RFI. För att få en bättre överblick av ert företag vill vi att ni beskriver företagsfakta.

Relevanta dokument
Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten

RFI ARKIVREDOVISNING. Kort beskrivning av Sydarkivera

Område Indikator Uppfyller helt Uppfyller delvis Uppfyller inte

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Analys av RFI. IT-stöd Socialtjänsten. Sammanfattning:

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

E-strategi för Strömstads kommun

IT-stöd Barn- och utbildningsförvaltning

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Förslag till aktivitetsplan samverkan e-hälsa

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Framtagande av mobil tjänst inom Region Skåne

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Public. Lifecare roadmap. Allt detta spännande och fantastiska väntar på er runt hörnet!

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

NI 2015:1 Kort introduktion

DIGITAL HANDLINGSPLAN FÖR ÄLDREFÖRVALTNINGEN I HANINGE KOMMUN

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

ehälsa Sidan 0 av 20

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT

Intressent- och behovskarta

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Riktlinjer för IT-utveckling

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

82 Yttrande - revisionsrapport Uppföljande granskning av kontroll, insyn och tillsyn av externa utförare

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling

En enklare, öppnare och effektivare förvaltning Förvaltningsgemensamma specifikationer. Sambruk/KommITS höstkonferens 2013

Request For Information (RFI)

Teknisk målbild. Skola på webben

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

UTKAST. Riktlinjer vid val av molntjänst

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Upphandling av gemensamt upphandlings- och avtalshanteringssystem

IT-strategi. Krokoms kommun

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Österåkers kommuns styrdokument

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

Använd molntjänster på rätt sätt

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Inför Verksamhetsutveckling med stöd av IT

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

WEBBSERVERPROGRAMMERING

Digitala möten vid samordnad vårdplanering

Introduktion till nationell informationsstruktur

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Förvaltning av FGS:er (Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium) Karin Bredenberg /

Introduktion till nationell informationsstruktur

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Bilaga 8D Tjänster för Stadens Pedagogiska Verksamheter

ekorren e-tjänst Teknisk målbild

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Nyckelfri låslösning för hemtjänsten

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.

Rätt informationssäkerhet är A&O vid införande av välfärdsteknologi. Jeanna Thorslund, Sveriges Kommuner och Landsting Thomas Nilsson, Certezza

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

ESSArch vid Riksarkivet i Sverige

Riktlinjer vid utveckling av IT-stöd

Strukturerad informationshantering

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun

Hjälper människor att behålla hälsa och livskvalitet

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Riktlinje för Systemförvaltning

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Inbjudan till dialog 11 oktober 2012

Modernisering av sociala system

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015

eard Projektet Karin Bredenberg /

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Strategisk färdplan Kortversion

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

Råd för systembeskrivning

Ändring av kommunstyrelsens respektive borgarrådsberedningens reglementen

Bilaga 7C Leveranser från GSIT 2.0- leverantören Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Moment 6: E-arkivet och våra verksamhetssystem

Nytt leasingsystem. Förslag till beslut

I n fo r m a ti o n ssä k e r h e t

Bilaga Dnr: KSN KRAVSPECIFIKATION SKA-KRAV

Transkript:

Socialförvaltningen Godkänd: Katarina Tjernblom för styrgruppen Författare: Lennart Larsson Löpnr.: Dokumentklass RFI Version: 1.2 Datum: 2016-07-11 Sida 1(7) RFI (Förfrågan om information vid upphandlingar) om nästa generations verksamhetssystem (IT-stöd) för socialtjänst och hälso- och sjukvård till Sundsvalls och Ånge kommun i Västernorrlands län. Syftet med denna RFI är att få underlag till att bedöma om det på marknaden finns verksamhetssystem som uppfyller de behov som Sundsvalls och Ånge Kommun efterfrågar. Detta är inte en upphandling utan ett led i en förstudie inför en upphandling. RFI-svaren är inte kvalificerande för en kommande upphandling, utan dess syfte är att förfina kraven på det upphandlingsunderlag som vi går ut med under hösten 2016. Frågeställningar 1 Företagsfakta För att få en bättre överblick av ert företag vill vi att ni beskriver företagsfakta. 1.1 Beskriv er verksamhet, organisation, antal anställda, omsättning, kunder av ert verksamhetssystem 2 Processtöd det ska vara enkelt att göra rätt Socialtjänstens verksamhet består av ett antal processer som visar på arbetet i organisationen. Verksamheten har två huvudprocesser, socialtjänstprocessen samt hälso- och sjukvårdsprocessen. Beskrivningarna följer nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen NI 2016.1) Bilaga Sundsvalls Kommun, socialtjänstens huvudprocesser (nivå 2).pptx visar på socialtjänstens 20 huvudprocesser, N2, vilka ni kan utgå från då ni svarar på frågorna nedan. Medarbetare och chefer ställer allt högre krav på att verksamhetssystem ska styra och stödja arbetsprocesserna, så att det blir enkelt att göra rätt enligt aktuella lagar och författningar.

2.1 Beskriv vilka av de ingående processerna er lösning stödjer. 2.2 Om ni inte kan leverera alla processer, hur skulle en lösning då kunna se ut? 2.3 Vilka partners har ni för att i så fall hantera dessa delar? 2.4 Om vi ser fördelar med att välja annan leverantör av vissa delar av det systemstöd ni erbjuder hur ser ni på ett sådant samarbete? 2.5 Om ni kan leverera större delen av de ingående delprocesserna kan ni då tänka er att ta huvudansvaret för hela leveransen? 2.6 Beskriv också på vilket sätt och i vilken omfattning er lösning kan konfigureras för att styra och stödja modifierade (lokalt anpassade) processer. 3 Tjänstelösning Vi söker så långt som möjligt lösningen som en tjänst där en leverantör levererar det samlade IT-stödet ev. med hjälp från en eller flera underleverantörer som verksamheten behöver samt drift, d.v.s. inte bara stöd till handläggningsprocessen. Det finns behov av stöd till mobila lösningar för åtkomst till information och rapportering samt stöd för digitala välfärdstjänster (ex. nyckelfria lås, nattkamera, trygghetslarm). 3.1 Beskriv er lösning för att tillgodose vårt behov av lösningen som en tjänst. 3.2 Beskriv era affärsmässiga aspekter, partners, installation och driftsättning, migrering, utbildning, support, etc. 3.3 Beskriv er lösning för att även inkludera färdigkonfigurerade läsplattor, mobiltelefoner, nyckelfria lås, nattkameror (d.v.s. hårdvaran). 3.4 Beskriv ert ansvar att uppdatera lösningen när nya lagar införs eller andra viktiga tillägg måste införas för att behoven ändras. 2

3.5 Beskriv er lösning att bifoga bild och video som bilagor till journaler och genomförandeplaner. 4 Drift- och säkerhet Den planerade upphandlingen har inriktning mot leverantörsdrift. Det innebär att leveransen ska ske som en tjänst levererad av en driftspartner. Samtidigt som driftpartnern tillhandahåller drift är det mycket viktigt att IT-stödet är tight integrerat med koncernens IT-infrastruktur för bland annat Single-Sign-On och återanvändning av information från koncernens centrala Metakatalog. 4.1 Beskriv vilken/vilka lösningar ni kan erbjuda baserat på vad som sägs ovan. Beskriv i förekommande fall alternativa implementeringssätt. 4.2 Beskriv de driftsmässiga konsekvenserna av hur kompletterande IT-stöd för t.ex. trygghetslarm och nyckelfria lås. 4.3 Redogör för era riktlinjer vad gäller informationsklassning (Spårbarhet, konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet) för alla distributionssätt. 4.4 Redogör hur ni kan koppla er lösning till vår metakatalog för att hämta personuppgifter (se bilaga för beskrivning av Metakatalog). 4.5 Redogör för vilka typer av tester ni anser nödvändiga, t.ex. penetrantionstester. 4.6 Redogör er lösning för säker och krypterad kommunikation mellan olika system. 4.7 Redogör för om ni kan erbjuda kryptering av all information i databaser. 4.8 Redogör för era lösningar angående sekretess t ex skyddad identitet/risk för hot och våld. 3

4.9 Övrigt när det gäller drift och säkerhet. 5 Digitala välfärdstjänster och etjänster Med digitala välfärdstjänster menar vi digitala verktyg som utgör ett direkt stöd i vårdoch omsorgsarbetet. Det finns redan nu ett betydande antal produkter och tjänster på marknaden till exempel för nattillsyn, trygghetslarmen, GPS-larm, digitala lås och man kan förvänta sig en snabb tillväxt de närmaste åren. 5.1 Det kommer att uppstå ett allt större behov av att administrera, skapa trygghet och agera med utgångspunkt i välfärdstjänster av olika slag. Beskriv hur ni har eller planerar att i er lösning erbjuda IT-stöd för denna typ av behov. 5.2 Beskriv översiktligt de lösningar för mobil åtkomst till IT-stödet som ni implementerat och hur era framtida planer ser ut. Kommentera också vilka mobila plattformar ni utvecklar eller planerar utveckla för(alla, IOS, Windows, Android)samt sensorer (t.ex. armband). När det gäller etjänster eller medborgartjänster där man till exempel kan ansöka om service av olika slag samt följa och/eller medverka i handläggningen av sitt ärende, implementerar många kommuner generella etjänsteplattformar där tjänster från många kommunala verksamheter samlas. 5.3 Beskriv hur ert aktuella erbjudande ser ut samt er strategi när det gäller att erbjuda möjligheter att samverka med plattformar av det slag som nämns ovan. 6 Öppenhet Den typ av IT-stöd som är aktuellt kommer att användas under lång tid och man kan utgå från att det kommer att efterfrågas nya behov av funktionalitet fortlöpande. En viktig egenskap är hur öppet det erbjudna IT-stödet är när det gäller att till exempel använda tredjepartsprodukter för att utveckla/anskaffa kompletterande funktionalitet. Öppna standardiserade integrationsgränssnitt/api:er är en nyckelfaktor för att realisera enkla digitala tjänster för slutanvändaren. Ett exempel kan vara att integrera e-tjänster gentemot information och logik i det interna IT-stödet för att automatisera hela eller delar av en process. Vi kommer 4

exempelvis att utveckla egna användarportaler där våra brukare själva kan titta på sin information eller boka besök. Det är viktigt med statistikuttag för myndigheter, personal samt ledning och att det är enkelt att nå all information i databasen för att kunna leda och styra verksamheten. Vi kommer att använda ett centralt datalager (datawarehouse) för lagring av information från IT-stöd, för att sedan kunna generera rapporter och göra analyser på detta. Inom sjukvården i stort kan Big Data för övrigt komma att få omvälvande effekter. Genom att systematiskt sammanställa och analysera den information som dagligen genereras på kommuner runt om i Sverige skulle man kunna förbättra styrning av verksamheten. 6.1 Beskriv arkitekturen i ert IT-stöd samt om och hur API:er kan användas för att integrera externa digitala tjänster till ert IT-stöd. 6.2 Beskriv möjligheten för tredjepartssystem att hämta ut information löpande från ert IT-stöd, exempelvis till vårt datalager (datawarehouse) för uppföljning och analys i beslutsstödssystem. En särskild aspekt på detta med öppenhet handlar om hur systemet kan hantera aktörer av skilda, och delvis nya, slag och med väldigt olika roller och behov. Ett exempel kan vara möjlighet för externa leverantörer som på vård- eller omsorgsgivarens uppdrag utför begränsade uppgifter. Exempel kan vara en extern leverantör som levererar mat till brukare och samtidigt kontrollerar batterier på nyckelfria lås. 6.3 Är detta perspektiv och scenarion som finns med i er plan? Hur har det i så fall påverkat ert IT-stöd så här långt och hur ser er strategi för framtiden ut? 7 Gemensam informationsstruktur och förberedelser för framtida förändringar Socialstyrelsen arbetar med vidareutveckling av den nationella informationsstrukturen (NI). Den senaste versionen av NI (NI 2016.1) ska användas för att identifiera, beskriva och hantera dokumentationsbehov inom vård och omsorg. NI innehåller också dokumentationskrav enligt gällande författning samt lagstadgade rapporteringskrav till register. I gemensam informationsstruktur ingår förutom NI även nationellt fackspråk (NF). 7.1 Hur är ert IT-stöd anpassat till NI 2016.1 och NF? Klicka här för att ange text. 5

7.2 Beskriv hur ert IT-stöd är förberett för och hur ni över tid anpassar er tjänst till socialstyrelsens vidareutveckling av NI. I anslutning till NI pågår en utveckling av olika kodverk för säker informationshantering kring individen och god statistisk jämförbarhet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Exempel på sådana kodverk är funktionstillstånd (ICF), vårdåtgärder (KVÅ), åtgärder i socialtjänst (KSI), Individens behov i centrum(ibic), barns behov i centrum (BBIC), äldres behov i centrum (ÄBIC) och standardiserad bedömningsmetod (ASI). 7.3 Beskriv hur ert IT-stöd är anpassat till ICF, KVÅ, KSI, IBIC, BBIC, ÄBIC och ASI. 7.4 Beskriv hur ert IT-stöd är förberet för att kunna anpassas till eventuella kommande kodverk inom ramen för NI, men även andra kodverk t.ex. Instrument X. 8 Överföring av data till e-arkiv Data bör kunna överföras till digitalt arkiv (e-arkiv) på sådant sätt att den blir användbar och gallringsbar. Riksarkivet har tagit fram förvaltningsgemensamma specifikationer, FGS, för överföring till e-arkiv. 8.1 Hur är data i ert IT-stöd förberet för överföring till e-arkiv och anpassade till FGS-er? 9 Icke funktionella krav Bilaga Kravlista_Socialtjänsten visar exempel på ett antal icke funktionella krav, detta är inte alla icke funktionella krav som kommer att ställas i kommande upphandling men kanske de viktigaste. Majoriteten är kopplade till informationssäkerhet/säkerhet och uppfyllnad av gällande lagar kring personuppgiftshantering. Svaren på fråga 9.1 anges i bilagans kolumn C och D. 9.1 Uppfyller er leverans och lösning dessa krav helt, endast delvis eller inte alls? Ange svar i bilagans kolumn C och D. 6

9.2 Leder dessa icke funktionella krav till anpassningar i er leverans och lösning som är kostnadsdrivande? Klicka här för att ange text. 7