Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

SKL Kommentus Inköpscentralens nya roller Åsa Edman

Vad får inköpscentralen göra idag? Inköpscentraler ska vara en UM och den får 1. teckna ramavtal i eget namn för andra UM/UE; eller 2. agera ombud för flera UM/UE.

Inköpscentralens nya roller UM/UE får genom anskaffa... varor och tjänster genom en inköpscentral (grossistverksamhet) varor, tjänster och byggentreprenader genom 1. kontrakt som tilldelas av en inköpscentral; 2. DIS som drivs av en inköpscentral; eller 3. ramavtal som ingås av en inköpscentral. IC får även tillhandahålla s.k. stödverksamhet för inköp

Vad innebär grossistrollen? Inköpscentralen anskaffar varor och tjänster enligt LOU/LUF i eget namn Inköpscentralen bär det upphandlings- och avtalsrättsliga ansvaret gentemot leverantören och det avtalsrättsliga ansvaret gentemot UM/UE UM/UE köper varor och tjänster direkt från inköpscentralen - privaträttslig avtalsrelation mellan dem. Det föreligger således inget avtalsförhållande mellan UM/UE och leverantören eller inköpscentralen är leverantören

Fördelar för UM/UE resp. leverantörer UM/UE Leverantör Snabbt och enkelt Ökad valfrihet Inga krav på att ingå i avropsberättigad krets Inga överprövningar Inköpscentralen blir enda motpart/kontaktpunkt

Inköpscentralens perspektiv Risktagande med offentliga medel? Går SME-perspektivet förlorat? Vara en aktör på befintliga grossistmarknader IC måste utveckla nya affärsupplägg och arbetssätt liknar återförsäljare

Inköpscentraler som grossister

Dynamiska inköpssystem varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov.

Tvåstegsförfarande enligt selektivt förfarande Steg 1 Systemet inrättas kvalificering Systemet i drift - löpande annonsering, kvalificering och bedömning Steg 2 Kontrakt tilldelas

Dynamiskt inköpssystem - Öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden - Antal leverantörer får inte begränsas - Upphandlingsförfarandet är styrt - Giltighetstiden är inte begränsad enligt lag - Avropsberättigade UM behöver inte anges. - Nya avropsberättigade UM får tillkomma under giltighetstiden - Kontrakt tilldelas enligt vanliga tilldelningskriterier - Stängt för nya leverantörer under ramavtalsperioden - Antal leverantörer får begränsas -Olika upphandlingsförfaranden kan väljas - Giltighetstid maximalt fyra år enligt lag om ej särskilda skäl finns - Avropsberättigade ska anges - Nya avropsberättigade UM kan inte tillkomma -Kontrakt tilldelas genom fördelningsnyckel/fku Ramavtal

När passar vad? specifikt DIS Behov generellt Ramavtal 1 lev eller rangordning Ramavtal flera leverantörer och förnyad konkurrensutsättning centraliserad Leverantörssidan fragmentiserad

Inköpscentralens roll Marketmaker DIS IC:s roll Ramavtal flera leverantörer och förnyad konkurrensutsättning Tilldelande UM Ramavtal 1 lev eller rangordning Större frihet för UM

Tack! www.sklkommentus.se

Behovet Member: Grönlunds Orgelbyggeri in Gammelstad

Behoven i offentlig sektor och näringslivets utveckling - Upphandling borde syfta till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet och effektivitet med stöd av innovationsupphandling, - samtidigt som innovationsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i näringslivet stärks. 16 2016-11-24

Politiken måste engageras Vilken beställarkompetens vill politikerna att förvaltningen ska ha? Vilka leverantörer önskar beställarna ha? Hur tydlig är politikerna mot beställarna om vad som är uppdraget? 17 2016-11-24

Tidig dialog skapar förståelse och kunskap om behoven och möjligheterna Tidig dialog med marknaden Näringslivet bidrar med kunskap och inspel Specificera kraven Funktionell kravspecifikation Annonsering och tdb LOU s bestämmelser 18 2016-11-24

Utveckling och förnyelse Det är av yttersta vikt att fullt ut utnyttja de möjligheter som offentlig upphandling ger att uppnå målen i Europa 2020- strategin för hållbar tillväxt Alternativa anbud Innovationspartnerskap Funktions- och prestandakrav Livscykelkostnader 19 2016-11-24

Kap. 4 Allmänna bestämmelser Rättelse och komplettering UM får tillåta/begära rättelse av felskrivning etc. och får även begära komplettering Tilldelning av kontrakt i separata delar UM får dela upp kontraktet i delar, eller förklara i annonsen varför inte delat upp. Upphandlande myndigheter kan: begränsa antalet delar en leverantör kan lägga anbud på, eller begränsa antalet som en leverantör kan vinna, under förutsättning att objektiva regler har angetts i förväg. 20 2016-11-24

Förhandlat förfarande med annonsering Större flexibilitet när förfarandet får användas Om behovet inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar. Om föremålet för kontraktet inbegriper formgivning eller innovativa lösningar. Om särskilda omständigheter som avser kontraktets art, komplexitet, rättsliga och ekonomiska utformning eller på grund av riskerna i anslutning till dessa föreligger. Om den upphandlande myndigheten inte med tillräcklig precision kan utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens. Om lämnade anbud är ogiltiga eller inte acceptabla. Se HFD inställning till skada i HFD 2013 ref. 53 blir i praktiken oftast möjligt att använda förhandlat förfarande om behovet finns. 21 2016-11-24

Konkurrenspräglad dialog Större flexibilitet när förfarandet får användas Syftet ska vara att identifiera och ange myndighetens behov bäst kan tillgodoses Ange behov och krav samt tilldelningskriterierna Successiva steg Effektiv konkurrens och icke-diskriminering viktig Dialogen fortsätter fram till dess att man funnit lösningar för myndighetens behov Enda utvärderingsgrund är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet 22 2016-11-24

Funktionsupphandling - inte ett förfarande men viktig metodik Att styra mot funktionskrav inte produktkrav Inre dialog tvärfunktionella grupper Extern dialog Utvärdering t.ex. totalkostnad Avtalsskrivning Uppföljning 23 2016-11-24

Innovationspartnerskap Behovsanalys Dialog med marknaden Konkurrensutsättning FoU Köp och spridning 24 2016-11-24

När och hur När lösningen inte finns på marknaden Krav på företagens FoU-kapacitet UM ska förhandla med anbudsgivarna, dock inte minimikrav eller tilldelningskriterier Leverantören måste ha en separat FoU-verksamhet Utvärderingsgrund är bästa förhållande mellan pris och kvalitet Innovationspartnerskapet ska delas upp i etapper se PCP 25 2016-11-24

Förkommersielllt anbudsförfarande (WTO GPA* gäller inte) Mellanliggande utvärdering Urval Mellanliggande utvärdering Urval Förkommersielllt anbudsförfarande (WTO GPA* gäller inte) Förkommersiell upphandling Förkommersiell upphandling Offentlig upphandling för kommersiellt införande Leverantör A Leverantör B Leverantör C Leverantör D Leverantör E Leverantör C Leverantör D Leverantör E Leverantör C Leverantör E Leverantör A,B,C,D,E eller X Fas 0 Forskning driven av kunskaps -törst Fas 1 Undersökning av lösningar Fas 2 Prototyp Fas 3 Ursprunglig utveckling av en begränsad första serie produkter / tjänster i form av en testserie Fas 4 Kommersialisering av produkter /tjänster (kommersiell utveckling) Produktidé Utkast till lösning Prototyp Typisk livscykel för produktinnovation Första testprodukter Kommersiella slutprodukter GPA = avtalet om offentlig upphandling

IPR ska regleras i avtalet Rättigheter bör normalt ligga hos företaget Licens för eget bruk Inte enkelt i praktiken men kan vara lämpligt Aktivitetskrav: Om företaget ej visar försök att kommersialisera efter x år, så övergår patentet till myndigheten Kan läggas i public domain Incitament för det innovativa företaget försvinner normalt