Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering Årets lönesättande samtal genomfördes senare i år på grund av att ST:s avtal inte var klart innan den 1 oktober. Nytt för i år var att alla hade två lönesättande samtal med sin avdelningschef, ett samtal som handlade om arbetsinsatserna och ett samtal där chefen lade fram sitt löneförslag. Fyra fall ledde till oenighet och behandlades vid ett möte mellan representanter för Saco- s- föreningen och arbetsgivaren den 13 december 2012. Nedan följer de svar som föreningen fick på den webbenkät som skickades till medlemmarna och besvarades per den 31 januari 2013. Totalt besvarade 24 av Saco- s- föreningens 41 medlemmar enkäten. Frågorna bestod av flervalsfrågor med ett kommentarsfält till varje fråga. I flervalsfrågorna kunde man bara välja ett alternativ, och de redovisas i cirkeldiagram. Kommentarerna har sammanfattats under diagrammen. 1. Vilken avdelning tillhör du?
2. Tyckte du att modellen med två lönesättande samtal var bra? En stor majoritet av de som svarade tyckte att modellen var bra eller delvis bra. 11 hade kommenterat svaret. De flesta beskriver att det är en fördel för båda, särskilt chefen, att ta ställning till argumenten som kommer fram i det första samtalet och därefter bestämmer en summa. Men somliga påpekar också att det mest är en bra tanke i teorin och att det i praktiken antagligen inte spelade någon roll för det löneförslag se fick. En del upplevde att den inte fanns en tydlig koppling till arbetsinsatserna. 3. Var lönekriterierna till någon hjälp i det lönesättande samtalet? Nio kommentarer. Ungefär hälften påpekade att det var svårt att fylla kriterierna med konkret innehåll, att de är svåra att använda för att diskutera arbetsinsatserna, att de är för vagt formulerade och därmed svåra att vikta. Några menade att kriterierna inte hade någon
betydelse för samtalet eller för löneförslaget. Några tyckte att de trots allt var till viss hjälp för att strukturera samtalet. 4. Gjorde du och chefen samma bedömning av dina insatser? De flesta tyckte att chefen och medarbetaren gjorde samma bedömning, men 5 medlemmar kommenterade att det inte återspeglades i löneförslaget. En medlem menade att lönepåslaget hade varit detsamma om denne presterat dåligt. En annan medlem fick höra att tf chef inte hade full insyn i medarbetarens arbetsinsatser och tyckte därmed att samtalet blev meningslöst. 5. Fick du den lön du hade förväntat dig?
11 kommentarer. De flesta tyckte att de fick ungefär som de hade förväntat sig men att de borde fått mer. Låga förväntningar på grund av myndighetens dåliga ekonomi tycks ha spelat in. Flera medlemmar säger att de och chefen var överens om att de var värda mer men att det inte fanns utrymme för högre lön. Två medlemmar anser att de fick mer än de hade förväntat sig. 6. Var du tydlig med ditt löneanspråk till chefen, det vill säga angav du en konkret summa? 9 kommentarer. Tre av medlemmarna angav summor som låg betydligt högre än vad de har idag med hänvisning till jämförelser inom eller utanför myndigheter men dessa argument ignorerades av cheferna. I två av dessa fall hänvisade chefen istället till de ekonomiska ramarna.
7. Påverkade myndighetens ekonomiska situation ditt löneanspråk? 10 kommentarer. De flesta kommentarer handlar om att man påverkats av myndighetens ekonomi. Ingen idé att kräva mer tänket vissa medan andra fick veta att det ekonomiska utrymmet var begränsat. Svårt att hävda sig när det ryktas om att myndigheten kanske måste sparka folk skrev en medlem. Två medlemmar menade till och med att talet om ekonomisk kris kan ha varit en medveten strategi att hålla löneanspråken nere. 8. Motiverade chefen sitt förslag? 9 kommentarer. Sex av medlemmar skriver att löneförslaget motiverades med hänvisning till det ekonomiska läget. En medlem skriver att det framkommit att det fanns fasställda ramar som cheferna var instruerade att följa. I alla en av kommentarerna framkommer det att det inte fanns någon explicit koppling mellan prestation och löneförslag.
9. Vilka skillnader upplevde du i årets lönesättande samtal jämfört med fjolårets samtal? 13 kommentarer. Svaren visar tydligt att samtalen påverkats av om chefen varit ny eller har tidigare erfarenhet av lönesättande samtal. I några fall var chefen ny vid förra revisionen vilket då påverkade samtalen negativt, men blev bättre i år. I andra fall var det en tf- chef det här året vilket också påverkade ramarna för samtalet. Några menar att årets lönesättande samtal var mer konkreta och att man faktiskt utgick mer från lönekriterierna. 10. Är det något med det lönesättande samtalet som du skulle vilja förändra inför nästa år? 10 kommentarer. Framför allt vill medlemmarna se att avtalet verkställs i praktiken. Det måste finnas en koppling mellan prestation och lönepåslag. Några menar att cheferna gör sin egen tolkning av löneavtalet eller har begränsat mandat att sätta lönen, och att såväl chefer som medlemmar måste få utbildning om RALS 2010- T. Två medlemmar är starkt kritiska till det sifferlösa avtalet och menar att det endast gynnar arbetsgivaren.