Funderar vi över läsfrämjande didaktik?

Funderar vi över läsfrämjande didaktik?

Utgångspunkter- innehåll Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar Läs- och skrivutveckling är en del av utvecklingen av ämnesspecifika förmågor Undervisningen behöver ge stöd för läsandet och skrivande av olika typer av ämnesspecifika texter Undervisningen behöver anpassas till och utmana alla elever Skolbiblioteken har en viktig roll Detta ställer krav på prioriteringar, planering och organisation

Vad är läsning? Läsning = avkodning x förståelse Läsfrämjande- att stimulera läsintresse och utveckla läsvanor med syfte att förbättra läsning, läsförståelse och skrivförmåga. Läsintresse och läsvanor är beroende av personliga förväntningar och erfarenheter hos barn, elever och pedagoger. Olika verksamheter med olika barn-/elevgrupper, resurser och förskole-/skolkulturer kan behöva arbeta med läsning på olika sätt.

Vägen till en god text- och läsförståelse & skrivförmåga Den viktigaste förklaringen till varför barn lyckas med sin läsning är att de ofta blir lästa för! En del barn kommer till skolan med 2000 timmars högläsning i bagaget och har därmed ett mycket större ordförråd än de som endast har 50 timmar i bagaget. Hur får vi ett stort ord- och begreppsförråd?

Akademisk självkänsla Våra elever möter text från den första dagen i förskolan till den sista i skolan. Hur dessa möten utvecklas beror på om och hur undervisningen stöttar, bekräftar och utmanar eleverna till samtal. Det är genom undervisningen barnen/eleverna ges möjlighet att erövra språket, såväl ett vardagsspråk som ett akademiskt språk. Våra pedagogiska och didaktiska intentioner förutsätter att barnen och eleverna är intresserade, motiverade och förstår syftet med att läsa och skriva.

Läs- & skrivutveckling och framgång påverkas av lärares motivation, självkänsla och tidigare läserfarenheter. Afflerbach, 2007

Pluggande anses vara omanligt Unga män på gymnasiet vill framstå som sociala, allmänbildade, vältaliga med goda skolresultat MEN det får inte verka som om de anstränger sig- det är omanligt! Självhindrande strategier självvärdesskyddande strategier Att förbereda sig väl Att knyta sin självbild till något annat Att inte berätta om förberedelser (Nyström, 2015)

The purpose of self-handicapping is to deflect the attributions of others away from low ability causes of failure; that is, to blur the link between ability and poor performance. (Leondari & Gonida 2007)

Främja läsandet genom lärande om eleverna

Den läsande förskolläraren/läraren Forskning visar att vuxnas läsfrekvens och läsmängd till stor del påverkar barns läsfrekvens och läsmängd. Hur påverkar detta den läsundervisning och läsinspiration barnen/eleverna möter? Hur påverkar det din yrkesroll?

Läsande förebilder

Förskolans/skolans vuxna som läsande förebilder Förskolor och skolor där de vuxna visar sig som läsande människor och där läsande barn synliggörs och uppmuntras har bättre förutsättningar att inspirera alla elever som läsare än de skolor där läsningen som aktivitet är mer eller mindre osynlig.

Lärarkompetensen är den viktigaste faktorn förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda resultat. Många gånger kan emellertid god undervisning kompensera fattig skriftspråklig miljö. McKinsey rapporten 2007

Ställer krav på Förskollärarens/lärarens medvetenhet kring rollen som källa till elevernas språkutveckling. Lärarens medvetenhet kring att det är lär- läsmiljön som ger eleverna förutsättningarna, möjligheterna och utmaningarna att möta språk och att använda språk på ett rikt och nyanserat sätt.

Hur ska vi överbrygga klyftorna?

Den högläsande vuxne Ett sätt att stimulera läsintresse att vuxna skapar förväntningar genom högläsning. Barn med olika bakgrund, läserfarenheter och språkutveckling har olika erfarenhet av högläsning. Barns läsintresse avtar då vuxna visar allt mindre intresse för deras fritidsläsning. Att läsa en text högt för en grupp elever är ett enkelt sätt att förmedla ett läsintresse- särskilt när texten är medvetet vald med tanke på gruppen man har framför sig.

Familjens roll som läsande förebild Elever från familjer där föräldrarna har det största läsintresset har ett högre medelvärde på läsförståelsediagnoser än de som kom från hem där föräldrarna var mindre intresserade av läsning. När läsning värdesätts av familjen visar barnen också ett större intresse för läsning i skolan. Barn som har tillgång till böcker och uppmuntras i sitt läsintresse läser och blir bättre läsare. De som saknar tillgång till böcker och uppmuntran tappar intresset för läsning och utvecklas sämre.

Barn gör inte som vuxna säger. Barn gör som vuxna gör.

Högläsning i hemmen minskar 1984 läste 80 % av föräldrarna för sina barn ca 30 minuter/dag 2003 läste 74 % av föräldrarna för sina barn. Lästiden hade dock halverats till ca 15 minuter/dag. 2012 är siffran nere ca 35 % föräldrar som läser dagligen för sina barn

Samtidigt slutar de flesta vårdnadshavare läsa högt tillsammans med sina barn då de lär sig läsa- de kan ju läsa själva.

Barns och ungas intresse för läsning har avtagit på en generell nivå de senaste åren, framförallt i åldern 11-13 år och särskilt i de angloskandinaviska länderna. (Krashen, 2004, Egelund, 2012, Fredriksson & Taube 2012)

Föräldrars läsvanor och inställning till läsning spelar roll för elevers resultat. Över hälften av föräldrarna i Sverige uppgav att de tycker om att läsa, vilket är en hög andel jämfört med EU/OECD-genomsnittet och elever med föräldrar som tycker om att läsa når ett högre resultat på läsprovet.

Läsande förebilder Varje gång en text dras in i ett didaktiskt, pedagogiskt eller socialt sammanhang och unga uppmuntras till att läsa eller lyssna till den påverkas de av vem som förmedlar texten och hur den förmedlas. Barn och ungas intresse för läsning påverkas starkt av läsande förebilder, framförallt i hemmet och skolan men också av kamrater och andra barn. (National Literacy Trust, 2011)

Läsandets & språkandets cirkelsambandet mellan kvaliteten på läsmiljön och kvaliteten på samtalet om det lästa. Att välja (bokbestånd, åtkomlighet, tillgänglighet, skyltning och presentation) Vuxenstöd Att läsa (tid att läsa, högläsning, tyst läsning.) Reaktion och respons Jag tyckte om det. Jag vill göra det igen Organiserade boksamtal. Vardagsprat om böcker.

Stöttning (Scaffolding): Tillfällig - men nödvändig Ge verktyg (hur) inte färdiga svar (vad) Framtidsorienterad Den närmaste utvecklingszonen (Zone of Proximal Development):

Texter som möter texter Undervisningen i text handlar om att välja texter för undervisning, för delaktighet och för att möta en mångfald av olika texter. Kriterier för val av text Lärare Elev Skolbibliotekarie

Läsfrämjande framgångsfaktorer Kommunicera min egen läsning i vardagliga situationer Nämn på under en dag eller i enskilda samtal med barn/elever något du läst. Notera effekten på barnet/ungdomen. Bär omkring på en bok under en dag, läs i den då och då. Får du frågor? Läsattacker- spontana lässtimulerande insatser där en eller två böcker presenteras. Inventera klassvis, årsvis eller genom fritidshemmet vad barnen/eleverna tycker om att lyssna till/läsa just nu. Ordna en läsdag på förskolan/skolan. Listor av typen Böcker att läsa är dömda att misslyckas

Tre utmaningar ur ett didaktiskt perspektiv Böcker och andra medier- läskultur, läsmod Läsning och sociala grupper- identifikation, inkludering Föreställningar om läsning byggs upp i samspel med olika sociala faktorer och identiteter Frihet och krav- delaktighet Olika läskulturer är en resurs att använda för att ge skolans elever möjlighet att genom läsning blicka in i andras villkor och erfarenheter (Dolatkhah, Hultgren & Johansson 2015)

Vad vill vi förmedla? Alla som engagerar sig i att förmedla texter till barn och unga drivs av en önskan att påverka, upplysa, underhålla eller stimulera på något sätt. Intentionen bakom den förmedlande handlingen är en produkt av förmedlarens personliga värderingar, erfarenheter och motiv samt det sociokulturella sammanhanget. Hur medveten är jag om vad som påverkar mig? Hur ser min egen läshistoria ut? Vem har inspirerat mig i min läsning?

Förskolan och skolan måste se sig som källan till ett rikt och nyanserat språk. Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. (Lundberg) Mer än 80 % av barns och elevers ordförråd kommer från mötet med tryckta texteroavsett genre. (Myrberg, Salo)

Intressanta texter Barn och unga hittar intressanta texter tack vare en kunnig och inspirerande förmedlare, t ex en lärare, skolbibliotekarie, fritidspedagog, förälder, annan vuxen eller en kamrat. En förutsättning för att en läsupplevelse ska vara personligt givande är att texterna som ska läsas är intressanta för individen.

Hur påverkar barnens och elevernas läserfarenheter, läs-nuläge och bild av sig själva som medlemmar i läsarnas klubb våra didaktiska val? Vilka är våra erfarenheter av högläsning? Vilka är våra erfarenheter av läsande förebilder och deras betydelse? Vilka läsaktiviteter kan ni genomföra på er förskola/ skola? Vad gör vi? Varför gör vi det? Vad blir/blev resultatet? Hur går vi vidare? Vilka är våra styrkor resp. behov? Hur följs det språkutvecklande kvalitetsarbetet upp?