Poineringsresutatet inom de isoerade bommorna å ifrågavarande granar har atså bifvit sämre än inom de icke isoerade. Från dessa tre granar afviker dock försöksgranen n:r 3, där fröna från de isoerade kottarna visa något högre groningsprocent och högre I ookornsvikt än fröna från de icke isoerade. Poineringsresutatet har såedes inom de isoerade bommorna å granen n:r 3 bifvit något bättre än inom de icke isoerade. Inaes befinna sig nu i december månad af de ur»isoerade» frön framgångna 108 pantorna 72 stycken under öfvervintring. Tyvärr ha under sommarens opp 36 stycken pantor eer 33 1 / 3,% af hea pantmateriaet trots den noggrannaste vård af oika anedning utgått. Af de ur»icke isoerade>> frön framgångna 142 pantorna befinna sig nu 128 under öfvervintring; atså ha här endast 14 stycken eer 9,9 % af hea det ifdgavarande pantmateriaet utgått. För försöksgranarna I, 4 och 5 visar det sig, att af de ur >isoerade» frön framgångna pantorna ett större procentta under sommaren gått ut än af de pantor, som framgått ur»icke isoerade>> frön. Det skue atså vija synas, som om de ur»isoerade>> frön framgångna pantorna i amänhet varit svagare än de, som framgått ur dcke isoerade» frön. De nu öfvervintrande pantorna synas emeertid aa ungefar ika kraftigt utveckade, vare sig de härstamma ur >>isoerade>> eer >>icke isoerade» frön. I amänhet ha de under sommarens opp utbidat ett några mm. ti en cm. ångt skott ofvan hjärtbaden. I och med den inträdda groningen af frön från sjäfpoinerade, under bomningen för undvikande af korspoinering vederbörigen isoerade grankottar, är atså frågan om granens sjäffertiitet besvarad jakande. Granen har vid försök visat sig vara en sjäfferti växt, och de ur försöken framgångna granpantorna torde i framtiden, rätt vårdade och studerade, såsom ett ti sitt ursprung noga kändt undersökningsmateria bidraga ti ösandet af de äfven för praktikens skogsbruk så betydesefua frågorna angående de oika egenskapernas ärftighet hos skogsträden.

RESUME. Ober Bestäubungsversuche mit Kiefer und Fichte. In der botanischen Litteratur kommen n ur vereinzete N otizen ii ber den Erfog der Sebstbestäubung bei den Nadebäumen vor. Siehe so z. B. KIRCHNER, LoEw, ScHRÖTER:»Lebensgeschichte der Biitenpfanzen Mitteeuropas,, S. 152, 237-238, und F. W. NEGER in Thar. forst. Jahrb., Bd. 6o, 1909, S. 234. Sebstbestäubungsversuche sind.niema_s ausgefihrt worden. Im Friihing r 908 ting Verf. einen ersten Sebstbestäubungsversuch mit Kiefern an. Im Jahre 1909 wurden die Versuche auch auf Fichten ausgedehnt. An besonders ausgewähten Versuchsbäumen wurden Äste mit an demseben Aste nahe einander ausgebideten weibichen und männichen Bititenanagen mit Diiten aus Pauseinwand oder in vereinzeiten Fäen aus Pergamentpapier iberbunden (siehe Fig. r u. 2). Um die Isoierung der iberhundenen Biiten so voständig wie mögich zu machen, wurden immer doppete Diiten angewendet, ferner auch immer doppete Zubindungen. Die Uberbindung geschah immer zu guter Zeit, wenigstens einige Tage fruher as ein erstes beginnendes Biihen an den fragichen Bäumen in der Gegend bemerkt werden konnte. Ae Uberbindungen sind vom Verfasser sebst ausgefihrt worden. Im Friihing 1908 wurden drei in der Biitenfarbe verschiedene Kiefernindividuen as Versuchsbäume ausgewäht und mit Isoierdiiten versehen. Nachdem die mit Isoierdiiten iberhundenen Äste zweima, eineund zwei Wochen nach der Isoierung, zur Ereichterung des Ubertragens des Bititenstaubes auf die weibichen Biiten geschiittet worden waren, Wtrden die Diiten erst Anfang Jui abgenommen. In aen Diiten ausser einer schienen die jetzt umgebogenen, etwas angeschwoenen zapfenanagen auf ein kiinftiges, positives Resutat eingetretener Sebstbestäubung zu deuten. Im J anuar 19 I o wurden von zwei V ersuchskiefern 1 2 friiber isoierte Zapfen eingesammet, aber sie waren. ae sehr schwach ausgebidet, wahrscheinich infoge von u ngeeigneter :Ö:berbindung derseben mit Eisendrahtnetz zum Schutz. der Zapfen anagen während der Reifezeit. Bei Kengversuchen öffneten sich die Zapfen nicht, und die herauspräparierten Samen waren ae unvoständig ausgebidet und taub. Im Juni 1909 wurde ein weiterer Bestäubungsversuch mit Kiefer vorgenommen, diesma eine Uberbindung von vier Ästen einer durch regenschirmähniche Kronenbidung und reichiche Zapfenerzeugung ausgezeichneten Kiefer in der Staatsforst Sundsmarken in Västergötand (siehe Fig. r). 5 beim Biihen isoierte Zapfenanagen befinden sich jetzt dort in Weiterentwickung. Uberbindung zum Schutz der Zapfenanagen während der Reifezeit ist bier nicht vorgenommen worden. Der Friihing 1909 wurde jedoch zuerst auf Isoierungsbestäubungsversuche mit Fichten verwendet. Auch diese Versuche wurden in der Staatsforst Sundsmarken ausgeftihrt. Am 29. Mai wurde die Isoierungsarbeit an den Fichten abgeschossen. An den iberhundenen Fichtenästen hatten gewöhnich jetzt die männichen Biiten ihre Deckschuppen gesprengt, die weibichen aber in der Rege noch nicht. Erst im Beginn des Juni fangen die ersten männichen Biiten in den Sundsmarkener Wädern an, ihren Biitenstaub abzugeben. Fiinf verschiedene Fichten wurden as Versuchsbäume ausgewäht, eine unregemässige Kammfichte (die Versuchsfichte Nr. r [Fig. 2 u. 3: I]), zwei Bandfichten Jf.dde.fr. statens S ogs.försöksanstat I910. 22*

XXX RESU\IE, (die Versuchsfichten Nr. 2 u. 4 [Fig. 3: z u. 4]), eine reine Kammfichte (die Versuchsfichte Nr. 3 [Fig. 3: 3]) und eine Bi.irstenfichte (die Versuchsfichte Nr. s [Fig. 3: sj). (Betreffs der verschiedenen Fichtentypen siehe NILS SYLVEN: studien i.iber den Formenreichtum der Fichte etc., Meddeanden från Statens Skogsförsöksanstat, Stockhom I909, H. 6). An der Versuchsfichte Nr. I wurden I I Äste isoiert (Fig. 2), an der Fichte Nr. 2 n ur 2, 6 an der Fichte Nr. 3, 3 an der Fichte Nr. 4 und 3 an der Fichte Nr. S Gewöhnich kamen in jeder Isoierdi.ite mehrere c)''wie auch 9-Bi.iten vor. Wegen des Verbreitens des Bi.itenstaubes ii1 den Di.iten wurden die isoierten Äste zweima, am 7 u. 8 Juni, geschi.ittet. Am 29. Juni wurden die Isoierdi.iten abgenommen und die isoierten Äste mit Zinkbech ausgezeichnet. In so gut wie aen Isoierdi.iten waren jetzt kräftige und oft mehrere Zapfenanagen ausgebidet worden. Nur an der Versuchsfichte 2 war der Versuch missungen; die isoierten Äste waren nämich bier abgebrochen worden. An den 4 i.ibrigen Versuchsfichten w aren im Ganzen I 6 2 grossen Zapfenanagen an den isoierten Ästen zu sehen. Die Anzah entwicketer und unentwicketer 9- Bi.iten in den verschiedenen IsoierdiHen geht aus der Tabee I hervor. Mitte J anuar I 91 o wurden die während der BiHe isoierten Zapfen eingesammet. Vergeichshaber und zum Zwecke ki.inftiger Kuturen wurden auch nicht isoierte Zapfen von den Versuchsfichten gesammet. Die eingesammeten Zapfen wurden in der forstichen Versuchsanstat in Stockhom gekengt. Die gekengten Samen schienen in grosser Anzah von Insekten, besonders von einer Gaenmi.icke, wahrscheinich der von SEITNER besebriebenen Fichtengaenmi.icke (Pemeiea abietina), beschädigt zu sein. Es erwies sich aber schon jetzt, dass sowoh nicht isoierte wie auch isoierte Zapfen noch gut angesetzten Samen erhieten. Die Samen wurden in Portionen auf Ioo verteit, gewogen und dann in Töpfen im Garten des Kg. Forstinstituts zu Stockhom ausgesät. Von aen den vier Versuchsfichten kamen Samen auch aus isoierten Zapfen zur Keimung. In der Tabee 2 werden Ziffern fi.ir Ioo-Körnergewicht, fi.ir die Anzah gekeimter Samen (;;.;;') u. s. w. sowoh bei isoierten wie bei nicht isoierten Samen mitgeteit. Bei den Versuchsfichten r, 4 und s zeigten die»isoierten» Samen bedeutend niedrigeres Keimungsprozent as die»nicht isoiierten'' Die Durchsnitte der Ioo-Körnergewichte der»isoierten» Samen waren auch hier niedriger as bei den»nicht isoierten». Das resutat der Bestäubung wurde aso in den isoierten Bi.iten schechter as in den»ni ch t isoierten». E in entgegengesetztes Verhätnis kam jedoch bei der Versuchsfichte 3 vor, bei wecher der»isoierten» Samen höheres Keimungsprozent und höheres Ioo-Körnergewichte as die»nicht isoiertem zeigten. - Insgesamt befinden sich jetzt 7 2,aus»isoierten» Samen hervorgegangene Pfanzen in Uberwinterung. Von den aus»isoierten» Samen stammenden Pfanzen sind nämich 36 oder 3 3 r/ 3 % während des Sommers gestorben. Von den aus»ni ch t isoierten» Samen stammenden Pfanzen sind dagegen nur 9,9 % gestorben. Die ersteren Pfanzen scheinen aso schwächer ausgebidet gewesen zu sein as die etzteren. - Die ans den Samen ausgebideten Fichtenpfanzen erwiesen sich ungefähr as geich kräftig, ob sie von»isoierten» oder von»nicht isoierten» Samen herstammten.