Matrismetod för analys av stångbärverk

Relevanta dokument
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Fackverk. Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

1.6 Castiglianos 2:a Sats och Minsta Arbetets Princip

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Övning 1 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen

Övningsuppgifter och lösningsförslag till kursen Strukturmekanik grunder för V3. Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Manual för ett litet FEM-program i Matlab

1 Kvadratisk optimering under linjära likhetsbivillkor

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

3 Fackverk. Stabil Instabil Stabil. Figur 3.2 Jämviktskrav för ett fackverk

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

Övning 3 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen Balkproblem och Ramverk

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Minsta kvadratmetoden

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA JUNI 2014

Föreläsning 14: Exempel på randvärdesproblem. LU-faktorisering för att lösa linjära ekvationssystem.

4.6 Stelkroppsrörelse i balk

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA JUNI 2016

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

FEM1: Randvärdesproblem och finita elementmetoden i en variabel.

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

reella tal x i, x + y = 2 2x + z = 3. Här har vi tre okända x, y och z, och vi ger dessa okända den naturliga

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 1, Numme-delen. Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden

CHALMERS Finit Elementmetod M3 Institutionen för tillämpad mekanik. Teorifrågor

Linjära ekvationssystem

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

FEM M2 & Bio3 ht06 lp2 Projekt P 3

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Linjära ekvationssystem

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 2

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

Vektorgeometri för gymnasister

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

2 = 3 = 1. ekvationssystem är beskriven som de vektorer X =

5.7. Ortogonaliseringsmetoder

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

November 6, { b1 = k a

LYCKA TILL! kl 8 13

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

SF1624 Algebra och geometri

Basbyten och linjära avbildningar

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Linjär Algebra, Föreläsning 8

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Labbrapport - Linjär algebra och geometri

FEM M2 & Bio3 ht07 lp2 Projekt P 3 Grupp D

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Objective:: Linjärt beroende och oberoende version 1.0

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Fredagen den 28 januari, 2011

c) Sarrus regel ger L6.2 Hur många lösningar har ekvationssystemen?

8.3 Variabeltransformationer Frånkoppling. Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen (8.3.1)

Om projektarbetet. Sören Östlund

TANA09 Föreläsning 5. Matrisnormer. Störningsteori för Linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V

Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 3 på kursen Linjär algebra för D, vt 15.

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

Föreläsning 5. Approximationsteori

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Vektorgeometri för gymnasister

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

Vektorgeometri för gymnasister

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Transkript:

KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 1 Inledning Matrismetod för analys av stångbärverk Vid analys av stångbärverk är målet att bestämma belastningen i varje stång samt att beräkna deformationen för hela strukturen Här beskrivs en matrisformulerad metod som på ett strukturerat sätt möjliggör analys av stångbärverk med hjälp av datorprogram, tex Matlab Metoden är generell och fungerar för både statiskt bestämda och statiskt obestämda problem Teoretiska grunder Ett stångbärverk är en struktur bestående av ett antal noder och element Noder är de knutpunkter som sammanbinder en stång med grunden 1 3 e6 e10 eller med en eller flera andra stänger Ett element motsvaras här av en stång Ett exempel på e7 e e9 7 en struktur som innehåller 7 noder och 11 e1 (stång-)element visa ig 1 e3 e11 e 6 En nods förflyttning i planet beskrivs med e8 7 dess förskjutning i x-led respektive y-led, dvs e med två stycken frihetsgrader ör att beskriva y 6 en kraft som angriper i en nod i planet behöver vi veta dess komposanter i x-led och y-led lltså, för varje frihetsgrad inför vi en förskjutning igur 1 Stångbärverk med nod- och x och en kraft Tillståndet i en stång kan beskrivas av normalkraften N som verkar i stången elementnumrering alternativt av dess förlängning, som här kommer att kallas för e Mellan N och e råder som bekant sambandet N ( L)e, där och L är tvärsnittsarea respektive längd och E är elasticitetsmodulen Vi skall nu systematiskt analysera ett plant (D) stångbärverk i tre steg 1 Noder och element Dela in strukturen i noder och element och numrera dessa Samla stängernas normalkrafter och förlängningar i vektorer Samla även nodernas förskjutningar och krafter i vektorer enligt: N 1 N N (1) δ 1 e δ () 1(7)

KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 u 1x u 1y u u x u y (3) m 1 1x 1y x y m 1 Dimensionen för e och N bestäms av antalet element, här n, och dimensionen för u och bestäms av antalet noder ggr antalet frihetsgrader per nod, här m Till exempel är n 11 och m 7 1 för strukturen visad i ig 1 Notera i vilken ordning nodernas frihetsgrader är bokförda () Samband mellan krafter och förskjutningar Ställ upp samband mellan storheterna ovan Rent principiellt förstår vi att stängernas förlängningar bestäms av nodernas förskjutningar om strukturen skall hålla ihop Dessa kompatibilitetssamband kommer att ge en linjär relation mellan e och u Om vi snittar loss noderna ur strukturen, så kan vi för varje nod ställa upp kraftjämvikt i x- och y-led Dessa jämviktssamband kan uttryckas som en linjär relation mellan N och Slutligen leder det konstitutiva sambandet (Hookes lag) för respektive stång till en linjär relation mellan e och N Hur dessa samband kan etableras följer nedan 1 Kompatibilitetssamband Beakta ett element i taget och studera bidraget till stångens förlängning från respektive nodförskjutning enlig igur Här antas att stångens rotation till följd av nodernas förskjutningar är liten och kan försummas ntagandet leder till ett linjärt samband mellan e i och nodförskjutningarna (7)

KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 u Jy sin u Jy u Jy cos sin Nod I element i Nod J cos igur Bidrag till stångens förlängning från nodförskjutningar Totalt fås förlängningen av stång i som summan av respektive nods bidrag enligt: e i δ i + + u Jy där cos, sin () Kompatibilitetssambandet för varje element kan nu sammanfattas på matrisform, vilket ger en linjär relation mellan e och u Till höger i ekvation (6) har enbart koefficienterna för element i infört matrisen Notera att varje rad i bara innehåller fyra termer, dvs innehåller mest nollor e i u Jy (6) e n m u m 1 Jämviktssamband Beakta en nod i taget och ställ upp de två jämviktsekvationerna för noden med hjälp av igur 3 ϕ j ϕ k Nod I igur 3 Jämvikt för en nod 3(7)

KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 x-led: y-led: + cos + cosϕ j + cosϕ k 0 c j c k där cos + sin + sinϕ j + sinϕ k 0 s j s k där sin (7) (8) I ekvation (9) har jämviktsekvationerna för alla noder sammanfattats på matrisform, där enbart koefficienterna kopplade till nod I införts (resterande termer i de två raderna är lika med noll) c j c k s j s k (9) m 1 B m n N Om i ekvation (6) och B i ekvation (9) är rätt uppställda fås att B Detta blir speciellt tydligt om enbart ett element studeras igur visar jämvikts- och kompatibilitetssamband för element i och av dessa samband framgår klart att B i i T T u Jy, Jy, Jx Jämvikt: Jx Nod I, element i, Nod J Kompatibilitet: δ i Jy i B i i u Jy u i igur Jämvikt- och kompatibilitetssamband för element i 3 Konstitutivt samband ör ett stångelement i gäller att ( E i i L i )e i alla element på matrisform erhålls: och om vi sammanfattar sambanden för (7)

KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 N 1 N N n N ( E 1 1 L 1 )e 1 ( E L )e ( E n n L n )e n E 1 ----------- 1 L 1 0 0 E 0 ----------- L 0 0 0 E n n ----------- L n k n n e 1 e e n e (10) Eftersom normalkraften i en stång enbart beror av stångens förlängning, så måste k vara en diagonal matris De grundläggande sambanden är nu uttryckta på matrisform Sammanfattningsvis gäller Jämvikt: T N (11) Konstitutivt: N ke (1) Kompatibilitet: e u (13) Kombineras ekvation (11) och (1) erhålles: T ke Insättning av ekvation (13) i (1) ger relation (1) Ku där K T k mellan nodkrafterna och nodförskjutningarna Vi har nu erhållit ett ekvationssystem som relaterar nodernas förskjutningar med nodernas krafter Matrisen K (dimension m m ) kallas systemet styvhetsmatris och är en symmetrisk matris Vanligtvis är kraftvektorn känd och förskjutningarna i u obekanta Innan ekvationssystemet löses, så måste vi se till att strukturen ej kan rotera eller stelkroppstranslateras ör exemplet visat i ig 1 gäller tex att nod 1 och helt sitter fast och att nod bara kan röra sig i vertikalled Uttryckt i förskjutningskomponenter innebär detta att u 1x u 1y 0, u x u y 0 och u x 0 ör dessa frihetsgrader är istället krafterna (reaktionskrafter) obekanta, vilka kommer att ges av lösningen Noll-förskjutningsrandvillkoren beaktas enklast genom att de rader och kolumner som tillhör dessa frihetsgrader stryks från styvhetsmatrisen, vilket leder till ett reducerat ekvationssystem Den reducerade styvhetsmatrisen är förstås också symmetrisk, men dessutom positivt definit, vilket säkerställer att ekvationssystemet går att lösa och att lösningen är entydig ör exemplet visat i ig 1 kommer x, y, 6x, 6y, 7x och 7y vara skilda från noll och de övriga nodkrafterna lika med noll i det oreducerade systemets kraftvektor ör att ytterligare belysa styvhetsmatrisens egenskaper antar vi nu att strukturen enbart består av ett enda element, säg element i visat i igur Styvhetsmatrisen kan då uttryckas enligt (1) (7)

KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 K T E i i i ---------- L i i s E i i ---------- i E i i s ---------- i L i L i (16) Notera att K är symmetrisk och att matrisens komponenter enbart beror av elementets orientering i planet, dvs vinkeln, förutom parametrarna som beskriver material (E i ), tväsrsnittsarea ( i ) och längd (L i ) I en analys, som ovan diskuterats, måste möjliga stelkroppsrörelser för elementet förhindras (3 st) genom lämpligt formulerade randvillkor (K i ekv (16) är singulär) Tex är randvillkoren: u Jy 0, Jx P, väl formulerade, vilket leder till det reducerade ekvationssystemet: ( E i i L i ) P ur vilket den obekanta förskjutningen sedan kan lösas 3 Beräkning av normalkrafter och -spänningar Ekvationssystemet kan nu lösas och stängernas normalkrafter och normalspänningar kan beräknas Det reducerade ekvationssystemet löses med lämpligt datorprogram, tex Matlab Stängernas normalkrafter fås sedan via kompatibilitetssambandet och det konstitutiva sambandet som N ke ku (17) Normalspänningarna fås sedan som σ i i, där i anger elementets nummer 6(7)

KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 3 Exempel Bestäm normalspänningarna om alla stänger har tvärsnittsarean och elasticitetsmodulen E Stängernas längder framgår av figuren Lösning enligt avsnitt 1-3 ovan Strukturens frihetsgrader samla vektorerna 1 3 3L/ L/3 e1 L/ e L P L/3 e3 e T e 1 e e 3 u T I J u 1x u 1y u x u y u 3x u 3y u x u y -matrisens koefficienter för varje element: e c cosϕ 0 J 3 s sinϕ 1 e3 ϕ L ϕ 3 L I I 1 e1 ϕ 1 J 3 c 1 cosϕ 1 -- s 1 sinϕ 1 -- L 1 L c 3 cosϕ 3 -- 3 s 3 sinϕ 3 -- L 3 L 3 Vi får matriserna: K T k ------ L 0,6 0,800 0 0 0,6 0,8 0 0 0 1 0 0 0 1 k 0 0 0 0 0,8 0,6 0,8 0,6 0,88 0,38 0 0 0 0 0,88 0,38 0,38 0,1 0 0 0 0 0,38 0,1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0,38 0,88 0,38 0,88 0 0 0 0 0,88 0,16 0,88 0,16 0,88 0,38 0 0 0,38 0,88 0,67 0,096 0,38 0,1 0 1 0,88 0,16 0,096 1,78 ------ L 0,8 0 0 0 1 0 0 0 0,6 Notera att den fulla styvhetsmatrisen är singulär Reducerad del av styvhetsmatrisen! Det reducerade ekvationssystemet blir (kolumnerna 1-6 och raderna 1-6 strykes, varför då?) ------ 0,67 0,096 L 0,096 1,78 u x u x u y 0P u y ------ PL 0,083 0,83 Normalkrafterna och normalspänningarna fås sedan som N 1 N ku P 0,333 0,83 σ 1 σ P -- 0,333 0,83 7(7)