Bilaga1
Brukarrevision dec 2012 Bakgrund Brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. RSMH:s och Schizofreniförbundets definition Inom Näckrosprojektet har tre revisioner utförts, två i Katrineholm och en i Vingåker. Den fjärde revisionen som skulle utförts inom Landstingets verksamhet blev av olika anledningar inställd. Arbetet började med att brukarrevisorerna fick två utbildningsdagarna. Dessa dagar innehöll främst en övergripande utbildning om vad brukarrevision innebär, sekretess och intervjuteknik. Därefter planerades och utfördes de tre revisionerna av projektledare, brukarrevisorer och kooperativet Silvermånen. Någon speciell metod har inte används. De har dock tittat på revisioner som utförts av Stora Sköndal och lånat idéer därifrån, vilka har utmynnat i en egen modell. I rapporten 1 som brukarna från 5:an i Katrineholm har sammanställt finns mer kunskap och information om vad som är viktigt att tänka på i arbetet med brukarrevisioner framöver. Målet med brukarrevision enlig brukarrevisorerna är Att förbättra tillvaron för brukare Att utveckla verksamheter Att ge brukare en röst föra brukares talan Att någon utifrån kommer och ser vad fungerar? vad fungerar inte? Att revisorerna också kan ta med erfarenhet tillbaka till den egna verksamheten Målet med brukarrevision enligt beställare är Att få en tydligare bild av vad man som brukare egentligen tänker och tycker om de omsorger man tar del av Att få en bild av hur de boende ser på det bemötande de får och hur mycket inflytande de har över sin tillvaro 1 Rapport Utvärdering av Brukarrevisioner genomförda inom Näckrosprojektet 2011-2012, 5:an i Katrineholm
Revisorerna anser Det är viktigt att brukare som har egen erfarenhet är revisorer Att det sker en god planering och förberedelse av uppdraget Att lära känna de man ska intervjua Revisorerna tycker inte att beställaren ska vara med och utforma frågor, då det lätt kan bli så att beställaren styr innehållet. Däremot är det bra att få en tydlig beställning med vilka frågeområden som ska belysas i revisionen Revisorerna tror inte på att byta revisorer mellan kommunerna, då de anser att det behövs en övergripande helhetssyn och organisation t.ex. genom ett Kooperativ Beställaren anser 2 Det behövs flera besök för att skapa bra relationer och förtroende med brukarna Flexiblare intervjutider - för att få fler brukare att vilja delta Intervjuerna skulle kunna utföras under vardagssysslor för att bli mera avslappnade Önskemål finns att intervjufrågorna görs tillsammans av revisorerna och beställaren Det hade varit bra om brukarna hade fått frågorna innan intervjun, allt gick fort Personalen önskade mer information innan revisionen för att kunna förbereda brukarna Varför deltog inte vissa brukare- berodde det på att intervjuerna spelades in? Framtid Beställarna kan tänka sig att köpa revisioner i framtiden, det beror dock på priset Hur garanteras kvalitén på revisionerna? Hur ska nya revisorer utbildas och av vem? Önskemål om en ny revision om ett år för att se hur det har utvecklats (Vingåker) Ersättning till brukare som utför revisioner hur? Hur många revisorer finns det? Kan vi byta revisorer mellan kommunerna? 2 Sammanställning av utvärderingsfrågor till Enhetschefer i Katrineholm och Vingåker, Ingela Norgren
Övrigt Bägge kommunerna som deltog i revisionerna är positiva och tycker att det är en bra och användbar metod, som ger resultat att arbeta vidare med inom de olika verksamheterna. I vår Omsorgsnämnds uppföljning av genomförda projekt finns brukarrevisionen omnämnd i positiva ordalag. Man säger till och med att; - Metoden ska införas i större omfattning i verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning. Områdeschef handikappomsorg i Katrineholm Enligt handledarna på Kooperativet Silvermånen är tidsåtgången åtta-tio veckor för en brukarrevision. Kostnader är ca 55 000: - men är dock beroende av hur stor revisionen är, hur självständig revisionsgruppen är, samt på kringkostnader för resor och handledaren. Vi är delaktiga i en förändringsprocess, att förändra synen på oss brukare och lyfta fram Brukarperspektivet. Man vet själv vad det innebär att vara brukare och man förstår hur det är brukare från socialpsykiatrin/sysselsättning vid 5:an i Katrineholm Sammanställt av Ingela Norgren Metodutvecklare Näckrosprojektet
Bil 1 Utvärdering av Brukarrevisioner genomförda inom Näckrosprojektet 2011-2012 Vi är delaktiga i en förändringsprocess, att förändra synen på oss brukare och lyfta fram Brukarperspektivet. Man vet själv vad det innebär att vara brukare och man förstår hur det är. utfört av brukare från socialpsykiatrin/sysselsättning vid 5:an i Katrineholm.
Bakgrund Näckrosprojektet är en gemensam satsning av sju kommuner, Landstinget Sörmland, RSMH, IFSAP, Fontänhuset och Kooperativet Silvermånen. Projektets syfte är att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Hösten 2011 utbildades ett femtontal brukare vid en kick off på Hedenlunda slott i Sörmland. De flesta hade deltagit i de brukarutbildningar som arrangerats av Kooperativet Silvermånen. Deltagarna utbildades bland annat i intervjuteknik, sekretess och rapportskrivande. Malin Sundström hade bjudits in och presenterade en brukarrevision utförd vid Nybacken, Stora Sköndal under 2009. Hon delade med sig av sina erfarenheter om hur man går till väga vid en revision. Under 2011 och 2012 har tre brukarrevisioner utförts i Näckrosprojektet. En på boendet Orrgränd i Vingåkers kommun och två i Katrineholms kommun på boendena Bokvägen och Viljan. Revisionerna utfördes av brukare från Silvermånen och Fontänhuset i Nyköping, Gnistan i Oxelösund och Måsen i Trosa. Syfte. Meningen var att en fjärde revision skulle utföras inom öppenvården i Oxelösunds kommun. Den revisionen blev inte av eftersom de tackade nej. Som en avslutning på projektet valde ledningsgruppen att i stället utvärdera de tre genomförda revisionerna. Frågeställningen var- Vad har varit bra, vad har varit mindre bra och vad bör man tänka på i framtida revisioner? Metod Uppdraget gavs till fyra brukare från 5:an i Katrineholm som med stöd av en handledare från Kooperativet Silvermånen genomförde ett antal intervjuer med de brukare och handledare som deltagit i de tre revisionerna. Gruppen fick ett antal frågor från ledningsgruppen. I intervjuerna deltog fyra brukare och två handledare av de totalt nio personer som gjort de tre revisionerna. Intervjuerna genomfördes på biblioteket Culturum i Nyköping. De bandades, analyserades och sammanställdes till denna rapport.
Sammanställning svar vid intervjuer av brukare och handledare. 1. Beskriv kort hur du upplevde den/de revisioner du deltog i. Roligt. Det blev lättare för varje gång. Revisionen var dåligt förberedd. Tidsbrist, mer tid behövs och det var dåligt förankrat på boendet. Revisorernas förväntningar på planering var högre, framförallt på de första revisionerna. Revisorerna var inte delaktiga tillräckligt på Orrgränd och Bokvägen men det har blivit bättre med tiden. De första revisionerna var toppstyrda. Bristande planering. 2. Var du med när revisionen förbereddes och presenterades för köparen? Nej inte till beställaren vid de 2 första tillfällena. Vid påstötningar fick man vara med vid förberedelserna på den sista revisionen. Bättre på Viljan att vara med vid första tillfället. Tidigare kände man inte till målgruppen på Bokvägen. (handledare A) Ja på Orrgränd. (handledare B) Nej inte på Bokvägen, men på Viljan var jag med. 3. Hur tycker du att frågorna förbereddes i den eller de revisioner du deltog i? På Orrgränd och Bokvägen var vi inte delaktiga, det var inte bra. Viktigt att ta tid till förberedelser och lära känna målgruppen så att man kan ställa bra frågor. Vid de 2 första revisionerna var inte revisonerna delaktiga i att göra frågorna. Man får insikt vid förberedelserna, det är viktigt med förberdelser. De borde förberetts bättre. På Bokvägen var det färdigställda frågor. Det är inte rätt, det blir inte brukarstyrt.
4. Hur tycker du att informationen till chefer, personal och brukare förbereddes? På Orrgränd var det bra, men inte på Bokvägen. Vi blev väl mottagna på Orrgränd, men de visste inte att vi skulle komma. På Viljan fick vi vara med från början. Det var bra, vi fick berätta att vi var brukare och hur vi skulle göra vårt arbete. Det är viktigt att vara med från början och träffa alla inblandade så att alla känner sig välkomna. På den sista revisionen var alla delaktiga och det tyckte man var bra. På Bokvägen inte bra. Projektledaren skötte allt själv och vi var som bifigurer. På Viljan höll vi i den själva och fick en helt annan kontakt. 5. Hur tycker du att presentationen av er revisorer förbereddes? Det blev bättre och bättre, lite nervöst första gången, bra efter förutsättningarna, övning ger färdighet och det var positivt vid den sista, det kändes bra. På Bokvägen var det svårt på grund av målgruppen. Någon borde ha ringt dagen innan o påmint om att man skulle komma. Flera personer saknades. Bättre kommunikation, viktigt att lära känna alla innan revisionen startar. 6. Hur tycker du att revisionen presenterades för de brukare som skulle bli intervjuade? Förberedelserna var bättre på Viljan. Revisorerna fick träffa brukaren innan och lära känna dem. På Viljan bra. Brukarna fick en bra info om vad vi skulle göra och att vi själva var brukare. På Bokvägen styrde projektledaren. 7. Tycker du att de intervjuer ni gjorde var lagom långa? Ja, men det var individuellt vad vi kunde få fram vid intervjuerna. Intervjuerna var lagom långa på Viljan. Ja, men det tar olika lång tid för olika personer. Det var svårt på Bokvägen eftersom de hade ett gravare handikapp än vi viste.
8. Fick du det stöd du behövde under revisionen? Jag fick ett bra stöd från Silvermånen och från mina kamrater inte av projektledaren Inte så bra på Bokvägen och Orrgränd men bättre på Viljan. Claes hjälpte till med korrekturläsningen. Det var bra. Ja jag fick bra stöd av handledaren och av de andra revisorerna. 9. Fick du tillräckligt med utbildning innan och under revisionen? Nej, det behövdes mentorstöd och handledning och information och stöd i hur man skriver. Jag har haft nytta av brukarutbildningen på Silvermånen. Det hade varit bra att träffa andra som kan dela med sig av sina erfarenheter. Nej, vi fick en pärm som inte var komplett, den borde vi fått redan på Hedenlunda. Det var tunt på Hedenlunda datautbildningen var bra. Ingen direkt utbildning. Hedenlunda var rätt ytligt, det var inget stöd för mig. Vi borde fått mer utbildning under arbetet, hur man lägger upp en rapport mm. 10. Vem skrev ihop den/de revisioner du deltog i Brukarna, det var bättre på Viljan. Vid den första revisionen skrev projektledaren och vid de övriga skrev brukarna. Erfarenheterna gjorde det bättre och bättre. Vi hade bra stöd av varandra alla gjorde det de var bra på. Den första skrevs av Projektledaren det var jag missnöjd med. Vi hade ingen vana att skriva vid den första. Vi skrev gemensamt i gruppen. Arbetet ska inte göras av projektledaren som inte har egen brukarerfarenhet. 11. Hur tycker du att den färdiga revisionen presenterades för brukarna? Önskan om att presentera revisionen, dels till brukarna själva och personal för sig. På Bokvägen var inte enhetschefen med, det var inte bra. Det är roligt att presentera något man är nöjd med. Jag tycker att vi gjorde bra presentationer. Det var trevligt att bjuda på smörgåstårta.
Alla fick ett exemplar, så att de kunde läsa och diskutera vidare på husmöten. Det är bra och ingen känner sig utpekad. Med tanke på den tid vi hade, ganska bra. Bra om man diskuterar med personal och brukare var för sig. Om en brukare kritiserar kan det tas som personlig kritik av personal. 12. Hur tycker du att den färdiga revisionen presenterades för köparen? Vid 2 av presentationerna var inte cheferna med, det borde de vara. 13. Hur lång tid tycker du behövs från beställning till färdig revision? 8 veckor minimum. 8 till 10 veckor är bra. 14. Hur tycker du att nya revisorer ska rekryteras? Fråga på olika verksamheter efter personer som är villiga att ställa upp och man kan starta ett kooperativ som utför brukarrevisioner, man måste pröva olika sätt. Söka på andra boenden och verksamheter typ Silvermånen Fontänhuset. Annonsera. Bra att man får betalt. Viktigt med olika kompetens, brukarerfarenhet, invandrare och svenskar. 15. Var du med på någon förberedande utbildning innan revisionen startade? Hedenlunda var en trevlig kickoff, men jag saknar mera utbildning. Bra att träffas, viktigt med nätverk och att man träffas regelbundet. Saknade intervjuteknik. 16. Hur tycker du att nya revisorer ska utbildas? Träffa andra revisorer som har mer erfarenheter skaffa mentor resonera med andra intresserade. Studiecirklar, bra att träffa andra innan revisionen startar.
Typ Hedenlunda. Data och intervjuteknik. Träffa andra som har erfarenheter. 17. Av vem ska kommuner och landsting kunna beställa en revision? Beställa revision kan man göra från ett fristående kooperativ. 18. Har du något annat viktigt som vi inte frågat om? Det har varit en omväxlande resa och jag har lärt mig mycket. Det har varit roligt att lära och utvecklas. Man måste ha mer struktur, ett schema om hur man ska jobba.
Vem bör utföra en revision? Personer med brukarerfarenhet unga, gamla, invandrare, svenskar. Ett fristående kooperativ eller förening. Man reviderar inte en verksamhet på sin egen ort. Utbildning Genomför en grundutbildning av nya revisorer. Mer utbildning krävs. Data och intervjuteknik. Utbildning av revisorer kan ske genom studiecirklar i samverkan med studieförbund. Nätverk, att träffa andra som har erfarenheter av brukarevisioner. Mentor. En erfaren arbetsledare/handledare. Revisorer bör träffas minst en gång varannan månad för att utbildas, hålla kontakten och utbyta erfarenheter. Förberedelser för intervju Skaffa bakgrundsinfo om boendet/verksamheten. Finns info på nätet, kan du prata med personer som har kunskaper om verksamheten? Hur ska man genomföra intervjun med tanke på målgruppen? Gör en tydlig tidsplanering för hela projektet så att alla vet när man ska träffas, när man ska göra förberedande besök, intervjuer, sammanställning osv. Mer tid krävs till förberedelser. Känna till målgruppen Intervjuer Var medveten om att allt du hör och ser är belagt med sekretess. Utför om möjligt intervjun på en plats där personen känner sig trygg och bekväm. Presentation, att man själv är brukare och vad syftet är med revisionen. Kom ihåg att informera om att du tänker banda intervjun. Ställ inte frågor som kan besvaras med ja/nej, använd öppna frågor. Ta den tid som behövs. Använd följdfrågor där det är befogat. Ta hjälp av personal i motivationsarbetet, att förklara för intervjupersonerna vad det innebär Behandla personerna med respekt och sekretess. Gör anteckningar för ditt eget stöd. Sammanställning av intervjuer Tänk på brukarperspektivet, brukare med egen erfarenhet har lättare att förstå en brukare. Alla måste närvara när man lyssnar och analyserar svaren, så att allas synpunkter kommer med.
Presentation Gör det trevligt vid presentationen t.ex. bjud på smörgåstårta Viktigt att alla (Chefer, personal och brukare) är med och får samma information. Rapporten bör användas som ett diskussionsunderlag på husmöten för att göra en utveckling och förbättring möjlig. I rapporten är alla anonyma och ingen blir utpekad. Ersättning till brukarrevisorer Ersättning/lön måste vara klart innan så att alla inblandade vet vad man får och hur det påverkar sjukersättning, pension och bostadsbidrag. Datum för utbetalning måste vara klart. Klumpsumma eller timlön? Annat viktigt Brukare som intervjuats bör ha möjlighet att vända sig någonstans för att få svar på frågor eller hjälp med problem som dyker upp i efterhand. t.ex. Silvermånen.
Framtid, vad händer efter Näckrosprojektet? Arbetet med Brukarrevisioner har varit givande, spännande och roligt. Det har känts som om att vi har fått varit delaktiga i utvecklingen av psykiatrin i samhället. Det har varit lärorikt och det är viktigt att det görs med respekt för individen och utan tidspress. Vissa dagar orkar vi hur mycket som helst, andra dagar har vi mindre energi. Vi har under arbetet med revisionerna lärt känna varandra, blivit en fungerande arbetsgrupp och våra erfarenheter som brukare har varit till hjälp och vi har vuxit som människor. Vår förhoppning är att kunna fortsätta detta viktiga arbete. Vi vill bilda ett kooperativ som arbetar med Brukarrevisioner? Kooperativet Silvermånen har den senaste tiden fått förfrågan från Botkyrka och Nyköpings kommuner om att utföra revisioner. Ett besök har gjorts i Botkyrka och där kan det bli aktuellt med 5-6 revisioner. Många av de revisorer som deltagit har önskemål om att ett socialt företag/kooperativ bildas så snart som möjligt. Handledarna på Kooperativet Silvermånen har planer på att tillsammans med oss starta ett socialt arbetsintegrerande företag/ Kooperativ. Vår förhoppning är att våra råd och kunskaper ska vara till hjälp och ett stöd i det fortsatta arbetet med brukarrevisioner. Vi hoppas att det ska hjälpa till att förändra attityden till människor med psykisk funktionsnedsättning i samhället. Solveig Lundqvist, Johan Broman, Marie Steberg, Bengt Melchersson deltagare vid socialpsykiatrin/sysselsättning vid Drottninggatan 5 Katrineholm.
Bil 2 Utvärderingsfrågor till Enhetschefer där revisioner utförts (beställare) Katrineholm nov 2012 De verksamheter som ingick i revisionerna var ett omvårdnadsboende enligt SoL med sju boende. Ett LSS-boende för personer med dubbeldiagnoser utvecklingstörning/psykisk funktionsnedsättning med sex boende. Hur valdes enheterna ut som skulle få en revision? Det var förvaltningschefen som valde ut de enheter som skulle få en revision utförd. Han valde enheter utifrån en som fungerade väl och om det stämde, och en där det hade varit någon händelse och kommunen ville titta på hur den fungerad. Hur blev ni informerade? Det fanns med i verksamhetsplanen att dessa enheter skulle få revision, informationen kom från förvaltningschefen. Kunde ni påverka vad som skulle frågas om? Ja, det var ett möte innan med representanter från Katrineholms kommun, enhetschefer för verksamheterna och projektledaren från Näckrosprojektet. De valde att komplettera frågorna som används i Vingåkers kommun med frågeområden som var verksamhetsanpassade. Fick ni ut det resultat ni önskade av revisionen? Katrineholm tycker att de fick svar på de frågor som ställts. Rapporterna var bra skrivna, speciellt från omvårdnadsboendet. Den var tydligt och bra med sammanfattning i olika färger, grönt = bra, gult = att tänka på, rött = åtgärder. På omsorgsboendet svarade 5 av7 och på LSS boendet 3 av 6. I ett av resultaten blev en brukares åsikter mycket framträdande, kanske på grund av det låga deltagandet. Har ni kunnat använda resultatet för att förbättra kvaliteten i verksamheten? En handlingsplan har tagits fram utifrån resultaten, personal och brukare arbetar sedan vidare med olika förbättringsåtgärder. Diskussioner fortsätter också i brukarråden. Det var bra med revisioner per enhet. De har också presenterat resultaten för Nämnden, där det mottogs med stort intresse.
Hur blev ni informerade om resultatet av revisionen? Det blev ett återkopplingsmöte där brukare, personal, enhetschef och områdets chef deltog. Då bjöds det på smörgåstårta och revisorerna redovisade resultaten. Även de brukare som valt att inte svara deltog på återkopplingen. Två återkopplings tillfälle vore önskvärt. Skulle ni i framtiden kunna tänka er att köpa revisioner av t.ex. ett brukar kooperativ? Allt beror på vad det skulle komma att kosta. Handlar det om mycket pengar är det svårt att få in det i budgeten. Men de är absolut positiva om det bestäms centralt att brukarrevisioner ska användas och bekostas centralt. De måste också jämföra kostnaden mot den enkät som idag köps in och används. En av enhetscheferna säger att han hellre skulle använda brukarevision än enkät. Detta då det känns som det ger ett bättre resultat i dialogen mellan brukaren och revisorn och att man vet att det är brukarens svar, inte anhörig eller God mans. Övrigt Detta känns som ett embryo, en början till något bra Det behövs flera besök på enheterna för att skapa en bra relation och ett förtroende mellan brukare och revisorerna Det bör vara mer flexibilitet i intervjuförfarandet, exempelvis flexiblare tider. Revisorerna ska kunna titta förbi enheterna lite då och då under en tidsperiod, som man har bestämt att intervjuerna ska ske under. Då kan man förhoppningsvis fånga brukare som behöver tid på sig för att skapa förtroende och som behöver rätt tillfälle för att vilja delta. Tiden styrde intervjuerna och deltagandet. Gör man flera revisioner på samma ort samtidig, är det ju då möjligt att vara flexiblare i tider och närvaro på de olika enheterna Intervjuerna skulle också kunna utföras under vardagssysslor, så att intervjutillfället blir mer avslappnat och naturligt, exempelvis under handling eller matlagning Resultaten är användbara, värdefullt när någon kommer utifrån och tittar Personal har varit positivt till revisionerna Önskemål finns att intervjufrågorna tas fram gemensamt av beställaren och revisorerna Brukarna har varit nöjda med revisionerna och tycker det var bra att intervjuerna spelades in i stället för att de skrevs ner Framtid frågetecken från Katrineholm Hur ska utbildningar anordnas för nya revisorer och av vem? Hur garanteras kvalitén på revisionerna? Vad köper beställaren?
Utvärderingsfrågor till Enhetschefer där revisioner utförts (beställare) Vingåker nov 2012 Den verksamhet som ingick i revisionen var en gruppbostad inom socialpsykiatrin, SoL. 6 boende och 1 i satellit lägenhet. 3 av 7 medverkade. Det var den första revisionen som utfördes inom Näckrosprojektet. Hur valdes enheterna ut som skulle få en revision? Det var Handikappomsorgschefen som valde ut enheten som skulle få en revision utförd. Hur blev ni informerade? Handikappomsorgschefen informerade enhetschef och personal. Frågan kom ursprungligen från Näckrosprojektet om det fanns intresse av revision. Kunde ni påverka vad som skulle frågas om? De var inte med och tog fram några frågor. Det gjorde projektledaren tillsammans med revisorerna. De fick inte se frågorna innan intervjuerna. Fick ni ut det resultat ni önskade av revisionen? De fick svar på det uppdrag de gett, men det innehöll inte så mycket nytt som de inte redan kände till. Det var en tydligt och bra med sammanfattning i olika färger, grönt = bra, gult = att tänka på, rött = åtgärder. 3 av sju boende medverkade. Har ni kunnat använda resultatet för att förbättra kvaliteten i verksamheten? Resultaten har tagits upp för vidare diskussioner på brukarråden. De har också försökt åtgärda det som kommit upp som åtgärder. Hur blev ni informerade om resultatet av revisionen? Det blev ett återkopplingsmöte där brukare, personal och enhetschef deltog. Då bjöds det på smörgåstårta och revisorerna redovisade resultaten. Även de brukare som valt att inte svara deltog på återkopplingen. Önskemål finns om ett återkopplingstillfälle till. Skulle ni i framtiden kunna tänka er att köpa revisioner av t.ex. ett brukar kooperativ? Ja, det beror förstås på vad det skulle kosta. De använder intern enkäter vartannat år nu som kvalitetssäkring.
Övrigt Det hade varit bra om brukarna fått frågorna innan intervjutillfället Personalen hade behövt mer information om revisionen innan för att kunna förbereda brukarna bättre. Allt gick för fort Revisionen i sig var jättebra, det är en bra metod Varför deltog inte vissa brukare? berodde det på att intervjuerna spelades in? Det krävs mycket av varje individ rörande revisioner, både från brukare, revisorer och personal Både brukare och personal blev intervjuad men resultaten redovisades var och en för sig Det finns önskemål om att göra en ny revision om ett år för att se hur det har utvecklats Framtid frågetecken från Vingåker Ersättning till brukare som utför revisioner - hur? Hur många revisorer finns det? Kan vi byta revisorer mellan kommunerna?