Verksamhetsplan 2016

NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Bilaga 4-2-2015 Verksamhetsplan 2016 Riktlinjer och verksamhet för Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret 2016. NLS styrelsemöte Holmenkollen, Norge 1. 2.12.2015 Kontakt Telefon E-mail Adress Webbsida Generalsekreterare Anders Rusk Medarbetare Eva Rönnberg +358 40 508 3268 +358 20 7489 686 anders.rusk@oaj.fi eva.ronnberg@oaj.fi Magistratsporten 2 FI -00521 Helsingfors www.nls.info

Verksamhetsplan 2016 1.Inledning.....2 Temat för året: Framtidens skola och lärare... 2 2.Styrelsen... 4 A.Styrelsens möten... 4 B.Styrelsens arbete... 4 3.Sektorernas verksamhet... 5 4.Kurs- och konferensverksamhet... 5 A.NLS SOMMARKURS... 5 B.LEDARFORUM... 5 C.STUDERANDEFORUM... 5 5.Informationsutbyte... 6 6.Internationellt lärarsamarbete... 6 A.Education International... 7 B.ETUCE... 7 7.Nordiskt samarbete... 8 A.Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet... 8 B.Nordens Fackliga Samorganisation... 8

1. Inledning Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS utgår i sin verksamhet från bestämmelserna i sina stadgar, linjedragningarna i sin strategi- och strukturplan samt styrelsebeslut. De slår fast att lärarorganisationerna i Norden har stor nytta av ett strukturerat och aktivt erfarenhetsutbyte kring gemensamt beslutade teman, strategier och idéer inom aktuella verksamhetssektorer. Målet är en kvalitativt högtstående facklig- och utbildningspolitisk samverkan, som främjar, bevakar och tillvaratar lärarnas intressen särskilt inom Norden, men också på europeisk och global nivå. Målet är att främja en likvärdig utbildning av hög kvalitet. NLS står som aktör och koordinator för all verksamhet inom ramen för samrådet. Verksamhetsåret kommer att struktureras enligt de i NLS vedertagna principerna att spegla de aktuella frågorna utifrån utvecklingen och förhållandena i värdlandet och på det internationella planet. Verksamhetsåret 2016 kommer att fokusera på den globala, speciellt den europeiska finanskrisens kraftiga inverkan på den offentliga sektorns finansiella ramar, som därmed påverkar utbildningens kvalitet och resurser. Finans- och flyktingkrisen inverkar också på de nordiska länderna och deras beslut i både arbetsmarknads- och utbildningspolitiska frågor. I kölvattnet av kriserna kommer också lärarna att få tampas med misstillit och en allt större arbetsbelastning. Detta påverkar lärare i tjänst men också yrkets status och därmed söktrycket till lärarutbildningen. Kan vi som representanter för de nordiska lärarna öka tilliten till läraryrket kommer intresset för yrket att öka och på sikt också utbildningens kvalitet. Detta kan lärarna inte göra ensamma utan vi behöver samhällets stöd. I krassa kristider är det lärarnas och deras organisationers uppgift att plädera för utbildning och påminna om utbildningens betydelse för likvärdighet och välfärd i samhället. Speciellt för små nationer som de nordiska är utbildningen kanske den viktigaste hörnstenen för ökad likvärdighet och konkurrenskraft och därmed för välfärdsbygget enligt nordisk modell. Utbildningen får aldrig ses som en kostnad utan som en investering i en bättre framtid. Temat för året: Framtidens skola och lärare Skolan och klassrummen förändras idag antagligen snabbare än någonsin tidigare. Nya insikter i pedagogik, lärande och inte minst den enorma teknologiska utvecklingen inbjuder oss att tänka nytt, att planera nytt och till att omforma inlärningsmiljöerna radikalt. Nya, innovativa inlärningsmiljöer kan uppmuntra till aktivt engagemang och trygga individuella inlärningsmöjligheter, samtidigt som de kan sporra till större samspel mellan elever och studerande. Varje elev, varje studerande skall ha rätt till en lärare med en kvalitativt högtstående utbildning, som utvecklar och uppmuntrar till lärande och till att lära sig lära och till att hjälpa varje individ att finna sina starka sidor och sin skapande förmåga. ICT i skolan skapar stora förändringsbehov Informations- och kommunikationsteknologin, ICT i skolan utmanar alla, men ger oss också oanade möjligheter till nya innovationer och metoder. Speciellt läraren måste spela en stor roll i digitaliseringsutvecklingen. Räcker det med att man tar in ICT i undervisningen eller kan vi dra nytta av digitaliseringen för att revidera och utveckla pedagogiken, utvecklingen och kulturen i skolan? Om digitaliseringen är en sådan möjlighet bör de nationella strategierna svara på utmaningarna och ge lärarna en möjlighet att utveckla skolan så att elever och studerande kan dra största möjliga nytta av sin kreativitet. Enligt en undersökning gjord av Kairos Future i Sverige 2013 anser närmare hälften av lärarna att de inte har tillräcklig IT-kompetens för det

pedagogiska arbetet. Lärarna kan heller inte lämnas ensamma utan vi bör få hela samhället och dess intressenter med i samarbetet så att lärarna blir rätt utrustade för utvecklingen i skolan. De nationella skolmyndigheterna har här ett stort ansvar, när de fattar beslut om riktlinjerna för en nationell utbildningsstrategi. Läraren skal vara i centrum för utvecklingen Framtidens lärarroll är fullspäckad. Ingen skillnad vilken rapport eller studie du läser så ställs det otroligt stora krav på hur lärare skall undervisa, förhålla sig eller vara. Lärarnas arbete har historiskt sett präglats av stark tillit från samhällets sida samtidigt som läraren kunnat vara en person med hög integritet och en självständig ställning. Denna självständiga och tidigare ensam är stark-bild har länge utmanats av ett krav på stort nätverkande och samarbete som ger mervärde. Framför allt reflektion och kollegialt samarbete kombinerat med effektivitet är idag ett ofta upprepat krav för att kunna skapa den moderna lärarrollen i ett globalt tankesamhälle. Lärare lär mera i grupp, av varandra och genom att samarbeta. Enligt den australiske forskaren John Loughran ska en lärare vara en expert som förstår relationen mellan undervisning och lärande på ett sätt som inte bara utvecklar elevernas lärande utan också ger insikt i den egna praktiken. Läraren skall alltså vara kunnig i sitt ämne och medveten om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka men också reflektera över sin undervisning i relation till varje elevs lärande. All denna förändring skapar ytterst stora förväntningar på lärarutbildning och kompetensutveckling. För att lyckas och för att de nordiska länderna skall klara sig väl i det internationella kunskaps- och konkurrensperspektivet bör lärarutbildningen ligga på en vetenskaplig grund. Detta kräver att varje nation ser lärarutbildning och livslång kompetensutveckling för lärare som ett spetsprojekt, som man satsar på vid sidan av forskning och utveckling, också i ekonomiskt svåra tider. Lärarna måste ha möjlighet att kontinuerligt anpassa sin kompetens till nya krav och reformer, till utmaningar vad gäller lärande, till evidensbaserade undervisningsmetoder genom kontakt till lärarutbildning av hög kvalitet och med hjälp av ett flexibelt fortbildningsutbud. Det är viktigt att förstå lärarutbildningen, som något som inte slutar efter slutförd examen utan fortgår genom lärarens hela karriär. Unga och nya lärare med i utvecklingen av yrket Ett viktigt steg mot ett effektivare arbete för högre lärarstatus togs på Education Internationals (EI) kongress i Ottawa 2015 då kongressen godkände en resolution om stöd och uppmuntran till unga/nya lärare. Varje organisation bör säkra sin framtid. Ett av de bästa sätten att göra det för lärarorganisationerna är att satsa på studerandeverksamhet och stöd till unga medlemmar i början av karriären. Lärarstuderandeverksamhet är ett fantastiskt sätt att säkerställa framtida medlemsrekrytering. Verksamheten ger också möjlighet för de unga att delta i samhällelig verksamhet. Studentorganisationen har tillsammans med moderorganisationen utmärkta möjligheter att tillsammans påverka den nationella utbildningspolitiken. Situationen för nya lärare är mycket mer komplex än för dem som redan är inne i arbetet. Därför blir moderorganisationens uppgift att stödja och vägleda unga lärare från början såväl organisatoriskt som i yrkesutövningen. Därför är det viktigt att nya lärares lönefrågor står högt på moderorganisationen agenda. På så vis skapas ett professionellt starkt yrke, som ökar läraryrkets attraktionskraft. Det är mycket viktigt att göra läraryrket till de mest attraktiva yrken i samhället, eftersom samhällets framtid beror på utbildning av hög kvalitet. Utöver lärarorganisationens stöd behöver unga lärare stöd från samhället i form av till exempel mentorskap, fortbildning och handledning.

NLS ska: inspirera och uppmuntra de nordiska lärarna till utveckling av sin lärarroll och professionalitet följa upp vad som händer inom utbildningen och arbetsmarknaden i Norden genom att i styrelsen och sektorerna utbyta erfarenheter och verksamhetsstrategier och genom att inbjuda relevanta, sakkunniga politiker, forskare och arbetsmarknadsrepresentanter till diskussion kring årets tema skapa diskussion och annat erfarenhetsutbyte om ovan nämnda tema och tyngdpunkter byta idéer och växla erfarenheter kring temat framtidens skola informera sina medlemsförbund om initiativ kring årets tema följa med och informera om den ekonomiska och utbildningspolitiska utvecklingen i Norden genom sitt arbete öka lärarnas status i Norden 2. Styrelsen A. Styrelsens möten Ordförande i NLS under verksamhetsåret 2016 är Thordur Hjaltested från Kennarasamband Islands, KI och som viceordförande fungerar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet Sverige. Styrelsens möten kommer att äga rum i Island. NLS och värdlandet kommer gemensamt att planlägga och genomföra mötena. Styrelsens vårmöte äger rum den 1. 2 juni 2016. Styrelsens höstmöte äger rum den 29. 30 november 2016. B. Styrelsens arbete Styrelsen skall under året i sitt arbete koncentrera sig på frågor kring ovannämnda årets tema, genom ett erfarenhetsutbyte kring de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena samt höra sakkunniga på de valda temaområdena. Styrelsen kommer också att ta upp nordiska och internationella ärenden enligt aktualitet och behov. NLS -familjen är idag välrepresenterad både på den globala och på den europeiska arenan, vilket innebär att NLS styrelse kan få dagsaktuella och givande internationella rapporter på alla nivåer.

3. Sektorernas verksamhet Sektorerna kommer under verksamhetsåret att anordna ett gemensamt möte i ordförandelandet och ett gemensamt möte på Färöarna. Samtliga sektorer utgår i sitt arbete från de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena. Till sektorernas uppgift hör också sektorspecifika frågor, som tas upp efter behov och på förslag av ordförande- och arrangörsland. Gemensamma sektormötet i Island anordnas 6.-7.6.2016 och det andra mötet på Färöarna hålls i september. 4. Kurs- och konferensverksamhet A. NLS SOMMARKURS NLS arrangerar vartannat år en sommarkurs för NLS organisationernas förtroendevalda samt fackligt intresserade medlemmar i något av de nordiska länderna. Medlemsorganisationerna utser själva vem som ska delta i sommarkursen. Målgruppen är väldigt bred. Det är dock önskvärt att de deltagande har facklig bakgrund eller kännedom om facklig verksamhet. NLS Sommarkurs är ett starkt identitetsmärke för NLS organisationernas medlemmar och förtroendevalda ute på fältet. Sommarkursen ger ett stort antal nordiska lärare och fackligt aktiva möjlighet att samlas och utbyta erfarenheter om lärarprofessionen, framtidens utbildning, lärarnas arbetsbelastning etc. Ibland är det medlemmarnas första kontakt med andra lärare och förtroendevalda i de nordiska länderna. Sommarkursen 2016 är förlagd till Hotel Alexandra, Loen, Norge den 27.6-1.7.2016. Tema för kursen är - Lärarprofessionen i förändring. B. LEDARFORUM LEDARFORUM är NLS arena för ledarskapsfrågor och ledarnas interaktiva erfarenhetsutbyte. Den årliga konferensen LEDARFORUM 2016 hålls 13. 15.9.2016 i Danmark. LEDARFORUM har sedan grundandet 2005 befäst sina arbetsformer och deltagarantalet har stigit till ca 40 per möte. Skolledarna i Norden upplever det som mycket viktigt att få ta del av varandras vardag och professionella utveckling genom att mötas till erfarenhetsutbyte och diskussioner en gång om året. C. STUDERANDEFORUM NLS samlar under verksamhetsåret lärarstuderandena i de olika medlemsorganisationerna till ett gemensamt möte kallat STUDERANDEFORUM. STUDERANDEforum är ett rådgivande organ till styrelsen i NLS. Forumet utgör en viktig mötesplats och ett diskussionsforum för lärarstuderande inom NLS medlemsorganisationer, representerande alla pedagogiska områden och skolformer.

Under verksamhetsåret 2015 kommer STUDERANDEFORUM att mötas den 8. 9.10.2016 i Danmark. 5. Informationsutbyte NLS erbjuder medlemsorganisationerna information om nordiska arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet. Informationsutbytet är en viktig del av NLS erfarenhetsutbyte. För att stöda erfarenhetsutbytet mellan organisationerna fungerar NLS webbsidor som informationskanal med relevanta nyheter, aktuell information samt ett gediget dokumentarkiv medlemsorganisationerna tillhanda. Kansliet fortsätter att månatligen sammanställa ett nordiskt nyhetsbrev med en översikt av intressanta nyheter i anknytning till utbildning, facklig verksamhet och samhälle i de nordiska länderna. NLS hoppas att alla medlemsorganisationer delar med sig av de viktigaste nyheterna till NLS. Det ökar nyhetsförmedlingens aktualitet och balans mellan de nordiska länderna. NLS ska: Informera medlemmarna om arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och lärarfacklig verksamhet Ge ut nyhetsbrev Upprätthålla och utveckla webbplatsen www.nls.info 6. Internationellt lärarsamarbete NLS uppgift i det internationella lärarsamarbetet är i första hand samordning och förmedling av nyheter och händelser samt ett aktivt erfarenhetsutbyte. Genom våra representanter i EI och ETUCE sker erfarenhetsutbytet huvudsakligen vid styrelsemöten men också vid de delegationsmöten NLS anordnar samt vid behov under sektormöten eller ad hoc-möten med ärenden av internationell karaktär. NLS anordnar under verksamhetsåret 2016 ett traditionsenligt möte för internationella sekreterare den 18. 19.1.2016 i Finland. Mötet för internationella sekreterare anordnas som ett erfarenhetsutbytessamarbete mellan de deltagande organisationernas internationella funktionärer. Mötet är viktigt för att vid behov koordinera frågor i anslutning till exempelvis utvecklingssamarbete eller andra internationella frågor av nordisk betydelse.

A. Education International Education International höll sin sjunde världskongress i Ottawa 21. 26.7.2015. Kongressen är EI:s högsta beslutande organ och den utarbetade EI:s politiska strategier, handlingslinjer och program. Inom EI kommer händerna att vara fulla under nästa verksamhetsperiod med arbetet att implementera det kompletterade Education Policy Paper, det nya Human & Trade Union Rights Policy Paper och de 43 resolutionerna som godkändes på kongressen. Bland de frågor som med säkerhet diskuteras aktivt under nästa kongressperiod och som vi också i NLS har orsak att återkomma till kan nämnas privatiseringen och kommersialiseringen av utbildningen, jämställdhet på olika plan, kvalitet i utbildningen liksom arbetet med EI:s organisation. Under år 2016 anordnar EI sin traditionella konferens för OECD-ländernas medlemsorganisationer den 4.-5.4.2016 i Rom. Konferensen är ett öppet diskussionsforum för alla medlemsorganisationer inom OECD-länderna. Nästa internationella toppmöte, International Summit on Teaching Profession (ISTP), det sjätte i raden kommer att ordnas i Berlin, Tyskland 3.-4.3.2016. Liksom under tidigare toppmöten är EI och OECD med och arrangerar toppmötet som samarbetspartners till värdlandets regering. Global Education Industry Summit (GEIS) som anordnades 19. 20.10.2015 i Finland för första gången anordnas nästa år i september 2016 i Israel. Målsättningen för EI är att få samma inflytande på detta toppmöte som på ISTP. B. ETUCE ETUCE:s arbete fokuserar också nästa år på den fortsatta europeiska ekonomiska krisens inverkan på utbildning, kompetensutveckling, lärarprofession och lärarnas arbetsvillkor. Många lärare är arbetslösa, lönevillkoren försämras och skolklasser och barngrupper förstoras. Den pågående flyktingkrisen kräver ytterligare åtgärder också på utbildningens område när allt flera flyktingar skall integreras i sina nya hemland både socialt och språkligt. Genomförandet av ETUCE:s program för nästa verksamhetsperiod 2013-2016 samordnas med EI:s programverksamhet och följer EI:s prioriteringar. Därmed blir det en viktig uppgift för ETUCE att följa upp besluten från EI:s kongress i Ottawa. ETUCE kommer också att fortsätta sitt arbete med de av kongressen godkända policydokumenten om förskola, yrkesutbildning, skolledarskap och arbetsrelaterad stress. ETUCE:s nästa kongress hålls 5.-8.12.2016. NLS ska: Inom ramen för sitt erfarenhetsutbyte samordna åtgärder och förmedla erfarenheter från det internationella lärarfackliga arbetet i EI Följa arbetet i ETUCE genom att ta upp frågor i NLS styrelse som anknyter till ETUCE:s tyngdpunktsområden och som är relevanta för medlemsorganisationerna Följa med undervisningssektorns socialdialogkommittés arbete och enligt behov aktivera frågorna i NLS arbete. Följa med det utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska politiska läget i Östersjöregionen I mån av möjlighet hålla sig à jour med OECD:s undersökningar på undervisningsområdet

7. Nordiskt samarbete A. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Nordiska Rådet samlades till sin 67:e session i Reykjavik 26. 29.10.2015. Danmark som varit ordförande i Ministerrådet tar över ordförandeskapet i Nordiska Rådet och Finland blir Ministerrådets nya ordförande. Finlands regering har som sin målsättning att under ordförandeskapsåret aktivt arbeta för att öka intresset för det nordiska samarbetet i Finland och i Norden, också inom civilsamhället och näringslivet. Ett prioriterat område under det finska ordförandeskapet är digitaliseringen, där utveckling går snabbt, och påverkar de flesta samhällsområden. Bland annat smarta elnät, bioekonomi, cleantech, intelligent trafik, samt digitalisering av hälsovården är områden där samarbetsmöjligheterna är utmärkta. De nordiska länderna har genom åren lyckats skapa välfärd och effektivitet genom att kombinera hög kompetensnivå, likabehandling och jämställdhet mellan könen. Det finska ordförandeskapsprogrammet Vatten, natur och människor betonar därför betydelsen av att bevara de nordiska välfärdsstaterna. Den globala flyktingkrisen som pågår innebär en stor utmaning för Norden. Dess lösning påverkas av bland annat av ett fördjupat säkerhetspolitiskt samarbete och ett tätt samarbete kring klimatfrågor. I det nordiska samarbetet 2016 är barnen och ungdomarna en viktig målgrupp. Nordiska ministerrådet har utarbetat en strategi för barn- och ungdomssamarbetet i de nordiska länderna. Visionen är att Norden ska vara världens bästa ställe för barn och ungdomar. Som en del av ordförandeskapet understöds barn- och ungdomsaspekten som ett tväradministrativt samarbete. Norden, världens bästa ställe innebär en levnadsmiljö som främjar barnens och ungdomarnas hälsa. När det gäller specifikt utbildning har ministerrådet för utbildning och forskning beslutat om samarbetsprogrammet Kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Programmet gäller från 2015 och ersätter den tidigare strategin Kunskap för grön tillväxt och välfärd 2011. Programmet beskriver ämnen som ministerrådet önskar att ge särskild uppmärksamhet och innehåller därför inte en komplett översikt av alla ministerrådets prioriteringar. Tjänstemannaarbetsgruppen om pedagog- och lärarutbildning, som leds av Islands undervisningsministerium och det danska Fyrtårnsprojektet om videndelning lett av det danska undervisningsministeriet fortsätter sitt arbete på 2016 års sida. B. Nordens Fackliga Samorganisation Nordens Fackliga Samorganisation, NFS övergripande mål är att främja ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv, socialt, ekonomiskt och ekologiskt, i Norden, Europa och globalt. NFS kommer att under 2016 sätta fortsatt fokus på det nordiska trepartssamarbetet och den nordiska kollektivavtalsmodellen bland annat genom att aktivt följa med Nordiska Ministerrådets initiativ till strategisk genomlysning av den nordiska arbetsmarknaden under ledning av utredningsman Poul Nielsen.

Utöver ovannämnda breda och viktiga arbete kring avtalsmodellen kommer NFS att fokusera på gränshindersarbetet inom Norden och speciellt på gränshinder inom arbetslivsområdet och arbetskraftens rörlighet. NFS varit en starkt pådrivande kraft för att konkreta åtgärder ska tas för att avskaffa gränshinder i Norden. Anledningen till att NFS har engagerat sig i gränshinderproblematiken är att allt fler av deras nästan 9 miljoner fackliga medlemmar drabbas av mer eller mindre svåra gränshinder vid flytt eller pendling inom Norden tvärt emot vad man förväntar sig på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden NFS förbereder på uppdrag av styrelsen en gemensam nordisk position i relation till TTIP. Positionen utvecklas i nära samarbete med medlemsorganisationerna och deras TTIPhandläggare. Positionen bereds på engelska och ska antas av styrelsen den 26 november 2015. Under 2016 planerar NFS två seminarier, ett nordiskt-tyskt seminarium om digitalisering i mars 2016 och ett Decent Work- seminarium i oktober. NLS ska: verka för nordiskt utbildningssamarbete också inom ramen för NR och NMR följa med och informera om Rådets och Ministerrådets arbete på utbildningsområdet föra en dialog med NFS i för NLS relevanta frågor och bevaka och vid behov samarbeta med NFS i fackliga och internationella frågor